Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu049_u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Bát-nhã Tám ngàn bài tụng (Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā)

Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 3 / 15 (50.000 ký tự/trang)
ṇaiḥ samanvāgatāste kulaputrāḥ kuladuhitaraś ca bhaviṣyanti ? bhagavānāha - na te kauśika kulaputrā vā kuladuhitaro vā viṣamāparihāreṇa kālaṃ kariṣyanti, na viṣeṇa kālaṃ kariṣyanti, na śastreṇa kālaṃ kariṣyanti, nāgninā kālaṃ kariṣyati, nodakena kālaṃ kariṣyanti, na daṇḍena kālaṃ kariṣyanti, na paripakrameṇa kālaṃ kariṣyanti / utpannotpannāścaiṣāmupadravā rājato vā rājaputrato vā rājamantrito vā rājamahāmātrato vā imāṃ prajñāpāramitāṃ samanvāharatāṃ vā svādhyāyatāṃ vā punarevāntardhāsyanti / teṣāṃ ca enāṃ prajñāpāramitāṃ punaḥ punaḥ samanvāharatāṃ vā svādhyāyatāṃ vā ye tatropasaṃkrāmeyuravatāraprekṣiṇo 'vatāragaveṣiṇo rājāno vā rājaputrā vā rājamantriṇo vā rājamahāmātrā vā, na te 'vatāraṃ lapsyante yathāpi nāma prajñāpāramitāparigṛhītatvāt / upasaṃkrāntānāṃ ca teṣāṃ rājñāṃ vā rājaputrāṇāṃ vā rājamantriṇāṃ vā, rājamahāmātrāṇāṃ vā ālapitukāmatā bhaviṣyati, abhibhāṣitukāmatā bhaviṣyati, pratisaṃmoditavyaṃ ca te maṃsyante / tatkasya hetoḥ? iyaṃ hi kauśika prajñāpāramitā sarvasattvānāmantike maitropasaṃhāreṇa maitracittatayā karuṇopasaṃhāreṇa karuṇacittatayā pratyupasthitā / tasmāttarhi kauśika ye 'pi te vyālasarīsṛpakāntāramadhyagatāḥ, teṣāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ vā manuṣyā vā amanuṣyā vā avatāraprekṣiṇo 'vatāragaveṣiṇaḥ, te 'pi teṣāṃ kauśika avatāraṃ na lapsyante sthāpayitvā pūrvakarmavipākam //
atha khalvanyatīrthyānāṃ parivrājakānāmupālambhābhiprāyāṇāṃ śataṃ tasyāṃ velāyāṃ yena bhagavāṃstenopasaṃkrāmati sma / atha khalu śakro devānāmindro dūrata eva āgacchatastānanyatīrthyān parivrājakān dṛṣṭvā teṣāṃ cittāni vyavalokya evaṃ cintayāmāsa - ime khalu anyatīrthyāḥ parivrājakā upālambhābhiprāyā yena bhagavāṃstenopasaṃkrāmanti sma / yannvahaṃ yāvanmātro mayāṃ bhagavato 'ntikādasyāḥ prajñāpāramitāyāḥ pradeśa udgṛhītaḥ, tāvanmātraṃ smṛtyā samanvāhareyaṃ svādhyāyeyaṃ pravartayeyam, yathaite 'nyatīrthāḥ parivrājakā bhagavantaṃ nopasaṃkrāmeyuḥ / evamasyāḥ prajñāpāramitāyā bhāṣyamāṇāyā nāntarāyaḥ syāditi / atha khalu śakro devānāmindro yāvanmātro bhagavato 'ntikādasyāḥ prajñāpāramitāyāḥ pradeśaḥ udgṛhītaḥ, tāvanmātraṃ smṛtyā samanvāharati sma, svādhyāyati sma, pravartayati sma / atha te 'nyatīrthāḥ parivrājakā dūrāddūrataraṃ bhagavantaṃ pradakṣiṇīkṛtya tenaiva dvāreṇa tenaiva mārgeṇa punareva niṣkrāntāḥ / atha khalvāyuṣmataḥ śāriputrasyaitadabhūt (Vaidya 39) - kimatra kāraṇaṃ yena ime 'nyatīrthyāḥ parivrājakā dūrāddūrataraṃ bhagavantaṃ pradakṣiṇīkṛtya tenaiva dvāreṇa tenaiva mārgeṇa punareva niṣkrāntāḥ? atha khalu bhagavānāyuṣmataḥ śāriputrasya imamevaṃrūpaṃ cetasaiva cetaḥparivitarkamājñāya āyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - śakreṇa śāriputra devānāmindreṇa teṣāmanyatīrthyānāṃ parivrājakānāmupālambhābhiprāyāṇāṃ cittāni vyavalokya iyaṃ prajñāpāramitā smṛtyā samanvāhṛtā svādhyāyitā pravartitā, teṣāmanyatīrthyānāṃ parivrājakānāṃ vigrahītukāmānāṃ vivaditukāmānāṃ virodhayitukāmānāṃ nivartanārtham, yathā asyāḥ prajñāpāramitāyā bhāṣyamāṇāyā ete 'nyatīrthyāḥ parivrājakā nopasaṃkrāmeyuriti, māntarāyaṃ kārṣuḥ prajñāpāramitāyā bhāṣyamāṇāyā iti / mayā ca śakrasya devānāmindrasyābhyanujñātam / tatkasya hetoḥ? nāhaṃ śāriputra teṣāmanyatīrthyānāṃ parivrājakānāmekasyāpi śuklaṃ dharmaṃ samanupaśyāmi / sarve te śāriputra upālambhābhiprāyāḥ pratihatacittā upasaṃkramitukāmā abhūvan //
atha khalu mārasya pāpīyasya etadabhūt - imāstathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya catasraḥ parṣadaḥ saṃnipatitāḥ saṃniṣaṇṇāstathāgatasya saṃmukhībhūtāḥ / ime ca kāmāvacarā rūpāvacarāś ca devaputrāḥ saṃmukhībhūtāḥ / niyatamatra bodhisattvā mahāsattvā vyākariṣyante 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / yannvahamupasaṃkrāmeyaṃ vicakṣuḥkaraṇāyeti / atha khalu māraḥ pāpīyāṃścaturaṅgabalakāyamabhinirmāya yena bhagavāṃstenopasaṃkrāmati sma / atha khalu śakrasya devānāmindrasyaitadabhūt - māro batāyaṃ pāpīyāṃścaturaṅgabalakāyamabhinirmāya yena bhagavāṃstenopasaṃkrāmati sma / yaścāyaṃ caturaṅgasya balakāyasya vyūhaḥ, nāyaṃ rājño bimbisārasya caturaṅgasya balakāyasya vyūhaḥ, nāpi rājñaḥ prasenajitaścaturaṅgasya balakāyasya vyūhaḥ, nāpi śākyānāṃ caturaṅgasya balakāyasya vyūhaḥ, nāpi licchavīnāṃ caturaṅgasya balakāyasya vyūhaḥ, yo 'yaṃ māreṇa pāpīyasā abhinirmitaḥ / samanubaddho dīrgharātraṃ māraḥ pāpīyān bhagavato 'vatāraprekṣī avatāragaveṣī, sattvānāṃ ca viheṭhanābhiprāyaḥ / yannvahamimāmeva prajñāpāramitāṃ smṛtyā samanvāhareyaṃ svādhyāyeyaṃ pravartayeyamiti / atha khalu śakro devānāmindra imāmeva prajñāpāramitāṃ smṛtyā samanvāharati sma svādhyāyati sma pravartayati sma / yathā yathā ca śakro devānāmindra imāṃ prajñāpāramitāṃ smṛtyā samanvāharati sma svādhyāyati sma pravartayati sma, tathā tathā māraḥ pāpīyāṃstenaiva mārgeṇa punareva pratyudāvṛttaḥ //
atha khalu trāyastriṃśatkāyikā devaputrā divyāni māndārapuṣpāṇyabhinirmāya vihāyasā antarīkṣagatā yena bhagavāṃstenābhyavakiranti sma, yena bhagavāṃstena tāni divyāni māndāravapuṣpāṇyabhiprakiranti sma, evaṃ codānamudānayanti sma - cirasya bateyaṃ prajñāpāramitā jāmbūdvīpakānāṃ manuṣyāṇāmupāvṛtteti / punareva ca divyāni māndāravāṇi puṣpāṇi gṛhītvā yena bhagavāṃstenābhyavakiranti sma, abhiprakiranti sma / evaṃ cāvocan - ye kecidbhagavan sattvāḥ prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyante bhāvayiṣyanti, prajñāpāramitāyāṃ cariṣyanti, na teṣāṃ māro vā mārakāyikā vā devatā avatāraṃ lapsyante / na te bhagavan sattvā avarakeṇa kuśalamūlena (Vaidya 40) samanvāgatā bhaviṣyanti, ye imāṃ prajñāpāramitāṃ śroṣyanti, śrutva codgrahīṣyanti, dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyanti, upadekṣyanti uddekṣyanti svādhyāsyanti / pūrvajinakṛtādhikārāste bhagavan sattvā bhaviṣyanti, yeṣāmiyaṃ prajñāpāramitā śrotrāvabhāsamāgamiṣyati / kaḥ punarvādo ye enāmudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyanti upadekṣyanti uddekṣyanti svādhyāsyanti, tathatvāya śikṣiṣyante, tathatvāya pratipatsyante, tathatvāya yogamāpatsyante, tathāgataparyupāsitāste bhagavan sattvā bhaviṣyanti / tatkasya hetoḥ? ato hi sarvajñatā gaveṣitavyā yaduta prajñāpāramitātaḥ / tadyathāpi nāma bhagavan yāni kānicidratnāni mahāratnāni, sarvāṇi tāni mahāsamudraprabhāvitāni, sarvāṇi tāni mahāsamudrādgaveṣitavyāni, evameva bhagavan sarvajñatāmahāratnaṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ prajñāpāramitāmahāsamudrādgaveṣitavyam / evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - evametatkauśika, evam etat / atonirjātaṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ sarvajñatāmahāratnaṃ yaduta prajñāpāramitāmahāsamudrāt //
atha khalvāyuṣmānānando bhagavantametadavocat - na bhagavan dānapāramitāyā varṇaṃ bhāṣate, na nāmadheyaṃ parikīrtayati / na śīlapāramitāyāḥ, na kṣāntipāramitāyāḥ, na vīryapāramitāyāḥ / na bhagavan dhyānapāramitāyā varṇaṃ bhāṣate, na nāmadheyaṃ parikīrtayati / api tu prajñāpāramitāyā evaikasyā bhagavān varṇaṃ bhāṣate, nāmadheyaṃ ca parikīrtayati / bhagavānāha evametadānanda, evam etat / prajñāpāramitāyā evāhamānanda varṇaṃ bhāṣe nāmadheyaṃ ca parikīrtayāmi, nānyāsāṃ pāramitānām / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitā hi ānanda pūrvaṃgamā pañcānāṃ pāramitānām / tatkiṃ manyase ānanda apariṇāmitaṃ dānaṃ sarvajñatāyāṃ dānapāramitānāmadheyaṃ labhate? āyuṣmānānanda āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase ānanda apariṇāmitaṃ śīlamapariṇāmitā kṣāntirapariṇāmitaṃ vīryamapariṇāmitaṃ dhyānam? tatkiṃ manyase ānanda apariṇāmitā prajñā sarvajñatāyāṃ prajñāpāramitānāmadheyaṃ labhate? ānanda āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - tatkiṃ manyase tvamānanda acintyā sā prajñā yā kuśalamūlāni sarvajñatāpariṇāmena pariṇāmayati? ānanda āha - evametadbhagavan, evametatsugata / acintyā sā bhagavan prajñā, paramācintyā sā bhagavan prajñā, yā kuśalamūlāni sarvajñatāpariṇāmena pariṇāmayati bhagavānāha - tasmāttarhi ānanda paramatvātsā prajñā pāramitānāmadheyaṃ labhate, yayā sarvajñatāyāṃ pariṇāmitāni kuśalamūlāni pāramitānāmadheyaṃ labhante / tasmāttarhi ānanda sarvajñatāpariṇāmitakuśalamūlatvātprajñāpāramitā pañcānāṃ pāramitānāṃ pūrvaṃgamā nāyikā pariṇāyikā / anena yogena antargatāḥ pañca pāramitāḥ prajñāpāramitāyāmeva ānanda ṣaṭpāramitāparipūrṇādhivacanametadyaduta prajñāpāramiteti / tasmāttarhi ānanda prajñāpāramitāyāṃ parikīrtitāyāṃ sarvāḥ ṣaṭ pāramitāḥ parikīrtitā bhavanti / tadyathāpi nāma ānanda mahāpṛthivyāṃ bījāni prakīrṇāni sāmagrīṃ labhamānāni virohanti / mahāpṛthivī ca teṣāṃ bījānāṃ pratiṣṭhā / (Vaidya 41) mahāpṛthivīpratiṣṭhitāni ca tāni bījāni virohanti / evameva ānanda prajñāpāramitāsaṃgṛhītāḥ pañca pāramitāḥ sarvajñatāyāṃ pratiṣṭhante / prajñāpāramitāpratiṣṭhitāḥ pañca pāramitā virohanti / prajñāpāramitāparigṛhītatvācca pāramitānāmadheyaṃ labhante / tasmāttarhi ānanda prajñāpāramitaiva pañcānāṃ pāramitānāṃ pūrvaṃgamā nāyikā pariṇāyakā //
atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - na tāvadime bhagavaṃstathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena prajñāpāramitāyāḥ sarve guṇāḥ parikīrtitāḥ, yān guṇān sa kulaputro vā kuladuhitā vā parigṛhṇīte prajñāpāramitāmudgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvā upadiśya uddiśya svādhyāyya / atha hi mayā yo bhagavato 'ntikādasyāḥ prajñāpāramitāyāḥ pradeśa udgṛhītaḥ, sa pravartitaḥ / bhagavānāha - sādhu sādhu kauśika / na khalu punaḥ kauśika kevalaṃ yaḥ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati, tasyaiva kevalamamī guṇā bhaviṣyanti / yo 'pi kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ likhitvā pustakagatāṃ kṛtvā dhārayiṣyati sthāpayiṣyati saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkariṣyati gurukariṣyati mānayiṣyati pūjayiṣyati arcayiṣyati apacāyiṣyati puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayiṣyati, tasyāpyahaṃ kauśika kulaputrasya vā kuladuhiturvā enān dṛṣṭadhārmikān guṇān vadāmi //
evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - aham api bhagavaṃstasyāpi kulaputrasya vā kuladuhiturvā rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyāmi, ya imāṃ prajñāpāramitāṃ likhitvā pustakagatāṃ kṛtvā dhārayiṣyati sthāpayiṣyati saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkariṣyati gurukariṣyati mānayiṣyati pūjayiṣyati arcayiṣyati apacāyiṣyati puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayiṣyati / kaḥ punarvādo yaḥ enāṃ prajñāpāramitāṃ likhiṣyati udgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati satkariṣyati gurukariṣyati mānayiṣyati pūjayiṣyati arcayiṣyati apacāyiṣyati puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayiṣyati //
bhagavānāha - sādhu sādhu kauśika / tasya khalu punaḥ kauśika kulaputrasya kuladuhiturvā imāṃ prajñāpāramitāṃ svādhyāyato bahūni devaputraśatānyupasaṃkramiṣyanti / bahūni devaputrasahasrāṇi (Vaidya 42) bahūni devaputraśatasahasrāṇi dharmaśravaṇāyopasaṃkramiṣyanti / te ca devaputrā dharmaṃ śṛṇvantastasya dharmabhāṇakasya pratibhānamupasaṃhartavyaṃ maṃsyante / yadāpi sa dharmabhāṇako na jalpitukāmo bhaviṣyati, tadāpi tasya te devaputrāstenaiva dharmagauraveṇa pratibhānamupasaṃhartavyaṃ maṃsyante, yathā tasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā bhāṣitumeva chando bhaviṣyati / imam api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikaṃ guṇaṃ parigṛhṇāti, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati //
punaraparaṃ kauśika tasya kulaputrasya kuladuhiturvā imāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣamāṇasya catasṝṇāṃ parṣadāmagrato nāvalīnacittatā bhaviṣyati - mā khalu māṃ kaścitparyanuyuñjīta upālambhābhiprāya iti / tatkasya hetoḥ? tathā hi tasya prajñāpāramitā rakṣāvaraṇaguptiṃ karoti / sa upālambhān api prajñāpāramitāvihārī na samanupaśyati, upālambhakarān api prajñāpāramitāvihārī na samanupaśyati, yo 'pyupālabhyeta tam api na samanupaśyati, tām api prajñāpāramitāṃ na samanupaśyati / evaṃ prajñāpāramitāparigṛhītasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā anena paryāyeṇa na kaścitparyanuyogo bhaviṣyati / sa ca notrasiṣyati, na saṃtrasiṣyati, na saṃtrāsamāpatsyate / imān api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikān guṇān parigṛhṇāti, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati //
punaraparaṃ kauśika sa kulaputro vā kuladuhitā vā priyo bhaviṣyati mātāpitṝṇāṃ mitrāmātyajñātisālohitaśramaṇabrāhmaṇānāṃ hitānāṃ ca, pratibalaś ca bhaviṣyati, śaktaś ca bhaviṣyati utpannotpannānāṃ parapravādināṃ sahadharmeṇa nigrahāya, paraiś ca pratyanuyujyamānaḥ pratyanuyogavyākaraṇasamartho bhaviṣyati / imān api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikān guṇān parigṛhṇāti, yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati //
yatra khalu punaḥ kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ likhitvā pustakagatāṃ kṛtvā pūjāpūrvaṃgamaṃ sthāpayiṣyati pūjayiṣyati, tatra kauśika ye keciccāturmahārājakāyikeṣu deveṣu devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatra āgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyantyudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtya dhārayitvā vācayitvā paryāvāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya (Vaidya 43) svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / evaṃ ye kecitkauśika trāyastriṃśeṣu deveṣu devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyantyudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśya uddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / ye 'pi kecitkauśika yāmeṣu deveṣu devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyantyudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / ye 'pi kecitkauśika tuṣiteṣu deveṣu devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyantyudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / ye 'pi kecitkauśika nirmāṇaratiṣu deveṣu devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyantyudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / ye 'pi kecitkauśika paranirmitavaśavartiṣu deveṣu devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyanti udgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyanti upadekṣyanti uddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / evaṃ ye 'pi kecitkauśika rūpāvacareṣu deveṣu devaputrā yāvanto brahmaloke brahmakāyikā devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyanti udgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyanti upadekṣyanti uddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / mā te 'tra kauśika evaṃ bhūdyathā brahmakāyikā eveti / yathā brahmakāyikāḥ, evaṃ ye 'pi kecitkauśika brahmapurohiteṣu deveṣu (Vaidya 44) devaputrā..........peyālam / evaṃ ye 'pi kecitkauśika mahābrahmāsu parīttābheṣvapramāṇābheṣvābhāsvareṣu parīttasubheṣvapramāṇaśubheṣu śubhakṛtsneṣvanabhrakeṣu puṇyaprasaveṣu bṛhatphaleṣvasaṃjñisattveṣvabṛheṣvatapeṣu sudṛśeṣu sudarśaneṣu / ye 'pi kecitkauśika akaniṣṭheṣu deveṣu devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyantyudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / evaṃ ca kauśika tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā cittamutpādayitavyam - ye keciddaśasu dikṣu aprameyeṣvasaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu devā nāgā yakṣā gandharvā asurā garuḍāḥ kinnarā mahoragā manuṣyā amanuṣyāḥ, te itaḥ pustakātprajñāpāramitāṃ paśyantu vandantāṃ namaskurvantu udgṛhṇantu dhārayantu paryavāpnuvantu pravartayantu deśayantu upadiśantu uddiśantu svādhyāyantu / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvā upadiśyoddiśya svādhyāyya punareva svabhavanāni gacchantu - teṣāmidaṃ dharmadānameva dattaṃ bhavatviti / mā te 'tra kauśika evaṃ bhūt - ye asminneva cāturmahādvīpake lokadhātau kāmāvacarā rūpāvacarāś ca devaputrā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃprasthitāḥ, te eva kevalaṃ tatrāgantavyaṃ maṃsyanta iti / na te kauśika evaṃ draṣṭavyam / api tu khalu punaḥ kauśika yāvantastrisāhasramahāsāhasre lokadhātau kāmāvacarā rūpāvacarāś ca devaputrā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃprasthitāḥ,
te 'pi tatrāgantavyaṃ maṃsyante / te 'pi tatrāgatya enāṃ prajñāpāramitāṃ pustakagatāṃ prekṣiṣyante vandiṣyante namaskariṣyantyudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / prekṣya vanditvā namaskṛtyodgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya punareva prakramitavyaṃ maṃsyante / tasya khalu punaḥ kauśika kulaputrasya vā kuladuhiturvā gṛhaṃ vā layanaṃ vā prāsādo vā surakṣito bhaviṣyati / na ca tasya kaścidviheṭhako bhaviṣyati sthāpayitvā pūrvakarmavipākena / imam api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikaṃ guṇaṃ parigrahīṣyati - yatra hi nāma evaṃ mahaujaskā devā nāgā yakṣā gandharvā asurā garuḍāḥ kinnarā mahoragā manuṣyā amanuṣyā vā āgantavyaṃ maṃsyante //
evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - kathaṃ punarbhagavan sa kulaputro vā kuladuhitā vā evaṃ jānīyāt - iha devā vā nāgā vā yakṣā vā gandharvā vā asurā vā garuḍā vā kinnarā vā mahoragā va manuṣyā vā amanuṣyā vā āgacchanti imāṃ prajñāpāramitāṃ śrotuṃ draṣṭuṃ vandituṃ namaskartumudgrahītuṃ dhārayituṃ vācayituṃ paryavāptuṃ pravartayituṃ deśayitumupadeṣṭumuddeṣṭuṃ svādhyātumiti? evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - sacetkauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatra udāramavabhāsaṃ saṃjānīte, niṣṭhā tena kulaputreṇa vā (Vaidya 45) kuladuhitrā vā tatra gantavyā - iha devo vā nāgo vā yakṣo vā gandharvo vā asuro vā garuḍo vā kinnaro vā mahorago vā manuṣyo vā amanuṣyo vā āgata iti, upasaṃkrānta iti / punaraparaṃ sacetkauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatra amānuṣaṃ gandhaṃ ghrāsyatyanāghrātapūrvam, ghrātvā ca tadgandhaṃ niṣṭhā tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā tatra gantavyā - iha devo vā nāgo vā yakṣo vā gandharvo vā asuro vā garuḍo vā kinnaro vā mahorago vā manuṣyo vā amanuṣyo vā āgata iti, upasaṃkrānta iti //
