Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu049_u.htmNguyên tác: Sanskrit
Kinh Bát-nhã Tám ngàn bài tụng (Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā)
Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).
Văn bản gốc(Sanskrit)
Trang 2 / 15 (50.000 ký tự/trang)
vayametadadvaidhīkāram, iti hi svapnaś ca sattvāś ca advayametadadvaidhīkāram / sarvadharmā api devaputrā māyopamāḥ svapnopamāḥ / srotaāpanno 'pi māyopamaḥ svapnopamaḥ / srotaāpattiphalam api māyopamaṃ svapnopamam / evaṃ sakṛdāgāmy api sakṛdāgāmiphalamapi, anāgāmy api anāgāmiphalamapi, arhann api arhattvam api māyopamaṃ svapnopamam / pratyekabuddho 'pi māyopamaḥ svapnopamaḥ / pratyekabuddhatvam api māyopamaṃ svapnopamam / samyaksaṃbuddho 'pi māyopamaḥ svapnopamaḥ / samyaksaṃbuddhatvam api māyopamaṃ svapnopamam / atha khalu devaputrā āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocan - samyaksaṃbuddho 'pyārya subhūte māyopamaḥ svapnopama iti vadasi? samyaksaṃbuddhatv api māyopamaṃ svapnopamamiti vadasi? subhūtirāha - nirvāṇam api devaputrā māyopamaṃ svapnopamamiti vadāmi, kiṃ punaranyaṃ dharmam / te devaputrā āhuḥ - nirvāṇamapyārya subhūte māyopamaṃ svapnopamamiti vadasi? āyuṣmān subhūtirāha - tadyadi devaputrā nirvāṇādapyanyaḥ kaściddharmo viśiṣṭataraḥ syāt, tamapyahaṃ māyopamaṃ svapnopamamiti vadeyam / iti hi devaputrā māyā ca nirvāṇaṃ ca advayametadadvaidhīkāram / iti hi svapnaś ca nirvāṇaṃ ca advayametadadvaidhīkāram // atha khalvāyuṣmān śāriputraḥ, āyuṣmāṃś ca pūrṇo maitrāyaṇīputraḥ, āyuṣmāṃś ca mahākoṣṭhilaḥ, āyuṣmāṃś ca mahākātyāyanaḥ, āyuṣmāṃś ca mahākāśapaḥ, anye ca mahāśrāvakā anekairbodhisattvasahasraiḥ sārdhamāyuṣmantaṃ subhūtiṃ sthaviramāmantrayante sma - ke 'syā āyuṣman subhūte prajñāpāramitāyā evaṃ nirdiśyamānāyāḥ pratyeṣakā bhaviṣyanti? atha khalvāyuṣmānānandastān sthavirānetadavocat - te khalvāyuṣmanto veditavyā avinivartanīyā bodhisattvā (Vaidya 21) mahāsattvāḥ, dṛṣṭisaṃpannā vā pudgalāḥ, arhanto vā kṣīṇāsravāḥ, ye 'syāḥ prajñāpāramitāyā evaṃ nirdiśyamānāyāḥ pratyeṣakā bhaviṣyanti // atha khalvāyuṣmān subhūtiḥ sthavirastān sthavirānetadavocat - nāsyā āyuṣmantaḥ prajñāpāramitāyā evaṃ nirdiśyamānāyāḥ kecitpratyeṣakā bhaviṣyanti / tatkasya hetoḥ? tathā hi - atra na kaściddharmaḥ sūcyate, na kaściddharmaḥ paridīpyate, na kaściddharmaḥ prajñapyate / tadyathaivātra na kaściddharmaḥ sūcyate, na kaściddharmaḥ paridīpyate, na kaściddharmaḥ prajñapyate, tathaivāsyāḥ prajñāpāramitāyā evaṃ nirdiśyamānāyā na kaścitpratyeṣako bhaviṣyati // atha khalu śakrasya devānāmindrasyaitadabhūt - asya dharmaparyāyasya āryeṇa subhūtinā bhāṣyamāṇasya pūjārthaṃ yannvahaṃ puṣpāṇyabhinirmāya āryaṃ subhūtimabhyavakireyamiti / atha khalu śakro devānāmindrastasyāṃ velāyāṃ puṣpāṇyabhinirmāya āyuṣmantaṃ subhūtimabhyavākirat / atha khalvāyuṣmataḥ subhūteḥ sthavirasya śakraṃ devānāmindramanuvyāharaṇāyaitadabhūt - na khalu punarimāni puṣpāṇi mayā trāyastriṃśeṣu deveṣu pracaranti dṛṣṭapūrvāṇi, yānīmāni śakreṇa devānāmindreṇa abhyavakīrṇāni / nirmitānyetāni puṣpāṇi / naitāni puṣpāṇi vṛkṣagulmalatānirjātāni, yāni śakreṇa devānāmindreṇābhyavakīrṇāni, manomayānyetāni puṣpāṇīti / atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmataḥ subhūteścetasaiva cetaḥparivitarkamājñāya āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - anirjātānyetānyārya subhūte puṣpāṇi / tatkasya hetoḥ? na hi manonirjātāni kānicitpuṣpāṇi, nāpi vṛkṣagulmalatānirjātāni / atha khalvāyuṣmān subhūtiḥ śakraṃ devānāmindrametadavocat - yattvaṃ kauśika evaṃ vadasi - anirjātānyetāni puṣpāṇi, naitāni manonirjātāni, nāpi vṛkṣagulmalatānirjātānīti / yatkauśika anirjātaṃ na tatpuṣpam / atha khalu śakrasya devānāmindrasyaitadabhūt - gambhīraprajño batāyamāryaḥ subhūtiḥ / tāṃ ca nāma padaprajñaptiṃ nirdiśati, tāṃ ca na virodhayati, tāṃ cottānīkaroti, tāmeva copadiśati / atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmataṃ subhūtimetadavocat - evametadārya subhūte, evam etat / evaṃ cātra bodhisattvena mahāsattvena śikṣitavyaṃ yathā āryasubhūtirupadiśati / evamukte āyuṣmān subhūtiḥ śakraṃ devānāmindrametadavocat - evametatkauśika, evam etat / evamatra bodhisattvena mahāsattvena śikṣitavyam / evaṃ śikṣamāṇaḥ kauśika bodhisattvo mahāsattvo na srotaāpattiphale śikṣate, na sakṛdāgāmiphale, na anāgāmiphale, nāhartve śikṣate, na pratyekabuddhatve śikṣate, na buddhatve śikṣate / yo nāsu bhūmiṣu śikṣate, sa buddhatve sarvajñatve vā śikṣate / yo buddhatve sarvajñatve vā śikṣate, so 'prameyeṣvasaṃkhyeyeṣu buddhadharmeṣu śikṣate / yo 'prameyeṣvasaṃkhyeyeṣu buddhadharmeṣu śikṣate, sa na rūpasya vivṛddhaye śikṣate, na parihāṇāya / evaṃ sa na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārāṇām / sa na vijñānasya vivṛddhaye śikṣate, na parihāṇāya / yo na rūpasya vivṛddhaye śikṣate na parihāṇāya / evaṃ na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārāṇām / yo na vijñānasya vivṛddhaye śikṣate na parihāṇāya, sa na rūpasya parigrahāya śikṣate notsargāya / (Vaidya 22) evaṃ sa na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārāṇām / sa na vijñānasya parigrahāya śikṣate, notsargāya, nāpi kasyaciddharmasya parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāya śikṣate / yo na kasyaciddharmasya parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāya śikṣate, sa na sarvajñatāyā api parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāya śikṣate / evaṃ śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvajñatāyāṃ śikṣate, sarvajñatāyāṃ niryāsyati // atha khalvāyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - ya āyuṣman subhūte bodhisattvo mahāsattvo na kasyaciddharmasya parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāsya śikṣate, sa na sarvajñatāyā api parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāya śikṣate / evaṃ śikṣamāṇa āyuṣmān subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvajñatāyāṃ śikṣate, sarvajñatāyāṃ niryāsyati // āyuṣmān subhūtirāha - evametadāyuṣman śāriputra, evam etat / ya āyuṣman śāriputra bodhisattvo mahāsattvo na kasyaciddharmasya parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāya śikṣate, sa na sarvajñatāyā api parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāya śikṣate / sarvabuddhadharmāṇām api na parigrahāya śikṣate, notpādāya nāntardhānāya śikṣate / evaṃ cāyuṣman śāriputra śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvajñatāyāṃ śikṣate, sarvajñatāyāṃ niryāsyati // atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - prajñāpāramitā ārya śāriputra bodhisattvena mahāsattvena kuto gaveṣitavyāḥ? śāriputra āha - prajñāpāramitā kauśika bodhisattvena mahāsattvena āyuṣmataḥ subhūteḥ parivartādgaveṣitavyā / evamukte śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - kasyaiṣa ārya śāriputra anubhāvo veditavyaḥ? kasyaitadadhiṣṭhānaṃ veditavyaṃ yadāryasubhūtiḥ prajñāpāramitāṃ bhāṣate? āyuṣmān śāriputra āha - tathāgatasyaiṣa kauśika anubhāvo veditavyaḥ / tathāgatasyaitadadhiṣṭhānaṃ veditavyaṃ yadāyuṣmān subhūtiḥ prajñāpāramitāṃ bhāṣate / atha khalvāyuṣmān subhūtiḥ śakraṃ devānāmindrametadavocat - yatkauśika evaṃ vadasi - kasyaiṣo 'nubhāvo veditavyaḥ, kasyaitadanuṣṭhānaṃ veditavyaṃ yadāryasubhūtiḥ prajñāpāramitāṃ bhāṣate iti? tathāgatasyaiṣa kauśika anubhāvo veditavyaḥ / tathāgatasyaitadadhiṣṭhānaṃ veditavyaṃ yadahaṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣe / yad api kauśika evaṃ vadasi - prajñāpāramitā bodhisattvena mahāsattvena kuto gaveṣitavyeti? prajñāpāramitā kauśika bodhisattvena mahāsattvena na rūpādgaveṣitavyā nāpyanyatra rūpādgaveṣitavyā / evaṃ na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārebhyaḥ na vijñānādgaveṣitavyāḥ, nāpyanyatra vijñānādgaveṣitavyā / tatkasya hetoḥ? tathā hi na rūpaṃ prajñāpāramitā, nāpyanyatra rūpātprajñāpāramitā / evaṃ na vedanā na saṃjñā na saṃskārāḥ / na vijñānaṃ prajñāpāramitā, nāpyanyatra vijñānātprajñāpāramitā // evamukte śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - mahāpāramiteyamārya subhūte yaduta prajñāpāramitā / apramāṇapāramiteyamārya subhūte yaduta prajñāpāramitā / aparimāṇapāramiteyamārya (Vaidya 23) subhūte yaduta prajñāpāramitā / anantapāramiteyamārya subhūte yaduta prajñāpāramitā / sthaviraḥ subhūtirāha - evametatkauśika, evam etat / mahāpāramiteyaṃ kauśika yaduta prajñāpāramitā / apramāṇapāramiteyaṃ kauśika yaduta prajñāpāramitā / aparimāṇapāramiteyaṃ kauśika yaduta prajñāpāramitā / anantapāramiteyaṃ kauśika yaduta prajñāpāramitā / tatkasya hetoḥ? rūpamahattayā hi kauśika mahāpāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānamahattayā hi kauśikamahāpāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / rūpāpramāṇatayā kauśika apramāṇapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānāpramāṇatayā kauśika apramāṇapāramiteyaṃ yaduta prajñapāramitā / rūpāparimāṇatayā kauśika aparimāṇapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānāparimāṇatayā kauśika aparimāṇapāramiteyaṃ yaduta prajñapāramitā / rūpānantatayā kauśika anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānānantatayā kauśika anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / evaṃ mahāpāramiteti kauśika nābhiniviśate / evamapramāṇapāramiteti, evamaparimāṇapāramiteti, evamanantapāramiteti nābhiniviśate / tasmātkauśika mahāpāramiteyam, apramāṇapāramiteyam, aparimāṇapāramiteyam, anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā // ārambaṇānantatayā kauśika anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / sattvānantatayā kauśika anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / kathaṃ punaḥ kauśika ārambaṇānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā? sarvadharmāṇāṃ hi kauśika yato nānto na madhyaṃ na paryavasānamupalabhyate, tataḥ kauśika anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / anena kauśika paryāyeṇa ārambaṇānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / punaraparaṃ kauśika yasmātsarvadharmā anantā aparyantāḥ, na teṣāmanto vā madhyaṃ vā paryavasānaṃ vā upalabhyate, tasmātkauśika anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / tatkasya hetoḥ? rūpasya hi kauśika nānto na madhyaṃ na paryavasānamupalabhyate / evaṃ vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇām / vijñānasya hi kauśika nānto na madhyaṃ na paryavasānamupalabhyate / anenāpi kauśika paryāyeṇa ārambaṇānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā // punaraparaṃ kauśika sattvo 'nanto 'paryantaḥ / tatkasya hetoḥ? na hi sattvasyānto vā madhyaṃ vā paryavasānaṃ vopalabhyate / tasmātkauśika sattvānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - kathamāyuṣman subhūte sattvānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā? sthaviraḥ subhūtirāha - na hi kauśika gaṇanāyogena vā gaṇanābahutvena vā sattvānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā // śakra āha - kathaṃ tarhīdānīmārya subhūte sattvānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta (Vaidya 24) prajñāpāramitā? sthaviraḥ subhūtirāha - tatkaṃ manyase kauśika katamasyaitaddharmasyādhivacanaṃ yaduta sattvaḥ sattva iti? śakra āha - naitadārya subhūte dharmasyādhivacanaṃ na adharmādhivacanaṃ yaduta sattvaḥ sattva iti / āgantukametannāmadheyaṃ prakṣiptam / avastukametannāmadheyaṃ prakṣiptam / anātmīyametannāmadheyaṃ prakṣiptam / anārambaṇametannāmadheyaṃ prakṣiptaṃ yaduta sattvaḥ sattva iti / sthaviraḥ subhūtirāha - tatkiṃ manyase kauśika kācidatra sattvaparidīpanā kṛtā? śakra āha - no hīdamārya subhūte / subhūtirāha - yatra kauśika na kācitsattvaparidīpanā kṛtā, tatra kā sattvānantatā? sacetkauśika tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho 'nantavijñaptighoṣeṇa gambhīranirghoṣeṇa svareṇa gaṅgānadīvālukopamān kalpān api vitiṣṭhamānaḥ sattvaḥ sattva iti vācaṃ bhāṣeta, api nu tatra kaścitsattva utpanno va utpatsyate vā utpadyate vā, niruddho vā nirotsyate vā nirudhyate vā? śakra āha - no hīdamārya subhūte / tatkasya hetoḥ? ādiśuddhatvādādipariśuddhatvātsattvasya / subhūtirāha - anenāpi kauśika paryāyeṇa evaṃ sattvānantatayā anantapāramiteyaṃ yaduta prajñāpāramitā / evaṃ ca punaḥ kauśika sattvānantatayā prajñāpāramitānantatā veditavyā // atha khalu sendrakā devāḥ sabrahmakāḥ saprajāpatikāḥ sarṣinaranārīgaṇāstrirudānamudānayanti sma - aho dharmaḥ, aho dharmaḥ, aho dharmasya dharmatā / yastathāgatasya prādurbhāvaḥ, sa āryeṇa subhūtinā sthavireṇa subhāṣiteneha sūcyate deśyate prakāśyate prabhāvyate / tathāgataṃ taṃ vayaṃ bhagavan bodhisattvaṃ mahāsattvamadyāgreṇa dhārayiṣyāmo yo 'nayā prajñāpāramitayā avirahito bhaviṣyati, yo 'pi ca anena bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāvihāreṇa vihariṣyati // atha khalu bhagavāṃstān sendrakān sabrahmakān saprajāpatikān sarṣinaranārīgaṇānāmantrayate sma - evametaddevaputrāḥ, evam etat / yadāhaṃ devaputrā dīpaṃkarasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike dīpavatyāṃ rājadhānyāmantarāyaṇamadhyagato 'nayā prajñāpāramitayā avirahito 'bhūvam, tadāhaṃ dīpaṃkareṇa tathāgatenārhatāṃ samyaksaṃbuddhena vyākṛto 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau - bhaviṣyasi tvaṃ māṇava anāgate 'dhvani asaṃkhyeyaiḥ kalpaiḥ śākyamunirnāma tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho vidyācaraṇasaṃpannaḥ sugato lokavidanuttaraḥ puruṣadamyasārathiḥ śāstā devānāṃ ca manuṣyānāṃ ca buddho bhagavāniti / atha khalu te devaputrā bhagavantametadavocan - āścaryaṃ bhagavan, paramāścaryaṃ sugata / yāvadiyaṃ prajñāpāramitā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ sarvajñatāyā āhārikā anuparigrāhikā ceti // āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ śakraparivarto nāma dvitīyaḥ // _______________________________________________________________ (Vaidya 25) ASP_3: aprameyaguṇadhāraṇapāramitāstūpasatkāraparivartastṛtīyaḥ / atha khalu bhagavān ye tatra devaputrāḥ parṣadi saṃnipatitāḥ saṃniṣaṇṇāścābhūvan, yāś ca bhikṣubhikṣuṇyupāsakopāsikāḥ saṃnipatitāḥ saṃniṣaṇṇāścābhūvan, tān devaputrān saṃnipatitān saṃniṣaṇṇāṃś ca viditvā, tāś ca sarvāścatasraḥ parṣadaḥ saṃnipatitāḥ saṃniṣaṇṇāś ca viditvā, kāmāvacarān rūpāvacarāṃś ca devaputrān brahmakāyikāṃś ca devaputrān ābhāsvarāṃś ca parīttaśubhāṃś ca akaniṣṭhāṃś ca devaputrān sākṣiṇaḥ sthāpayitvā, śakradevendrapramukhān kāmāvacarān devaputrān mahābrahmapramukhāṃś ca brahmakāyikān devaputrānābhāsvarāṃś ca devaputrānāmantrayate sma - yo hi kaściddevaputrāḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati, na tasya māro vā mārakāyikā vā devatā avatāraprekṣiṇyo 'vatāragaveṣiṇyo 'vatāraṃ lapsyante / nāpi tasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā manuṣyā vā amanuṣyā vā avatāraprekṣiṇo 'vatāragaveṣiṇo 'vatāraṃ lapsyante / nāpi sa kulaputro vā kuladuhitā vā viṣamāparihāreṇa kālaṃ kariṣyati // punaraparaṃ devaputrāḥ ye devaputrā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, yaiś ca devaputrairiyaṃ prajñāpāramitā nodgṛhītā na dhāritā na vācitā na paryavāptā na pravartitā, te devaputrāstaṃ kulaputra vā kuladuhitaraṃ vā upasaṃkramitavyaṃ maṃsyante, tasya ca kulaputrasya vā kuladuhiturvā imāṃ prajñāpāramitāmudgṛhṇato dhārayato vācayataḥ paryavāpnuvataḥ pravartayamānasyāntikācchroṣyanti, śrutvā codgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti / na ca khalu punardevaputrāstasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā imāṃ prajñāpāramitāmudgṛhṇato dhārayato vācayataḥ paryavāpnuvataḥ pravartayamānasya araṇyagatasya vā vṛkṣamūlagatasya vā śūnyāgāragatasya vā abhyavakāśagatasya vā pathi gatasya vā utpathagatasya vā aṭavīgatasya vā mahāsamudragatasya vā tatra tatropasaṃkrāmato vā caṃkramyamāṇasya vā sthitasya vā niṣaṇṇasya vā vipannasya vā bhayaṃ vā bhaviṣyati, stambhitatvaṃ vā