Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu049_u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Bát-nhã Tám ngàn bài tụng (Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā)

Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 10 / 15 (50.000 ký tự/trang)
yāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo na rūpasaṃjñāmabhisaṃskāroti, na rūpasaṃjñāmutpādayati / evaṃ na vedanāsaṃjñāṃ na saṃjñāsaṃjñāṃ na saṃskārasaṃjñām / na vijñānasaṃjñāmabhisaṃskaroti, na vijñānasaṃjñāmutpādayati / tatkasya hetoḥ? tathā hi avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvaḥ svalakṣaṇaśūnyairdharmairbodhisattvanyāmāvakrāntaḥ / tam api dharmaṃ nopalabhate nābhisaṃskāroti notpādayati / tata ucyate anutpādajñānakṣāntiko bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīya iti / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ //
punaraparaṃ subhūte māraḥ pāpīyān bhikṣuveṣeṇopasaṃkramya bodhisattvaṃ mahāsattvamevaṃ vicchandayiṣyati - ākāśasamaiṣā yaduta sarvajñatā / asanneṣa dharmo yaduta sarvajñatā / asaṃvidyamāna eṣa dharmo yaduta sarvajñatā / ko 'trājñāsyati, ko 'trābhisaṃbhotsyate? naitena kaścinniryāsyati - yaścābhisaṃbudhyeta, yaccābhisaṃboddhavyam, yaś ca ājānīyāt, yacca ājñātavyam / sarvatra te dharmā ākāśasamāḥ / nirarthakaṃ tvaṃ vihanyase / mārakarmairvaitatparidīpitaṃ yaduta anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhavyeti, naitadbuddhabhāṣitamiti / tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā evaṃ jñātavyamevaṃ samanvāhartavyamevaṃ veditavyam - mārakarmaivaitat, yeyaṃ vivecanatā / evaṃ cintayitvā tatra dṛḍhacittena bhavitavyam, aprakampyacittenāsaṃhāryacittena bhavitavyam / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvaḥ śrāvakapratyekabuddhabhūminirvṛttaḥ sarvajñatāyāṃ pravṛtto bhavati / sa ākāṅkṣan prathamaṃ dhyānaṃ samāpadyate / tathā dvitīyaṃ tathā tṛtīyaṃ tathā caturthaṃ dhyānaṃ samāpadyate / sa ebhiścaturbhirdhyānairviharati, dhyānaparijayaṃ ca karoti, dhyānāni ca samāpadyate, na ca dhyānavaśenopapadyate / sa punareva kāmāvacarān dharmānadhyālambate / idam api subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya avinivartanīyalakṣaṇaṃ veditavyam //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo na nāmaguruko bhavati, na kīrtiśabdaślokaguruko bhavati, na nāmni sajjate / so 'saṃkṣubhitacitto bhavati, sarvasattveṣu (Vaidya 166) hitacittaś ca bhavati / so 'bhikrāman vā pratikrāman vā abhrāntacitto 'bhikrāmati, abhrāntacittaḥ pratikrāmati / smṛtimānevābhikrāmati, smṛtimāneva pratikrāmati / sacetso 'gāramadhyāvasati, nāsya bhavatyadhimātraḥ kāmeṣu kāmābhiṣvaṅgo vā abhiprāyo vā / sa nirvitsaṃjñyeva kāmān paribhuṅkte / sa utrastasaṃjñyeva kāmān paribhuṅkte / tadyathāpi subhūte caurakāntāramadhyagataḥ puruṣaḥ āhārakṛtyaṃ kurvannutrastasaṃjñyevāhāraṃ kuryāt, gamanasaṃjñyevāhāraṃ kuryāt, kadā nu khalu nāma ahamitaścaurakāntārādatikrānto bhaviṣyāmītyevaṃsaṃjñī aviśrabdhamāhāramāharati / evameva subhūte avinivartanīyā bodhisattvā mahāsattvā agāramadhyāvasanto yān yāneva kāmān paribhuñjate, tāṃstānanarthikā eva agṛddhā eva asaktā eva kāmān paribhuñjate / anarthikā eva ca te bhavanti priyarūpasātarūpaiḥ pañcabhiḥ kāmaguṇaiḥ / te 'gāramadhyāvasanto na samaviṣameṇa jīvikāṃ kalpayanti / dharmeṇaiva jīvikāṃ kalpayanti nādharmeṇāpi / maraṇamupagacchanti na tveva pareṣāmapamardanaṃ kurvanti / tatkasya hetoḥ? tathā hi taiḥ satpuruṣairmahāpuruṣairatipuruṣaiḥ puruṣapravaraiḥ puruṣaśobhanaiḥ puruṣarṣabhaiḥ puruṣodāraiḥ puruṣaśauṭīraiḥ puruṣapuṃgavaiḥ puruṣadhuryaiḥ puruṣapadmaiḥ puruṣapuṇḍarīkaiḥ puruṣājāneyaiḥ puruṣanāgaiḥ puruṣasiṃhaiḥ puruṣadamyasārathibhiḥ sarvasattvāḥ paramasukhe niyojayitavyāḥ / evaṃ hi subhūte agāramadhyāvasanti bodhisattvā mahāsattvā yathāpi nāma prajñāpāramitābalādhānaprāptatvāt / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgatā bodhisattvā mahāsattvā avinivartanīyā anuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyāḥ //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya vajrapāṇirmahāyakṣo nityānubaddho bhavati / sa durdharṣo bhavati, anatikramaṇīyaś ca bhavati manuṣyairvā amanuṣyairvā, durāsadaḥ sarvasattvānām / sa na vikṣiptacitto bhavati, na vikalendriyo bhavati, paripūrṇaindriyaś ca bhavati nāparipūrṇendriyaḥ / puruṣavṛṣabhendriyasamanvāgataś ca bhavati nāsatpuruṣaḥ / sa yānīmāni strīṇāṃ vaśīkaraṇāni mantrajāpyauṣadhividyābhaiṣajyādīni, tāni sarvāṇi sarveṇa sarvaṃ na prayojayati / śuddhājīvaś ca bhavati na mithyājīvaḥ / na vigrahavivādaśīlaḥ / ṛjudṛṣṭikaś ca bhavati / nātmotkarṣī na parapaṃsakaḥ / sa ebhiścānyaiś ca guṇaiḥ samanvāgato bhavati / sa na striyaṃ na ca puruṣaṃ vyākaroti - putro vā te bhaviṣyati, duhitā vā te bhaviṣyatīti / tasyaivamādikā evaṃrūpā ādeyatādoṣā na bhavanti / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya ye ākārā yāni liṅgāni yāni nimittāni yairākārairyairliṅgairyairnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo veditavyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ, tānākārāṃstāni liṅgāni tāni nimittāni deśayiṣyāmi / te punaḥ katame? tadyathā - na te skandhāyatanadhātupratītyasamutpādayogānuyogamanuyuktā viharanti, na saṃgaṇikārāmakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na rājakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na caurakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na senākathāyogānuyogamanuyuktā (Vaidya 167) viharanti, na yuddhakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na grāmanagaranigamajanapadarāṣṭrarājadhānīkathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, nātmakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, nāmātyamahāmātrakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na strīpuruṣanapuṃsakakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na yānodyānavihāraprāsādahradasarastaḍāgapuṣkariṇīvanārāmaśailakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na yakṣarākṣasapretapiśācakaṭapūtanakumbhāṇḍakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, nānnapānavastrābharaṇagandhamālyavilepanakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na vīthīcatvaraśṛṅgāṭakaviśikhāpaṇaśibikākuṭumbakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na gītanṛtyākhyāyikānaṭanartakacāraṇakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na sāgaranadīdvīpakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na dharmaviruddhakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, na pṛthagjanaratikathāyogānuyogamanuyuktā viharanti, api tu prajñāpāramitākathāyogānuyogamanuyuktā viharanti / avirahitāś ca bhavanti sarvajñatāpratisaṃyuktairmanasikāraiḥ / na ca te kalahabhaṇḍanavigrahavivādakathāyogānuyogamanuyuktā viharanti / dharmakāmā eva ca te bhavanti, nādharmakāmāḥ / abhedavarṇavādinaś ca te bhavanti, na bhedavarṇavādinaḥ / mitrakāmāś ca te bhavanti, nāmitrakāmāḥ / dharmavādinaś ca te bhavanti, nādharmavādinaḥ / te tathāgatadarśanamevākāṅkṣanta ākāṅkṣanti anyeṣu lokadhātuṣu ye tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāstiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, teṣāmantike upapattaye cittamutpādayanti / te ākāṅkṣantastatropapadyante / evaṃ te avirahitā bhavanti tathāgatadarśanena tathāgataparyupāsanena tathāgataparyupasthānena ca //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyā bodhisattvā mahāsattvāḥ kāmāvacarebhyo devebhyaścyutā rūpāvacarebhya ārūpyāvacarebhyo vā devebhyaścyutāḥ santaḥ ihaiva madhyadeśe jambūdvīpe pratyājāyante / yatra sattvāḥ kalāsu kovidāḥ, kāvyeṣu kovidāḥ, mantreṣu kovidāḥ, vidyāsu kovidāḥ, śāstreṣu kovidāḥ, nimitteṣu kovidāḥ, dharmārthakovidāḥ / alpakāḥ pratyantajanapadeṣu pratyājāyante, yadbhūyastvena madhyadeśe pratyājāyante / ye 'pi pratyanteṣu janapadeṣu pratyājāyante, te 'pi mahānagareṣu pratyājāyante / ete 'pi teṣāṃ guṇāḥ saṃvidyante / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya naivaṃ bhavati - avinivartanīyo vāham, na vāhamavinivartanīya iti / nāsyaivaṃ vicikitsotpadyate, na cāsya saṃśayo bhavati, svasyāṃ bhūmau nāpyasya saṃsīdanā bhavati / tadyathāpi nāma subhūte srotaāpannaḥ srotaāpattiphale svakāyāṃ bhūmau na kāṅkṣati na vicikitsati / na cāsya saṃśayo bhavati / svasyāṃ bhūmau nāpyasya saṃsīdanā bhavati / utpannotpannāni ca mārakarmāṇi kṣipramevābudhyate / na cotpannotpannānāṃ mārakarmaṇāṃ vaśena gacchati / tadyathāpi nāma subhūte puruṣa ānantaryakārī ānantaryacittena avirahito bhavati, yāvanmaraṇāvasthāyām, na taccittaṃ śaknoti prativinodayituṃ (Vaidya 168) vā viṣkambhayituṃ vā / anuvartata evāsya taccittaṃ yāvanmaraṇakālasamaye 'pi / evameva subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya avinivartanīyacittaṃ sthitaṃ bhavati, svakāyāmavinivartanīyāyāṃ bhūmāvavikampyaṃ bhavati / sadevamānuṣāsureṇāpi lokena na śakyaṃ cālayituṃ vā kampayituṃ vā / utpannotpannāni ca mārakarmāṇyeva budhyate / na cotpannotpannānāṃ mārakarmaṇāṃ vaśena gacchati / tasya svasyāṃ bhūmau niṣkāṅkṣasya nirvicikitsasya jātivyativṛttasyāpi na śrāvakacittaṃ na pratyekabuddhacittaṃ votpadyate / jātivyativṛttasyāpyevaṃ bhavatināhaṃ nābhisaṃbhotsye / abhisaṃbhotsye evāhamanuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ svasyāṃ bhūmau sthitaḥ / aparapraṇeyo bhavati, anavamardanīyaś ca bhavati svasyāṃ bhūmau / tatkasya hetoḥ? tathā hi sa sthito 'saṃhāryeṇa cittena asaṃhāryeṇa jñānena samanvāgato bhavati / sacetkhalu punarmāraḥ pāpīyān buddhaveṣeṇopasaṃkrāmet, tamupasaṃkramyaivaṃ vadet - ihaiva tvamarhattvaṃ sākṣātkuru / na tvaṃ vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / na tava te ākārāstāni liṅgāni tāni nimittāni vā saṃvidyante, yairākārairyairliṅgairyairnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate / kiṃ vātra tvaṃ carasīti? sacetpunarbodhisattvasya mahāsattvasya anyathā cittaṃ bhavati, veditavyametatsubhūte nāyaṃ bodhisattvo vyākṛtaḥ paurvakaistathāgatairarhadbhiḥ samyaksaṃbuddhairanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhāviti / sacetpunarevaṃ samanvāharati - māro batāyaṃ pāpīyān buddhaveṣamabhinirmāyopasaṃkrāntaḥ, mārādhiṣṭhito vā māranirmito veti, nāyaṃ tathāgataḥ / yathoktaṃ tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena tathā tannānyathā / sacedevaṃ pratyavekṣate, evaṃ samanvāharati - māro batāyaṃ pāpīyān buddhādhiṣṭhānaṃ kṛtvā māṃ vivecayitukāmo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodhita iti / sacenmāraḥ pratyudāvartate, veditavyametatsubhūte vyākṛto 'yaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau paurvakaistathāgatairarhadbhiḥ samyaksaṃbuddhaiḥ / sthito 'yaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyāyāṃ bodhisattvabhūmau / sacetsubhūte bodhisattvasya mahāsattvasya ime ākārā imāni liṅgāni imāni nimittāni saṃvidyante, veditavyametatsubhūte yathā asyeme guṇāḥ / addhā batāyaṃ bodhisattvo mahāsattvo vyākṛtaḥ paurvakaistathāgatairarhadbhiḥ samyaksaṃbuddhaiḥ / sthito 'yaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyāyāṃ bodhisattvabhūmau / tatkasya hetoḥ? tathā hyasya te ākārāstāni liṅgāni tāni nimittāni saṃvidyante, yāni avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvaḥ saddharmaparigrahasya kṛtaśaḥ ātmaparityāgam api karoti, jīvitaparityāgam api karoti / tasmādbodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyaḥ saddharmaparigrahāya paramudyogamāpadyate atītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ premṇā ca gauraveṇa ca / dharmakāyā buddhā bhagavanta iti dharme prema ca gauravaṃ copādāya (Vaidya 169) saddharmaparigrahaṃ karoti / nāyaṃ kevalamatītānāmeva buddhānāṃ bhagavatāṃ saddharmaparigrahaḥ, pratyutpannānām api buddhānāṃ bhagavatāmeṣa eva saddharmaparigrahaḥ, anāgatānām api buddhānāṃ bhagavatāmeṣa eva saddharmaparigrahaḥ - aham api tatra teṣāmanāgatānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ saṃkhyāṃ gaṇanāṃ praviṣṭa iti, aham api tatra vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau, mamāpyeṣa eva saddharmaparigraha iti / sa imamapyarthavaśaṃ saṃpaśyan saddharmaparigrahasya kṛtaśa ātmaparityāgam api karoti, jīvitaparityāgam api karoti / na ca tatra saṃsīdati, na ca kausīdyamāpadyate / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ //
punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvastathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya dharmaṃ deśayato na kāṅkṣati, na vicikitsati / subhūtirāha - kiṃ tathāgatasyaiva bhagavan dharmaṃ deśayato na kāṅkṣati na vicikitsati, na śrāvakasya? bhagavānāha - śrāvakasyāpi subhūte dharmaṃ deśayato na kāṅkṣati na vicikitsati / tatkasya hetoḥ? tathā hi tena bodhisattvena mahāsattvena anutpattikeṣu dharmeṣu kṣāntiḥ pratilabdhā / tena sarvadharmāṇāṃ dharmatāmaviruddhāṃ śṛṇoti / śṛṇvaṃś ca na kāṅkṣati, na vicikitsati / ebhiḥ subhūte guṇaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo bhavati / imāny api subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya ākāraliṅganimittāni veditavyānyanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheriti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāmavinivartanīyākāraliṅganimittaparivarto nāma saptadaśaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 170)
ASP_18: śūnyatāparivarto 'ṣṭādaśaḥ /
atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - āścaryaṃ bhagavan mahāguṇasamanvāgato bodhisattvo mahāsattvaḥ / apramāṇaguṇasamanvāgato bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ / aparimitaguṇasamanvāgato bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - evametatsubhūte, evam etat / tatkasya hetoḥ? avinivartanīyena hi subhūte bodhisattvena mahāsattvena anantamaparyantaṃ jñānaṃ pratilabdhamasaṃhāryaṃ sarvaśrāvakapratyekabuddhaiḥ //
subhūtirāha - pratibalo bhagavan avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya gaṅgānadīvālukopamān kalpānākārān liṅgāni nimittāni nirdeṣṭum / ata eva bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya gambhīrāṇi gambhīrāṇi sthānāni prajñāpāramitāpratisaṃyuktāni sūcayitavyāni / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - sādhu sādhu subhūte yastvaṃ gambhīrāṇi gambhīrāṇi sthānānyārabhya nigamayitukāmaḥ / gambhīramiti subhūte śūnyatāyā etadadhivacanam / ānimittasya apraṇihitasya anabhisaṃskārasya anutpādasya ajāterabhāvasya virāgasya nirodhasya nirvāṇasya vigamasyaitatsubhūte adhivacanaṃ yaduta gambhīramiti //
subhūtirāha - eteṣāmeva bhagavan kevalametaddharmāṇāmadhivacanaṃ na punaḥ sarvadharmāṇām? bhagavānāha - sarvadharmāṇāmapyetatsubhūte adhivacanaṃ yaduta gambhīramiti / tatkasya hetoḥ? rūpaṃ hi subhūte gambhīram / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ hi subhūte gambhīram / kathaṃ ca subhūte rūpaṃ gambhīram? kathaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ? kathaṃ ca subhūte vijñānaṃ gambhīram? yathā subhūte tathatā, tathā gambhīraṃ rūpam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / yathā subhūte tathatā, tathā gambhīraṃ vijñānam / tatra subhūte yathā rūpatathatā, tathā gambhīraṃ rūpam / yathā vedanātathatā saṃjñātathatā saṃskāratathatā / tatra subhūte yathā vijñānatathatā, tathā gambhīraṃ vijñānam / yatra subhūte na rūpam, iyaṃ rūpasya gambhīratā / yatra subhūte na vedanā na saṃjñā na saṃskārā na vijñānam, iyaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāṇām, iyaṃ vijñānasya gambhīratā //
subhūtirāha - āścaryaṃ bhagavan yāvatsūkṣmeṇopāyena rūpataś ca nivārito nirvāṇaṃ ca sucitam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / yāvatsūkṣmeṇopāyena vijñānataś ca nivārito nirvāṇaṃ ca sūcitam / bhagavānāha - imāni subhūte gambhīrāṇi gambhīrāṇi sthānāni prajñāpāramitāpratisaṃyuktāni yaścintayiṣyanti tulayiṣyati upanidhyāsyati - evaṃ mayā sthātavyaṃ yathā prajñāpāramitāyāmājñaptam / evaṃ mayā śikṣitavyaṃ yathā prajñāpāramitāyāmākhyātam / evaṃ mayā pratipattavyaṃ yathā prajñāpāramitāyāmupadiṣṭam / tathā saṃpādayamānastathopanidhyāyaṃstathopaparīkṣamāṇastathā prayujyamānastathā ghaṭamānastathā vyāyacchamāna ekadivasamapyatra yogamāpadyate / ayaṃ bodhisattvo mahāsattvastenaikadivasena kiyatkarma karoti? tadyathāpi nāma subhūte kaścideva puruṣo rāgacarito vitarkacaritaḥ / tasya puruṣasya rāgacaritasya vitarkacaritasya striyā abhirūpayā prāsādikayā darśanīyayā saha saṃketaḥ kṛto bhavet / sā khalu punaḥ strī (Vaidya 171) paraparigṛhītā bhavet / na vaśayedātmānamagārānniṣkramitum / tatkiṃ manyase subhūte kiṃpratisaṃyuktāstasya puruṣasya vitarkāḥ pravarteran? subhūtirāha - strīpratisaṃyuktā eva bhagavaṃstasya puruṣasya vitarkāḥ pravarteran - iyamāgacchati, iyamāgatā / tayā sārdhamevaṃ kariṣyāmi, evaṃ ramiṣyāmi, evaṃ krīḍiṣyāmi, evaṃ pravicārayiṣyāmīti / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte divasasyātyayena tasya puruṣasya kiyanto vitarkā utpadyeran? subhūtirāha - bahavo bhagavan divasasyātyayena tasya puruṣasya vitarkā utpadyeran / bhagavānāha - yāvantaḥ subhūte tasya puruṣasya divasasyātyayena vitarkā utpadyeran, iyataḥ subhūte kalpān bodhisattvo mahāsattvaśchorayati vipṛṣṭhīkaroti saṃsārādvyantīkaroti, ya iha prajñāpāramitāyāṃ yathājñaptaṃ yathākhyātaṃ yathopadiṣṭaṃ yathoddiṣṭaṃ yathānirdiṣṭaṃ tiṣṭhati śikṣate pratipadyate upanidhyāyati yogamāpadyate, tāṃś ca doṣān vivarjayati, yairdoṣairbodhisattvo mahāsattvo vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / evaṃ hi subhūte yaś ca bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyogamanuyuktaḥ, anena vihāreṇa viharan yaduta prajñāpāramitāpratisaṃyuktairmanasikāraiḥ, ekadivasena tāvatkarma karoti / yaś ca prajñāpāramitāvirahito bodhisattvo gaṅgānadīvālukopamān kalpāṃstiṣṭhan dānaṃ dadyāt, ayameva tato viśiṣyate yo 'yaṃ bodhisattvo mahāsattva evamekadivasam api prajñāpāramitāyāṃ yogamāpadyate //
punaraparaṃ subhūte yaś ca bodhisattvo mahāsattvo gaṅgānadīvālukopamān kalpāṃstiṣṭhan srotaāpannebhyo dānaṃ dadyāt, pratiṣṭhāpayet, evaṃ sakṛdāgāmiṣvanāgāmiṣvarhatsu dānaṃ dadyāt, pratiṣṭhāpayet / pratyekabuddheṣu dānaṃ dadyāt pratiṣṭhāpayet / tathāgateṣvarhatsu samyaksaṃbuddheṣu dānaṃ dadyāt pratiṣṭhāpayet, virahitaś ca prajñāpāramitāyā / yaś ca bodhisattvo mahāsattvo yathopadiṣṭaṃ yathoddiṣṭaṃ yathānirdiṣṭaṃ prajñāpāramitāyāṃ tathaiva yogamāpadyeta ekadivasam api / ayaṃ bodhisattvo mahāsattvastataḥ paurvakādbodhisattvadbahutaraṃ puṇyaṃ prasavati //
punaraparaṃ subhūte yo bodhisattvo gaṅgānadīvālukopamān kalpāṃstiṣṭhan srotaāpanneṣu yāvatsamyaksaṃbuddheṣu dānaṃ dadyāt pratiṣṭhāpayet, śīleṣu ca paripūrṇakārī bhavet, virahitaś ca prajñāpāramitayā bhavet / yaś ca bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāvihārī tato manasikārādvyutthāya dharmaṃ deśayet, ayameva subhūte bodhisattvo mahāsattvastataḥ paurvakādbodhisattvādbahutaraṃ puṇyaṃ prasavati //
punaraparaṃ subhūte yo bodhisattvo gaṅgānadīvālukopamān kalpāṃstiṣṭhan srotaāpanneṣu yāvatsamyaksaṃbuddheṣu dānaṃ dadyāt pratiṣṭhāpayet, śīleṣu ca paripūrṇakārī bhavet, kṣāntyā ca samanvāgato bhavet, virahitaś ca prajñāpāramitayā / yaś ca bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāvihārī tato manasikāradvyutthāya dharmadānaṃ dadyāt, ayameva subhūte bodhisattvo mahāsattvo mahāsattvastataḥ paurvakādbodhisattvādbahutaraṃ puṇyaṃ prasavati //
(Vaidya 172) punaraparaṃ subhūte yo bodhisattvo mahāsattvo gaṅgānadīvālukopamān kalpāṃstiṣṭhan srotaāpanneṣu yāvatsamyaksaṃbuddheṣu dānaṃ dadyāt pratiṣṭhāpayet, śīleṣu paripūrṇakārī kṣāntyā ca samanvāgataḥ, ārabdhavīryaḥ san dhyāneṣu bodhipakṣeṣu ca dharmeṣu yogamāpadyeta, virahitaś ca prajñāpāramitayā / yaś ca khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvastathā dharmadānaṃ datvā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayet, ayameva subhūte bodhisattvo mahāsattvastataḥ paurvakādbodhisattvādbahutaraṃ puṇyaṃ prasavati //
punaraparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvastathā dharmadānaṃ datvā prajñāpāramitoktena pariṇāmena anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayet, ayaṃ tato bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati //
punaraparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvastathā dharmadānaṃ datvā prajñāpāramitoktena pariṇāmena anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayet, pariṇāmya ca pratisaṃlāne na punareva yogamāpadyeta / yaś ca khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvastathā dharmadānameva dadyāt, na punaḥ pratisaṃlāne yogamāpadyeta, sa bodhisattvo mahāsattvo na tāvatpuṇyaṃ prasavati, yāvadya evaṃ dharmadānaṃ dadad bodhisattvo mahāsattvaḥ pratisaṃlāne ca punareva yogamāpadyamānaḥ prajñāpāramitayā ca parigṛhītastatpratisaṃlānamavirahitaṃ karoti prajñāpāramitayā, ayaṃ bodhisattvo mahāsattvo bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati //
subhūtirāha - yadā bhagavan abhisaṃskāro vikalpa ityuktaṃ bhagavatā, tadā kathaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavatītyucyate? bhagavānāha - so 'pīdānīṃ subhūte puṇyābhisaṃskāro bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ śūnyaka ityevākhyāyate, riktaka ityevākhyāyate, tucchaka ityevākhyāyate, asāraka ityevākhyāyate / yathā yathā khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattva evaṃ sarvadharmān pratyavekṣate, tathā tathā subhūte bodhisattvo mahāsattvo 'virahito bhavati prajñāpāramitayā / yathā yathā ca subhūte bodhisattvo mahāsattvo 'virahito bhavati prajñāpāramitayā, tathā tathā aprameyamasaṃkhyeyaṃ puṇyaṃ prasavati //
subhūtirāha - aprameyasya ca bhagavan asaṃkhyeyasya ca kiṃ nānākaraṇaṃ vā, kaḥ prativiśeṣo vā? bhagavānāha - aprameyamiti subhūte yatra pramāṇānyuparamante / asaṃkhyeyamiti subhūte yanna śakyaṃ saṃkhyayāpi kṣapayitum //
subhūtirāha - syādbhagavan paryāyo yadrūpamaprameyaṃ bhavet, evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / syādbhagavan paryāyo yadvijñānamaprameyaṃ bhavet? bhagavānāha - yatsubhūtirevamāha - syādbhagavan paryāyo yadrūpamaprameyaṃ bhavet, evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / syādbhagavan paryāyo yadvijñānamaprameyaṃ bhavediti / syātsubhūte paryāyo yena rūpamevāprameyaṃ bhavet, evaṃ vedanaiva saṃjñaiva saṃskārā eva / syātsubhūte paryāyo yena vijñānamevāprameyaṃ bhavet / subhūtirāha - kasya punarbhagavan etadadhivacanamaprameyamiti? bhagavānāha - śūnyatāyāḥ subhūte etadadhivacanamaprameyamiti / ānimittasyaitadadhivacanam / apraṇihitasya subhūte etadadhivacanamaprameyamiti //
(Vaidya 173) subhūtirāha - kiṃ śūnyatāyā eva bhagavan kevalametadadhivacanamaprameyamiti, ānimittasyaiva apraṇihitasyaiva bhagavan kevalametadadhivacanamaprameyamiti, nānyeṣāṃ dharmāṇām? bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte nanu mayā sarvadharmāḥ śūnyā ityākhyātāḥ? subhūtirāha - śūnyā eva bhagavan sarvadharmāstathāgatenākhyātāḥ / bhagavānāha - ye ca subhūte śūnyāḥ, akṣayā api te / yā ca śūnyatā, aprameyatāpi sā / tasmāttarhi subhūte eṣāṃ dharmāṇāmarthato viśeṣo vā nānākaraṇaṃ vā nopalabhyate / abhilāpā ete subhūte tathāgatenākhyātāḥ abhilapitāḥ - aprameyamiti vā, asaṃkhyeyamiti vā, akṣayamiti vā, śūnyamiti vā, ānimittamiti vā, apraṇihitamiti vā, anabhisaṃskāra iti vā, anutpāda iti vā, ajātiriti vā abhāva iti vā, virāga iti vā, nirodha iti vā, nirvāṇamiti vā / deśanābhinirhāranirdeśa eṣa subhūte tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhenākhyātaḥ //
subhūtirāha - āścaryaṃ bhagavan yāvadyadiyaṃ tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena sarvadharmāṇāṃ dharmatā deśitā, sā ca sarvadharmāṇāṃ dharmatā anabhilāpyā / yathāhaṃ bhagavan bhagavato bhāṣitasyārthamājānāmi, tathā sarvadharmā api bhagavan anabhilāpyāḥ / bhagavānāha - evametatsubhūte, evam etat / sarvadharmā api subhūte anabhilāpyāḥ / tatkasya hetoḥ? yā ca subhūte sarvadharmāṇāṃ śūnyatā, na sā śakyā abhilapitum / subhūtirāha - kiṃ punarbhagavan anabhilapyasyārthasya vṛddhirvāsti, parihāṇirvā vidyate? bhagavānāha - no hīdaṃ subhūte / subhūtirāhasacedbhagavan anabhilapyasyārthasya na vṛddhirna parihāṇiḥ, dānapāramitāyā api bhagavan na vṛddhirna parihāṇirbhaviṣyati / evaṃ śīlapāramitāyā api, kṣāntipāramitāyā api, vīryapāramitāyā api, dhyānapāramitāyā api, prajñāpāramitāyā api bhagavan na vṛddhirna parihāṇirbhaviṣyati / sacedbhagavan āsāṃ ṣaṇṇāṃ pāramitānāṃ na vṛddhirna parihāṇiḥ, kathaṃ bhagavan vivardhamānānāṃ ṣaṇṇāṃ pāramitānāṃ balena bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate? kathaṃ ca anuttarāyāḥ samyaksaṃbodherabhyāsannībhavati? na ca bhagavan apratipūrayan pāramitāṃ bodhisattvo mahāsattvo 'bhyāsannībhavatyanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / bhagavānāha - evametatsubhūte, evam etat / na khalu punaḥ subhūte pāramitārthasya kācidvṛddhirvāsti parihāṇirvā vidyate / api tu khalu punaḥ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayata upāyakuśalasya naivaṃ bhavati - iyaṃ dānapāramitā vivardhate, iyaṃ dānapāramitā parihīyate iti / api tu khalu punarasyaivaṃ bhavati - nāmadheyamātrametadyaduta dānapāramiteti / sa dānaṃ dadat tān manasikārāṃstāṃścittotpādāṃstāni kuśalamūlāni anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayati / yathā anuttarā samyaksaṃbodhistathā pariṇāmayati //
punaraparaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayataḥ upāyakuśalasya naivaṃ bhavati - iyaṃ śīlapāramitā vivardhate, iyaṃ śīlapāramitā (Vaidya 174) parihīyate iti / api tu khalu punarasyaivaṃ bhavati - nāmadheyamātrametadyaduta śīlapāramiteti / sa śīlaṃ samādāya vartamānastān manasikārāṃstāṃścittotpādāṃstāni kuśalamūlāni anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayati / yathā anuttarā samyaksaṃbodhistathā pariṇāmayati //
punaraparaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayataḥ upāyakuśalasya naivaṃ bhavati - iyaṃ kṣāntipāramitā vivardhate, iyaṃ kṣāntipāramitā parihīyate iti / api tu khalu punarasyaivaṃ bhavati - nāmadheyamātrametadyaduta kṣāntipāramiteti / sa kṣāntyā saṃpādayaṃstān manasikārāṃstāṃścittotpādāṃstāni ca kuśalamūlāni anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayati / yathā anuttarā samyaksaṃbodhistathā pariṇāmayati //
punaraparaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayata upāyakuśalasya naivaṃ bhavati - iyaṃ vīryapāramitā vivardhate, iyaṃ vīryapāramitā parihīyate iti / api tu khalu punarasyaivaṃ bhavati - nāmadheyamātrametadyaduta vīryapāramiteti / sa vīryamārabhamāṇastān manasikārāṃstāṃścittotpādāṃstāni ca kuśalamūlāni anuttarāyai samyaksaṃbodhaye pariṇāmayati / yathā anuttarā samyaksaṃbodhistathā pariṇāmayati //
punaraparaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayataḥ upāyakuśalasya naivaṃ bhavati - iyaṃ dhyānapāramitā vivardhate, iyaṃ dhyānapāramitā parihīyate iti / api tu khalu punarasyaivaṃ bhavati - nāmadheyamātrametadyaduta dhyānapāramiteti / sa dhyānāni samāpadyamānastān manasikārāṃstāṃścittotpādāṃstāni ca kuśalamūlāni anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayati / yathā anuttarā samyaksaṃbodhistathā pariṇāmayati //
punaraparaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayataḥ upāyakuśalasya naivaṃ bhavati - iyaṃ prajñāpāramitā vivardhate, iyaṃ prajñāpāramitā parihīyate iti / api tu khalu punarasyaivaṃ bhavati - nāmadheyamātrametadyaduta prajñāpāramiteti / sa prajñāpāramitāyāṃ caran prajñāpāramitāṃ bhāvayaṃstān manasikārāṃstāṃścittotpādāṃstāni ca kuśalamūlāni anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayati / yathā anuttarā samyaksaṃbodhistathā pariṇāmayati //
atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - kā punareṣā bhagavan anuttarā samyaksaṃbodhiḥ? bhagavānāha - tathataiṣā subhūte anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / na ca subhūte tathatā vivardhate, vā, parihīyate vā / sacedbodhisattvo mahāsattvastatpratisaṃyuktairmanasikārairabhīkṣṇaṃ bahūlaṃ viharati, evaṃ sa āsannībhavatyanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ, taiś ca manasikārairna parihīyate / evaṃ khalu subhūte anabhilapyasyārthasya na vṛddhirna parihāṇirbhavati / evaṃ pāramitānāṃ na vṛddhirna parihāṇirbhavati / evaṃ sarvadharmāṇām api subhūte na vṛddhirna parihāṇirbhavati / evaṃ hi subhūte bodhisattvo mahāsattva ebhirevaṃrūpairmanasikārairviharan āsannībhavatyanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheriti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ śūnyatāparivarto nāmāṣṭādaśaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 175)
ASP_19: gaṅgadevībhaginīparivarta ekonaviṃśaḥ /
atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - kiṃ punarbhagavan prathamacittotpādena bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate, utāho paścimacittotpādena bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate? paurvako bhagavaṃścittotpādaḥ paścimakena cittotpādena asamavahitaḥ, paścimakaścittotpādaḥ paurvakeṇa cittotpādena asamavahitaḥ / kathaṃ bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya kuśalamūlānāmupacayo bhavati? evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - tatkiṃ manyase subhūte tailapradyotasya jvalato 'rciṣā prathamābhinipātena sā vartirdagdhā, utāho paścimābhinipātenārciṣā sā vartirdagdhā? subhūtirāha - no hīdaṃ bhagavan / na hi bhagavan arciṣā prathamābhinipātena sā vartirdagdhā / na ca prathamābhinipātamanāgamya arciṣā sā vartirdagdhā / na ca bhagavan paścimābhinipātenārciṣā sā vartirdagdhā, na ca paścimābhinipātamanāgamya arciṣā sā vartirdagdhā / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte api nu sā vartirdagdhā? subhūtirāha - dagdhā bhagavan, dagdhā sugata / bhagavānāha - evameva subhūte na ca prathamacittotpādena bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate, na ca prathamacittotpādamanāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate / na ca paścimacittotpādena anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate, na ca paścimacittotpādamanāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate / na ca taiścittopādairna cānyatra tebhyaścittotpādebhyo 'bhisaṃbudhyate / abhisaṃbudhyate ca bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhim //
evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - gambhīro 'yaṃ bhagavan pratītyasamutpādaḥ / na ca nāma bhagavan prathamacittotpādenaiva bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate, na ca nāma prathamacittotpādamanāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate / na ca nāma paścimacittotpādenaiva bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate, na ca nāma paścimacittotpādamanāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate, na ca nāma taiścittotpādairna cānyatra tebhyaścittotpādebhyo 'bhisaṃbudhyate / abhisaṃbudhyate ca bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhim //
evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - tatkiṃ manyase subhūte yaccittaṃ niruddham, api nu tatpunarutpatsyate? subhūtirāha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yaccittamanutpannam, api nu tannirodhadharmi? āha - nirodhadharmi bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yannirodhadharmi, api nu tannirotsyate? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yaccittamanutpannam, api nu tannirodhadharmi? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yannirodhadharmi, api nu tannirotsyate? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yaccittamanutpādānirodhadharmi, (Vaidya 176) api nu tannirotsyate? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yo dharmaḥ prakṛtyā svabhāvaniruddha eva, sa dharmo nirotsyate? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yā dharmāṇāṃ dharmatā sā nirotsyate? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte tathaiva sthāsyati yathā tathatā? āha - tathaiva bhagavan sthāsyati yathā tathatā / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yadi tathaiva sthāsyati yathā tathatā, tadā mā kuṭasthā bhūt? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte gambhīrā tathatā? āha - gambhīrā bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase tathatāyāṃ cittam? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte cittaṃ tathatā? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte anyattathatāyāścittam? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - samanupaśyasi tvaṃ subhūte tathatām? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte ya evaṃ carati sa gambhīre carati? āha - yo bhagavan evaṃ carati, sa na kvaciccarati / tatkasya hetoḥ? tathā hyasya te samudācārā na pravartante, na samudācaranti / bhagavānāha - yaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāṃ carati, sa kva carati? āha - carati bhagavan paramārthe / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte yo bodhisattvo mahāsattvaḥ paramārthe carati, sa nimitte carati? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte api nu tasya nimittamavibhāvitam? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase subhūte api nu bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato nimittaṃ vibhāvitaṃ bhavati? subhūtirāha - na sa bhagavan bodhisattvo mahāsattva evaṃ prayujyate - kathamahaṃ bodhisattvacaryāṃ carannihaiva nimittaprahāṇamanuprāpnuyāmiti / sacetpunaranuprāpnuyāt, apratipūrṇaiḥ sarvabuddhadharmaiḥ śrāvako bhavet / etattadbhagavan bodhisattvasya mahāsattvasyopāyakauśalyaṃ yat, tacca nimittaṃ jānāti, yallakṣaṇaṃ yannimittamānimitte ca parijayaṃ karoti //