punaraparaṃ sacetkauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatra amānuṣaṃ gandhaṃ ghrāsyati anāghrātapūrvam, ghrātvā ca tadgandhaṃ niṣṭhā tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā tatra gantavyāḥ, - iha devo vā nāgo vā yakṣo vā gandharvo vā asuro vā garuḍo va kinnaro vā mahorago vā manuṣyo vā[amanuṣyo vā]āgata iti, upasaṃkrānta iti / punaraparaṃ sacetkauśika kulaputro va kuladuhitā vā caukṣasamudācāro bhaviṣyati, śucisamudācāro bhaviṣyati, tasya tayā caukṣasamudācāratayā śucisamudācāratayā te devā nāgā yakṣā gandharvā asurā garuḍāḥ kinnarā mahoragā manuṣyā amanuṣyā vā āgantavyaṃ maṃsyante / ye ca tatra devanāgayakṣagandharvāsuragaruḍakinnaramahoragā manuṣyā amanuṣyā vā āgatā bhaviṣyanti, te tasya tayā caukṣasamudācāratayā śucisamudācāratayā āttamanaskāḥ pramuditāḥ prītisaumanasyajātā bhaviṣyanti / yāś ca tatra alpaujaskā alpaujaskā devatā adhyuṣitā bhaviṣyanti, tāstato 'pakramitavyaṃ maṃsyante / tatkasya hetoḥ? teṣāmeva hi mahaujaskānāṃ mahaujaskānāṃ devānāṃ nāgāna yakṣāṇāṃ gandharvāṇāmasurāṇāṃ garuḍānāṃ kinnarāṇāṃ mahoragāṇāṃ manuṣyāṇāṃ mamanuṣyāṇāṃ vā śriyaṃ ca tejaś ca gauravaṃ ca asahamānā eva tā alpaujaskā alpaujaskā devatā tato 'pakramitavyaṃ maṃsyante / yathā yathā khalu punaḥ kauśika te mahaujaskā mahaujaskā devā nāgā yakṣā gandharvā asurā garuḍāḥ kinnarā mahoragā manuṣyā amanuṣyā vā abhīkṣṇamupasaṃkramitavyaṃ maṃsyante, tathā tathā sa kulaputro vā kuladuhitā vā prasādabahulo bhaviṣyati / imam api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikaṃ guṇaṃ parigrahīṣyati / tena khalu punaḥ kauśika kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā tasya dharmanetrīsthānasya parisāmantake 'śuciracaukṣasamudācāro na pracārayitavyaḥ tasyāṃ gurugauravatāparipūrimupādāya //
punaraparaṃ kauśika tasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā na kāyaklamatho na cittaklamatha utpatsyate / sa sukhameva śayyāṃ kalpayiṣyati, sukhaṃ ca prakramiṣyati, suptaś ca san na pāpakān svapnān drakṣati, paśyaṃś ca punastathāgatānevārhataḥ samyaksaṃbuddhān drakṣyati, stūpāneva drakṣyati, bodhisattvāneva drakṣyati, tathāgataśrāvakāneva drakṣyati / śabdāṃś ca śṛṇvan pāramitāśabdāneva śroṣyati, bodhipakṣāneva dharmān drakṣyati, bodhivṛkṣāneva drakṣyati, teṣu ca tathāgatānevārhataḥ (Vaidya 46) samyaksaṃbuddhānabhisaṃbudhyamānān drakṣyati / tathā abhisaṃbuddhānāṃ ca dharmacakrapravartanaṃ drakṣyati, bahūṃś ca bodhisattvāneva drakṣyati imāmeva prajñāpāramitāṃ saṃgāyamānān prajñāpāramitāsaṃgītiratān - evaṃ sarvajñatā parigrahītavyā, evaṃ buddhakṣetraṃ viśodhayitavyam, ityupāyakauśalaṃ ca upadiśataḥ / udāraṃ ca buddhānāṃ bhagavatāmabhisaṃbodhiśabdaṃ śroṣyati - amuṣyāṃ diśi amuṣmin digbhāge amuṣmin lokadhātau amuko 'sau nāmnā tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho bahubhirbodhisattvaśrāvakāṇāṃ śatairbahubhirbodhisattvaśrāvakasahasrair bahubhirbodhisattvaśrāvakaśatasahasrair bahubhirbodhisattvaśrāvakakoṭībhir bahubhirbodhisattvaśrāvakakoṭīśatair bahubhirbodhisattvaśrāvakakoṭīsahasraiḥ bahubhirbodhisattvaśrāvakakoṭīśatasahasrairbahubhirbodhisattvaśrāvakakoṭīniyutaśatasahasraiḥ parivṛtaḥ puraskṛto dharmaṃ deśayatīti / yaś ca khalu punaḥ kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā imānevaṃrūpān svapnān drakṣyati, sa sukhameva svapsyati, sukhaṃ ca pratibhotsyate, ojaḥprakṣiptaṃ ca kāyaṃ sukhaṃ ca pratisaṃvedayiṣyati, laghu ladhveva ca pratisaṃvedayiṣyati / na cāsya adhimātrayā āhāragṛddhyā cittasaṃtatirutpatsyate / mṛdukā ca asya āhārasaṃjñā bhavati / tadyathāpi nāma kauśika bhikṣoryogācārasya samādhervyutthitasya manasikārapariṣyanditena cittena na balavatyāhāre gṛddhirbhavati, mṛdukā cāsya āhārasaṃjñā bhavati, evameva kauśika tasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā na balavatyāhāre gṛddhirbhaviṣyati / mṛdukā cāsya āhārasaṃjñā bhaviṣyati / tatkasya hetoḥ? evaṃ hyetatkauśika bhavati - yathāpi nāma prajñāpāramitābhāvanāyogānuyuktatvāttasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā tathā hyasya amanuṣyāḥ kāye oja upasaṃhartavyaṃ maṃsyante / imān api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikān guṇān parigṛhṇāti //
punaraparaṃ kauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ likhitvā pustakagatāṃ kṛtvā pūjāpūrvaṃgamaṃ sthāpayet pūjayennodgṛhṇīyānna dhārayenna vācayenna paryavāpnuyāt na pravartayenna deśayennopadiśennoddiśenna svādhyāyet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayetparyavāpnuyātpravartayeddeśayedupadiśeduddiśetsvādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayetsaddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyetpuṣpairdhūpairgandhairmālyairvile - panaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / tasmāttarhi kauśika imān dṛṣṭadhārmikān viśiṣṭān guṇān parigṛhītukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā abhiśraddhātavyā (Vaidya 47) avakalpayitavyā adhibhoktavyā / prasannacittena bodhāya cittamutpādya satkṛtya adhyāśayena śrotavyā udgrahītavyā dhārayitavyā vācayitavyā paryavāptavyā pravartayitavyā deśayitavyā upadeṣṭavyā uddeṣṭavyā svādhyātavyā, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayitavyā, arthato vivaritavyā, manasānvavekṣitavyā, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta / antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā sthāpayitavyā pūjayitavyā saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / arthikānāṃ ca kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca saṃvibhāgaṃ kariṣyāmi, mama ca pareṣāṃ ca kalyāṇasattvānāṃ buddhanetrīmahācakṣuravaikalyatā bhaviṣyatīti / sadā ca satkartavyā gurukartavyā mānayitavyā pūjayitavyā arcayitavyā apacāyitavyā puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayitavyeti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāmaprameyaguṇadhāraṇapāramitāstūpasatkāraparivarto nāma tṛtīyaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 48)
ASP_4: guṇaparikīrtanaparivartaścaturthaḥ /