bhaviṣyati, utpatsyate vā // atha khalu catvāro mahārājāno bhagavantametadavocan - āścaryaṃ bhagavan yadimāṃ prajñāpāramitāmudgṛhṇan dhārayan vācayan paryavāpnuvan pravartayan sa kulaputro vā kuladuhitā vā yānatraye sattvān vinayati, na ca sattvasaṃjñāmutpādayati / vayaṃ bhagavaṃstasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyāmaḥ, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati // atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - aham api bhagavaṃstasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyāmi, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati // brahmāpi sahāpatiḥ sārdhaṃ brahmakāyikairdevaputrairbhagavantametadavocat - aham api bhagavaṃstasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyāmi, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati // (Vaidya 26) atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - āścaryaṃ bhagavan yadimāṃ prajñāpāramitāmudgṛhṇan dhārayan vācayan paryavāpnuvan pravartayan sa kulaputro vā kuladuhitā vā imān yato dṛṣṭadhārmikān guṇān pratilabhate parigṛhṇāti, kiṃ punarbhagavan prajñāpāramitāyāmudgṛhītāyāṃ sarvāḥ ṣaṭ pāramitā udgṛhītā bhavanti? evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - evametatkauśika, evam etat / prajñāpāramitāyāṃ kauśika udgṛhītāyāṃ sarvāḥ ṣaṭ pāramitā udgṛhītā bhavanti / punaraparaṃ kauśika prajñāpāramitāyāmudgṛhītāyāṃ dhāritāyāṃ vācitāyāṃ paryavāptāyāṃ pravartitāyāṃ sa kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikān guṇān parigṛhṇāti / tān kauśik sarvān śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru, bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti śakro devānāmindro bhagavataḥ pratyaśrauṣīt / bhagavānetadavocat - tatra kauśika ye mama dharmaṃ vigrahītavyaṃ maṃsyante, vivaditavyaṃ maṃsyante, virodhayitavyaṃ maṃsyante, teṣāṃ vigrahītukāmānāṃ vivaditukāmānāṃ virodhayitukāmānāmutpannotpannā vigrahā vivādā virodhāḥ, punarevāntardhāsyanti, na sthāsyanti / teṣāṃ vigrahītukāmānāṃ vivaditukāmānāṃ virodhayitukāmānāṃ na te 'bhiprāyāḥ paripūriṃ gamiṣyanti / tatkasya hetoḥ? evaṃ hyetatkauśika bhavati - ya imāṃ prajñāpāramitāṃ kulaputro vā kuladuhitā vā udgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyati upadekṣyati uddekṣyati svādhyāsyati, tasyaivaṃ tānyutpannotpannānyadhikaraṇāni punarevāntardhāsyanti, na sthāsyanti / teṣāṃ vigrahītukāmānāṃ vivaditukāmānāṃ virodhayitukāmānāṃ na te 'bhiprāyāḥ paripūriṃ gamiṣyanti / imam api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikaṃ guṇaṃ parigṛhṇāti, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgṛhṇāti dhārayati vācayati paryavāpnoti pravartayati deśayati upadiśati uddiśati svādhyāyati / tadyathāpi nāma kauśika maghī nāmauṣadhī sarvaviṣapraśamanī / tatra āśīviṣeṇa jantunā bubhukṣitena āhārārthinā āhāragaveṣiṇā kaścideva prāṇakajāto janturdṛṣṭo bhavet / sa āśīviṣastaṃ prāṇakajātaṃ gandhenānubadhnīyādanugacchedāhārahetorbhakṣayitukāmaḥ / atha sa prāṇakajāto yena sā madhī nāmauṣadhī tenopasaṃkramet, tenopasaṃkramya tiṣṭhet / atha sa āśīviṣastasyā oṣadhyā gandhenaiva pratyudāvarteta / tatkasya hetoḥ? tathā hi tasyā oṣadhyā bhaiṣajyaguṇaḥ sa tādṛśo yastasyāśīviṣasya tadviṣamabhibhavati / evaṃ balavatī hi sā oṣadhī / evameva kauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā va imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyati upadekṣyati uddekṣyati svādhyāsyati, tasya kauśika yāni tānyutpannotpannānyadhikaraṇāni vigrahā vivādā virodhā bhaviṣyanti, te prajñāpāramitāyāstejasā balena sthāmataḥ prajñāpāramitābalādhānena kṣipraṃ tata evoparaṃsyanti upaśamiṣyanti antardhāsyanti na vivardhiṣyante / yato yata evotpatsyante, tatra tatraiva nirotsyante antardhāsyanti, na vivardhiṣyante na sthāsyanti / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitā hi rāgādīnāṃ yāvannirvāṇagrāhasyopaśamayitrī, na vivardhiketi / catvāraś ca tasya mahārājānaḥ (Vaidya 27) śakraś