Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu049_u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Bát-nhã Tám ngàn bài tụng (Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā)

Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 13 / 15 (50.000 ký tự/trang)
amāṇe bodhisattvo mahāsattvo na saṃsīdati, veditavyametaddevaputrāḥ - caratyayaṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyām / tatkasya hetoḥ? sattvaviviktatayā hi rūpaviviktatā veditavyā / evaṃ sattvaviviktatayā vedanāsaṃjñāsaṃskāraviviktatā veditavyā / sattvaviviktatayā vijñānaviviktatā veditavyā / evaṃ yāvatsattvaviviktatayā sarvadharmaviviktatā veditavyā / evaṃ devaputrāḥ sarvadharmaviviktatā draṣṭavyā / evaṃ devaputrāḥ sarvadharmaviviktatāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ bodhisattvo mahāsattvo na saṃsīdati / yato na saṃsīdati, tataścarati prajñāpāramitāyām //
atha khalu bhagavān jānanneva āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - kiṃ kāraṇaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattva evaṃ sarvadharmaviviktatāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ na saṃsīdati? subhūtirāha - (Vaidya 221) viviktatvādbhagavanna saṃsīdati / anena bhagavan kāranena bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvadharmaviviktatāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ na saṃsīdati / nāpi bhagavan kaściddharmaḥ saṃsīdati / tatkasya hetoḥ? na hi bhagavan kaściddharma upalabhyate, yaḥ saṃsīdet / so 'pi bhagavan dharmo nopalabhyeta, yena dharmeṇa yo dharmaḥ saṃsīdet / bhagavānāha - evametatsubhūte, evam etat / api tu khalu punaḥ subhūte sacedevaṃ bhāṣyamāṇe deśyamāne nirdiśyamāne evamupadiśyamāne bodhisattvo mahāsattvo na saṃsīdati na viṣīdati na viṣādamāpadyate, nāvalīyate na saṃlīyate, na vipṛṣṭhīkaroti mānasam, na bhagnapṛṣṭhīkaroti, notrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsamāpadyate, carati prajñāpāramitāyām / subhutirāha - evametadbhagavan, evametatsugata / sacedbhagavan bodhisattvo mahāsattva evaṃ carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ carantaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ sendrakā devāḥ sabrahmakāḥ saprajāpatikāḥ seśānāḥ sarṣinaranārīgaṇā ārātprāñjalībhūtā namasyanti / bhagavānāha - na kevalaṃ subhūte evaṃ carantaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ sendrakā devāḥ sabrahmakāḥ saprajāpatikāḥ seśānāḥ sarṣinaranārīgaṇā ārātprāñjalībhūtā namasyanti, ye 'pi te subhūte brahmakāyikā devā brahmapurohitā brahmapārṣadyā mahābrahmāṇaḥ parīttābhā apramāṇābhā ābhāsvarāḥ parīttaśubhā apramāṇaśubhāḥ śubhakṛtsnā anabhrakāḥ puṇyaprasavā bṛhatphalā asaṃjñisattvā abṛhā atapāḥ sudṛśāḥ sudarśanā akaniṣṭhāś ca devāḥ, te 'pi subhūte taṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ prajñāpāramitāyāṃ evaṃ carantaṃ namasyanti / ye 'pi te subhūte aprameyeṣvasaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā etarhi tiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, te 'pi buddhā bhagavantaḥ prajñāpāramitāyāmevaṃ carantaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ buddhacakṣuṣā paśyanti / te ca subhūte bodhisattvaṃ mahāsattvāṃ prajñāpāramitāyāṃ carantamanugṛhṇanti, samanvāharanti / ye ca khalu punaḥ subhūte bodhisattvā mahāsattvāḥ prajñāpāramitāyāṃ carantastathāgatairarhadbhiḥ samyaksaṃbuddhairanugṛhyante samanvāhriyante, te te subhūte bodhisattvā mahāsattvā avinivartanīyā anuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyāḥ / na ca teṣāmantarāyā utpatsyante mārato vā anyato vā / tatkasya hetoḥ? ye subhūte trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvāḥ, te sarve mārāḥ pāpīyāṃso bhaveyuḥ / ekaikaś ca māraḥ pāpīyāṃstāvatīreva mārasenā abhinirmimīte / te 'pi subhūte mārāḥ pāpīyāṃsastasya buddhasamanvāhṛtasya bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato na pratibalā antarāyaṃ kartumanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / tiṣṭhantu khalu punaḥ subhūte trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvā mārāḥ pāpīyāṃsaḥ, yāvanta subhūte gaṅgānadīvālukopameṣu trisāhasramahāsāhasreṣu lokadhātuṣu sattvāḥ, te 'pi sarve mārāḥ pāpīyāṃso bhaveyuḥ, ekaikaś ca māraḥ pāpīyāṃstāvatīreva mārasenā abhinirmimīte, te 'pi subhūte mārāḥ pāpīyāṃsastasya buddhasamanvāhṛtasya bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato na pratibalā antarāyaṃ kartumanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / dvābhyāṃ subhūte dharmābhyāṃ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvastasmin samaye durdharṣo bhavati māraiḥ pāpīyobhirmārakāyikābhirvā devatābhiḥ / katamābhyāṃ dvābhyām? yaduta sarvasattvāścāsya aparityaktā bhavanti, sarvadharmāś ca anena śūnyatāto vyavalokitā bhavanti / (Vaidya 222) ābhyāṃ subhūte dvābhyāṃ dharmābhyāṃ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo durgharṣo bhavati māraiḥ pāpīyobhirmārakāyikābhirvā devatābhiḥ / aparābhyāṃ subhūte dvābhyāṃ dharmābhyāṃ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo durgharṣo bhavati māraiḥ pāpīyobhirmārakāyikābhirvā devatābhiḥ / katamābhyāṃ dvābhyām? yaduta yathāvādī tathākārī ca bhavati, buddhaiś ca bhagavadbhiḥ samanvāhriyate / ābhyāṃ subhūte dvābhyāṃ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo durgharṣo bhavati māraiḥ pāpīyobhirmārakāyikābhirvā devatābhiḥ / evaṃ carataḥ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya devā apyupasaṃkramitavyaṃ maṃsyante / upasaṃkramya ca paripraṣṭavyaṃ maṃsyante, paripraśnīkartavyaṃ maṃsyante, paryupāsitavyaṃ maṃsyante, utsāhaṃ cāsya vardhayiṣyanti - kṣipraṃ tvaṃ kulaputra anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyase / tasmāttarhi kulaputra anenaiva vihāreṇa vihara yaduta prajñāpāramitāvihāreṇa / tatkasya hetoḥ? etenaiva hi tvaṃ kulaputra vihāreṇa viharan anāthānāṃ sattvānāṃ nātho bhaviṣyasi, atrāṇānāṃ sattvānāṃ trātā bhaviṣyasi, aśaraṇānāṃ sattvānāṃ śaraṇaṃ bhaviṣyasi, alayanānāṃ sattvānāṃ layanaṃ bhaviṣyasi, aparāyaṇānāṃ sattvānāṃ parāyaṇaṃ bhaviṣyasi, advīpānāṃ sattvānāṃ dvīpo bhaviṣyasi, andhānāṃ sattvānāmāloko bhaviṣyasi, apariṇāyakānāṃ sattvānāṃ pariṇāyako bhaviṣyasi, agatikānāṃ sattvānāṃ gatirbhaviṣyasi, mārgapranaṣṭānāṃ sattvānāmapratiśaraṇānāṃ mārgapraṇetā pratiśaraṇaṃ bhaviṣyasi / evaṃ te devaputrāstasya bodhisattvasya mahāsattvasyotsāhaṃ vardhayiṣyanti / tatkasya hetoḥ? etena hi subhūte prajñāpāramitāvihāreṇa viharato bodhisattvasya mahāsattvasya ye te 'prameyeṣvasaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu buddhā bhagavantastiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, te 'pi bhikṣusaṃghaparivṛtā bodhisattvagaṇapuraskṛtāḥ prajñāpāramitāyāṃ carato viharatastasya bodhisattvasya mahāsattvasya ebhirevaṃrūpairguṇaiḥ samanvāgatasya yaduta prajñāpāramitāviharaṇaguṇaiḥ, buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti tasya bodhisattvasya mahāsattvasya / tadyathāpi nāma subhūte ahametarhi ratnaketorbodhisattvasya mahāsattvasya, śikhino bodhisattvasya mahāsattvasya nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpo dharmaṃ deśayāmi, udānaṃ codānayāmi apareṣāṃ ca bodhisattvānāṃ mahāsattvānām, ya etarhi akṣobhyasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike brahmacaryaṃ caranti / evameva subhūte te 'pi buddhā bhagavanto ye etarhi iha mama buddhakṣetre bodhisattvā mahāsattvā brahmacaryaṃ caranti, anena ca prajñāpāramitāvihāreṇa viharanti, teṣāṃ ca bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti //
subhūtirāha - kiṃ sarveṣāmeva bhagavan bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpāste buddhā bhagavanto dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti? bhagavānāha - no hīdaṃ subhūte / na subhūte sarveṣāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpāste buddhā bhagavanto dharmaṃ (Vaidya 223) deśayanti, udānaṃ codānayanti, kiṃ tarhi subhūte ye te 'vinivartanīyā bodhisattvā mahāsattvāḥ sarvasaṅgavigatāḥ, teṣāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti //
subhūtirāha - santi bhagavan avinivartanīyān bodhisattvān mahāsattvān sthāpayitvā tato 'nye bodhisattvā mahāsattvāḥ, yeṣāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti? bhagavānāha - santi subhūte pratipakṣabalino bodhisattvayānikāḥ pudgalāḥ avinivartanīyān bodhisattvān mahāsattvān sthāpayitvā, yeṣāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti / te punaḥ katame? ye etarhi akṣobhyasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya bodhisattvacaryāmanuśikṣamāṇarūpā bodhisattvacārikāṃ caranti, anuśikṣamāṇarūpā viharanti, ime te subhūte bodhisattvayānikāḥ pudgalā avinivartanīyān bodhisattvān mahāsattvān sthāpayitvā yeṣāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti / ye 'pi te subhūte ratnaketorbodhisattvasya mahāsattvasya bodhisattvacaryāmanuśikṣamāṇarūpā bodhisattvacaryāṃ caranti, anuśikṣamāṇā viharanti, ime 'pi te subhūte bodhisattvā mahāsattvā avinivartanīyān bodhisattvān mahāsattvān sthāpayitvā yeṣāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti //
punaraparaṃ subhūte ye bodhisattvā mahāsattvāḥ prajñāpāramitāyāṃ carantaḥ sarvadharmā anutpattikā ityadhimuñcanti, na ca tāvadanutpattikadharmakṣāntipratilabdhā bhavanti / sarvadharmāḥ śāntā ityadhimuñcanti, na ca sarvadharmeṣvavinivartanīyavaśitāprāptimavakrāntā bhavanti / anenāpi subhūte vihāreṇa viharatāṃ teṣāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti / yeṣāṃ khalu punaḥ subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ ca rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti, prahīṇā teṣāṃ śrāvakabhūmiḥ pratyekabuddhabhūmiś ca / buddhabhūmireva teṣāṃ pratikāṅkṣitavyā / te 'pi vyākariṣyante 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / tatkasya hetoḥ? yeṣāṃ hi subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ evaṃ prajñāpāramitāyāṃ caratāṃ te buddhā bhagavanto nāma ca gotraṃ ca balaṃ ca varṇaṃ na rūpaṃ ca parikīrtayamānarūpā dharmaṃ deśayanti, udānaṃ codānayanti, te 'pyavinivartanīyatāyāṃ sthāsyanti //
punaraparaṃ subhūte ye bodhisattvā mahāsattvā imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣyamāṇāṃ śrutvā adhimokṣyanti, na dhandhāyiṣyanti, na kāṅkṣiṣyanti, na vicikitsiṣyanti, evametadyathā tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena bhāṣitamityadhimucya vistareṇa śroṣyanti, evaṃ ca cittamutpādayiṣyanti - (Vaidya 224) imāṃ vayaṃ prajñāpāramitāmakṣobhyasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntikādvistareṇa śṛṇuyāmeti, teṣāṃ ca bodhisattvayānikānāṃ pudgalānāṃ ye cāsya buddhakṣetre brahmacaryaṃ caranti, teṣāṃ cāntikādimāmeva prajñāpāramitāṃ śrutvā adhimokṣyanti, te 'pyenāṃ prajñāpāramitāmadhimucyamānā yathā tathāgatena bhāṣitā tathā cādhimokṣyante, tathā cādhimucyamānā avinivartanīyatāyāṃ sthāsyanti / evaṃ subhūte bahukaraṃ prajñāpāramitāyāḥ śravaṇam api vadāmi, kaḥ punarvādo ya enāmadhimokṣyanti / adhimucya tathatvāya sthāsyanti / tathatvāya pratipatsyante / tathatvāya sthitvā tathatvāya pratipadya tiṣṭhanti tathatāyām / tathatāyāṃ tiṣṭhantaḥ sarvajñatāyāṃ ca dharmaṃ deśayanti //
subhūtirāha - yadā bhagavaṃstathatāvinirmukto nānyaḥ kaściddharma upalabhyate, tadā ko 'yaṃ bhagavan dharmaḥ sthāsyati tathatāyām, ko vā ayamanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyate, ko vā ayamimaṃ dharmaṃ deśayiṣyati? evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - yatsubhūte evaṃ vadasi - yadā tathatāvinirmukto nānyaḥ kaściddharma upalabhyate, tadā ko 'yaṃ bhagavan dharmastathatāyāṃ sthāsyati, ko vācamanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyate, ko vāyamimaṃ dharmaṃ deśayiṣyatīti / na subhūte tathatāvinirmukto 'nyaḥ kaściddharma upalabhyate, yo dharmastathatāyāṃ sthāsyati / tathataiva tāvatsubhūte nopalabhyate, kaḥ punarvādo yastathatāyāṃ sthāsyati / na subhūte tathatā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate / so 'pi subhūte dharmo na kaścidupalabhyate, yo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddho vā, abhisaṃbhotsyate vā, abhisaṃbudhyate vā / na subhūte tathatā dharmaṃ deśayati / so 'pi subhūte nopalabhyate, yo dharmo deśyeta //
atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā / duṣkarakārakā bhagavan bodhisattvā mahāsattvāḥ, ye 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmāḥ / tatkasya hetoḥ? na ca nāma bhagavan kaściddharmastathatāyāṃ tiṣṭhati, nāpi kaściddharmo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate, nāpi kaściddharmaṃ deśayati / atra ca te nāvalīyante, nāpi kāṅkṣanti, nāpi dhandhāyante //
atha khalvāyuṣmān subhūtiḥ śakraṃ devānāmindrametadavocat - yatkauśika evaṃ vadasi - duṣkarakārakā bodhisattvā mahāsattvāḥ, yeṣāmevaṃ gambhīreṣu dharmeṣu bhāṣyamāṇeṣu na bhavati / kāṅkṣāyitatvaṃ dhandhāyitatvaṃ veti / sarvadharmeṣu kauśika śūnyeṣu kasyātra kāṅkṣāyitatā vā bhavati dhandhāyitatā vā bhavati? śakra āha - yadyadeva āryasubhūtirnirdiśati, tattadeva śūnyatāmārabhya nirdiśati, na ca kvacitsajjati / tadyathāpi nāma antarīkṣe iṣuḥ kṣipto naiva kvacitsajjati, evameva āryasubhūterdharmadeśanā na kvacitsajjati //
atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - kaccidahaṃ bhagavan subhūtiṃ sthaviramārabhya evaṃ bhāṣamāṇaṃ evaṃ nirdiśaṃstathāgatasyoktavādī bhavāmi dharmavādī ca, dharmasya cānudharmaṃ vyākurvan vyākaromi? evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - yatkhalu (Vaidya 225) tvaṃ kauśika evaṃ bhāṣase - evametatkauśika, evam etat / evaṃ bhāṣamāṇaṃ evaṃ nirdiśaṃstathāgatasyoktavādī bhavasi dharmavādī ca, dharmasya cānudharmaṃ vyākurvan vyākaroṣi / tatkasya hetoḥ? yadyadeva hi kauśika subhūteḥ sthavirasya pratibhāti, tattadeva kauśika śūnyatāmārabhya pratibhāti / tatkasya hetoḥ? subhūtirhi kauśika sthaviraḥ prajñāpāramitām api tāvanna samanupaśyati, nopalabhate, kutaḥ punaryaḥ prajñāpāramitāyāṃ carati / bodhimeva tāvannopalabhate, kiṃ punaryo bodhimabhisaṃbhotsyate / sarvajñatāmeva tāvannopalabhate, kutaḥ punaryaḥ sarvajñatāmanuprāpsyati / tathatāmeva tāvannopalabhate, kutaḥ punaryastathāgato bhaviṣyati / anutpādameva tāvannopalabhate, kiṃ punaryo 'nutpādaṃ sākṣātkariṣyati / bodhisattvameva tāvannopalabhate, kutaḥ punaryo bodhimabhisaṃbhotsyate / balānyeva tāvannopalabhate, kutaḥ punaryo balasamaṅgī bhaviṣyati / vaiśāradyānyeva tāvannopalabhate, kutaḥ punaryo viśārado bhaviṣyati / dharmameva tāvannopalabhate, kutaḥ punaryo dharmaṃ deśayiṣyati / sarvadharmaviviktavihāreṇa sarvadharmānupalambhavihāreṇa hi kauśika subhūtiḥ sthaviro viharati / yaḥ khalu punarayaṃ kauśika subhūteḥ sthavirasya sarvadharmaviviktavihāraḥ sarvadharmānupalambhavihāraśca, eṣa kauśika vihāro bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato viharataḥ śatatamīm api kalaṃ nopaiti / sahasratamīm api śatasahasratamīm api koṭītamīm api koṭīśatatamīm api koṭīsahasratamīm api koṭīśatasahasratamīm api koṭīniyutaśatasahasratamīm api kalāṃ nopaiti / saṃkhyām api kalām api gaṇanām api upamām api aupamyam api upanisām api upaniṣadam api na kṣamate / tathāgatavihāraṃ hi kauśika sthāpayitvā tato 'nyān sarvān vihārānabhibhavatyayaṃ vihāraḥ, yo 'yaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato viharato vihāraḥ / ayaṃ kauśika teṣāṃ sarvavihārāṇāmagra ākhyāyate, śreṣṭha ākhyāyate, jyeṣṭha ākhyāyate, vara ākhyāyate, pravara ākhyāyate, praṇīta ākhyāyate, uttama ākhyāyate, anuttama ākhyāyate, niruttara ākhyāyate, asama ākhyāyate, asamasama ākhyāyate / sarvaśrāvakapratyekabuddhavihārānayaṃ vihāro 'bhibhavati, yo 'yaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato viharato vihāraḥ / tasmāttarhi kauśika sarvasattvānāmagratāṃ gantukāmena śreṣṭhatāṃ gantukāmena jyeṣṭhatāṃ gantukāmena varatāṃ gantukāmena pravaratāṃ gantukāmena praṇītatāṃ gantukāmena uttamatāṃ gantukāmena anuttamatāṃ gantukāmena niruttaratāṃ gantukāmena asamatāṃ gantukāmena asamasamatāṃ gantukāmena kauśika kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā anena vihāreṇa vihartavyam, yo 'yaṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratāṃ viharatāṃ vihāra iti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ sāraparivarto nāma saptaviṃśatitamaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 226)
ASP_28: avakīrṇakusumaparivarto 'ṣṭāviṃśatitamaḥ /
atha khalu tasmin samaye 'nyataro devaputrastrāyastriṃśairdevaputraiḥ sārdhaṃ māndāravāṇi mahāmāndāravāṇi ca puṣpāṇi gṛhītvā yena bhagavāṃstenopasaṃkrāntaḥ / ṣaṣṭhaṃ śataṃ ca bhikṣūṇāṃ tasminneva samaye tasyāmeva parṣadi saṃnipatitaṃ saṃniṣaṇṇaṃ cābhūt / te utthāyāsanebhya ekāṃsānyuttarāsaṅgāni kṛtvā dakṣiṇāni jānumaṇḍalāni pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya yena bhagavāṃstenāñjaliṃ praṇamayāmāsuḥ / teṣā bhikṣūṇāṃ buddhānubhāvena te 'ñjalipragrahā māndāravamahāmāndāravāṇāṃ puṣpāṇāṃ paripūrṇā abhūvan / te tairmāndāravairmahāmāndāravaiś ca puṣpaistathāgatamarhantaṃ samyaksaṃbuddhamavākiran, abhyavākiran, abhiprākiran, evaṃ ca vācamabhāṣanta - vayaṃ bhagavan asyāṃ prajñāpāramitāyāṃ cariṣyāmaḥ, vayaṃ bhagavan anena anuttareṇa prajñāpāramitāvihāreṇa vihāriṣyāma iti //
atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāṃ smitaṃ prādurakarot / dharmatā khalu punareṣāṃ buddhānāṃ bhagavatām - yadā smitaṃ prāduṣkurvanti, atha tadā nānāvarṇā anekavarṇā raśmayo bhagavato mukhadvārānniścaranti - tadyathā nīlapītalohitāvadātamāñjiṣṭhasphaṭikarajatasuvarṇavarṇāḥ / te niścarya anantāparyantān lokadhātūnābhayā avabhāsya yāvadbrahmalokamabhyudgamya punareva pratyudāvṛtya bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya bhagavato mūrdhanyantardhīyante //
atha khalvāyuṣmānānanda utthāyāsanādekāṃsamuttarāsaṅgaṃ kṛtvā dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya yena bhagavāṃstenāñjaliṃ praṇamayya bhagavantametadavocat - nāhetukaṃ nāpratyayaṃ tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ smitaṃ prāduṣkurvanti / ko bhagavan hetuḥ, kaḥ pratyayaḥ smitasya prāduṣkaraṇāya? evamukte bhagavānāyuṣmantamānandametadavocat - idamānanda bhikṣūṇāṃ ṣaṣṭhaṃ śatamanāgate 'dhvani tārakopame kalpe anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyate, abhisaṃbudhya ca sattvebhyo dharmaṃ deśayiṣyati / sarve caikanāmāno bhaviṣyanti yaduta avakīrṇakusumanāmānaḥ / tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ śāstāro loke bhaviṣyanti / teṣāṃ khalu punarānanda avakīrṇakusumanāmnāṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ sarveṣāṃ samaḥ śrāvakasaṃgho bhaviṣyati / sarveṣāṃ ca teṣāmavakīrṇakusumanāmnāṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ samamevāyuḥpramāṇaṃ bhaviṣyati viṃśatikalpasahasrāṇi / sarveṣāmeva caikaikasya vaistārikaṃ pravacanaṃ bhaviṣyati pṛthuvaipulyaprāptaṃ devamanuṣyeṣu / sarveṣāmeva ca saddharmaḥ samaṃ sthāsyati, viṃśatimeva kalpasahasrāṇyekaikasya / sarve ca te yato yata eva grāmanagaranigamajanapadarāṣṭrarājadhānīto 'bhiniṣkramiṣyanti, abhiniṣkramya yatra yatra dharmacakraṃ pravartayiṣyanti, pravartya ca yatra yatra ca vihariṣyanti, yato yataś ca yatra yatraiva ca pravekṣanti, yena yena ca yato yata eva cābhiniṣkramiṣyanti, tatastatastatra tatra teṣāṃ praviśatāmabhiniṣkrāmatāṃ viharatāṃ ca pañcavarṇikānāṃ puṣpāṇāṃ puṣpavarṣāḥ pravartiṣyante / tasmāttarhi ānanda bodhisattvairmahāsattvairuttamena vihāreṇa vihartukāmaiḥ prajñāpāramitāvihāreṇa (Vaidya 227) vihartavyam / tathāgatavihāreṇa ānanda vihartukāmaiḥ prajñāpāramitāvihāreṇa vihartavyam / ye hi kecidānanda bodhisattvā mahāsattvāḥ prajñāpāramitāyāṃ cariṣyanti, niṣṭhā tatra gantavyā - manuṣyebhya evaite cyutā bhaviṣyanti / te ihopapannāstuṣitebhya eva vā devanikāyebhyaścyutā bhaviṣyanti manuṣyeṣvevopapannāḥ / tatkasya hetoḥ? tathā hi manuṣyeṣu tuṣiteṣu ca deveṣu iyaṃ prajñāpāramitā vistareṇa pracariṣyatīti / tathāgatāvalokitāḥ khalu punarānanda te bodhisattvā mahāsattvā veditavyāḥ, ya iha prajñāpāramitāyāṃ cariṣyanti, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyanti, dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti, antaśo likhiṣyanti, udgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya antaśo likhitvā bodhisattvān mahāsattvānavavadiṣyanti anuśāsiṣyanti saṃdarśayiṣyanti samādāpayiṣyanti samuttejayiṣyanti saṃpraharṣayiṣyanti / avaropitakuśalamūlāste ānanda bodhisattvā mahāsattvā veditavyāstathāgateṣvarhatsu samyaksaṃbuddheṣu / na kevalaṃ śrāvakapratyekabuddhānāmantike taiḥ kuśalamūlānyavaropitāni iha prajñāpāramitāyāṃ śikṣitum, niḥsaṃśayaṃ khalu punarānanda tathāgateṣvarhatsu samyaksaṃbuddheṣu taiḥ kuśalamūlānyavaropitāni bodhisattvairmahāsattvaiḥ, ya iha prajñāpāramitāyāṃ śikṣante, na cotrāsamāpadyante / ye ca ānanda enāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti likhiṣyanti ca, arthataś ca dharmataś ca nayataścānugamiṣyanti, niṣṭhā ānanda tatra gantavyā - saṃmukhībhūtāste abhūvan bodhisattvā mahāsattvāstathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāmiti / ye caināṃ prajñāpāramitāṃ na pratikrośanti, na prativahanti, na pratikopayanti, na pratisaṃharanti, na pratiṣedhayanti, na pratikṣipanti, na pratibādhitavyāṃ maṃsyante, te 'pyānanda bodhisattvā mahāsattvāḥ pūrvajinakṛtādhikārā veditavyāḥ //
kiṃcāpyānanda bodhisattvena mahāsattvena tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāmantike kuśalamūlamavaropitam, evaṃ hi tanna śrāvakapratyekabuddhatvāya dāsyati vipākam / sacedbodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau na visaṃvādayiṣyati praṇidhānam, api tu khalu punarānanda prāyeṇa tena bodhisattvena mahāsattvena kṛtajñena bhavitavyaṃ prajñāpāramitāyāṃ caritavatā / tasmāttarhi te ānanda parīndāmi anuparīndāmi imāṃ prajñāpāramitāṃ bhūyasyā mātrayā akṣarasaṃnipātādudgrahaṇāya dhāraṇāya vācanāya paryavāptaye pravartanāya cirasthitaye yatheyaṃ nāntardhīyeta / sacettvamānanda yo mayā te dharmo deśitaḥ sākṣāt sthāpayitvā prajñāpāramitām, tāṃ sarvāṃ dharmadeśanāmudgṛhya punareva vipraṇāśayeḥ, punarevotsṛjeḥ vismārayeḥ, na me tvamānanda etāvatā aparāddhaḥ syāḥ / yatkhalu punastvamānanda prajñāpāramitāpratisaṃyuktaṃ padaṃ vā padasāmantakaṃ vā nāśayeḥ, utsṛjeḥ, vismārayeḥ, tāvatā tvamānanda mamāparāddhaḥ syāḥ, na ca me tvaṃ cittamārādhayeḥ / sacetpunastvamānanda prajñāpāramitāmudgṛhya punareva nāśayeḥ, punarevotsṛjeḥ, vismārayeḥ, na tvayāhaṃ satkṛto gurukṛtaḥ syām, na mānito na pūjito nārcito nāpacāyitaḥ syām / ye 'pi (Vaidya 228) te ānanda atītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavantaḥ, te 'pi tvayā ānanda na satkṛtā na gurukṛtā na mānitā na pūjitā nārcitā nāpacāyitā bhavanti / sacetpunastvamānanda prajñāpāramitāmudgṛhya punareva nāśayeḥ, punarevotsṛjeḥ, vismārayeḥ, tāvatā tvamānanda mamāparāddhaḥ syāḥ, na ca me tvaṃ cittamārādhayeḥ / tatkasya hetoḥ? uktametadānanda tathāgatena - prajñāpāramitā atītānāgatapratyutpannānāṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ mātā jananī janayitrī sarvajñatāyā āhāriketi / tasmāttarhi ānanda parīndāmi anuparīndāmi te imāṃ prajñāpāramitām, yatheyaṃ nāntardhīyeta / udgrahītavyeyamānanda prajñāpāramitā, dhārayitavyeyamānanda prajñāpāramitā, vācayitavyeyamānanda prajñāpāramitā, paryavāptavyeyamānanda prajñāpāramitā, pravartayitavyeyamānanda prajñāpāramitā, deśayitavyeyamānanda prajñāpāramitā, upadeṣṭavyeyamānanda prajñāpāramitā, uddeṣṭavyeyamānanda prajñāpāramitā, svādhyātavyeyamānanda prajñāpāramitā, likhitavyeyamānanda prajñāpāramitā, bhāvayitavyeyamānanda prajñāpāramitā / sumanasikṛtā ca sudhṛtā ca suparyavāptā ca supravartitā ca tvayā ānanda iyaṃ prajñāpāramitā kartavyā / suparivyaktenākṣarapadavyañjanena suniruktā codgrahītavyā / tatkasya hetoḥ? atītānāgatapratyutpannānāṃ hi ānanda tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ dharmakāyateti tāṃ dharmatāṃ pramāṇīkṛtya / yathā tattvamānanda etarhi me tathāgatasya tiṣṭhato dhriyamāṇasya yāpayato hitaiṣitayā premato vā gauravato vā kalyāṇato vā sparśavihārato vā kartavyaṃ vā dātavyaṃ vā samanvāhartavyaṃ vā manyase, tathaiva tvayā ānanda iyaṃ prajñāpāramitā udgrahītavyā dhārayitavyā vācayitavyā paryavāptavyā pravartayitavyā deśayitavyā upadeṣṭavyā uddeṣṭavyā svādhyātavyā likhitavyā bhāvayitavyā satkartavyā gurukartavyā mānayitavyā pūjayitavyā arcayitavyā apacāyitavyā, tayā hitaiṣitayā tena premṇā tena gauraveṇa tayā guṇavattayā / evaṃ tvayā ānanda ahaṃ pūjito bhavāmi, te ca bodhisattvā mahāsattvāḥ / atītānāgatapratyutpannānāṃ ca buddhānāṃ bhagavatāmantike prema ca prasādaś ca gauravaṃ cotpāditaṃ bhavati / yadi te ānanda ahaṃ priyo manaāpo 'parityaktastathāgataḥ, tataste ānanda iyaṃ prajñāpāramitā priyā manaāpā aparityajanīyā bhavatu, yathā te ekapadam api na praṇaśyet, yathā nāntardhīyeta / bahv api te ānanda ahaṃ bhāṣeyaṃ prajñāpāramitāyāḥ parīndanāmāramya kalpaṃ vā kalpāvaśeṣaṃ vā kalpaśataṃ vā kalpasahasraṃ vā kalpaśatasahasraṃ vā kalpakoṭīṃ vā kalpakoṭīśataṃ vā kalpakoṭīsahasraṃ vā kalpakoṭīśatasahasraṃ vā tato vā upari / saṃkṣepeṇa ānanda yādṛśastavāhaṃ śāstā, tādṛśī te prajñāpāramitā śāstā / yādṛśāste atītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavantaḥ sadevamānuṣāsurasya lokasya śāstāraḥ, tādṛśī prajñāpāramitā sadevamānuṣāsurasya lokasya śāstā / tasmāttarhi ānanda aparimāṇā prajñāpāramitā / aparimāṇayā parīndanayā prajñāpāramitāṃ te parīndāmyanuparīndāmi sadevamānuṣāsurasya lokasya hitāya sukhāya / yasya ānanda tathāgato na parityaktaḥ, dharmo na parityaktaḥ, saṃgho na parityaktaḥ, atītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ bodhirna parityaktā, tasya prajñāpāramitā aparityaktā bhavatu / iyamasmākamanuśāsanī / (Vaidya 229) yo 'pi kaścidānanda enāṃ prajñāpāramitāmudgṛhṇīyāddhārayetparyadvācayedāpnuyātpravartayeddeśayedupadiśeduddiśetsvādhyāyet likhedbhāvayet, atītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ tena bodhiranuparigṛhītā bhavet / yo hi kaścidānanda enāṃ prajñāpāramitāṃ pralujyamānāmanuparigṛhṇīte, atītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ tena bodhiranuparigṛhītā bhavati / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitānirjātā hi ānanda buddhānāṃ bhagavatāṃ bodhiḥ / ye 'pi te ānanda abhūvannatīte 'dhvani tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, teṣāmapyānanda buddhānāṃ bhagavatāṃ prajñāpāramitānirjātaiva anuttarā samyaksaṃbodhirabhūt / te 'pi te ānanda anāgate 'dhvani bhaviṣyanti tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, teṣāmapyānanda buddhānāṃ bhagavatāṃ prajñāpāramitānirjātaiva anuttarā samyaksaṃbodhirbhaviṣyati / ye 'pi te ānanda aprameyeṣvasaṃkhyeṣu lokadhātuṣu tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā etarhi tiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, teṣāmapyānanda buddhānāṃ bhagavatāṃ prajñāpāramitānirjātaiva anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / tasmāttarhi ānanda bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmena ṣaṭsu pāramitāsu śikṣitukāmena iyameva prajñāpāramitā śrotavyā udgrahītavyā dhārayitavyā vācayitavyā paryavāptavyā pravartayitavyā deśayitavyopadeṣṭavyoddeṣṭavyā svādhyātavyā likhitavyā / ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ yogamāpattavyam / tatkasya hetoḥ? eṣā hi ānanda prajñāpāramitā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mātā jananī janayitrī / ye 'pi kecidānanda bodhisattvā mahāsattvāḥ ṣaṭsu pāramitāsu śikṣitvā niryātāḥ, niryāsyanti niryānti ca anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau, sarve te ānanda prajñāpāramitāmāgamya ṣaṭsu pāramitāsu śikṣitāḥ / te 'pi sarve enāmeva prajñāpāramitāmāgamya ṣaṭsu pāramitāsu nirjātāḥ / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitānirjātā hi ānanda sarvāḥ pāramitāḥ āhārikā bhavantyanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / tasmāttarhi ānanda bhūyasyā mātrayā enāṃ prajñāpāramitāṃ dvitīyakam api tṛtīyakam api parīndāmyanuparīndāmi te, yatheyaṃ nāntardhīyeta / eṣā hi ānanda tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāmakṣayo dharmakoṣaḥ, yaduta prajñāpāramitā / tatkasya hetoḥ? yo hi ānanda atīte 'dhvani anavarāgre saṃsāre sattvānāṃ buddhairbhagavadbhirdharmo deśitaḥ,