atha khalvāyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - ya āyuṣman subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ svapnāntaragatastrīṇi vimokṣamukhāni bhāvayati - śūnyatāmānimittamapraṇihitaṃ ca, api nu tasya prajñāpāramitā vivardhate? subhūtirāha - sacedāyuṣman śāriputra divasabhāvanayā vivardhate, evaṃ svapnāntaragatasyāpi vivardhate / tatkasya hetoḥ? avikalpo hi āyuṣman śāriputra svapnaś ca divasaścokto bhagavatā / sacedāyuṣman śāriputra bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitālābhī divase divase prajñāpāramitāyāṃ carati, tato 'sya prajñāpāramitābhyāsataḥ svapnāntaragatasyāpi bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāvaipulyena bhavitavyam / śāriputra āha - yatpunarāyuṣman subhūte strī vā puruṣo vā svapnāntaragataḥ karma śubhamaśubhaṃ vā karoti, kiṃ bhavati tasya karmaṇa ācayo vā upacayo vā? subhūtirāha - yathā svapnopamāḥ sarvadharmā uktā bhagavatā, tathā na tasya karmaṇo bhavatyācayo vā upacayo vā / atha punarāyuṣman śāriputra sa puruṣaḥ prativibuddhaḥ san vikalpayan hatasaṃjñāmutpādayati, (Vaidya 177) bhavati tasya karmaṇa ācayo vā upacayo vā / kathaṃ ca āyuṣman śāriputra vikalpayan hatasaṃjñāmutpādayati? sacetsvapnāntaragataḥ prāṇātipātaṃ kṛtvā prativibuddhaḥ sannevaṃ vikalpayati - aho hataḥ, sādhu hataḥ, suṣṭhu hataḥ, mayā hataḥ, ityevaṃ vikalpayan hatasaṃjñāmutpādayati / śāriputra āha - sacedāyuṣman subhūte sa puruṣaḥ prativibuddhaḥ san vikalpayan hatasaṃjñāmutpādayati - aho hataḥ, sādhu hataḥ, suṣṭhu hataḥ, mayā hata iti, bhavati tasya karmaṇa ācayo vā upacayo vā? buddho bhagavān api vikalpayan kṣayasaṃjñāmutpādayati / tasyāpi karmaṇa ācayo vā upacayo vā bhavet? subhūtirāha - no hīdamāyuṣman śāriputra / tatkasya hetoḥ? sarvakalpavikalpaprahīṇo hi tathāgataḥ / tadyathāpi nāma ākāśameva āyuṣman śāriputra nānārambaṇaṃ karmotpadyate, nānārambaṇaṃ cittamutpadyate / tasmāttarhyāyuṣman śāriputra sārambaṇameva karmotpadyate, na anārambaṇam / sārambaṇameva cittamutpadyate, na anārambaṇam / dṛṣṭaśrutamatavijñāteṣvāyuṣman śāriputra dharmeṣu buddhiḥ pravartate / tatra kācidbuddhiḥ saṃkleśaṃ parigṛhṇāti, kācidbuddhirvyavadānaṃ parigṛhṇāti / tasmāttarhi āyuṣman śāriputra sārambaṇaiva cetanotpadyate na anārambaṇā, sārambaṇameva karmotpadyate na anārambaṇam / śāriputra āha - yadāyuṣman subhūte sarvārambaṇāni viviktāni ākhyātāni bhagavatā, tadā kasmādāyuṣman subhūte sārambaṇaiva cetanotpadyate na anārambaṇā? subhūtirāha - nimittīkṛtya āyuṣman śāriputra vidyamānamevārambaṇamārambaṇīkṛtya sārambaṇaiva cetanotpadyate, na anārambaṇā / cetanāpyāyuṣman śāriputra viviktā, nimittam api viviktam / evamavidyāpratyayāḥ saṃskārā api viviktāḥ, saṃskārapratyayaṃ vijñānamapi, yāvajjātipratyayaṃ jarāmaraṇam api viviktam / evameva āyuṣman śāriputra sarvārambaṇāni viviktāni / nimittena viviktā cetanā lokavyavahāramupādāyotpadyata iti //
śāriputra āha - yadāyuṣman subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ svapnāntaragato dānaṃ dadyāt, tacca dānamanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayati / pariṇāmitaṃ kiṃ taddānaṃ vaktavyam? subhūtirāha - ayamāyuṣman śāriputra maitreyo bodhisattvo mahāsattvaḥ saṃmukhībhūtaḥ / eṣa tathāgatena vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / eṣo 'trārthe kāyasākṣī / eṣa praṣṭavyaḥ / eṣa enamarthaṃ visarjayiṣyati / atha khalvāyuṣmān śāriputro maitreyaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvametadavocat - ayamāyuṣman maitreya subhūtiḥ sthavira evamāha - mayaṃ maitreyo bodhisattvo mahāsattvaḥ / eṣa enamarthaṃ visarjayiṣyatīti / visarjaya āyuṣmannajita enamartham / atha khalu maitreyo bodhisattvo mahāsattva āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - yadāyuṣmān subhūtirevamāha - ayaṃ maitreyo bodhisattvo mahāsattvaḥ / eṣa enamarthaṃ visarjayiṣyatīti / kiṃ punarāyuṣman subhūte yadetannāmadheyaṃ maitreya iti? etadenamarthaṃ visarjayiṣyati, uta rūpaṃ visarjayiṣyati, uta vedanā saṃjñā saṃskārāḥ, atha vijñānaṃ visarjayiṣyati, utāho varṇo visarjayiṣyati, atha saṃsthānaṃ visarjayiṣyati, utāho yā rūpasya śūnyatā, sā visarjayiṣyati? evaṃ yā vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇām, (Vaidya 178) yā vijñānasya śūnyatā, sā visarjayiṣyati? yā khalu punarāyuṣman subhūte rūpasya śūnyatā, na sā pratibalā visarjayitum / evaṃ vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇām / yā khalu punarāyuṣman subhūte vijñānasya śūnyatā, na sā pratibalā visarjayitum / tamapyahamāyuṣman subhūte dharmaṃ na samanupaśyāmi, yo dharmo visarjayet / tamapyahaṃ dharmaṃ na samanupaśyāmi, yo dharmo visarjayitavyaḥ / tamapyahaṃ dharmaṃ na samanupaśyāmi, yena dharmeṇa visarjayet / tamapyahaṃ dharmaṃ na samanupaśyāmi, yo dharmo vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau //
atha khalvāyuṣmān śāriputro maitreyaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvametadavocat - kaccitpunarāyuṣman maitreya tvayā ete dharmā evaṃ sākṣātkṛtāḥ, yathainān vācā bhāṣase? maitreya āha - na mayā āyuṣman śāriputra ete dharmā evaṃ sākṣātkṛtāḥ, yathainān vācā bhāṣe / evamapyahamenānāyuṣman śāriputra dharmānna vedmi, nopalabhe, na samanupaśyāmi, yathā vācā bhāṣe, cittena vā cintayāmi / api tu khalu punarāyuṣman śāriputra na kāyena spṛśyeta, na vācā bhāṣyeta, na manasā samanvāhriyeta / evaṃsvabhāvāḥ sarve dharmā asvabhāvatvāt / atha khalvāyuṣmataḥ śāriputrasyaitadabhūt - gambhīraprajño batāyaṃ maitreyo bodhisattvo mahāsattvaḥ, yathāpi nāma dīrgharātraṃ prajñāpāramitāyāṃ caritāvī nirdiśati //
atha khalu bhagavānāyuṣmantaṃ śāriputramāmantrayate sma - kutaste śāriputra etadabhūt - gambhīraprajño batāyaṃ maitreyo bodhisattvo mahāsattva iti? samanupaśyasi tvaṃ śāriputra taṃ dharmaṃ yena dharmeṇa samanvāgato 'rhanniti prabhāvyate? śāriputra āha - na hyetadbhagavan / bhagavānāha - evameva śāriputra bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato naivaṃ bhavati - ayaṃ dharmo vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau, ayaṃ dharmo vyākariṣyate 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau, ayaṃ dharmo vyākriyate 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau, ayaṃ dharmo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyate / evaṃ caran bodhisattvo mahāsattvaścarati prajñāpāramitāyām / sa carannotrasyati, na saṃtrasyati, na saṃtrāsamāpadyate / labdhabalādhānatvānnāhaṃ nābhisaṃbhotsya ityevaṃ yogamāpadyate / sacedevaṃ carati, carati prajñāpāramitāyām //