ca devānāmindro brahmā ca sahāpatiḥ sarve ca buddhā bhagavanto bodhisattvāś ca rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyanti, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyati upadekṣyatiḥ uddekṣyati svādhyāsyati / ayaṃ tena kulaputreṇa vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmiko guṇaḥ parigṛhīto bhaviṣyati // punaraparaṃ kauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyati upadekṣyati uddekṣyati svādhyāsyati, sa ādeyavacanaś ca bhaviṣyati, mṛduvacanaś ca bhaviṣyati, mitavacanaś ca bhaviṣyati, aprakīrṇavacanaś ca bhaviṣyati, na ca krodhābhibhūto bhaviṣyati, na ca mānābhibhūto bhaviṣyati / tatkasya hetoḥ? tathā hi taṃ prajñāpāramitā paridamayati, prajñāpāramitā pariṇamayati, na krodhaṃ vardhayati, na mānaṃ vardhayati / sa nopanāhaṃ parigṛhṇāti, na vyāpādaṃ parigṛhṇāti, nānuśayaṃ dhārayati / evaṃ carato 'sya kulaputrasya vā kuladuhiturvā smṛtirmaitrī cotpadyate / tasyaivaṃ bhavati - sacedahaṃ vyāpādamutpādayiṣyāmi, tenendriyāṇi me paribhetsyante, mukhavarṇaś ca me dhakṣyate / ayuktaṃ caitanmama yadahamanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitaḥ, tatra śikṣitukāmaḥ, krodhasya vaśaṃ gaccheyam / ityevaṃ sa kṣiprameva smṛtiṃ pratilabhate / imam api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikaṃ guṇaṃ parigṛhṇāti, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayati upadekṣyati uddekṣyati svādhyāsyati / evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - āścaryaṃ bhagavan yatheyaṃ prajñāpāramitā paridamanāya pratyupasthitā anunāmāya bodhisattvānāṃ mahāsattvānām // bhagavānāha - punaraparaṃ kauśika ya imāṃ prajñāpāramitāṃ kulaputro vā kuladuhitā vā udgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyati upadekṣyati uddekṣyati svādhyāsyati, sacetkulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmevamudgṛhṇan dhārayan vācayan paryavāpnuvan pravartayan deśayan upadiśayan uddiśan svādhyāyan saṃgrāme vartamāne saṃgrāmaśirasi samārūḍhaḥ syāt / tasya saṃgrāmamavatarato vā avatīrṇasya vā atikrāmato vā saṃgrāmamadhyagatasya vā tiṣṭhato vā niṣaṇṇasya vā asthānametatkauśika anavakāśo yattasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā imāṃ prajñāpāramitāṃ manasi kurvato vā udgṛhṇato vā dhārayato vā vācayato vā paryavāpnuvato vā pravartayato vā deśayato vā upadiśato vā uddiśato vā svādhyāyato vā jīvitāntarāyo vā bhavet / paropakrameṇa jīvitāntarāyaṃ so 'nuprāpnuyāt, naitatsthānaṃ vidyate / sacetpunastasya kaścitkauśika tatra śastraṃ vā daṇḍaṃ vā loṣṭaṃ vā anyadvā kṣipet, naitattasya śarīre nipatet / tatkasya hetoḥ? mahāvidyeyaṃ kauśika yaduta prajñāpāramitā / apramāṇeyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / aparimāṇeyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / anuttareyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / asameyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / asamasameyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / tatkasya hetoḥ? atra hi kauśika (Vaidya 28) vidyāyāṃ śikṣamāṇaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā nātmavyābādhāya cetayate, na paravyābādhāya cetayate, nobhayavyābādhāya cetayate / atra hi kauśika vidyāyāṃ śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyate, sarvajñajñānaṃ ca pratilapsyate / tena so 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya sarvasattvānāṃ cittāni vyavalokayiṣyati / tatkasya hetoḥ? atra hi kauśika vidyāyāṃ śikṣamāṇasya bodhisattvasya mahāsattvasya na tatkiṃcidasti, yanna prāptaṃ vā na jñātaṃ vā na sākṣātkṛtaṃ vā syāt / tasmātsarvajñajñānamityucyate / ayam api kauśika tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā dṛṣṭadhārmiko guṇaḥ parigṛhīto bhaviṣyati, ya imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyati upadekṣyati uddekṣyati svādhyāsyati // punaraparaṃ kauśika yatreyaṃ prajñāpāramitā antaśo likhitvā pustakagatāṃ kṛtvā pūjāpūrvaṃgamaṃ sthāpayitvā