sarvaḥ sa ita eva dharmakoṣāt, yaduta prajñāpāramitātaḥ / ye 'pi te ānanda anāgate 'dhvani buddhā bhagavanto 'parimite saṃsāre 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya sattvānāṃ dharmaṃ deśayiṣyanti, te 'pi buddhā bhagavanta ita eva dharmakoṣāt, yaduta prajñāpāramitātaḥ / ye 'pi te ānanda etarhi aprameyeṣvasaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu buddhā bhagavantastiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, dharmaṃ ca deśayanti, teṣāmapyānanda buddhānāṃ bhagavatāmita eva dharmakoṣātprabhāvanā bhavati, yaduta prajñāpāramitātaḥ / tasmāttarhi ānanda akṣaya eṣa dharmakoṣo yaduta prajñāpāramitākoṣaḥ / sacettvamānanda śrāvakayāni śrāvakayānikānāṃ pudgalānāṃ śrāvakabhūmau dharmaṃ deśayes tasyāṃ ca dharmadeśanāyāṃ ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau satvās te sarve arhatvaṃ sākṣāt kuryus tathāpi tvayā me śrāvakeṇa dharmacakrapravartanānupravartanato dharmadeśayatā śrāvakakṛtyaṃ na kṛtaṃ syāt sacet punas tvam ānanda bodhisatvasya mahāsatvasya ekam api prajñāpāramitāpratisaṃyuktaṃ dharmaṃ deśayeḥ saṃprakāśayeḥ evam ahaṃ tvayā śrāvakeṇa dharmacakrapravartanānuvartanato dharmaṃ deśayanato ārādhitaḥ syān. na tu tayā paurvikayā dharmadeśanayā yayā te trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasatvā arhatvaṃ prāpitās. teṣāṃ cārhatāṃ yad dānamayaṃ puṇyakriyāvastu śīlamayaṃ puṇyakriyāvastu bhāvanāmayaṃ puṇyakriyāvastu tat kiṃ manyase ānandāpi nu sa bahu puṇyaskandhaḥ?" / ānandaḥ āha / "bahu bhagavan! bahu sugata!" bhagavān āha / "tata sa ānanda! śrāvakayānikaḥ pudgalo bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati yo bodhisatvānāṃ mahāsatvānāṃ prajñāpāramitāpratisaṃyuktaṃ dharmaṃ deśayati. ato 'pi sa ānanda! bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati yo bodhisatvo mahāsatvo 'parasya bodhisatvasya mahāsatvasya prajñāpāramitāpratisaṃyuktaṃ dharmaṃ deśayati / antaśa ekadivasam api tiṣṭhatv ānandaikadivasam antaśaḥ purobhaktam api. tiṣṭhatv ānanda! purobhaktam api. tiṣṭhatv ānanda! purobhaktaṃ deśitaḥ / antaśa ekanālikām api ekanālikāntaram api vā tiṣṭhatv ānanda! ekanālikāntaram antaśo muhūrtam api tiṣṭhatv ānanda! muhūrtam antaśa ekalavam api tiṣṭhatv ānanda! ekalavam antaśa ekakṣaṇasaṃnipātam api yo hy ānanda! bodhisatvo mahāsatvaḥ aparasya bodhisatvasya mahāsatvasya ekakṣaṇalavam api prajñāpāramitāpratisaṃyuktaṃ dharmaṃ deśayanty ayaṃ tato 'tibahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / idaṃ hy ānanda! tasya bodhisatvasya mahāsatvasya dharmadānaṃ sarvaśrāvakapratyekabuddhayānikānāṃ pudgalānāṃ kuśalamūlāny abhibhavati // evam ānanda! kuśalamūlasamanvāgato bodhisatvo mahāsatva evam etat kuśalamūlaṃ samanvāharann asthānam etad ānandānavakāśo yat sa bodhisatvo mahāsatvo vivartetānuttarāyāḥ samyaksaṃbodher naitat sthānaṃ vidyate" // atha khalu bhagavāṃs tasyāṃ velāyāṃ tathārūpam ṛddhyabhisaṃskāram abhisaṃskṛtavān yathārūpeṇa ṛddhyabhisaṃskṛtena tāś catasraḥ parṣado bhikṣubhikṣuṇyupāsakopāsikādevanāgayakṣagandharvāsuragaruḍakinnaramahoragā manuṣyāmanuṣyā vā sarve te buddhānubhāvenākṣobhyaṃ tathāgatam arhantaṃ samyaksaṃbuddhaṃ paśyanti sma bhikṣusaṃghaparivṛtaṃ bodhisattvagaṇapuraskṛtaṃ (Vaidya 230) dharmaṃ deśayantaṃ sāgaropamāyāṃ gambhīrāyāmakṣobhyāyāṃ parṣadi bodhisattvairmahāsattvairacintyaguṇasamanvāgataiḥ parivṛtaṃ puraskṛtaṃ sarvaiścārhadbhiḥ kṣīṇāsravairniḥkleśairvaśībhūtaiḥ suvimuktacittaiḥ suvimuktaprajñairājāneyairmahānāgaiḥ kṛtakṛtyaiḥ kṛtakaraṇīyairapahṛtabhārairanuprāptasvakārthaiḥ parikṣīṇabhavasaṃyojanaiḥ samyagājñāsuvimuktacitaiḥ sarvacetovaśiparamapāramiprāptaiḥ //
atha khalu bhagavāṃstamṛddhyabhisaṃskāraṃ punareva pratisaṃharati sma / pratisaṃhṛte ca bhagavatā tasmin ṛddhyabhisaṃskāre na bhūyaḥ sa bhagavānakṣobhyastathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ saṃdṛśyate sma / te ca sarve bodhisattvā mahāsattvāḥ, te ca mahāśrāvakāḥ, tacca buddhakṣetraṃ tāsāṃ catasṛṇāṃ gandharvāsuragaruḍakinnaramahoragāṇāṃ manuṣyāmanuṣyāṇāṃ ca na cakṣuṣa ābhāsaṃ bhūya āgacchanti sma / tatkasya hetoḥ? pratisaṃhṛto hi tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena sa ṛddhyabhisaṃskāraḥ / tena te sarve sarveṣāṃ teṣāṃ na bhūyaścakṣuṣa ābhāsamāgacchanti sma //
atha khalu bhagavānāyuṣmantamānandamāmantrayate sma - evamānanda sarvadharmā na cakṣuṣo 'pyābhāsamāgacchanti, na dharmādharmāṇāmābhāsamāgacchanti, na dharmādharmān paśyanti, na dharmādharmān jānanti / tatkasya hetoḥ? sarvadharmā hi ānanda ajānakā apaśyakāḥ, na kāryasamarthāḥ / tatkasya hetoḥ? nirīhakā hi ānanda sarvadharmā agrāhyā ākāśanirīhakatayā / acintyā hyānanda sarvadharmā māyāpuruṣopamāḥ / avedakā hyānanda sarvadharmā asadbhāvatāmupādāya / evaṃ caranta ānanda bodhisattvā mahāsattvāścaranti prajñāpāramitāyam / na kaṃciddharmamabhiniviśante / evaṃ śikṣamāṇā ānanda bodhisattvā mahāsattvāḥ śikṣante prajñāpāramitāyām / sarvaśikṣāparamapāramitāṃ mahābodhiṃ prāptukāmena bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyam / tatkasya hetoḥ? eṣā hyānanda śikṣā sarvaśikṣāṇāmagrā ākhyāyate, śreṣṭhā ākhyāyate, jyeṣṭhā ākhyāyate, varā ākhyāyate, pravarā ākhyāyate, praṇītā ākhyāyate, uttamā ākhyāyate, anuttamā ākhyāyate, niruttarā ākhyāyate, asamā ākhyāyate, asamasamā ākhyāyate, sarvalokahitāvahā sarvalokasukhāvahā anāthānāṃ nāthakarī buddhānujñātā buddhapraśastā / asyāmānanda prajñāpāramitāyāṃ śikṣitvā atra śikṣāyāṃ sthitvā tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā imaṃ trisāhasramahāsāhasraṃ lokadhātumekena padāṅguṣṭhenotkṣipya punareva nikṣipeyuḥ / na ca teṣāṃ buddhānāṃ bhagavatāmevaṃ syāt - utkṣipto vāyaṃ trisāhasramahāsāhasro lokadhātuḥ nikṣipto veti / tatkasya hetoḥ? aprameyāsaṃkhyeyaguṇasamanvāgatā hi prajñāpāramitā / asyāmānanda prajñāpāramitāśikṣāyāṃ śikṣitvā buddhā bhagavanto 'tītānāgatapratyutpanneṣu dharmeṣvasaṅgatāmanuprāptāḥ / yāvatya ānanda kāścicchikṣāḥ atītānāgatapratyutpanne 'dhvani, sarvāsāṃ tāsāmānanda śikṣāṇāmiyameva prajñāpāramitāśikṣā agrā ākhyāyate, śreṣṭhā ākhyāyate, jyeṣṭhā ākhyāyate, varā ākhyāyate, pravarā ākhyāyate, praṇītā ākhyāyate, uttamā ākhyāyate, anuttamā ākhyāyate, niruttarā ākhyāyate, asamā ākhyāyate, asamasamā ākhyāyate / apramāṇā hyānanda prajñāpāramitā / akṣayā hyānanda prajñāpāramitā / aparyantā hyānanda prajñāpāramitā / tatkasya hetoḥ ? asattvādeva (Vaidya 231) prajñāpāramitāyāḥ / ākāśasya hi sa ānanda pramāṇaṃ vā kṣayaṃ vā paryantaṃ vā grahītavyaṃ manyetaḥ, yaḥ prajñāpāramitāyāḥ pramāṇaṃ vā kṣayaṃ vā paryantaṃ vā grahītavyaṃ manyeta / tatkasya hetoḥ? apramāṇā hyānanda prajñāpāramitā / akṣayā hyānanda prajñāpāramitā / aparyantā hyānanda prajñāpāramitā / na mayā ānanda prajñāpāramitāyāḥ pramāṇaṃ vā kṣayo vā paryanto vā ākhyātaḥ / nāmakāyapadakāyavyañjanakāyāḥ khalu punarānanda pramāṇabaddhāḥ / neyamānanda prajñāpāramitā pramāṇabaddhā / tatkasya hetoḥ? na hyānanda nāmakāyapadakāyavyañjanakāyāḥ prajñāpāramitā / na hi pramāṇavatīyamānanda prajñāpāramitā / aparimāṇā hyānanda prajñāpāramitā //
ānanda āha - kena punaḥ kāraṇena bhagavan bhagavatā prajñāpāramitāyāḥ pramāṇaṃ nākhyātam ? bhagavānāha - akṣayatvādānanda prajñāpāramitāyāstathāgataḥ pramāṇaṃ na nirdiśati / viviktatvādānanda prajñāpāramitāyāḥ pramāṇaṃ tathāgatena nākhyātam / na hyānanda viviktasya dharmasya viviktatāpyupalabhyate, kutaḥ punarasya pramāṇaṃ bhaviṣyati? evamānanda prajñāpāramitā aprameyatvādapramāṇā aparimāṇā / ye 'pi te ānanda atīte 'dhvanyabhūvaṃstathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, te 'pyānanda ita eva prajñāpāramitātaḥ prabhāvitāḥ / na cānanda iyaṃ prajñāpāramitā kṣīṇā vā parikṣīṇā vā / ye 'pi te ānanda anāgate 'dhvani bhaviṣyanti tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, te 'pyānanda ita eva prajñāpāramitātaḥ prabhāvayiṣyante / na cānanda iyaṃ prajñāpāramitā kṣeṣyate vā parikṣeṣyate vā / ye 'pi te ānanda etarhyaprameyeṣvasaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāstiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, te 'pyānanda ita eva prajñāpāramitātaḥ prabhāvyante / na ceyamānanda prajñāpāramitā kṣīyate vā parikṣīyate vā / ahamapyānanda etarhi tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ / mamāpyānanda ita eva prajñāpāramitātaḥ prabhāvanā / na cānanda iyaṃ prajñāpāramitā kṣīyate vā parikṣīyate vā / tatkasya hetoḥ? ākāśaṃ hi sa ānanda kṣayayitavyaṃ manyeta, yaḥ prajñāpāramitāṃ kṣayayitavyāṃ manyeta / tasmāttarhyānanda akṣayeyaṃ prajñāpāramitā //
atha khalvāyuṣmataḥ subhūteretadabhavat - gambhīramidaṃ sthānaṃ tathāgatena bhāṣitam / yannvahaṃ tathāgataṃ pṛccheyametatsthānam / atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - akṣayā bhagavan prajñāpāramitā? bhagavānāha - akṣayā hi subhūte prajñāpāramitā yaduta ākāśākṣayatvātsarvadharmānutpādataḥ / subhūtirāha - kathaṃ bhagavan bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā abhinirhartavyā? bhagavānāha - rūpākṣayatvena subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā abhinirhartavyā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānākṣayatvena subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā abhinirhartavyā / evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā abhinirhartavyā / avidyākṣayatvena subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā abhinirhartavyā / evaṃ saṃskārākṣayatvena vijñānākṣayatvena nāmarūpākṣayatvena ṣaḍāyatanākṣayatvena sparśākṣayatvena (Vaidya 232) vedanākṣayatvena tṛṣṇākṣayatvena upādānākṣayatvena bhavākṣayatvena jātyakṣayatvena jarāmaraṇākṣayatvena śokaparidevaduḥkhadaurmanasyopāyāsākṣayatvena subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā abhinirhartavyā / iyaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya antadvayavivarjitā pratītyasamutpādavyavalokanā / evaṃ vyavalokayan subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ pratītyanutpādamanādyantamadhyaṃ taṃ vyavalokayati / ayaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasyāveṇiko dharmo bodhimaṇḍe niṣaṇṇasya, yadevaṃ pratītyasamutpādaṃ vyavalokayati / evaṃ vyavalokayataḥ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya pratītyasamutpādaḥ sarvajñajñānapratilambho bhavati / yo hi kaścitsubhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ anena akṣayābhinirhāreṇa prajñāpāramitāyāṃ caran pratītyasamutpādaṃ vyavalokayati, sa na śrāvakabhūmau vā pratyekabuddhabhūmau vā sthāsyati, api tu sthāsyati sarvajñatāyām / ye kecitsubhūte bodhisattvā mahāsattvā vivartante 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ, sacet imān manasikārānidaṃ copāyakauśalyamanāgamya na jānanti - kathaṃ prajñāpāramitāyāṃ caratā bodhisattvena mahāsattvena akṣayābhinirhāreṇa prajñāpāramitā abhinirhartavyā, kathaṃ ca akṣayābhinirhāreṇa prajñāpāramitāyāṃ pratītyasamutpādo vyavalokayitavya iti / ye kecitsubhūte bodhisattvā mahāsattvā vivṛttā vivartante, vivartsyante ca anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ, sarve te idamupāyakauśalyamanāgamya vivṛttā vivartante vivartsyante ca / ye kecitsubhūte bodhisattvā mahāsattvā na vivṛttā na vivartante na vivartsyante ca, sarve te imāṃ prajñāpāramitāmāgamya na vivṛttā na vivartante na vivartsyante ca anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / evaṃ prajñāpāramitāyāṃ caratā bodhisattvena mahāsattvena akṣayābhinirhāreṇa prajñāpāramitā abhinirhartavyā / evaṃ ca akṣayābhinirhāreṇa prajñāpāramitāyāṃ pratītyasamutpādo vyavalokayitavyaḥ / evaṃ khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ pratītyasamutpādaṃ vyavalokayan na kaṃciddharmamahetukamutpadyamānaṃ samanupaśyati, na kaṃciddharmaṃ nityaṃ vā dhruvaṃ vā śāśvataṃ vā avipariṇāmadharmakaṃ vā samanupaśyati / na kaṃciddharmaṃ kārakaṃ vā vedakaṃ vā samanupaśyati / iyaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya imāṃ prajñāpāramitāmakṣayābhinirhāreṇa abhinirharato 'syāṃ prajñāpāramitāyāṃ carataḥ pratītyasamutpādavyavalokanā / yasmin samaye subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāmakṣayābhinirhāreṇa abhinirharan pratītyasamutpādaṃ vyavalokayati, tasmin samaye subhūte bodhisattvo mahāsattvo na rūpaṃ samanupaśyati, na vedanāṃ na saṃjñāṃ na saṃskārān, na vijñānaṃ samanupaśyati, nāvidyāṃ samanupaśyati / evaṃ na saṃskārānna vijñānaṃ na nāmarūpaṃ na ṣaḍāyatanaṃ na sparśaṃ na vedanāṃ na tṛṣṇāṃ nopādānaṃ na bhavaṃ na jātiṃ na jarāmaraṇaṃ na śokaparidevaduḥkhadaurmanasyopāyāsān samanupaśyati / idaṃ buddhakṣetramiti na samanupaśyati, anyadbuddhakṣetramiti na samanupaśyati / tam api dharmaṃ na samanupaśyati, yena dharmeṇa idaṃ vā anyadvā buddhakṣetraṃ samanupaśyet / iyaṃ sā subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ prajñāpāramitā / yasmin samaye subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carati, tasmin samaye māraḥ pāpīyān paramaśokaśalyasamarpito bhavati / (Vaidya 233) tadyathāpi nāma subhūte puruṣo mātāpitṛṣu kālagateṣu paramaśokaśalyasamarpito bhavati, evameva subhūte yasmin samaye bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carati, tasmin samaye māraḥ pāpīyān paramaśokaśalyasamarpito bhavati //