punaraparaṃ bhagavān śakraṃ devānāmindramāmantrayate sma - sacetkauśika ayaṃ te jambūdvīpaḥ paripūrṇaścūlikābaddhastathāgataśarīrāṇāṃ dīyeta, iyaṃ ca prajñāpāramitā likhitvopanāmyeta, tata ekatareṇa bhāgena pravāryamāṇo 'nayordvayorbhāgayoḥ sthāpitayoḥ katamaṃ tvaṃ kauśika bhāgaṃ gṛhṇīyāḥ? śakra āha - sacenme bhagavan ayaṃ jambūdvīpaḥ paripūrṇaścūlikābaddhastathāgataśarīrāṇāṃ dīyeta, iyaṃ ca prajñāpāramitā likhitvopanāmyeta, tata ekatareṇa bhāgena pravāryamāṇo 'nayordvayorbhāgayoḥ sthāpitayorimāmevāhaṃ bhagavan prajñāpāramitāṃ parigṛhṇīyām / tatkasya hetoḥ? yathāpi nāma tathāgatanetrīcitrīkāreṇa / etaddhi tathāgatānāṃ bhūtārthikaṃ śarīram / tatkasya hetoḥ? uktaṃ hyetadbhagavatā - dharmakāyā buddhā bhagavantaḥ / mā khalu punarimaṃ bhikṣavaḥ satkāyaṃ kāyaṃ manyadhvam / dharmakāyapariniṣpattito māṃ bhikṣavo drakṣyatha / eṣa ca tathāgatakāyo bhūtakoṭiprabhāvito draṣṭavyo yaduta prajñāpāramitā / na khalu punarme bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣvagauravam / gauravameva me bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣu / api tu khalu punarbhagavan itaḥ prajñāpāramitāto nirjātāni tathāgataśarīrāṇi pūjāṃ labhante / tasmāttarhi bhagavan anayaiva prajñāpāramitayā pūjitayā teṣām api tathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇā pūjā kṛtā bhavati / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitānirjātattvāttathāgataśarīrāṇām / tadyathāpi nāma bhagavan sudharmāyāṃ devasabhāyāmahaṃ yasmin samaye divye svake āsane niṣaṇṇo bhavāmi, tadā mama devaputrā upasthānāyāgacchanti / yasmin samaye na niṣaṇṇo bhavāmi, atha tasmin samaye yanmamāsanaṃ tatra devaputrā mama gauraveṇa tadāsanaṃ namaskṛtya pradakṣiṇīkṛtya punareva prakrāmanti / tatkasya hetoḥ? iha hi kila āsane niṣadya śakro devānāmindro devānāṃ trāyastriṃśānāṃ dharmaṃ deśayatīti / evameva bhagavan maheśākhyahetupratyayabhūtā prajñāpāramitā / tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya sarvajñatāyā āhārikā / sarvajñatāyāś ca tathāgataśarīrāṇyāśrayabhūtāni / na tu tāni pratyayabhūtāni, na kāraṇabhūtāni jñānasyotpādāya / evameva bhagavan sarvajñajñānahetukā tathāgataśarīreṣu pūjā kṛtā bhavati / tasmāttarhi bhagavan anayordvayorbhāgayoḥ sthāpitayorimāmevāhaṃ bhagavan prajñāpāramitāṃ parigṛhṇīyām / na khalu punarme bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣvagauravam / gauravameva me bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣu / api tu khalu punarbhagavaṃstāni tathāgataśarīrāṇi prajñāpāramitāparibhāvitatvātpūjāṃ labhante / tiṣṭhatu khalu punarbhagavan ayaṃ jambūdvīpastathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇaścūlikābaddhaḥ / tiṣṭhatu cāturmahādvīpako lokadhātustathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇaścūlikābaddhaḥ / tiṣṭhatu sāhasro lokadhātustathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇaścūlikābaddhaḥ / tiṣṭhatu bhagavan dvisāhasro madhyamo lokadhātustathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇaścūlikābaddhaḥ / ayameva bhagavaṃstrisāhasramahāsāhasro lokadhātustathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇaścūlikābaddhaḥ, eko bhāgaḥ kṛtvā sthāpyeta, iyaṃ ca prajñāpāramitā likhitvā dvitīyo bhāgaḥ sthāpyeta / anayordvayorbhāgayoḥ sthāpitayorekatareṇa bhāgena pravāryamāṇo 'nayordvayorbhāgayoḥ sthāpitayoryaste bhāgo 'bhipretastamekaṃ bhāgaṃ gṛhāṇeti, tatra imāmevāhaṃ bhagavan prajñāpāramitāṃ parigṛhṇīyām / na khalu (Vaidya 49) punarbhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣvagauravam / gauravameva me bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣu / api tu khalu punarbhagavaṃstāni tathāgataśarīrāṇi prajñāpāramitāparibhāvitāni pūjāṃ labhante / tathāgataśarīrāṇi hi sarvajñajñānāśrayabhūtāni / tad api sarvajñajñānaṃ prajñāpāramitānirjātam / tasmāttarhi bhagavan anayordvayorbhāgayoḥ sthāpitayorimāmevāhaṃ bhagavan prajñāpāramitāṃ parigṛhṇīyām / na khalu punar me bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣvagauravam / gauravameva me bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣu / api tu khalu punarbhagavan itaḥ prajñāpāramitāto nirjātāni tāni tathāgataśarīrāṇi pūjāṃ labhante yaduta prajñāpāramitāparibhāvitatvāt / tadyathāpi nāma bhagavan anarghaṃ maṇiratnamebhirevaṃrūpairguṇaiḥ samanvāgataṃ syāt / tadyathā - tadyatra yatra sthāpyeta, tatra tatra manuṣyā vā amanuṣyā vā avatāraṃ na labheran / yatra yatra vā amanuṣyagṛhītaḥ kaścidbhavet puruṣo vā strī vā, tatra tatra tasmin maṇiratne praveśitamātre so 'manuṣyastato 'pakrāmet / vātenāpi bādhyamānasya dhamyamāne śarīre tanmaṇiratnaṃ sthāpyeta / tasya taṃ vātaṃ nigṛhṇīyāt, na vivardhayet, upaśamayet / pittenāpi dahyamāne śarīre sthāpyeta / tasya tad api pittaṃ nigṛhṇīyāt, na vivardhayet, upaśamayet / śleṣmaṇāpi parigṛddhe sarvato bādhyamāne śarīre sthāpyeta, tasya tam api śleṣmāṇaṃ nigṛhṇīyāt, na vivardhayet, upaśamayet / sāṃnipātikenāpi vyādhinā duḥkhitasya śarīre sthāpyeta, tasya tam api sāṃnipātikaṃ vyādhiṃ nigṛhṇīyāt, na vivardhayet, upaśamayet / andhakāratamisrāyāṃ ca rātrāvapyavabhāsaṃ kuryāt / uṣṇe cāpi vartamāne yasmin pṛthivīpradeśe sthāpyeta, sa pṛthivīpradeśaḥ śītalo bhavet / śīte cāpi vartamāne yasmin pṛthivīpradeśe sthāpyeta, sa pṛthivīpradeśa uṣṇo bhavet / yasmiṃś ca pṛthivīpradeśe āśīviṣā anuvicareyuḥ, tathā anye 'pi kṣudrajantavaḥ, tatrāpi pṛthivīpradeśe dhāryeta, sthāpitaṃ vā bhavet, te 'pyāśīviṣāste ca kṣudrajantavastato 'pakrāmeyuḥ / sacedbhagavan strī vā puruṣo vā āśīviṣeṇa daṣṭo bhavet, tasya tanmaṇiratnaṃ daśyeta, tasya sahadaṃśanenaiva maṇiratnasya tadviṣaṃ pratihanyeta vigacchet / ebhiścānyaiś ca bhagavan evaṃrūpairguṇaiḥ samanvāgataṃ tanmaṇiratnaṃ bhavet / yeṣām api keṣāṃcidbhagavan akṣiṣvarbudaṃ vā timiraṃ vā akṣirogo vā paṭalaṃ vā bhavet, teṣāṃ ca tanmaṇiratnamakṣiṣu sthāpyeta, teṣāṃ sthāpitamātreṇaiva te 'kṣidoṣā nirghātaṃ praśamaṃ gaccheyuḥ / etaiś ca anyaiś ca bhagavan evaṃrūpairguṇaiḥ samanvāgataṃ tanmaṇiratnaṃ bhavet / yatra codake sthāpyeta, tadapyudakamekavarṇaṃ kuryātsvakena varṇena / sacetpāṇḍareṇa vastreṇa pariveṣṭya udake prakṣipyeta, tadudakaṃ pāṇḍarīkuryāt / evaṃ sacennīlena pītena lohitena māñjiṣṭhena eteṣāmanyeṣāṃ vā nānāprakārāṇāṃ vastrāṇāmanyatamena vastreṇa tanmaṇiratnaṃ veṣṭayitvā vā baddhvā vā udake prakṣipyeta, tena tena vastrarāgeṇa tattatsvabhāvavarṇaṃ tadudakaṃ kuryāt / yo 'pi tasyodakasya kaluṣabhāvastam api prasādayet / ebhir api bhagavan evaṃrūpairguṇaiḥ samanvāgataṃ tanmaṇiratnaṃ bhavet //
atha khalvāyuṣmānānandaḥ śakraṃ devānāmindrametadavocat - kiṃ punaḥ kauśika devaloka (Vaidya 50) eva tāni maṇiratnāni santi, uta jāmbūdvīpakānām api manuṣyāṇāṃ tāni maṇiratnāni santi? śakra āha - deveṣvāryānanda tāni maṇiratnāni santi / api tu khalu punarjāmbudvīpakānām api manuṣyāṇāṃ maṇiratnāni santi / tāni tu gurukāṇi alpāni parīttāni guṇavikalāni, na taistathārūpairguṇaiḥ samanvāgatāni / tatteṣāṃ divyānāṃ maṇiratnānāṃ śatatamīm api kalāṃ nopayānti, sahasratamīmapi, śatasahasratamīmapi, koṭītamīmapi, koṭīśatatamīmapi, koṭīsahasratamīmapi, koṭīśatasahasratamīmapi, koṭīniyutaśatasahasratamīm api kalāṃ nopayānti, saṃkhyām api kalām api gaṇanām api upamām api aupamyam api upanisām api upaniṣadam api na kṣamante nopayānti / yāni khalu punardeveṣu, tāni laghūni sarvākāraguṇaparipūrṇāni / yatra ca karaṇḍake tanmaṇiratnaṃ prakṣiptaṃ bhavati utkṣiptaṃ vā, tata uddhṛte 'pi tasmin maṇiratne karaṇḍakāt spṛhaṇīya eva sa karaṇḍako bhavati / tairmaṇiratnaguṇaiḥ parā tatra karaṇḍake spṛhotpadyate / evameva bhagavan prajñāpāramitāyā ete guṇāḥ sarvajñajñānasya ca / yena parinirvṛtasyāpi tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya tāni tathāgataśarīrāṇi pūjāṃ labhante - sarvajñajñānasyemāni tathāgataśarīrāṇi bhājanabhūtānyabhūvanniti / yathā ca bhagavan sarvalokadhātuṣu buddhānāṃ bhagavatāṃ dharmadeśanā prajñāpāramitānirjātatvātpūjyā, evaṃ dharmabhāṇakasya dharmadeśanā prajñāpāramitānirjātatvātpūjyā / yathā ca bhagavan rājapuruṣo rājānubhāvānmahato janakāyasya akutobhayaḥ pūjyaḥ, evaṃ sa dharmabhāṇako dharmakāyānubhāvānmahato janakāyasya akutobhayaḥ pūjyaḥ / yathā ca dharmadeśanā dharmabhāṇakāś ca pūjāṃ labhante, evaṃ tāni tathāgataśarīrāṇi pūjāṃ labhante / tasmāttarhi bhagavan tiṣṭhatu trisāhasramahāsāhasro lokadhātustathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇaścūlikābaddhaḥ, ye 'pi bhagavan gaṅgānadīvālukopamā lokadhātavaḥ, te 'pi sarve tathāgataśarīrāṇāṃ paripūrṇāścūlikābaddhā eko bhāgaḥ sthāpyeta, iyaṃ ca prajñāpāramitā likhitvā dvitīyo bhāgaḥ sthāpyeta / tatra cenmāṃ bhagavan kaścideva pravārayedanyatareṇa bhāgena, pravāryamāṇo 'nayorbhāgayoḥ sthāpitayoḥ - yaste bhāgo 'bhipretaḥ tamekaṃ bhāgaṃ parigṛhṇīṣveti, tatra imāmevāhaṃ bhagavaṃstayordvayorbhāgayoḥ sthāpitayorbhāgaṃ gṛhṇīyāṃ yaduta prajñāpāramitām / na khalu punarbhagavan mama teṣu tathāgataśarīreṣvagauravam / gauravameva bhagavaṃsteṣu tathāgataśarīreṣu / api tu khalu punarbhagavan prajñāpāramitāparibhāvitā sarvajñatā, sarvajñatānirjātā ca tathāgataśarīrāṇāṃ pūjā bhavati / tasmāttarhi bhagavan prajñāpāramitāyāṃ pūjitāyāmatītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ pūjā kṛtā bhavati //
punaraparaṃ bhagavan ye 'prameyeṣvasaṃkhyeṣu lokadhātuṣu buddhā bhagavanta etarhi tiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, tān dharmatayā draṣṭukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā prajñāpāramitāyāṃ caritavyam, prajñāpāramitāyāṃ yogamāpattavyam / prajñāpāramitā bhāvayitavyā //
evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - evametatkauśika, evam etat / ye 'pi te kauśika abhūvannatīte 'dhvani tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ, te 'pi kauśika imāmeva prajñāpāramitāmāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ / (Vaidya 51) ye 'pi te kauśika bhaviṣyantyanāgate 'dhvani tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, te 'pi kauśika imāmeva prajñāpāramitāmāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyante / ye 'pi te kauśika etarhi aprameyeṣvasaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu buddhā bhagavantastiṣṭhanti dhriyante yāpayanti, te 'pi kauśika buddhā bhagavantaḥ imāmeva prajñāpāramitāmāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ / aham api kauśika etarhi tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ imāmeva prajñāpāramitāmāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhaḥ //
evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - mahāpāramiteyaṃ bhagavan yaduta prajñāpāramitā / sarvasattvānāṃ hi bhagavaṃstathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaścittacaritāni samyak prajānāti saṃpaśyati / bhagavānāha - evametatkauśika, evam etat / tathā hi kauśika bodhisattvo mahāsattvo dīrgharātraṃ prajñāpāramitāyāṃ carati, tena sarvasattvānāṃ cittacaritāni prajñāpāramitāyāṃ samyak prajānāti saṃpaśyati //
atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - kiṃ bhagavan prajñāpāramitāyāmeva bodhisattvo mahāsattvaścarati nānyāsu pāramitāsu? bhagavānāha - sarvāsu kauśika ṣaṭsu pāramitāsu bodhisattvo mahāsattvaścarati / api tu khalu punaḥ kauśika prajñāpāramitaiva atra pūrvaṃgamā bodhisattvasya mahāsattvasya dānaṃ vā dadataḥ, śīlaṃ vā rakṣataḥ, kṣāntyā vā saṃpādayamānasya, vīryaṃ vā ārabhamāṇasya, dhyānaṃ vā samāpadyamānasya, dharmān vā vipaśyataḥ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitaivātra pūrvaṃgamā / na ca kauśika āsāṃ ṣaṇṇāṃ pāramitānāmupāyakauśalyaparigṛhītānāṃ prajñāpāramitāpariṇāmitānāṃ sarvajñatāpariṇāmitānāṃ viśeṣaḥ, na ca nānākaraṇamupalabhyate / tadyathāpi nāma kauśika jambudvīpe nānāvṛkṣā nānāvarṇā nānāsaṃsthānā nānāpatrā nānāpuṣpā nānāphalā nānārohapariṇāhasaṃpannāḥ, na ca teṣāṃ vṛkṣāṇāṃ chāyāyā viśeṣo vā nānākaraṇaṃ vā prajñāyate, api tu chāyā chāyetyevaṃ saṃkhyāṃ gacchati, evameva kauśika āsāṃ ṣaṇṇāṃ pāramitānāmupāyakauśalyaparigṛhītānāṃ prajñāpāramitāpariṇāmitānāṃ sarvajñatāpariṇāmitānāṃ na viśeṣaḥ, na ca nānākaraṇamupalabhyate / evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - mahāguṇasamanvāgateyaṃ bhagavan yaduta prajñāpāramitā / aprameyaguṇasamanvāgateyaṃ bhagavan yaduta prajñāpāramitā / aparyantaguṇasamanvāgateyaṃ bhagavan yaduta prajñāpāramiteti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ guṇaparikīrtanaparivarto nāma caturthaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 52)
