Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu049_u.htmNguyên tác: Sanskrit
Kinh Bát-nhã Tám ngàn bài tụng (Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā)
Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).
Văn bản gốc(Sanskrit)
Trang 9 / 15 (50.000 ký tự/trang)
jñāpāramitāyāmavatārayitavyaḥ // subhūtirāha - duṣkarakārakā bhagavan bodhisattvāḥ mahāsattvāḥ, ye 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhuṃ saṃprasthitāḥ / evaṃrūpaṃ dānamāgamya, evaṃrūpaṃ śīlam, evaṃrūpāṃ kṣāntim, evaṃrūpaṃ vīryam, evaṃrūpaṃ dhyānam, evaṃrūpāṃ prajñāmāgamya svādhīne 'pi parinirvāṇe necchanti parinirvātum / api tu paramaduḥkhitaṃ sattvadhātumabhisamīkṣya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmāḥ saṃsārānnotrasyanti / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - evametatsubhūte, evam etat / duṣkarakārakāḥ subhūte bodhisattvā mahāsattvāḥ ye lokahitāya saṃprasthitāḥ, lokasukhāya lokānukampāyai saṃprasthitāḥ, lokasya trāṇaṃ bhaviṣyāmaḥ, lokasya śaraṇaṃ bhaviṣyāmaḥ, lokasya layanaṃ bhaviṣyāmaḥ, lokasya parāyaṇaṃ bhaviṣyāmaḥ, lokasya dvīpāṃ bhaviṣyāmaḥ, lokasyālokā bhaviṣyāmaḥ, lokasya pariṇāyakā bhaviṣyāma, anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya lokasya gatirbhaviṣyāmaḥ, ityevaṃrūpamanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau vīryamārabhante / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya trāṇaṃ bhavanti? yāni tāni subhūte saṃsārāvacarāṇi duḥkhāni lokasya, tata enaṃ (Vaidya 147) trāyante, teṣāṃ duḥkhānāṃ prahāṇāya vyāyacchante, vīryamārabhante / evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya trāṇaṃ bhavanti / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhā santo lokasya śaraṇaṃ bhavanti? ye subhūte sattvā jātidharmiṇo jarādharmiṇo vyādhidharmiṇo maraṇadharmiṇaḥ śokaparidevaduḥkhadaurmanasyopāyāsadharmiṇaḥ sattvāḥ tān sarvān jātijarāvyādhimaraṇaśokaparidevaduḥkhadaurmanasyopāyāsebhyaḥ parimocayanti / evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya śaraṇaṃ bhavanti / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya layanaṃ bhavanti? yatsubhūte tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ sattvebhyo 'śleṣāya dharmaṃ deśayanti / evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya layanaṃ bhavanati / subhūtirāha - kathaṃ bhagavan aśleṣo bhavati? bhagavānāha - yaḥ subhūte rūpasyāsaṃbandhaḥ, sa rūpasyāśleṣaḥ / yo rūpasyāśleṣaḥ, sa rūpasyāsaṃbandhaḥ / yo rūpasyāsaṃbandhaḥ, sa rūpasyānutpādo 'nirodhaḥ / yo rūpasyānutpādo 'nirodhaḥ, sa rūpasyāśleṣaḥ / yo rūpasyāśleṣaḥ, ayaṃ rūpasyāsaṃbandhaḥ, ayaṃ rūpasyāśleṣaḥ / evaṃ vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇām / yaḥ subhūte vijñānasyāsaṃbandhaḥ, sa vijñānasyāśleṣaḥ / yo vijñānasyāśleṣaḥ, sa vijñānasyāsaṃbandhaḥ / yo vijñānasyāsaṃbandhaḥ, sa vijñānasyānutpādo 'nirodhaḥ / yo vijñānasyānutpādo 'nirodhaḥ, sa vijñānasyāśleṣaḥ / yo vijñānasyāśleṣaḥ ayaṃ vijñānasyāsaṃbandhaḥ, ayaṃ vijñānasyāśleṣaḥ / evaṃ hi subhūte sarvadharmā asaṃśliṣṭā asaṃbaddhā iti jñānadarśanādaśleṣo bhavati / evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya layanaṃ bhavanti / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya parāyaṇaṃ bhavanti? yatsubhūte rūpasya pāraṃ na tadrūpam / yathā ca subhūte pāraṃ tathā rūpam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / yatsubhūte vijñānasya pāraṃ na tadvijñānam / yathā ca subhūte pāraṃ tathā vijñānam / yathā ca subhūte rūpam, evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ pāraṃ tathā sarvadharmāḥ / subhūtirāha - yadi bhagavan yathā rūpam, evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ vijñānaṃ pāraṃ tathā sarvadharmāḥ, nanu bhagavan bodhisattvairmahāsattvairabhisaṃbuddhā evaṃ bhavanti sarvadharmāḥ / tatkasya hetoḥ? na hyatra bhagavan kaścidvikalpaḥ / bhagavānāha - evametatsubhūte, evam etat / yattatpāraṃ na tatra kaścidvikalpaḥ / avikalpatvātsubhūte bodhisattvairmahāsatvairabhisaṃbuddhā eva bhavanti sarvadharmāḥ / idam api subhūte paramaduṣkaraṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānām, ya evaṃ ca sarvadharmānupanidhyāyanti, na ca sākṣātkurvanti, na cāvalīyante - evamasmābhirete dharmā abhisaṃboddhavyāḥ, evaṃ ca anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya enān dharmān deśayiṣyāmaḥ prakāśayiṣyāma ityupanidhyāyanti / evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya parāyaṇaṃ bhavanti / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ (Vaidya 148) santo lokasya dvīpā bhavanti? tadyathāpi nāma subhūte ye pradeśā udakaparicchinnā bhavanti nadīṣu vā mahodadhiṣu vā, te ucyante dvīpā iti / evameva subhūte pūrvāntāparāntaparicchinnaṃ rūpam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / evameva subhūte pūrvāntāparāntaparicchinnaṃ vijñānam / etena subhūte paricchedena sarvadharmāḥ pūrvāntāparāntaparicchinnāḥ / yaś ca subhūte sarvadharmāṇāṃ paricchedaḥ, etacchāntam, etatpraṇītam, etatparinirvāṇam, etadyathāvat, etadaviparītam / evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya dvīpā bhavanti / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhā santo lokasya ālokā bhavanti? iha subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo dīrgharātramavidyāṇḍakośapaṭalaparyavanaddhānāṃ sattvānāṃ tamobhibhūtānāṃ prajñayā avabhāsayantaḥ sarvājñānatamondhakāraṃ vidhunvanti / evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya ālokā bhavanti / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya pariṇāyakā bhavanti? iha subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo rūpasya prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / evaṃ vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇām / vijñānasya prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / pṛthagjanadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / śrāvakadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / pratyekabuddhadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / bodhisattvadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / buddhadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / sarvadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti / evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya pariṇāyakā bhavanti / kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya gatirbhagavanti? iha subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya ākāśagatikaṃ rupamiti dharmaṃ deśayanti / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / ākāśagatikaṃ vijñānamiti dharmaṃ deśayanti / evameva subhūte sarvadharmā ākāśagatikā anāgatikā agatikā ākāśasamāḥ / yathā ākāśam anāgatamagatamakṛtamavikṛtamanabhisaṃskṛtamasthitamasaṃsthitamavyavasthitamanutpannamaniruddham, evameva subhūte sarvadharmā anāgatā āgatā ākṛtā avikṛtā anabhisaṃskṛtā asthitā asaṃsthitā avyavasthitā anutpannā aniruddhā ākāśakalpatvādavikalpāḥ / tatkasya hetoḥ? yā subhūte rūpasya śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā / evaṃ vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇām / yā subhūte vijñānasya śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā / evameva subhūte yā sarvadharmāṇāṃ śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā / tatkasya hetoḥ? śūnyatāgatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / ānimittagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / apraṇihitagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / anabhisaṃskāragatikā hi subhūte (Vaidya 149) sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / anutpādagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / ajātigatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / abhāvagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / svapnagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / ātmagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / aparyantagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / śāntagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / nirvāṇagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / apratyuddhāragatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / anāgatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / agatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / acalagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / rūpagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / arhatpratyekabuddhatvānuttarasamyaksaṃbodhigatikā hi subhūte sarvadharmāḥ / te tāṃ gatiṃ na vyativartante / ataś ca bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhā santa ākāśagatikāḥ sarvadharmā iti dharmaṃ deśayanti / evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo lokasya gatirbhavanti // subhūtirāha - ke bhagavan imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāmājñāsyanti? bhagavānāha - ye subhūte caritāvino bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti paurvakāṇāṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāmantike paripakvakuśalamūlāḥ, te subhūte bodhisattvā veditavyāḥ ye imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāmājñāsyanti / subhūtirāha - kiṃsvabhāvā bhagavaṃste bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti, ye imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāmājñāsyanti? bhagavānāha - vainayikaviviktasvabhāvaste subhūte bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti, ya imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāmājñāsyanti // subhūtirāha - kiṃ bhagavan evaṃgatikā eva te bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti? enāmeva gatimabhisaṃbudhya sattvānāmenāmeva gatiṃ deśayiṣyanti? evaṃ te sattvānāṃ gatirbhaviṣyanti? evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - evametatsubhūte, evam etat / evaṃgatikā eva te subhūte bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti / enāmeva gatimabhisaṃbudhya sattvānām enāmeva gatiṃ deśayiṣyanti / evaṃ te sattvānāṃ gatirbhaviṣyanti / evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ santo 'prameyāṇāmasaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ gatirbhaviṣyanti // subhūtirāha - duṣkarakārako bhagavan bodhisattvo mahāsattvo yenāyaṃ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ aprameyānasaṃkhyeyān sattvān parinirvāpayiṣyāmīti / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - evametatsubhūte, evam etat / duṣkarakārakaḥ sa subhūte bodhisattvo mahāsattvo yenāyaṃ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ - aprameyānasaṃkhyeyān sattvān parinirvāpayiṣyāmīti / sa khalu punarayaṃ subhūte (Vaidya 150) saṃnāho bodhisattvasya mahāsattvasya mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya na rūpasaṃbaddho na rūpasyārthāya saṃbaddhaḥ / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / na vijñānasaṃbaddho na vijñānasyārthāya saṃbaddhaḥ / na śrāvakabhūmisaṃbaddho na śrāvakabhūmerarthāya saṃbaddhaḥ / na pratyekabuddhabhūmisaṃbaddho na pratyekabuddhabhūmerarthāya saṃbaddhaḥ / nāpi buddhabhūmisaṃbaddho nāpi buddhabhūmerarthāya saṃbaddhaḥ / tatkasya hetoḥ? sarvadharmāsaṃnaddho batāyaṃ subhūte saṃnāho bodhisattvasya mahāsattvasya mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya // subhūtirāha - asya bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya evaṃ mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya evaṃ gambhīrārāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratastrīṇi sthānāni na pratikāṅkṣitavyāni / katamāni trīṇi? yaduta śrāvakabhūmirvā pratyekabuddhabhūmirvā buddhabhūmirvā / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - katamaṃ tvaṃ subhūte arthavaśaṃ saṃpaśyannevaṃ vadasi - asya bodhisattvasya mahāsattvasya evaṃmahāsaṃnāhasaṃnaddhasya evaṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratastrīṇi sthānāni na pratikāṅkṣitavyāni / katamāni trīṇi? yaduta śrāvakabhūmirvā pratyekabuddhabhūmirvā buddhabhūmirveti? asthānaṃ subhūte hyetadanavakāśo 'sya bodhisattvasya mahāsattvasya evaṃmahāsaṃnāhasaṃnaddhasya evaṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ carataḥ śrāvakabhūmirvā pratyekabuddhabhūmirvā / api tu buddhabhūmirevāsya pratikāṅkṣitavyā yenāyaṃ sarvasattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ // subhūtirāha - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā / sā na kenacidbhāvayitavyā / tāṃ hi na kaścidbhāvitavān, nāpi kaścidbhāvayati, nāpi kaścidbhāvayiṣyati, nāpiṃ kiṃcidbhāvayitavyam, na kvacidbhāvayitavyam / tatkasya hetoḥ? na hi bhagavan prajñāpāramitāyāṃ na kaściddharmaḥ pariniṣpannaḥ / ākāśabhāvanaiṣā bhagavan yaduta prajñāpāramitābhāvanā / sarvadharmabhāvanaiṣā bhagavan yaduta prajñāpāramitābhāvanā / asaṅgabhāvanaiṣā bhagavan yaduta prajñāpāramitābhāvanā / anantabhāvanaiṣā bhagavan yaduta prajñāpāramitābhāvanā / asadbhāvanaiṣā bhagavan yaduta prajñāpāramitābhāvanā / aparigrahabhāvanaiṣā bhagavan yaduta prajñāpāramitābhāvanā // evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - evametatsubhūte, evam etat / ato hi subhūte gambhīrāyāḥ prajñāpāramitāyā vihāreṇa viharan bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīya upaparīkṣitavyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ - kaccitsubhūte bodhisattvo mahāsattvo 'syāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ nābhiniveśaṃ karoti / kaccitparabhaṇitāni paramantritāni nābhiniviśate / kaccidbodhisattvo mahāsattvo na parasya śraddhayā gacchati / kaccitsubhūte bodhisattvo mahāsattvo 'syāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ nāvalīyate na saṃlīyate na vipṛṣṭhībhavati notrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsamāpadyate, na kāṅkṣati na vicikitsati na dhandhāyate avagāhate 'dhimucyate 'bhinandati prajñāpāramitāyā darśanaṃ śravaṇaṃ ca / veditavyamidaṃ subhūte pūrvānte 'pyanena prajñāpāramitā paripṛṣṭā / tatkasya hetoḥ? tathā hi subhūte gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ notrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsamāpadyate // (Vaidya 151) subhūtirāha - yo bhagavan bodhisattvo mahāsattvo gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ notrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsamāpadyate, katamena bhagavan ākāreṇa tena prajñāpāramitā vyavacāritā bhavati? bhagavānāha - sarvajñatānimnayā subhūte saṃtatyā tena bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā vyavacāritā bhavati / subhūtirāha - kathaṃ bhagavan sarvajñatānimnā saṃtatirvyavacāritā bhavati? bhagavānāha - ākāśanimnayā subhūte saṃtatyā ākāśapravaṇayā ākāśaprāgbhārayā subhūte saṃtatyā sarvajñatānimnā saṃtatirvyavacāritā bhavati / yā khalu punaḥ subhūte sarvajñatānimnayā saṃtatyā vyavacāraṇā, iyaṃ sā subhūte vyavacāraṇā / tatkasya hetoḥ? aprameyā hi subhūte sarvajñatā, apramāṇā hi subhūte sarvajñatā / yatsubhūte aprameyamapramāṇam, na tadrūpaṃ na vedanā na saṃjñā na saṃskārā na vijñānaṃ na prāptirnābhisamayo nādhigamo na mārgo na mārgaphalaṃ na jñānaṃ na vijñānaṃ notpattirna vināśo notpādo na vyayo na nirodho na bhāvanā na vibhāvanā, nāpi kenacitkṛtaṃ nāpi kutaścidāgataṃ nāpi kvacid gacchati nāpi kvaciddeśe nāpi kvacitpradeśe sthitam, api tu aprameyapramāṇamityevaṃ saṃkhyāṃ gacchati / ākāśāprameyatayā sarvajñatāprameyatā / yā ca aprameyatā, na sā śakyā kenacidabhisaṃboddhum / na rūpeṇa na vedanayā na saṃjñayā na saṃskārairna vijñānena na dānapāramitayā na śīlapāramitayā na kṣāntipāramitayā na vīryapāramitayā na dhyānapāramitayā na prajñāpāramitayā śakyā abhisaṃboddhum / tatkasya hetoḥ? rūpameva hi subhūte sarvajñatā / evaṃ vedanaiva saṃjñaiva saṃskārā eva / vijñānameva hi subhūte sarvajñatā / dānapāramitaiva hi subhūte sarvajñatā / śīlapāramitaiva kṣāntipāramitaiva vīryapāramitaiva dhyānapāramitaiva prajñāpāramitaiva hi subhūte sarvajñatā // atha khalu śakro devānāmindraḥ sārdhaṃ kāmāvacarairdevaputrairbrahmāpi sahāpatiḥ sārdhaṃ rūpāvacarairdevaputrairyena bhagavāṃstenopasaṃkrāntaḥ / upasaṃkramya bhagavataḥ pādau śirasābhivandya bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya ekānte tasthau / ekānte sthitaś ca śakro devendraḥ kāmāvacarairdevaputraiḥ sārdhaṃ brahmāpi sahāpatiḥ rūpāvacarairdevaputraiḥ sārdhaṃ bhagavantametadavocat - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā / duravagāhā bhagavan prajñāpāramitā / durdṛśā bhagavan prajñāpāramitā / duranubodhā bhagavan prajñāpāramitā / idamapyarthavaśaṃ saṃpaśyatastathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhamātrasya bodhimaṇḍe niṣaṇṇasya alpotsukatāyāṃ cittamavanataṃ na dharmadeśanāyām // evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindraṃ kāmāvacarāṃś ca devaputrān brahmāṇaṃ ca sahāpatiṃ rūpāvacarāṃś ca devaputrānāmantrayate sma - evametaddevaputrāḥ, evam etat / gambhīrā bateyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā / duravagohayaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā / durdṛśeyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā / duranubodheyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā / idamapyarthavaśaṃ saṃpaśyatastathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya (Vaidya 152) anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhamātrasya bodhimaṇḍe niṣaṇṇasya alpotsukatāyāṃ cittamavanataṃ na dharmadeśanāyām - gambhīro batāyaṃ mayā dharmo 'bhisaṃbuddha iti, yatra na kaścidabhisaṃbuddho na kaścidabhisaṃbhotsyate na kaścidabhisaṃbudhyate / iyaṃ sā dharmasya gambhīratā / ākāśagambhīratayā gambhīro 'yaṃ dharmaḥ / ātmagambhīratayā gambhīro 'yaṃ dharmaḥ / sarvadharmānāgamanatayā gambhīro 'yaṃ dharmaḥ / sarvadharmāgamanatayā gambhīro 'yaṃ dharmo mayābhisaṃbuddha iti // evamukte śakro devānāmindraḥ kāmāvacarāś ca devaputrāḥ brahmāpi sahāpatiḥ rūpāvacarāś ca devaputrā bhagavantametadavocan - āścaryaṃ bhagavan, adbhutaṃ sugata / sarvalokavipratyanīko 'yaṃ dharmo deśyate / anugrahāya ca bhagavan dharmāṇāmayaṃ dharmo deśyate / udgrahe ca lokaścaratīti // āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ devaparivarto nāma pañcadaśaḥ // _______________________________________________________________ (Vaidya 153) ASP_16: tathatāparivartaḥ ṣoḍaśaḥ / atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - sarvadharmānupalambho batāyaṃ bhagavan dharmo deśyate / nāyaṃ bhagavan dharmaḥ kvacitpratihanyate / apratihatalakṣaṇo batāyaṃ bhagavan dharmaḥ ākāśasamatayā sarvapadānupalabdhitaḥ / apratimalakṣaṇo batāyāṃ bhagavan dharmo 'dvitīyatvāt / apratilakṣaṇo batāyaṃ bhagavan dharmo niṣpratyarthikatvāt / apado batāyaṃ bhagavan dharmo 'nabhinirvṛttatvāt / anutpādo batāyaṃ bhagavan dharmaḥ sarvopapatyanupapattitvāt / apatho batāyaṃ bhagavan dharmaḥ sarvapathānupalabdhitvāt // atha khalu devānāmindro brahmā sahāpatiste ca kāmāvacarā rūpāvacarāś ca devaputrā bhagavantametadavocan - anujāto batāyaṃ bhagavan bhagavataḥ śrāvaka āryasubhūtiḥ sthaviraḥ / tatkasya hetoḥ? tathā hi bhagavan yaṃ yameva ayamāryasubhūtiḥ sthaviro dharmaṃ deśayati, taṃ tameva dharmaṃ śūnyatāmārabhya deśayati // atha khalvāyuṣmān subhūtiḥ śakraṃ devānāmindraṃ brahmāṇaṃ ca sahāpatiṃ tāṃś ca kāmāvacarān rūpāvacarāṃś ca devaputrānāmantrayate sma - yaddevaputrā evaṃ vadatha - anujāto 'yaṃ subhūtiḥ sthavirastathāgatasyeti / ajātatvātsubhūtiḥ sthaviro 'nujātastathāgatasya / anujātastathatāṃ subhūtiḥ sthavirastathāgatasya / yathā tathāgatatathatā anāgatā agatā, evaṃ hi subhūtitathatā anāgatā agatā / evaṃ hi subhūtiḥ sthavirastathāgatatathatāmanujātaḥ / ādita eva subhūtiḥ sthavirastathāgatatathatāmanujātaḥ / tatkasya hetoḥ? yā hi tathāgatatathatā, sā sarvadharmatathatā / yā sarvadharmatathatā, sā tathāgatatathatā / yā ca tathāgatatathatā, yā ca sarvadharmatathatā, saiva subhūteḥ sthavirasya tathatā / tāṃ tathatāmanujātaḥ subhūtiḥ sthaviraḥ / ato 'nujātastathāgatasya / sāpi ca tathatā atathatā / tāṃ tathatāmanujātaḥ / evaṃ hi subhūtiḥ sthavirastathāgatamanujātaḥ / tathāgatasya yā sā tathatāyāḥ sthititā, tayā sthititayā subhūtiḥ sthavirastathāgatamanujātaḥ / yathā tathāgatatathatā avikārā nirvikārā, avikalpā nirvikalpā, evaṃ hi subhūtitathatā avikārā nirvikārā, avikalpā nirvikalpā / evaṃ hi subhūtiḥ sthavirastayā tathatayā avikāro nirvikāro 'vikalpo nirvikalpastathāgatasyānujātaḥ / yathā ca tathāgatatathatā avikārā nirvikārā avikalpā nirvikalpā, na kvacitpratihanyate, evaṃ sarvadharmatathatā avikārā nirvikārā avikalpā nirvikalpā, na kvacitpratihanyate / tatkasya hetoḥ? yā ca tathāgatatathatā, yā ca sarvadharmatathatā, ekaivaiṣā tathatā advayādvaidhīkārā advayatathatā / na kvacittathatā, na kutaścittathatā, na kasyacittathatā / yataḥ sā na kasyacittathatā, tataḥ sā tathatā advayādvaidhīkārā advayatathatā / evaṃ hi subhūtiḥ sthaviro 'nujātastathāgatasyākṛtatathatayā / yā ca akṛtatathatā, na sā kadācinna tathatā / yataś ca (Vaidya 154) sā na kadācinna tathatā, tataḥ sā tathatā advayādvaidhīkārā advayatathatā / evaṃ hi subhūtiḥ sthaviro 'nujātastathāgatam / yathā tathāgatatathatā sarvatra sarvadharmeṣvavikalpā nirvikalpā, evaṃ subhūtitathatā sarvatra sarvadharmeṣvavikalpā nirvikalpā / evameva ca tathāgatatathatayābhinirmitaḥ subhūtiśceti dvayamapyaluptametadabhinnaṃ bhedakānupalabdhitaḥ / evaṃ hi subhūtiḥ sthavirastathāgatamanujātaḥ / yathā tathāgatatathatā nānyatra sarvadharmatathatāyāḥ, evaṃ hi subhūtitathatā nānyatra sarvadharmatathatāyāḥ / yā nānyatra sarvadharmatathatāyāḥ, na sā kasyacinna tathatā / saiva sā tathatā sarvadharmatathatā / tāṃ tathatāṃ subhūtiḥ sthaviro 'nanyatathatānugamenopagataḥ / na cātra kaścinna kvacidanugatimupagataḥ / evaṃ hi subhūtiḥ sthavirastathāgatamanujātaḥ / yathā tathāgatatathatā nātītā na anāgatā na pratyutpannā, evaṃ sarvadharmatathatā nātītā nānāgatā na pratyutpannā / evaṃ hi subhūtiḥ sthavirastāṃ tathatāmanujātastathāgatamanujāta ityucyate / tathāgatatathatayāpi hyanugatastathatāṃ tathāgatatathatayā atītatathatāmanugataḥ / atītatathatayā tathāgatatathatāmanugataḥ / tathāgatatathatayā anāgatatathatāmanugataḥ / anāgatatathatayā tathāgatatathatāmanugataḥ / tathāgatatathatayā pratyutpannatathatāmanugataḥ / pratyutpannatathatayā tathāgatatathatāmanugataḥ / tathāgatatathatayā atītānāgatapratyutpannatathatāmanugataḥ / atītānāgatapratyutpannatathatayā tathāgatatathatāmanugataḥ / iti hi subhūtitathatā ca atītānāgatapratyutpannatathatā ca tathāgatatathatā ca advayametadadvaidhīkāram / evaṃ sarvadharmatathatā ca subhūtitathatā ca advayametadadvaidhīkāram / yaiva ca bhagavato bodhisattvabhūtasya tathatā, saiva bhagavato 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhasya tathatā / iyaṃ sā tathatā, yayā tathatayā bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhaḥ san tathāgata iti nāmadheyaṃ labhate / asyāṃ khalu punastathātagatathatāyāṃ nirdiśyamānāyāmiyaṃ mahāpṛthivī tasyāṃ velāyāṃ ṣaḍvikāramaṣṭādaśamahānimittamakampat, prākampat, saṃprākampat, acalat prācalat saṃprācalat, avedhat prāvedhat saṃprāvedhat, araṇat prāraṇat saṃprāraṇat, akṣubhyat prākṣubhyat saṃprākṣubhyat, agarjat prāgarjat saṃprāgarjat tathāgatasyaivānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyamānasyeti / punaraparaṃ subhūtiḥ sthavirastān devaputrānāmantrayate sma - evaṃ hi devaputrāḥ subhūtiḥ sthavirastathāgatamanujātaḥ // punaraparaṃ subhūtiḥ sthaviro na rūpamanujāto na vedanāṃ na saṃjñāṃ na saṃskārān na vijñānamanujāto na srotaāpattiphalamanujāto na sakṛdāgāmiphalaṃ na anāgāmiphalaṃ na arhattvaphalamanujāto na pratyekabuddhatvamanujāto na buddhatvamanujātaḥ / tatkasya hetoḥ? tathā hi te dharmā na saṃvidyante nopalabhyante yairanujāyeta, ye cānujāyeran / evaṃ hi subhūtiḥ sthavirastathāgatamanujātaḥ // atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - gambhīracaryeyaṃ bhagavan yaduta tathatā / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - evametacchāriputra, evam etat / (Vaidya 155) gambhīracaryeyaṃ śāriputra yaduta yathatā / asmin khalu punastathatānirdeśe nirdiśyamāne trayāṇāṃ bhikṣuśatānāmanupādāyāsravebhyaścittāni vimuktāni, pañcānāṃ ca bhikṣuṇīśatānāṃ virajo vigatamalaṃ dharmeṣu dharmacakṣurviśuddham, pañcabhiś ca devaputrasahasraiḥ pūrvaparikarmakṛtairanutpattikeṣu dharmeṣu kṣāntiḥ pratilabdhā, ṣaṣṭeś ca bodhisattvānāmanupādāyāsravebhyaścittāni vimuktāni // atha khalvāyuṣmān śāriputrasteṣāṃ bodhisattvānāmanupādāyāsravebhyaścittāni vimuktāni viditvā bhagavantametadavocat - ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo yadeteṣāṃ bodhisattvānāmanupādāyāsravebhyaścittāni vimuktāni? bhagavānāha - etaiḥ śāriputra bodhisattvaiḥ pañcabuddhaśatāni paryupāsitāni, sarvatra ca dānaṃ dattaṃ śīlaṃ rakṣityaṃ kṣāntyā saṃpāditaṃ vīryamārabdhaṃ dhyānānyutpāditāni / te khalu punarime prajñāpāramitayā aparigṛhītā upāyakauśalyena ca virahitā abhūvan / kiṃcāpi śāriputra eteṣāṃ bodhisattvānāmasti mārgaḥ śūnyatā vā ānimittacaryā vā apraṇihitamanasikāratā vā, atha ca punaretairupāyakauśalyavikalatvādbhūtakoṭiḥ sākṣātkṛtā, śrāvakabhūmau nirjātāḥ, na buddhabhūmau / tadyathāpi nāma śāriputra pakṣiṇaḥ śakuneryojanaśatiko vā dviyojanaśatiko vā triyojanaśatiko vā caturyojanaśatiko vā pañcayojanaśatiko vā ātmabhāvo bhavet / sa trāyastriṃśeṣu deveṣu vartamāno jambūdvīpamāgantavyaṃ manyeta / sa khalu punaḥ śāriputra pakṣī śakunirajātapakṣo vā bhavet, śīrṇapakṣo vā bhavet, chinnapakṣo vā bhavet / sa trāyastriṃśato devanikāyādātmānamutsṛjet - iha jambūdvīpe pratiṣṭhāsyāmīti manyeta / atha tasya pakṣiṇaḥ śakunestataḥ patataḥ ākāśe antarīkṣe sthitasya antarā cittasyaivaṃ bhavet - aho batāhaṃ punareva trāyastriṃśeṣu deveṣu pratiṣṭheyamiti / tatkiṃ manyase śāriputra api nu sa pakṣī śakuniḥ pratibalaḥ punareva trāyastriṃśeṣu deveṣu pratiṣṭhātum? āyuṣmān śāriputra āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - sacetpunarevaṃ cintayet - aho