na satkariṣyate, nodgrahīṣyate, na dhārayiṣyate, na vācayiṣyate, na paryavāpsyate, na pravartayiṣyate, na deśayiṣyate, nopadekṣyate, noddekṣyate, na svādhyāsyate, na tatra kauśika sattvānāṃ manuṣyo vā amanuṣyo vā avatārārthiko 'vatāragaveṣī avatāraṃ lapsyate sthāpayitvā pūrvakarmavipākam / imam api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikaṃ guṇaṃ parigṛhṇāti // punaraparaṃ kauśika tadyathāpi nāma ye bodhimaṇḍagatā vā bodhimaṇḍaparisāmantagatā vā bodhimaṇḍābhyantaragatā vā bodhivṛkṣamūlagatā vā manuṣyā vā amanuṣyā vā, tiryagyonigatānapyupādāya, yāvanna te śakyā manuṣyairvā amanuṣyairvā viheṭhayituṃ vā vyāpādayituṃ vā āveśayituṃ vā sthāpayitvā pūrvakarmavipākam / tatkasya hetoḥ? tatra hi atītānāgatapratyutpannāstathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā abhisaṃbuddhā abhisaṃbhotsyante abhisaṃbudhyante ca, ye sarvasattvānāmabhayamavairamanutrāsaṃ prabhāvayanti prakāśayanti / evameva kauśika yatra kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyati upadekṣyati uddekṣyati svādhyāsyati, tatra hi kauśika sattvā na śakyā manuṣyairvā amanuṣyairvā viheṭhayituṃ vā vyāpādayituṃ vā āveśayituṃ vā, sthāpayitvā pūrvakarmavipākam / tatkasya hetoḥ? anayaiva hi kauśika prajñāpāramitayā pṛthivīpradeśaḥ sattvānāṃ caityabhūtaḥ kṛto vandanīyo mānanīyaḥ pūjanīyo 'rcanīyo 'pacāyanīyaḥ satkaraṇīyo gurukaraṇīyaḥ, trāṇaṃ śaraṇaṃ layanaṃ parāyaṇaṃ kṛto bhaviṣyati tatropagatānāṃ sattvānām / imam api sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā dṛṣṭadhārmikaṃ guṇaṃ parigṛhṇāti // evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - yo bhagavan kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ likhitvā pustakagatāṃ kṛtvā sthāpayet, enāṃ ca divyābhiḥ puṣpadhūpagandhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet, yaś ca (Vaidya 29) tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya parinirvṛtasya śarīrāṇi stūpeṣu pratiṣṭhāpayet parigṛhṇīyāt dhārayeddhā, tāṃś ca tathaiva divyābhiḥ puṣpadhūpagandhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet, katarastayoḥ kulaputrayoḥ kuladuhitrorvā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet? evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - tena hi kauśika tvāmevātra pratiprakṣyāmi / yathā te kṣamate, tathā vyākuryāḥ / tatkiṃ manyase kauśika yo 'yaṃ tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya sarvajñatātmabhāvo 'bhinirvartitaḥ, sa katamasyāṃ pratipadi śikṣamāṇena tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena anuttarā samyaksaṃbodhiḥ sarvajñatā pratilabdhā abhisaṃbuddhā? evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - ihaiva bhagavan bhagavatā prajñāpāramitāyāṃ śikṣamāṇena tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena anuttarā samyaksaṃbodhiḥ sarvajñatā pratilabdhā abhisaṃbuddhā / bhagavānāha - tasmāttarhi kauśika nānenātmabhāvaśarīrapratilambhena tathāgatastathāgata iti saṃkhyāṃ gacchati / sarvajñatāyāṃ tu pratilabdhāyāṃ tathāgatastathāgata iti saṃkhyāṃ gacchati / yeyaṃ kauśika sarvajñatā tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya, prajñāpāramitānirjātaiṣā / eṣa ca kauśika tathāgatasyātmabhāvaśarīrapratilambhaḥ prajñāpāramitopāyakauśalyanirjātaḥ san sarvajñajñānāśrayabhūto bhavati / enaṃ hyāśrayaṃ niśritya sarvajñajñānasya prabhāvanā bhavati, buddhaśarīraprabhāvanā bhavati, dharmaśarīraprabhāvanā bhavati, saṃghaśarīraprabhāvanā bhavati / ityevaṃ sarvajñajñānahetuko 'yamātmabhāvaśarīrapratilambhaḥ sarvajñajñānāśrayabhūtatvātsarvasattvānāṃ caityabhūto vandanīyaḥ satkaraṇīyo gurukaraṇīyo mānanīyaḥ pūjanīyo 'rcanīyo 'pacāyanīyaḥ saṃvṛtto bhavati / evaṃ ca mama parinirvṛtasyāpi sataḥ eṣāṃ śarīrāṇāṃ pūjā bhaviṣyati / tasmāttarhi kauśika yaḥ kaścitkulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ likhitvā pustakagatāṃ vā kṛtvā sthāpayet, enāṃ ca divyābhiḥ puṣpadhūpagandhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet, ayameva