ASP_5: puṇyaparyāyaparivartaḥ pañcamaḥ /
atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - yo bhagavan kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayet paryavāpnuyāt pravartayeddeśayedupadiśeduddiśetsvādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayetsaddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ca anugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / evamimaṃ nirdeśaṃ śrutvā evaṃmahārthikā bateyaṃ prajñāpāramitā, evaṃmahānuśaṃsā, evaṃmahāphalā, evaṃmahāvipākā bateyaṃ prajñāpāramitā, evaṃ bahuguṇasamanvāgateyaṃ prajñāpāramitā, aparityajanīyā mayā prajñāpāramitā, rakṣitavyā mama prajñāpāramitā, gopāyitavyā mama prajñāpāramitā, paramadurlabhā hīyaṃ prajñāpāramitetyadhimuñcet / svayameva caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyetpuṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ yo vā anyaḥ saṃpūjya parasmai cārthikāya chandikāya kulaputrāya kuladuhitre vā yācamānāya dadyādupanāmayenniryātayetparityajet, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā / katarastayorbhagavan kulaputrayoḥ kuladuhitrorvā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet - yo vā parityāgabuddhiryo vā na parityāgabuddhiḥ? evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - tena hi kauśika tvāmevātra pratiprakṣyāmi / yathā te kṣamate vyākuryāḥ / tatkiṃ manyase kauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā tathāgatasya parinirvṛtasya śarīraṃ satkṛtya paricareddhārayet satkuryādgurukuryānmānayet pūjayedarcayedapacāyet svayameva / yo vā anyaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā tathāgataśarīraṃ svayaṃ ca satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, dadyāt saṃvibhajet vaistārikī pūjā bhaviṣyatīti sattvānāṃ cānukampāmupādāya / katarastayordvayoḥ kulaputrayoḥ kuladuhitrorvā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet? kiṃ yaḥ svayaṃ ca pūjayet parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayeddadyāt saṃvibhajet, kiṃ vā yaḥ svayameva pratyātmaṃ pūjayet? śakra āha - yo bhagavan kulaputro vā kuladuhitā vā svayaṃ ca tathāgataśarīraṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayeddadyātsaṃvibhajet vaistārikī pūjā bhaviṣyatīti sattvānāṃ cānukampāmupādāya, ayamevānayordvayoḥ kulaputrayoḥ kuladuhitrorvā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / bhagavānāha - evametatkauśika, evam etat / evametatkauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ likhitvā pustakagatāṃ kṛtvā udgṛhṇīyāddhārayedvācayet paryavāpnuyāt pravartayeddeśayedupadiśeduddiśetsvādhyāyet, parasmai cārthikāya chandikāya kulaputrāya kuladuhitre vā yācamānāya dadyādupanāmayenniryātayetparityajedantaśaḥ pustakagatām api kṛtvā / ayameva kauśika tayordvayoḥ kulaputrayoḥ (Vaidya 53) kuladuhitrorvā parānugrahakaraḥ kulaputro vā kuladuhitā vā parityāgabuddhistannidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati //
punaraparaṃ kauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā yatra yatra bhājanībhūtāḥ kulaputrā vā kuladuhitaro vā syuḥ asyāḥ prajñāpāramitāyāḥ, tatra tatra gatvā tebhyaḥ imāṃ prajñāpāramitāṃ dadyāt saṃvibhāgaṃ kuryāt, ayameva kauśika tataḥ kulaputrātkuladuhiturvā sakāśādbahutaraṃ puṇyaṃ prasavet //
punaraparaṃ kauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā ye jambūdvīpe sattvāstān sarvān daśasu kuśaleṣu karmapatheṣu samādāpayet pratiṣṭhāpayet, tatkiṃ manyase kauśika api nu sa kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasavet? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata / bhagavānāha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet, yaḥ imāṃ prajñāpāramitāmantaśaḥ pustakagatām api kṛtvā abhiśraddadhadabhiśraddadhate, avakalpayannavakalpayate, adhimuñcannadhimucyate, prasannacittaḥ prasannacittāya adhyāśayasaṃpanno 'dhyāśayasaṃpannāya bodhāya cittamutpādya samutpāditabodhicittāya bodhisattvāya adhyāśayena dadyāt, antaśo likhanāyāpi vācanāyāpyakilāsitayā saṃpādayet - udyukto 'muṃ grāhayet saṃdarśayet samādāpayet samuttejayet saṃpraharṣayet, vācā neṣyati vineṣyati, arthamasyā asmai saṃprakāśayiṣyati, evaṃ cāsya cittaṃ viśodhayiṣyati, nirvicikitsaṃ kariṣyati, evaṃ cainaṃ vakṣyati - ehi tvaṃ kulaputra asminneva bodhisattvamārge śikṣasva / atra hi tvaṃ śikṣamāṇaścaran vyāyacchamānaḥ kṣipramevānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyase / abhisaṃbudhya ca aparimitaṃ sattvadhātumanuttare upadhisaṃkṣaye 'bhivineṣyasi yaduta bhūtakoṭiprabhāvanatāyāmiti / ayaṃ kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā parityāgabuddhyā tataḥ paurvakātkulaputrātkuladuhiturvā sakāśādbahutaraṃ puṇyaṃ prasavet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika jambūdvīpe sarvasattvāḥ, etena kauśika paryāyeṇa ye 'pi te kauśika cāturmahādvīpake lokadhātau sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā daśasu kuśaleṣu karmapatheṣu samādāpayetpratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika cāturmahādvīpake lokadhātau sarvasattvāḥ, etena paryāyeṇa ye 'pi te kauśika sāhasre cūlike lokadhātau sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā daśasu kuśaleṣu karmapatheṣu samādāpayetpratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika sāhasre cūlike lokadhātau sarvasattvāḥ, etena paryāyeṇa ye 'pi te kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā daśasu kuśaleṣu karmapatheṣu samādāpayet pratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sarvasattvāḥ, etena paryāyeṇa ye 'pi te kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā daśasu kuśaleṣu karmapatheṣu samādāpayetpratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ, etena kauśika paryāyeṇa yāvanto gaṅgānadīvālukopameṣu (Vaidya 54) trisāhasramahāsāhasreṣu lokadhātuṣu sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā daśasu kuśaleṣu karmapatheṣu samādāpayetpratiṣṭhāpayet / tatkiṃ manyase kauśika api nu sa kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasavet? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata //
bhagavānāha - ataḥ khalu punaḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet, ya imāṃ prajñāpāramitāmantaśaḥ pustakagatām api kṛtvā abhiśraddadhadabhiśraddadhate, avakalpayannavakalpayate, adhimuñcannadhimucyate, prasannacittaḥ prasannacittāya adhyāśayasaṃpanno 'dhyāśayasaṃpannāya bodhāya cittamutpādya samutpāditabodhicittāya bodhisattvāya adhyāśayena dadyāt, antaśaḥ likhanāyāpi vācanāyāpi akilāsitayā saṃpādayet, udyukto 'muṃ grāhayet saṃdarśayet samādāpayet samuttejayet saṃpraharṣayet, vācā neṣyati, vineṣyati, arthamasyā asmai saṃprakāśayiṣyati, evaṃ cāsya cittaṃ viśodhayiṣyati, nirvicikitsaṃ kariṣyati, evaṃ cainaṃ vakṣyati - ehi tvaṃ kulaputra asminneva bodhisattvamārge śikṣasva / atra hi tvaṃ śikṣamāṇaścaran vyāyacchamānaḥ kṣipramevānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyase / abhisaṃbudhya ca aparimitaṃ sattvadhātumanuttare upadhisaṃkṣaye 'bhivineṣyasi, yaduta bhūtakoṭiprabhāvanatāyāmiti / ayaṃ kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā parityāgabuddhyā tataḥ paurvakātkulaputrātkuladuhiturvā sakāśādbahutaraṃ puṇyaṃ prasavet //
punaraparaṃ kauśika yāvanto jambūdvīpe sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā caturṣu dhyāneṣu pratiṣṭhāpayet / tatkiṃ manyase kauśika api nu sa kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasavet? śakra āha - bahu bhagavan bahu, sugata //
bhagavānāha - ataḥ khalu punaḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet, ya imāṃ prajñāpāramitāmantaśaḥ pustakagatām api kṛtvā abhiśraddadhadabhiśraddadhate avakalpayannavakalpayate, adhimuñcannadhimucyate, prasannacittaḥ prasannacittāya adhyāśayasaṃpanno 'dhyāśayasaṃpannāya bodhāya cittamutpādya samutpāditabodhicittāya bodhisattvāya adhyāśayena dadyāt antaśo likhanāyāpi vācanāyāpi akilāsitayā saṃpādayet, udyukto 'muṃ grāhayet saṃdarśayet samādāpayet samuttejayet saṃpraharṣayet, vācā neṣyati, vineṣyati, arthamasyā asmai saṃprakāśayiṣyati, evaṃ cāsya cittaṃ viśodhayiṣyati, nirvicikitsaṃ kariṣyati, evaṃ cainaṃ vakṣyati - ehi tvaṃ kulaputra asminneva bodhisattvamārge śikṣasva / atra hi tvaṃ śikṣamāṇaścaran vyāyacchamānaḥ kṣipramevānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyase / abhisaṃbudhya ca aparimitaṃ sattvadhātumanuttare upadhisaṃkṣaye 'bhivineṣyasi, yaduta bhūtakoṭiprabhāvanatāyāmiti / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika jambudvīpe sarvasattvāḥ, etena paryāyeṇa ye 'pi te kauśika cāturmahādvīpake lokadhātau sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā caturṣu dhyāneṣu pratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika cāturmahādvīpake lokadhātau sarvasattvāḥ, etena paryāyeṇa ye 'pi te kauśika sāhasre cūlike lokadhātau sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā (Vaidya 55) caturṣu dhyāneṣu pratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika sāhasre cūlike lokadhātau sarvasattvāḥ, etena paryāyeṇa ye 'pi te kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sattvāḥ tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā caturṣu dhyāneṣu pratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sarvasattvāḥ, etena paryāyeṇa ye 'pi te kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā caturṣu dhyāneṣu pratiṣṭhāpayet / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ, etena kauśika paryāyeṇa yāvanto gaṅgānadīvālukopameṣu trisāhasramahāsāhasreṣu lokadhātuṣu sattvāḥ, tān api sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā caturṣu dhyāneṣu pratiṣṭhāpayet / tatkiṃ manyase kauśika api nu sa kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasavet? śakra āha - bahu bhagavan bahu sugata //
bhagavānāha - ataḥ khalu punaḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet, ya imāṃ prajñāpāramitāmantaśaḥ pustakagatām api kṛtvā abhiśraddadhadabhiśraddadhate, avakalpayannavakalpayate, adhimuñcannadhimucyate, prasannacittaḥ prasannacittāya adhyāśayasaṃpanno 'dhyāśayasaṃpannāya bodhāya cittamutpādya samutpāditabodhicittāya bodhisattvāya adhyāśayena dadyāt, antaśo likhanāyāpi vācanāyāpi akilāsitayā saṃpādayet, udyukto 'muṃ grāhayet saṃdarśayet samādāpayet samuttejayeta saṃpraharṣayet, vācā neṣyati, vineṣyati anuneṣyati, arthamasyā asmai saṃprakāśayiṣyati, evaṃ cāsya cittaṃ viśodhayiṣyati, nirvicikitsaṃ kariṣyati, evaṃ cainaṃ vakṣyati - ehi tvaṃ kulaputra asminneva bodhisattvamārge śikṣasva / atra hi tvaṃ śikṣamāṇaścaran vyāyacchamānaḥ kṣipramevānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyase / abhisaṃbudhya ca aparimitaṃ sattvadhātumanuttare upadhisaṃkṣaye 'bhivineṣyasi yaduta bhūtakoṭiprabhāvanatāyāmiti / punaraparaṃ kauśika yāvanto jambudvīpe sattvāḥ, tān sarvān kaścideva kulaputro vā kuladuhitā vā caturṣu apramāṇeṣu pratiṣṭhāpayet, evaṃ peyālena kartavyam / yathā caturṣvapramāṇeṣu, evaṃ catasṛṣvārūpyasamāpattiṣu, pañcasvabhijñāsu, yāvatsamastāsu dhyānāpramāṇārūpyasamāpattyabhijñāsu pratiṣṭhāpayet / tatkiṃ manyase kauśika api nu sa kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasavet? śakra āha - bahu bhagavan bahu sugata //
bhagavānāha - ataḥ khalu punaḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet, ya imāṃ prajñāpāramitāmantaśaḥ pustakagatām api kṛtvā abhiśraddadhadabhiśraddadhate avakalpayannavakalpayate, adhimuñcannadhimucyate, prasannacittaḥ prasannacittāya adhyāśayasaṃpanno 'dhyāśayasaṃpannāya bodhāya cittamutpādya samutpāditabodhicittāya bodhisattvāya adhyāśayena dadyāt, antaśo likhanāyāpi vācanāyāpi akilāsitayā saṃpādayiṣyati, udyukto 'muṃgrāhayiṣyati, saṃdarśayiṣyati samādāpayiṣyati samuttejayiṣyati saṃpraharṣayiṣyati, vācā neṣyati vineṣyati anuneṣyati, arthamasyā (Vaidya 56) asmai saṃprakāśayiṣyati, evaṃ cāsya cittaṃ viśodhayiṣyati, nirvicikitsaṃ kariṣyati, evaṃ cainaṃ vakṣyati - ehi tvaṃ kulaputra asminneva bodhisattvamārge śikṣ