batāhamakṛto 'nupahato jambūdvīpe pratiṣṭheyamiti / tatkiṃ manyase śāriputra api nu sa pakṣī śakunirakṛto 'nupahato jambūdvīpe pratiṣṭhet? śāriputra āha - no hīdaṃ bhagavan / kṛtaś ca sa bhagavan upahataś ca bhavejjambūdvīpe ca patitaḥ san maraṇaṃ vā nigacchet maraṇamātrakaṃ vā duḥkham / tatkasya hetoḥ? evaṃ hyetadbhagavan bhavati - yadasya mahāṃścātmabhāvo bhavati, pakṣau cāsya na bhavataḥ, uccācca prapatati // evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - evametacchāriputra, evam etat / kiṃ cāpi śāriputra bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittānyutpādya gaṅgānadīvālukopamān kalpāṃstiṣṭhan dānaṃ dadyāt, śīlaṃ rakṣet, kṣāntyā saṃpādayet, vīryamārabheta, dhyānāni, samāpadyeta, mahaccāsya prasthānaṃ bhavet, mahāṃścāsya cittotpādo bhavedanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhum / sacedayaṃ prajñāpāramitayā aparigṛhīta upāyakauśalyena ca virahito bhavet, evaṃ śrāvakabhūmiṃ vā pratyekabuddhabhūmiṃ vā patati // (Vaidya 156) punaraparaṃ śāriputra bodhisattvo mahāsattvo 'tītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ tacchīlaṃ taṃ samādhiṃ tāṃ prajñāṃ tāṃ vimuktiṃ tadvimuktijñānadarśanaṃ samanvāharati, ādhārayati nimittayogena, na sa tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ śīlaṃ na jānāti na paśyati / na samādhiṃ na prajñāṃ na vimuktiṃ na vimuktijñānadarśanaṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ jānāti, na paśyati / so 'jānannapaśyan śūnyatāyāḥ śabdaṃ śṛṇoti / sa taṃ śabdaṃ nimittīkaroti / taṃ śabdaṃ nimittīkṛtya anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayitumicchati / tato veditavyam etat - sthāsyatyayaṃ śrāvakabhūmau vā pratyekabuddhabhūmau veti / tatkasya hetoḥ? evaṃ hyetacchāriputra bhavati - yatprajñāpāramitayā aparigṛhītaḥ upāyakauśalyena ca virahito bhavati // śāriputra āha - yathāhaṃ bhagavan bhagavato bhāṣitasyārthamājānāmi - yo bodhisattvaḥ prajñāpāramitayā aparigṛhītaḥ upāyakauśalyena ca virahitaḥ, kiṃcāpi sa bahunāpi puṇyasaṃbhāreṇa yuktaḥ kalyāṇamitravirahitaś ca bhavati, saṃśayastasyānuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ prāptum / tasmāttarhi bhagavan bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmena prajñāpāramitā bhāvayitavyā, upāyakuśalena ca bhavitavyam / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - evametacchāriputra, evam etat / yaḥ śāriputra bodhisattvaḥ prajñāpāramitayā aparigṛhītaḥ, upāyakauśalyena ca virahitaḥ, kiṃcāpi sa bahunā puṇyasaṃbhāreṇa yuktaḥ kalyāṇamitravirahitaś ca bhavati, saṃśayastasyānuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ prāptum / tasmāttarhi śāriputra bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmena prajñāpāramitā bhāvayitavyā, upāyakuśalena ca bhavitavyam // atha khalu śakro devānāmindraḥ sārdhaṃ kāmāvacarairdevaputraiḥ, brahmāpi sahāpatiḥ rūpāvacarairdevaputraiḥ sārdhaṃ bhagavantametadavocat - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā, durabhisaṃbhavā bhagavan anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / paramadurabhisaṃbhavā bhagavan anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhum / atha khalu bhagavāṃstān śakradevendrapramukhān kāmāvacarān devaputrān sahāpatimahābrahmapramukhān rūpāvacarāṃś ca devaputrānāmantrayate sma - evametaddevaputrāḥ, evam etat / gambhīreyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā / durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / paramadurabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhuṃ duṣprajñairhīnavīryairhīnādhimuktikairanupāyakuśalaiḥ pāpamitrasaṃsevibhiḥ // atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - yadbhagavānevamāha - durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / paramadurabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhumiti, kathaṃ bhagavan durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ? paramadurabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhum, yatra na kaścidabhisaṃbudhyate? tatkasya hetoḥ? śūnyatvādbhagavan sarvadharmāṇām / na sa kaściddharmaḥ saṃvidyate yo dharmaḥ śakyo 'bhisaṃboddhum / tathā hi bhagavan sarvadharmāḥ śūnyāḥ / yasyāpi bhagavan dharmasya prahāṇāya dharmo deśyate, so 'pi dharmo na saṃvidyate / evaṃ yaścābhisaṃbudhyeta anuttarāṃ samyaksaṃbodhim, yaccābhisaṃboddhavyam, yaś ca jānīyāt, yacca jñātavyam, (Vaidya 157) sarva ete dharmāḥ śūnyāḥ / anenāpi bhagavan paryāyeṇa mamaivaṃ bhavati - svabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhuṃ na durabhisaṃbhaveti / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - asaṃbhavatvātsubhūte durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / asadbhūtatvātsubhūte durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / avikalpatvātsubhūte durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / aviṭhapitvātsubhūte durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / paramadurabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhum // atha khalvāyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - śūnyamityanenāpyāyuṣman subhūte paryāyeṇa durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / paramadurabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhum / tatkasya hetoḥ? na hyāyuṣman subhūte ākāśasyaivaṃ bhavati - ahamanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsye iti / evaṃ ca āyuṣman subhūte ime dharmā abhisaṃboddhavyāḥ / tatkasya hetoḥ? ākāśasamā hyāyuṣman subhūte sarvadharmāḥ / yadi cāyuṣman subhūte svabhisaṃbhavā bhavedanuttarā samyaksaṃbodhiḥ, na tvevaṃ gaṅgānadīvālukopamā bodhisattvā vivarterannanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / yasmāttarhyāyuṣman subhūte gaṅgānadīvālukopamā bodhisattvā vivartante 'nuttarayāḥ samyaksaṃbodheḥ, tasmādāyuṣman subhūte evaṃ vijñāyate - durabhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhiḥ / paramadubhisaṃbhavā anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃboddhumiti // evamukte āyuṣman subhūtirāyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - kiṃ punarāyuṣman śāriputra rūpaṃ vivartate anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? śāriputra āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra rūpātsa dharmaḥ, yo vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānaṃ vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārebhyo 'nyatra vijñānāt sa dharmaḥ, yo vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra yā rūpatathatā, sā vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra yā vedanātathatā saṃjñātathatā saṃskāratathatā, yā vijñānatathatā, sā vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra rūpatathatāyāḥ sa dharmaḥ, yo vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra vedanātathatāyāḥ saṃjñātathatāyāḥ saṃskāratathatāyāḥ, anyatra vijñānatathatāyāḥ sa dharmaḥ, yo vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra rūpamabhisaṃbudhyate anuttarāṃ samyaksaṃbodhim? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānamabhisaṃbudhyate anuttarāṃ samyaksaṃbodhim? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman (Vaidya 158) śāriputra anyatra rūpātsa dharmaḥ, yo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārebhyaḥ, anyatra vijñānātsa dharmaḥ, yo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra rūpatathatā anuttarāṃ saṃbodhimabhisaṃbudhyate? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra vedanātathatā saṃjñātathatā saṃskāratathatā vijñānatathatā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra rūpatathatāyāḥ sa dharmaḥ, yo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra vedanātathatāyāḥ saṃjñātathatāyāḥ saṃskāratathatāyāḥ, anyatra vijñānatathatāyāḥ sa dharmaḥ, yo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyate? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra rūpaṃ boddhavyamanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānaṃ boddhavyamanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra rūpātsa dharmaḥ, yo boddhavyo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārebhyaḥ, anyatra vijñānātsa dharmaḥ yo boddhavyo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra rūpatathatā boddhavyā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra vedanātathatā saṃjñātathatā saṃskāratathatā vijñānatathatā boddhavyā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra rūpatathatāyāḥ sa dharmaḥ, yo boddhavyo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra anyatra vedanātathatāyāḥ saṃjñātathatāyāḥ saṃskāratathatāyāḥ, anyatra vijñānatathatāyāḥ sa dharmaḥ, yo boddhavyo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - tatkiṃ manyase āyuṣman śāriputra tathatā vivartate anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - tatkiṃ manyase āyuṣman śāriputra tathatāyāṃ sa dharmaḥ, yo vivartate anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - tatkatamaḥ punarāyuṣman śāriputra sa dharmo yo vivartate anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ? yastasyāmeva dharmatāyāṃ sthitaḥ sarvadharmāsthānayogena? katamo vā punaḥ sa śāriputra dharmo yā tathatā? kaccidvā punarāyuṣman śāriputra tathatā vivartiṣyate? āha - no hīdamāyuṣman subhūte / subhūtirāha - evamāyuṣman śāriputra satyataḥ sthitito 'nupalabhyamānānāṃ sarvadharmāṇāṃ katamaḥ sa dharmaḥ, yo vivartiṣyate anuttarayāḥ samyaksaṃbodheḥ? evamukte āyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ (Vaidya 159) subhūtimetadavocat - yayā dharmanayajātyā āyuṣmān subhūtiḥ sthaviro nirdiśati, tayā na sa kaściddharmo yo vivartate 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / ye ca khalu punarime āyuṣman subhūte trayo bodhisattvayānikāḥ pudgalāstathāgatenākhyātāḥ, eṣāṃ trayāṇāṃ vyavasthānaṃ na bhavati / ekameva hi yānaṃ bhavati yaduta buddhayānaṃ bodhisattvayānaṃ yathā āyuṣmataḥ subhūternirdeśaḥ // atha khalvāyuṣmān pūrṇo maitrāyaṇīputra āyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - kiṃ punarāyuṣman śāriputra āyuṣmān subhūtiḥ sthaviraḥ ekam api bodhisattvaṃ nābhyupagacchati śrāvakayānikaṃ vā pratyekabuddhayānikaṃ vā mahāyānikaṃ vā / praṣṭavyastāvadayamāyuṣmān subhūtiḥ sthaviraḥ / atha khalvāyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - kiṃ punastvamāyuṣman subhūte ekam api bodhisattvaṃ nābhyupagacchasi śrāvakayānikaṃ vā pratyekabuddhayānikaṃ vā mahāyānikaṃ vā? subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra yā tathatāyāstathatā, tatra tathatāyāmekam api bodhisattvaṃ samanupaśyasi śrāvakayānikaṃ vā pratyekabuddhayānikaṃ vā mahāyānikaṃ vā? śāriputra āha - na hyetadāyuṣman subhūte / tathatāpi tāvat tribhirākārairnopalabhyate, prāgeva bodhisattvaḥ / subhūtirāha - kiṃ punarāyuṣman śāriputra tathatā ekenāpyākāreṇopalabhyate? āha - na hyetadāyuṣman subhūte / subhūtirāha - kaccitpunastvamāyuṣman śāriputra tathatāyāmekam api bodhisattvadharmaṃ samanupaśyasi? āha - na hyetadāyuṣman subhūte / subhūtirāha - evamāyuṣman śāriputra satyataḥ sthititastasya bodhisattvadharmasyānupalabhyamānasya kutastavaivaṃ bhavati - ayaṃ śrāvakayānikaḥ, ayaṃ pratyekabuddhayānikaḥ, ayaṃ mahāyānika iti? evameteṣāmāyuṣman śāriputra bodhisattvānāṃ tathatāyāṃ pravibhāvyamānānāmaviśeṣatāṃ nirviśeṣatāṃ nirnānākaraṇatāṃ śrutvā yasya bodhisattvasya mahāsattvasya cittaṃ nāvalīyate na saṃlīyate na pṛṣṭhībhavati, veditavyam etat - niryāsyatyayaṃ bodhisattvo mahāsattvo bodhyā iti // atha khalu bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - sādhu sādhu subhūte / evametatsubhūte, evam etat / pratibhāti te subhūte yathāpi nāma tathāgatānubhāvena buddhādhiṣṭhānenedaṃ vadasi / evameteṣāṃ bodhisattvānāṃ tathatāyāṃ pravibhāvyamānānāmaviśeṣatāṃ nirviśeṣatāṃ nirnānākaraṇatāṃ śrutvā yasya bodhisattvasya mahāsattvasya cittaṃ nāvalīyate na saṃlīyate na pṛṣṭhībhavati, veditavyam etat - niryāsyatyayaṃ bodhisattvo mahāsattvo bodhyā iti / atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - katamayā bhagavan bodhyā niryāsyatyayaṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ? bhagavānāha - anuttarayā śāriputra samyaksaṃbodhyā niryāsyatyayaṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ // atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - anuttarāyāṃ bhagavan samyaksaṃbodhau niryātukāmena bodhisattvena mahāsattvena kathaṃ sthātavyaṃ kathaṃ śikṣitavyam? bhagavānāha - anuttarāyāṃ subhūte samyaksaṃbodhau niryātukāmena bodhisattvena mahāsattvena sarvasattveṣu samaṃ sthātavyam / sarvasattveṣu samaṃ cittamutpādayitavyam / na viṣamacittena pare ālambitavyāḥ / maitracittena pare ālambitavyāḥ / (Vaidya 160) hitacittena pare ālambitavyāḥ / kalyāṇacittena pare ālambitavyāḥ / nihatamānacittena pare ālambitavyāḥ / apratihatacittena pare ālambitavyāḥ / avirhisācittena pare ālambitavyāḥ / aviheṭhanācittena pare ālambitavyāḥ / sarvasattveṣu mātṛsaṃjñāmupasthāya pitṛsaṃjñāṃ putrasaṃjñāṃ duhitṛsaṃjñāṃ copasthāpya pare ālambitavyāḥ / evaṃ hi subhūte bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmena sarvasattvānāmantike sthātavyam, evaṃ śikṣitavyam - sarvasattvānāmahaṃ nātha iti / svayaṃ ca sarvapāpanivṛttau sthātavyam / dānaṃ dātavyaṃ śīlaṃ rakṣitavyaṃ kṣāntyā saṃpādayitavyaṃ vīryamārabdhavyaṃ dhyānaṃ samāpattavyaṃ prajñāyāṃ parijayaḥ kartavyaṃ, anulomapratilomapratītyasamutpādo vyavalokayitavyaḥ, anyeṣām api tatra samādāpakena tadvarṇavādinā tatsamanujñena ca bhavitavyam / evaṃ satyeṣu yāvadbodhisattvanyāmāvakrāntau sattvaparipācane ca sthitvā anyeṣām api tatra samādāpakena tadvarṇavādinā tatsamanujñena ca bhavitavyam / tasyaivaṃ spṛhayata evaṃ śikṣamāṇasya anāvaraṇaṃ rūpaṃ yāvaddharmasthitiranāvaraṇā bhaviṣyatīti // āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ tathatāparivarto nāma ṣoḍaśaḥ // _______________________________________________________________ (Vaidya 161) ASP_17: avinivartanīyākāraliṅganimittaparivartaḥ saptadaśaḥ / atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - avinivartanīyasya bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya ke ākārāḥ, kāni liṅgāni, kāni nimittāni? kathaṃ vā bhagavan vayaṃ jānīyāma ayamavinivartanīyo bodhisattvo mahāsattva iti? bhagavānāha - yā ca subhūte pṛthagjanabhūmiḥ, yā ca śrāvakabhūmiḥ, yā ca pratyekabuddhabhūmiḥ, yā ca buddhabhūmiḥ, iyaṃ tathatābhūmirityucyate / sarvāścaitāstathatāyā advayā advaidhīkārā avikalpā nirvikalpā iti tāṃ tathatāṃ tāṃ dharmatāmavataranti / tathatāyāṃ sthitastathatāṃ na kalpayati na vikalpayati, evamavatarati / evamavatīrṇo yathātathatāṃ śrutvāpi tato 'pi cāpakramya na kāṅkṣati na vimatiṃ karoti, na vicikitsati, naivamiti na dhandhāyati, api tu evametattathataivetyadhimuñcatyavagāhate, na ca yatkiṃcanapralāpī bhavati, arthasaṃhitāmeva vācaṃ bhāṣate nānarthasaṃhitām, na ca pareṣāṃ kṛtākṛtāni vyavalokayati / ebhiḥ subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ // punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo nānyeṣāṃ śramaṇānāṃ brāhmaṇānāṃ vā mukhamullokayati - ime bhagavantaḥ śramaṇā brāhmaṇā vā jñeyaṃ jānanti, dṛśyaṃ paśyantīti / na cānyān devānnamaskaroti, na cānyebhyo devebhyaḥ puṣpaṃ vā dhūpaṃ vā gandhaṃ vā mālyaṃ vā vilepanaṃ vā cūrṇaṃ vā vastraṃ vā chatraṃ vā dhvajaṃ vā ghaṇṭāṃ vā patākāṃ vā dīpaṃ vā dātavyaṃ manyate, na cānyaṃ devaṃ vyapāśrayate / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ / sa khalu punaḥ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo nāpāyeṣūpapadyate, na ca strībhāvaṃ parigṛhṇāti // punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo daśakuśalān karmapathān samādāya vartate / sa ātmanā ca prāṇātipātātprativirato bhavati, parān api ca prāṇātipātaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca adattādānātprativirato bhavati, parān api ca adattādānaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca kāmamithyācārātprativirato bhavati, parān api ca kāmamithyācāraviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca surāmaireyamadyapramādasthānātprativirato bhavati, parān api surāmaireyamadyapramādasthānaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca anṛtavacanātprativirato bhavati, parān api ca anṛtavacanaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca piśunavacanātprativirato bhavati, parān api ca piśunavacanaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca paruṣavacanātprativirato bhavati, parān api ca paruṣavacanaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca saṃbhinnapralāpātprativirato bhavati, parān api ca saṃbhinnapralāpaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca abhidhyātaḥ prativirato bhavati, parān api ca abhidhyānaviramaṇāya samādāpayati / (Vaidya 162) ātmanā ca vyāpādātprativirato bhavati, parān api ca vyāpādaviramaṇāya samādāpayati / ātmanā ca mithyādarśanātprativirato bhavati, parān api ca mithyādarśanaviramaṇāya samādāpayati / evaṃ khalu subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvaḥ svayaṃ ca daśakuśalān karmapathān samādāya vartate, parān api ca daśakuśaleṣu karmapatheṣu saṃdarśayati samādāpayati samuttejayati saṃpraharṣayati pratiṣṭhāpayati dṛḍhīkaroti / sa svapnāntaragato 'pi daśakuśalān karmapathānekaikato vā bāhulyato vā sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ nādhyāpadyate, cittenāpi na samudācarati / tasya khalu punaḥ subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya svapnāntaragatasyāpi daśakuśalāḥ karmapathā āmukhībhavanti / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ // punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo yaṃ yaṃ dharmaṃ paryavāpnoti, dadāti ca, taṃ taṃ evaṃcittaḥ paryavāpnoti, dadāti ca - imamahaṃ dharmaṃ sarvasattvānāmarthāya paryavāpnomi dadāmi ca, hitāya sukhāya ca / iti caiṣa bhavatu, anayā dharmadeśanayā dhārmikā abhiprāyāḥ sarvasattvānāṃ paripūryantāmiti / tacca dharmadānaṃ sarvasattvasādhāraṇaṃ karoti / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ // punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo gambhīreṣu dharmeṣu bhāṣyamāṇeṣu na kāṅkṣati, na vimatiṃ karoti, na vicikitsati na dhandhāyati, hitavacanaś ca bhavati, mitavacanaś ca bhavati, snigdhavacanaś ca bhavati, alpastyānamiddhaś ca bhavati, niranuśayaś ca bhavati / so 'bhikrāman vā pratikrāman vā na bhrāntacitto 'bhikrāmati vā, pratikrāmati vā / upasthitasmṛtirabhikrāmati, upasthitasmṛtiḥ pratikrāmati / na vilambitaṃ pādaṃ bhūmerutkṣipati, na vilambitaṃ pādaṃ bhūmau nikṣipati / sukhamevotkṣipati, sukhaṃ nikṣipati / na ca sahasā pādaṃ bhūmerutkṣipati, na ca sahasā pādaṃ bhūmau nikṣipati, paśyannaiva bhūmipradeśamākrāmati / tasya khalu punaḥ subhūte avinivartanīyasya bodhisattvasya mahāsattvasya śarīre cīvaraparibhogo na yūkilo bhavati / sa caukṣasamudācāraś ca bhavati / alpābādhaś ca bhavati / alpādīnavaś ca bhavati / yāni khalu punaranyeṣāṃ sattvānāmaśītiḥ kṛmikulasahasrāṇi kāye saṃbhavanti, tāni tasya kāye sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ na saṃbhavanti / tatkasya hetoḥ? tathā hi tasya tāni kuśalamūlāni sarvalokābhyudgatāni bhavanti // yathā yathā ca tasya tāni kuśalamūlāni vivardhante, tathā tathā sa bodhisattvo mahāsattvaḥ kāyapariśuddhiṃ ca parigṛhṇīte, vākpariśuddhiṃ ca parigṛhṇīte, cittapariśuddhiṃ ca parigṛhṇīte / subhūtirāha - kā punarbhagavaṃstasya bodhisattvasya mahāsattvasya cittapariśuddhirveditavyā? (Vaidya 