subhūtirāha - kimeka eva bhagavan māraḥ pāpīyān paramaśokaśalyasamarpito bhavati, utāho bahavo mārāḥ pāpīyāṃsaḥ paramaśokaśalyasamarpitā bhavanti, utāho ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau mārāḥ pāpīyāṃsaḥ te 'pi sarve tasmin samaye paramaśokaśalyasamarpitā bhavanti? evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - yasmin samaye subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāvihāreṇa viharati, tasmin samaye ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau mārāṃ pāpīyāṃsaḥ te sarve paramaśokaśalyasamarpitā bhavanti, svakasvakeṣvāsaneṣu na ramante / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitāvihāreṇa hi viharato 'sya subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya sadevamānuṣāsuro loko 'vatāraṃ na labhate grahaṇāya, gādhaṃ na labhate, yatrainaṃ gṛhītvā viheṭhayedvā vivartayedvā anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / tasmāttarhiḥ subhūte bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmena prajñāpāramitāyāṃ caritavyam / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitāyāṃ hi subhūte carato bodhisattvasya mahāsattvasya dānapāramitā bhāvanāparipūriṃ gacchati, evaṃ śīlapāramitā kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā bhāvanāparipūriṃ gacchati / prajñāpāramitāyāṃ hi subhūte carato bodhisattvasya mahāsattvasya sarvāḥ ṣaṭ pāramitā bhāvanāparipūriṃ gacchanti, sarvāṇi copāyakauśalyāni bhāvanāparipūriṃ gacchanti / tasya bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato yāni kānicinmārakarmāṇyutpadyeran, sarvāṇi tānyutpadyamānānyeva sa prajñāsyati, prajānan visarjayiṣyati / sarvopāyakauśalyāni subhūte parigrahītukāmena bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyam, prajñāpāramitā bhāvayitavyā / yasmin samaye subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carati, prajñāpāramitāmabhinirharati, tasmin samaye subhūte na bodhisattvena mahāsattvena ye 'prameyeṣvasaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu buddhā bhagavantastiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, te samanvāhartavyāḥ / teṣām api itonirjātaiva sarvajñatā yaduta prajñāpāramitātaḥ / evaṃ samanvāhṛtya tena bodhisattvena mahāsattvena punarevaṃ cittamutpādayitavyam - ahamapyetān dharmānanuprāpsyāmi ye tairbuddhairbhagavadbhiranuprāptā iti / evaṃ subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā ime cittotpādā utpādayitavyā abhinirhartavyā divasasyātyayena, antaśo 'cchaṭāsaṃghātamātrakam api / yaś ca subhūte aupalambhiko bodhisattvo mahāsattvo gaṅgānadīvālukopamān kalpān dānaṃ dadyāt, ayameva tata aupalambhikādbodhisattvānmahāsattvādbahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, yo 'yaṃ bodhisattvo mahāsattvo divasasyātyayena imāṃ prajñāpāramitāmabhinirharet, antaśo 'cchaṭāsaṃghātamātrakam api / ayaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyatāyāṃ sthāsyati / tathāgatasamanvāhṛtaḥ sa bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ, yo 'syāṃ prajñāpāramitāyāṃ caran imāṃścittotpādānutpādayati divasasyātyayena (Vaidya 234) antaśo 'cchaṭāsaṃghātamātrakam api / kaḥ punarvādo yasyeme cittotpādā divasamanuvarteran / tathāgatasamanvāhṛtasya hi subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya kā gatiḥ pratikāṅkṣitavyā? tathāgatasamanvāhṛtasya hi subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya nānyā gatiḥ pratikāṅkṣitavyā anyatrānuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / abhavyaścāsāvapāyeṣūpapattum / svargopapattireva tasya pratikāṅkṣitavyā / tatrāpi tathāgatairavirahito bhaviṣyati, tathāgatāvirahiteṣu ca buddhakṣetreṣūpapatsyate, sattvāṃś ca paripācayiṣyati / ime 'pi subhūte guṇāḥ, ime 'pyanuśaṃsā bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ, prajñāpāramitāmabhinirharataḥ, imāṃścittotpādānutpādayataḥ antaśo 'cchaṭāsaṃghātamātrakam api / kaḥ punarvādo yasyeme cittotpādā divasamanuvarteran, tadyathāpi nāma subhūte gandhahastino bodhisattvasya mahāsattvasya ya etarhyakṣobhyasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike brahmacaryaṃ caratīti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāmavakīrṇakusumaparivarto nāmāṣṭāviṃśatitamaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 235)
ASP_29: anugamaparivarta ekonatriṃśattamaḥ /
punaraparaṃ subhūte bodhisattvena mahāsattvena evaṃ prajñāpāramitā anugantavyā - sarvadharmāsaṅgataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāsaṃbhedanataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāsaṃbhavataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmānirvikārasamā iti prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāṇāmanātmavijñaptitaḥ prajñānubodhanataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāś ca nāmamātreṇa vyavahāramātreṇābhilapyante iti prajñāpāramitā anugantavyā / vyavahāraś ca na kvacinna kutaścinna kaścidvyavahāraḥ / sarvadharmā avyavahārā avyāhārā avyavahṛtā avyāhṛtā iti prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāpramāṇataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / rūpāpramāṇataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / evaṃ vedanāpramāṇataḥ saṃjñāpramāṇataḥ saṃskārāpramāṇataḥ / vijñānāpramāṇataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmānimittataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmanirvedhataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmaprakṛtipariśuddhitaḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāvacanataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāṇāmanirodhataḥ prahāṇasamatayā prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāṇāṃ nirvāṇaprāptitastathatāsamatayā prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmā nāgacchanti, na gacchanti, ajānānā ajātā atyantājātita iti prajñāpāramitā anugantavyā / ātmaparādarśanataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmā āryārhantaḥ prakṛtipariśuddhā iti prajñāpāramitā anugantavyā / apahṛtabhārāḥ sarvadharmābhārānāropaṇatayeti prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmādeśāpradeśataḥ prajñāpāramitā anugantavyā / tatkasya hetoḥ ? rūpaṃ hi subhūte adeśamapradeśaṃ prakṛtisvabhāvataḥ / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ hi subhūte adeśamapradeśaṃ prakṛītisvabhāvataḥ sarvadharmanirodhaprahlādanatvāditi prajñāpāramitā anugantavyā / aratyaviratitaḥ prajñāpāramitā anugantavyā / araktāviraktatayā prajñāpāramitā anugantavyā / tatkasya hetoḥ? rūpaṃ hi subhūte satattvena svabhāvena na rajyate na virajyate / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ hi subhūte satattvena svabhāvena na rajyate na virajyate prakṛtipariśuddhatvāditi prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmā asaktāḥ saṅgāsaṅgavigatā iti prajñāpāramitā anugantavyā / bodhiḥ sarvadharmā buddhajñānāvabodhanatayeti prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmaśūnyānimittāpraṇihitatayā prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmā bhaiṣajyamaitrīpūrvaṃgamatayeti prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmā maitrīvihāriṇaḥ karuṇāvihāriṇo muditāvihāriṇa upekṣāvihāriṇa iti prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmā brahmabhūtā doṣānutpādanataḥ sarvadoṣānutpādanata iti prajñāpāramitā anugantavyā / sarvadharmāṇāmapraṇihitato 'pratihatita iti prajñāpāramitā anugantavyā / samudrāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / gaganāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / meruvicitratayā prajñāpāramitāvicitratā anugantavyā / rūpāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā (Vaidya 236) anugantavyā / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / sūryaraśmimaṇḍalāparyantāvabhāsanatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / sarvaśabdāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / sarvabuddhadharmasamudāgamāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / sarvasattvadhātupuṇyajñānasaṃbhārāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / pṛthivīdhātvaparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / evamabdhātutejodhātuvāyudhātvākāśadhātuvijñānadhātvaparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / kuśalākuśaladharmasaṃcayāpramāṇatayā prajñāpāramitāpramāṇatā anugantavyā / sarvadharmasaṃcayāpramāṇatayā prajñāpāramitāpramāṇatā anugantavyā / sarvadharmasamādhyaparyantatāpratilambhitayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / sarvabuddhadharmāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / sarvadharmāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / śūnyatāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / cittacaitasikāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / cittacaritāparyantatayā prajñāpāramitāparyantatā anugantavyā / kuśalākuśaladharmāparimāṇatayā prajñāpāramitāparimāṇatā anugantavyā / siṃhanādanadanatayā prajñāpāramitānadanatā anugantavyā / sarvadharmākopyatayā prajñāpāramitākopyatā anugantavyā / tatkasya hetoḥ ? rūpaṃ hi subhūte samudrasamam / evaṃ vedanāṃ saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ hi subhūte samudrasamam / rūpaṃ hi gaganasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ gaganasamam / rūpaṃ vicitramerūsamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ vicitramerusamam / rūpamaparyantasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānamaparyantasamam / rūpaṃ sūryamaṇḍalaraśmyutpādasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sūryamaṇḍalaraśmyutpādasamam / rūpaṃ sarvaśabdāparyantasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sarvaśabdāparyantasamam / rūpaṃ sarvasattvadhātvaparyantasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sarvasattvadhātvaparyantasamam / rūpaṃ sarvabuddhadharmasamudāgamāparyantasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sarvabuddhadharmasamudāgamāparyantasamam / rūpaṃ sarvasattvadhātupuṇyajñānasaṃbhārāparyantasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sarvasattvadhātupuṇyajñānasaṃbhārāparyantasamam / rūpaṃ pṛthivīsamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ pṛthivīsamam / rūpamapsamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānamapsamam / rūpaṃ tejaḥsamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ tejaḥsamam / rūpaṃ vāyusamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ vāyusamam / rūpamākāśasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānamākāśasamam / rūpaṃ vijñānasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ vijñānasamam / rūpaṃ kuśalākuśaladharmasaṃcayavigatam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ kuśalākuśaladharmasaṃcayavigatam / rūpaṃ sarvadharmasaṃcayavigatam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sarvadharmasaṃcayavigatam / rūpaṃ sarvadharmasamādhyaparyantatāsamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sarvadharmasamādhyaparyantatāsamam / rūpaṃ vigamaḥ, rūpasvabhāvo rūpatathatā buddhadharmāḥ / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ vigamaḥ, (Vaidya 237) vijñānasvabhāvo vijñānatathatā buddhadharmāḥ / rūpaṃ sarvadharmāparyantadharmatā / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ sarvadharmāparyantadharmatā / rūpaṃ śūnyamaparyantadharmatā / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ śūnyamaparyantadharmatā / rūpaṃ cittacaitasikāparyantatā / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ cittacaitasikāparyantatā / rūpaṃ cittacaritotpattiḥ / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ cittacaritotpattiḥ / rūpaṃ kuśalamakuśalam, yāvadanupalabdhiḥ / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ kuśalamakuśalam, yāvadanupalabdhiḥ / rūpaṃ siṃhanādasamam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ siṃhanādasamam / rūpamakopyam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānamakopyam / evaṃ hi subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā anugantavyā //
yadāyaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattva evamenāṃ prajñāpāramitāmanugamiṣyati, vyavacārayiṣyati avatariṣyati avabhotsyate cintayiṣyati tulayiṣyati upaparīkṣiṣyate bhāvayiṣyati sarvamāyāśāṭhyavivarjitairmanasikāraiḥ, sarvamanyanāvivarjitairmanasikāraiḥ, ātmotkarṣaṇavivarjitairmanasikāraiḥ, sarvakausīdyavivarjitairmanasikāraiḥ, parapaṃsanāvivarjitairmanasikāraiḥ, ātmasaṃjñāvivarjitairmanasikāraiḥ, sattvasaṃjñāvivarjitairmanasikāraiḥ, lābhasatkāraślokavivarjitairmanasikāraiḥ, pañcanīvaraṇavivarjitairmanasikāraiḥ, īrṣyāmātsaryavivarjitairmanasikāraiḥ, sarveñjanāvivarjitairmanasikāraiḥ, tadā nāsya durlabhā bhaviṣyati sarvaguṇānāṃ paripūriḥ, buddhakṣetrasyānuttarāṇāṃ ca buddhadharmāṇāṃ paripūririti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāmanugamaparivarto nāmaikonatriṃśattamaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 238)
ASP_30: sadāpraruditaparivartastriṃśattamaḥ /
punaraparaṃ subhūte tatheyaṃ prajñāpāramitā pa