punaraparaṃ śāriputra vyālakāntāramadhyagatena bodhisattvena mahāsattvena notrasitavyam, na saṃtrasitavyam, na saṃtrāsamāpattavyam / tatkasya hetoḥ? tathā hi tena bodhisattvena mahāsattvena sarvaṃ parityaktavyaṃ sarvasattvānāmarthāya / tenaivaṃ cittamutpādayitavyam - yadi cenmāṃ vyālā bhakṣayeyuḥ, tebhya eva taddānaṃ dattaṃ bhavatu / mama ca dānapāramitāparipūrirbhaviṣyati / anuttarā ca me samyaksaṃbodhirāsannībhaviṣyati / tathā ca kariṣyāmi, yathā me anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya sataḥ tiryagyonigatāḥ sattvāḥ sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ sarvatra me buddhakṣetre na bhaviṣyanti, na prajñāsyante, divyopabhogaparibhogāś ca bhaviṣyantīti //
punaraparaṃ śāriputra corakāntāramadhyagatena bodhisattvena mahāsattvena notrasitavyam, na saṃtrasitavyam, na saṃtrāsamāpattavyam / tatkasya hetoḥ? sarvasvaparityāgakuśalābhiratā hi (Vaidya 179) bodhisattvā mahāsattvā bhavanti / utsṛṣṭakāyenāpi ca bodhisattvena mahāsattvena bhavitavyaṃ parityaktasarvapariṣkāropakaraṇena / tenaivaṃ cittamutpādayitavyam - sacenmama sattvāḥ sarvapariṣkāropakaraṇāni hareyuḥ, tebhya eva taddānaṃ dattaṃ bhavatu / yadi cenmāṃ kecijjīvitādvyaparopayeyuḥ, tatra na mayā vyāpādakrodharoṣā utpādayitavyāḥ / teṣām api ca mayā na kāyena na vācā na manasā aparāddhavyam / evaṃ ca me tasmin samaye dānapāramitā ca śīlapāramitā ca kṣāntipāramitā ca paripūriṃ gamiṣyati / anuttarā ca me samyaksaṃbodhirabhyāsannībhaviṣyati / tathā ca kariṣyāmi, tathā ca pratipatsye, yathā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya sataścorakāntārāṇy api tasmin buddhakṣetre sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ na bhaviṣyanti, na prajñāsyante / tathā ca buddhakṣetrapariśuddhaye vyāpatsye, yathā me anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya satastasmin buddhakṣetre ete cānye ca doṣāḥ sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ na bhaviṣyanti, na prajñāsyante //
punaraparaṃ śāriputraṃ pānīyakāntāramadhyagatena bodhisattvena mahāsattvena notrasitavyaṃ na saṃtrasitavyaṃ na saṃtrāsamāpattavyam / tatkasya hetoḥ? asaṃtrastānutrastadharmāṇo hi bodhisattvā mahāsattvā bhavanti / evaṃ cānena cittamutpādayitavyam - sarvasattvānāṃ mayā sarvatṛṣṇācchedāya śikṣitavyam / na ca bodhisattvena mahāsattvenotrasitavyam, na saṃtrasitavyam, na saṃtrāsamāpattavyam / sacedahaṃ tṛṣṇayā kālaṃ kariṣyāmi, pretaloke mamopapattirbhaviṣyatīti / api tu khalu punaḥ sarvasattvānāmantike mahākaruṇācittamutpādayitavyam - aho bata alpapuṇyā amī sattvāḥ, yadeteṣāṃ loke evaṃrūpāṇi pānīyakāntārāṇi prajñāyante / tathā punarahaṃ kariṣyāmi, tathā pratipatsye, yathā me anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya satastasmin buddhakṣetre sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ pānīyakāntārāṇi na bhaviṣyanti, na prajñāsyante / tathā ca sarvasattvān puṇyaiḥ saṃniyokṣye, yathā aṣṭāṅgopetapānīyalābhino 'mī bhaviṣyanti / tathā ca dṛḍhaṃ vīryamārapsye sarvasattvānāṃ kṛtaśaḥ, yathā vīryapāramitā ca me tasmin samaye paripūriṃ gamiṣyatīti //
punaraparaṃ śāriputra bubhukṣākāntāramadhyagatena bodhisattvena mahāsattvena notrasitavyaṃ na saṃtrasitavyaṃ na saṃtrāsamāpattavyam / evaṃ cānena saṃnāhaḥ saṃnāhyaḥ - tathā dṛḍhaṃ vīryamārapsye, tathā ca svaṃ buddhakṣetraṃ pariśodhayiṣyāmi, yathā me anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya satastasmin buddhakṣetre evaṃrūpāṇi bubhukṣākāntārāṇi sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ na bhaviṣyanti, na prajñāsyante / sukhitā eva te sattvā bhaviṣyanti sukhasamaṅginaḥ sarvasukhasamarpitāḥ / tathā ca kariṣyāmi, yathā teṣāṃ sattvānāṃ yo ya evābhiprāyo bhaviṣyati, yadyadevākāṅkṣiṣyanti manasā, tattadeva prādurbhaviṣyati tadyathāpi nāma devānāṃ trāyastriṃśānāṃ manasaiva sarvamutpadyate, yathā teṣāṃ sattvānāṃ manasaiva sarvaṃ prādurbhaviṣyati, manasā sarvamutpatsyate, tathā dṛḍhaṃ vīryamārapsye / yathā teṣāṃ sattvānāṃ dhārmikā abhiprāyāḥ paripūriṃ gamiṣyanti, avaikalyaṃ ca jīvitapariṣkāraiḥ sarvasattvānāṃ (Vaidya 180) bhaviṣyati sarvathā sarvataḥ sarvadā, tathā ca svacittapariśuddhaye vyāyaṃsye sarvasattvānāṃ kṛtaśaḥ, yathā dhyānapāramitā ca me tasmin samaye paripūriṃ gamiṣyatīti //
punaraparaṃ śāriputra vyādhikāntāramadhyagatena bodhisattvena mahāsattvena notrasitavyaṃ na saṃtrasitavyaṃ na saṃtrāsamāpattavyam / evaṃ cānenopaparīkṣitavyaṃ cintayitavyaṃ tulayitavyam - neha sa kaściddharmo yo vyādhyā bādhyate, nāpi sa kaściddharmo yo vyādhirnāma / evaṃ tena śūnyatā pratyavekṣitavyā / na cotrasitavyaṃ na saṃtrasitavyaṃ na saṃtrāsamāpattavyam / na ca śāriputra bodhisattvena mahāsattvenaivaṃ cittamutpādayitavyam - cireṇānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsye iti notrasitavyaṃ na saṃtrasitavyaṃ na saṃtrāsamāpattavyam / tatkasya hetoḥ? yo hi cittakṣaṇaḥ, iyatī saiṣā apūrvā koṭiryaduta akoṭiḥ / evaṃ tena bodhisattvena mahāsattvena na duṣkarasaṃjñotpādayitavyā - bahvī dīrghā caiṣā apūrvā koṭiriti, ekacittakṣaṇasamāyuktā hyeṣā apūrvā koṭiryaduta akoṭiḥ / evaṃ śāriputra bodhisattvena mahāsattvena cireṇānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsye iti notrasitavyaṃ na saṃtrasitavyaṃ na saṃtrāsamāpattavyam / yaḥ khalu punaḥ śāriputra bodhisattvo mahāsattva ebhyaścānyebhyaś ca dṛṣṭaśrutamatavijñātebhyo bhayabhairavebhyo notrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsamāpadyate, jñātavyamidaṃ śāriputra bhavyo 'yaṃ kulaputro vā kuladuhitā vā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhumiti / evaṃ ca śāriputra bodhisattvena mahāsattvena mahāsaṃnāhaḥ saṃnaddhavyaḥ - tathā kariṣyāmi, tathā dṛḍhaṃ vīryamārapsye, yathā me anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya satastasmin buddhakṣetre sarvasattvānāṃ sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ sarvavyādhayo na bhaviṣyanti, na prajñāsyante / tathā kariṣyāmi, yathā tathāgatānāmuktavādī yathoktakārī ca bhaviṣyāmi / tathā ca prajñāpāramitāyāṃ parijayaṃ kariṣyāmi sarvasattvānāṃ kṛtaśaḥ, yathā prajñāpāramitāpi me tasmin samaye paripūriṃ gamiṣyatīti //
atha khalu tatra parṣadi anyatarā strī saṃnipatitā saṃniṣaṇṇābhūt / sā utthāyāsanādekāṃsamuttarāsaṅgaṃ kṛtvā dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya yena bhagavāṃstenāñjaliṃ praṇamya bhagavantametadavocat - ahaṃ bhagavan atra sthāne notrasiṣyāmi, na saṃtrasiṣyāmi, na saṃtrāsamāpatsye / anutrastā ca asaṃtrastā ca sarvasattvebhyo dharmaṃ deśayiṣyāmīti / atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāṃ suvarṇavarṇasmitaṃ prādurakarot / tadanantāparyantān lokadhātūnābhayā spharitvā yāvadbrahmalokamabhyudgamya punareva pratyudāvṛtya bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya bhagavata eva mūrdhni antaradhīyata / samanantaraṃ prāduṣkṛte ca bhagavatā tasmin smite atha khalu sā strī suvarṇapuṣpāṇi gṛhītvā bhagavantaṃ suvarṇapuṣpairabhyavākiradabhiprākirat / atha khalu tāni suvarṇapuṣpāṇyasaktāni antarīkṣe vihāyasi sthitānyabhūvan //