163) bhagavānāha - yathā yathā subhūte tasya bodhisattvasya mahāsattvasya tāni kuśalamūlāni vivardhante, tathā tathā sa bodhisattvo mahāsattvaścittālpakṛtyatāṃ ca parigṛhṇīte, cittāśāṭhyatāṃ ca cittāmāyāvitāṃ ca cittākuṭilatāṃ cittāvaṅkatāṃ ca parigṛhṇīte, yayā ca subhūte cittapariśuddhyā śrāvakapratyekabuddhabhūmimatikrānto bhavati / iyaṃ subhūte tasya bodhisattvasya mahāsattvasya cittapariśuddhirveditavyā / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ // punaraparaṃ subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo na lābhasatkāraślokaguruko bhavati, na cīvarapiṇḍapātaśayanāsanaglānapratyayabhaiṣajyapariṣkāraguruko bhavati, nerṣyāmātsaryabahulo bhavati / na ca gambhīreṣu dharmeṣu bhāṣyamāṇeṣu saṃsīdati / sthirabuddhiś ca bhavati, gambhīrabuddhiś ca bhavati, satkṛtya ca parato dharmaṃ śṛṇoti / yaṃ ca satkṛtya parato dharmaṃ śṛṇoti, taṃ sarvaṃ prajñāpāramitāyāṃ saṃsyandayati / yāni ca laukikāni śilpasthānakarmasthānāni, tāni sarvāṇi prajñāpāramitāmāgamya dharmatayā saṃsyandayati / na ca kaṃciddharma samanupaśyati, yaṃ na dharmadhātunā yojayati / sarvameva ca taṃ prayujyamānaṃ samanupaśyati / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvaḥ avinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ // punaraparaṃ subhūte māraḥ pāpīyānaṣṭau mahānirayānabhinirmāya tatra ekaikasmin mahāniraye bahūni bodhisattvaśatāni bahūni bodhisattvasahasrāṇi bahūni bodhisattvaśatasahasrāṇyabhinirmāya avinivartanīyaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvamevaṃ vadet - ye tathāgatena avinivartanīyā bodhisattvā mahāsattvā vyākṛtāḥ, te eteṣu mahānirayeṣūpapannāḥ / tvamapyevaṃ mahānirayeṣu prapatsyase, yatastvamavinivartanīyo vyākṛtaḥ / punareva tvametadbodhicittaṃ pratideśaya, pratiniḥsṛja / kiṃ te buddhatvena? evaṃ tvaṃ na nirayeṣūpapatsyase / evaṃ tvaṃ kurvan svargopago bhaviṣyasīti / sacedevam api bodhisattvasya mahāsattvasya cittaṃ na kṣubhyati, na calati, evaṃ jānāti - asthānametadanavakāśaḥ, yadavinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo 'pāyeṣūpapadyate iti / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ // punaraparaṃ subhūte māraḥ pāpīyān śramaṇaveṣeṇa avinivartanīyaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvamupasaṃkramyaivaṃ vakṣyati - yadetattvayā pūrvaṃ śrutaṃ tatpratideśaya, yattvayā pūrvaṃ parigṛhītaṃ tatpratiniḥsṛja / sacettvamevaṃ pratideśayiṣyasi, sacettvamevaṃ pratiniḥsrakṣyasi, evaṃ vayaṃ tvāṃ punaḥ punarupasaṃkramiṣyāmaḥ / yadetattvayedānīṃ śrutam, naitadbuddhavacanam / kavikṛtaṃ kāvyam etat / yatpunaridamahaṃ bhāṣe, etadbuddhabhāṣitam, etadbuddhavacanamiti / etacchrutvā sacedbodhisattvaḥ kṣubhyati calati, veditavyametatsubhūte - nāyaṃ vyākṛto bodhisattvastathāgataiḥ / aniyato 'yaṃ (Vaidya 164) bodhisattvo 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / nāyamavinivartanīyadhātau sthita iti / sacetpunaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvo na kṣubhyati na calati, śrutvāpi cemāṃ vācaṃ mārasya pāpīyasaḥ dharmatāmeva pratisarati, anutpādamevānirodhamevānabhisaṃskārameva pratisarati, na parasya śraddhayā gacchati / tadyathāpi nāma subhūte arhan bhikṣuḥ kṣīṇāsravo na parasya śraddhayā gacchati dharmatāyāṃ pratyakṣakārī / asaṃhāryo bhavati māreṇa pāpīyasā / evameva subhūte avinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo 'navamardanīyaḥ śrāvakayānikaiḥ pudgalaiḥ pratyekabuddhayānikaiś ca / apratyudāvartanīyadharmā bhavati, śrāvakabhūmau vā pratyekabuddhabhūmau vā niyato bhavati sarvajñatāyāṃ samyaksaṃbodhiparāyaṇaḥ / sa khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvo yadā avinivartanīyadhātau sthito bhavati, tadā aparapraṇeyo bhavati / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ // punaraparaṃ subhūte avinivartanīyaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvamupasaṃkramya kaścidevaṃ vakṣyatisaṃsāracārikaiṣā, naiṣā bodhisattvacārikā / ihaiva tvaṃ duḥkhasyāntaṃ kuru / na bhūyastāni saṃsārāvacarāṇi duḥkhadaurmanasyāni pratyanubhaviṣyasīti / aho bata tavāyamihaiva tāvadātmabhāvo 'nabhinirvṛtto bhaviṣyati, kutaḥ punastvamanyamātmabhāvaṃ parigrahītavyaṃ manyase iti vā / sacedevam api na kṣubhyati na calati, tamenaṃ māraḥ pāpīyān svayamevaṃ vakṣyati - icchasi tvaṃ draṣṭuṃ tān bodhisattvān mahāsattvān yairgaṅgānadīvālukopamān kalpān buddhā bhagavantaḥ pratyupasthitāścīvarapiṇḍapātaśayanāsanaglānapratyayabhaiṣajyapariṣkāraiḥ, gaṅgānadīvālukopamānāṃ buddhānāṃ bhagavatāmantikeṣu brahmacaryaṃ caritam, gaṅgānadīvālukopamā eva buddhā bhagavantaḥ paryupāsitāḥ paripṛṣṭāḥ paripraśnīkṛtāś ca asyaiva bodhisattvayānasyārthāya kathaṃ bodhisattvairmahāsattvaiḥ sthātavyamiti? yathā ca bodhisattvairmahāsattvaiḥ sthātavyam, tathā ca taistathāgatairevākhyātam / tathāpi sthitvā tathā caritvā tathaiva yogamāpadya adyāpi taireva tāvanna anuttarā samyaksaṃbodhirabhisaṃbuddhā / tathā avavādānuśāsanyāṃ sthitaistathā śikṣamāṇaiḥ sarvajñatā nānuprāptā / kutaḥ punastvamanuttarāṃ samyaksaṃbodhimanuprāpsyasīti? sacedevam api na kṣubhyati na calati, taṃ māraḥ pāpīyāṃstasminneva pṛthivīpradeśe bhikṣūnabhinirmāyaivaṃ vakṣyati - ete bhikṣavo 'rhantaḥ kṣīṇāsravāḥ saṃvṛttāḥ, ye bodhaye saṃprasthitā abhūvan, tatra tarhi arhattvamanuprāptā arhattve sthitāḥ / kutaḥ punastvamanuttarāṃ samyaksaṃbodhimanuprāpsyatīti? sacetkhalu punarevam api bhāṣyamāṇe evaṃ nirdiśyamāne bodhisattvasya mahāsattvasya cittaṃ na kṣubhyati na calati, ayaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodherdhārayitavyaḥ / sacedbodhisattvasya mahāsattvasya cittaṃ parataḥ śrutvaivaṃ vivekapadāni dharmatāyā na parihīyate, na pratyudāvartate 'sya mānasam, na cānyathābhāvaścittasya bhavati, tāni ca sarvāṇi mārakarmāṇi tathā saṃjānāti - asthānaṃ subhūte anavakāśaḥ, yatsa bodhisattvo mahāsattvastathā caran pāramitāsu na sarvajñatāmanuprāpnuyāt -(Vaidya 165) asthānametadanavakāśo yattathā caratastathā śikṣamāṇasya bodhisattvasya mahāsattvasya yathā tathāgatairākhyātaṃ tayā caryayā avirahitasya ebhiḥ pāramitāpratisaṃyuktairmanasikārairviharato māraḥ pāpīyānnāvatāraṃ lapsyate / sacedbodhisattvo mahāsattvo mārakarmāṇi budhyate, parataś ca śrutvā vivekapadāni na parihīyate, na pratyudāvartate 'sya mānasam, na cāsya cittamanyathā bhavati, tāni ca mārakarmāṇi tathā saṃjānāti / ebhir api subhūte ākārairebhirliṅgairebhirnimittaiḥ samanvāgato bodhisattvo mahāsattvo 'vinivartanīyo 'nuttarā