atha khalvāyuṣmānānanda utthāyāsanādekāṃsamuttarāsaṅgaṃ kṛtvā dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya yena bhagavāṃstenāñjaliṃ praṇamya bhagavantametadavocat - ko bhagavan hetuḥ, (Vaidya 181) kaḥ pratyayaḥ smitasya prāduṣkaraṇāya? nāhetukaṃ nāpratyayaṃ tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ smitaṃ prāduṣkurvanti / evamukte bhagavānāyuṣmantamānandametadavocat - iyamānanda gaṅgadevā bhaginī anāgate 'dhvani suvarṇapuṣpo nāma tathāgato bhaviṣyati arhan samyaksaṃbuddho vidyācaraṇasaṃpannaḥ sugato lokavidanuttaraḥ puruṣadamyasārathiḥ śāstā devānāṃ ca manuṣyāṇāṃ ca / buddho bhagavāṃlloka utpatsyate, tārakopame kalpe 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyate / seyamānanda gaṅgadevā bhaginī strībhāvaṃ vivartya puruṣabhāvaṃ pratilabhya itaścyutvā akṣobhyasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya buddhakṣetre abhiratyāṃ lokadhātāvupapatsyate / tatra copapannā akṣobhyasya tathāgatāsyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike brahmacaryaṃ cariṣyati / tataścyutā satī buddhakṣetrādbuddhakṣetraṃ saṃkramiṣyati avirahitā tathāgatadarśanena / tato 'pi buddhakṣetrādbuddhakṣetrāṇi saṃkramiṣyati / yānyavirahitāni bhaviṣyanti buddhairbhagavadbhistatra tatra saṃkramiṣyati / tadyathāpi nāma ānanda rājā cakravartīṃ prāsādātprāsādaṃ saṃkrāmet, sa yāvajjīvaṃ pādatalābhyāṃ dharaṇītalaṃ nākrāmet, sa yāvanmaraṇāvasthāyāṃ bhūmitalaṃ pabhdyāmanākramya kālaṃ kuryāt, evameva ānanda iyaṃ gaṅgadevā bhaginī buddhakṣetraṃ saṃkramiṣyati / tatra ca avirahitā bhaviṣyati buddhairbhagavadbhiryāvannānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate //
atha khalvāyuṣmata ānandasyaitadabhūt - ye tatrākṣobhyasya tathāgatāsyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti, tathāgatasaṃnipāta eva sa veditavyaḥ / atha khalu bhagavānāyuṣmata ānandasya imamevaṃrūpaṃ cetasaiva cetaḥparivitarkamājñāya āyuṣmantamānandametadavocat - evametadānanda, evam etat / uttīrṇapaṅkāste bodhisattvā mahāsattvāḥ, ye akṣobhyasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya buddhakṣetre brahmacaryaṃ caranti / bodhipariniṣpatyupagatāste ānanda bodhisattvā mahāsattvā veditavyāḥ / tasya khalu punarānanda suvarṇapuṣpasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya na pramāṇabaddhaḥ śrāvakasaṃgho bhaviṣyati / tatkasya hetoḥ? tāvanto hyānanda tatra śrāvakā bhaviṣyanti yeṣāṃ nāsti pramāṇam / api tvaprameyā asaṃkhyeyā ityevaṃ saṃkhyāṃ gamiṣyanti / tena khalu punarānanda kālena tena samayena tasmin buddhakṣetre na vyālakāntārāṇi bhaviṣyanti, na caurakāntārāṇi na pānīyakāntārāṇi na vyādhikāntārāṇi na durbhikṣakāntārāṇi bhaviṣyanti / etāni cānyāni ca ānanda asātakāntārāṇi tasmin buddhakṣetre sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ na bhaviṣyanti, na prajñāsyante / suvarṇapuṣpasya khalu punarānanda tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya imānyevaṃrūpāṇi bhayabhairavakāntārāṇi sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ tadānīṃ na bhaviṣyanti, na prajñāsyante //
evamukte āyuṣmānānando bhagavantametadavocat - anayā bhagavan gaṅgadevayā bhaginyā katamasya tathāgatasyāntike prathamacittotpādakuśalamūlamavaropitamanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? evamukte bhagavānāyuṣmantamānandametadavocat - anayā ānanda gaṅgadevayā bhaginyā dīpaṃkarasya (Vaidya 182) tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike prathamacittotpādakuśalamūlamavaropitam, anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmitaṃ ca / sa ca dīpaṃkarastathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ suvarṇapuṣpairevāvakīrṇo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ prārthayamānayā / yadā mayā pañcabhirutpalairdīpaṃkarastathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho 'vakīrṇaḥ, anutpattikeṣu ca mayā dharmeṣu kṣāntiḥ pratilabdhā, tato 'haṃ dīpaṃkareṇa tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau - bhaviṣyasi tvaṃ māṇavaka anāgate 'dhvani śākyamunirnāma tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho vidyācaraṇasaṃpannaḥ sugato lokavidanuttaraḥ puruṣadamyasārathiḥ śāstā devānāṃ ca manuṣyāṇāṃ ca buddho bhagavāniti / tadā etasyā bhaginyā mama vyākaraṇaṃ śrutvā evaṃ cittamudapādi - aho bata ahamapyevaṃ vyākriyeya anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau yathāyaṃ māṇavako vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / evaṃ ca ānanda etasyā bhaginyā dīpaṃkarasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike prathamacittotpādakuśalamūlamavaropitamabhūdanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / evamukte āyuṣmānānando bhagavantametadavocat - kṛtaparikarmā bateyaṃ bhagavan kṛtaparyantā gaṅgadevā bhaginī vyākṛtā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / evamukte bhagavānāyuṣmantamānandametadavocat - evametadānanda, evam etat yathā vadasi - kṛtaparikarmā bateyaṃ kṛtaparyantā gaṅgadevā bhaginī vyākṛtā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhāviti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ gaṅgadevībhaginīparivarto nāma ekonaviṃśatitamaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 183)
ASP_20: upāyakauśalyamīmāṃsāparivarto viṃśatitamaḥ /
atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - prajñāpāramitāyāṃ bhagavaṃścaratā bodhisattvena mahāsattvena kathaṃ śūnyatāyāṃ parijayaḥ kartavyaḥ, kathaṃ vā śūnyatāsamādhiḥ samāpattavyaḥ? bhagavānāha - iha subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā rūpaṃ śūnyamiti pratyavekṣitavyam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ śūnyamiti pratyavekṣitavyam / tathā ca pratyavekṣitavyamavikṣiptayā cittasaṃtatyā yathā pratyavekṣamāṇo rūpamiti tāṃ dharmatāṃ dharmatayā na samanupaśyet / tāṃ ca asamanupaśyan dharmatāṃ na sākṣātkuryādbhūtakoṭim / evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - yadbhagavānevamāha - na bodhisattvena mahāsattvena śūnyatā sākṣātkartavyeti / kathaṃ bhagavan tasmin samādhau sthito bodhisattvo mahāsattvaḥ śūnyatāṃ na sākṣātkaroti? bhagavānāha - yataḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvākāravaropetāṃ śūnyatāṃ pratyavekṣate, na ca sākṣātkariṣyāmīti pratyavekṣate, na ca sākṣātkartavyeti pratyavekṣate, parijayaṃ kariṣyāmīti pratyavekṣate, parijayasyāyaṃ kālaḥ, nāyaṃ kālaḥ sākṣātkriyāyā iti pratyavekṣate, asamāhita evārambaṇe cittamupanibadhnāti - prajñāpāramitā ca me parigṛhītā bhaviṣyati, na ca sākṣātkṛteti / atrāntarā bodhisattvo mahāsattvo na parihīyate bodhipakṣairdharmaiḥ, na ca āsravakṣayaṃ karoti, atra ca