kauśika tayoḥ kulaputrayoḥ kuladuhitrorvā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet / tatkasya hetoḥ? sarvajñajñānasya hi kauśika tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā pūjā kṛtā bhaviṣyati, yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā iha prajñāpāramitāyāṃ likhyamānāyāṃ pustakagatāyāṃ vā satkāraṃ gurukāraṃ mānanāṃ pūjanāmarcanāmapacāyanāṃ pūjāṃ ca vividhāṃ kuryāt, ayameva tato bahutaraṃ puṇyaṃ prasavet / tatkasya hetoḥ? sarvajñajñānasya hi kauśika tena pūjā kṛtā bhaviṣyati, yaḥ prajñāpāramitāyai pūjāṃ kariṣyati // evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - ya ime bhagavan jāmbūdvīpakā manuṣyā imāṃ prajñāpāramitāṃ na likhiṣyanti, nodgrahīṣyanti na dhārayiṣyanti, na vācayiṣyanti na paryavāpsyanti na pravartayiṣyanti na deśayiṣyanti nopadekṣyanti noddekṣyanti na svādhyāsyanti, tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ puṣpadhūpagandhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhirna satkariṣyanti, na gurukariṣyanti, na (Vaidya 30) mānayiṣyanti, na pūjayiṣyanti, nārcayiṣyanti, nāpacāyiṣyanti, kiṃ nu te bhagavan na jñāsyanti evaṃ mahārthikā bhagavatoktā prajñāpāramitāyāḥ pūjā kṛtā bhaviṣyatīti? kiṃ nu te bhagavan na vetsyanti - evaṃ mahānuśaṃsā evaṃ mahāphalā evaṃ mahāvipākā bhagavatoktā prajñāpāramitāyāḥ pūjā kṛtā bhaviṣyatīti? na ca te vedayiṣyanti, uta jñāsyanti vetsyanti, vedayiṣyanti, na ca punaḥ śraddhāsyanti? evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - tatkiṃ manyase kauśika kiyantaste jāmbūdvīpakā manuṣyā te buddhe 'vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye dharme 'vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye saṃghe 'vetya prasādena samanvāgatāḥ? evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - alpakāste bhagavan jāmbūdvīpakā manuṣyā ye buddhe 'vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye dharme 'vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye saṃghe 'vetya prasādena samanvāgatāḥ / evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - evametatkauśika, evam etat / alpakāste jāmbūdvīpakā manuṣyā ye buddhe 'vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye dharme 'vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye saṃghe 'vetya prasādena samanvāgatāḥ / tebhyaḥ kauśika alpebhyo 'lpatarakāste, ye srotaāpattiphalaṃ prāpnuvanti, tataḥ sakṛdāgāmiphalamanāgāmiphalam / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāsteye 'rhattva prāpnuvanti / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye pratyekabodhiṃ sākṣātkurvanti / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittānyutpādayanti / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittānyutpādya taṃ cittotpādaṃ bṛṃhayanti / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittānyutpādya upabṛṃhayitvā ca ārabdhavīryā viharanti / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye prajñāpāramitāyāṃ yogamāpadyante / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye prajñāpāramitāyāṃ caranti / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye prajñāpāramitāyāṃ caranto ghaṭamānā avinivartanīyāyāṃ bodhisattvabhūmāvavatiṣṭhante / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye prajñāpāramitāyāṃ caranto ghaṭamānā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyante / tebhyo 'pyalpebhyo 'lpatarakāste ye prajñāpāramitāyāṃ caranto ghaṭamānā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyante / te te kauśika bodhisattvā mahāsattvā ye avinivartanīyāyāṃ bodhisattvabhūmau sthitvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya anyeṣāmadhyāśayasaṃpannānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca prajñāpāramitāyāṃ śikṣamāṇānāṃ ghaṭamānānāṃ prajñāpāramitāmupadiśanti ca uddiśanti / te codgṛhṇanti dhārayanti vācayanti paryavāpnuvanti pravartayanti upadeśayanti upadiśanti uddiśanti svādhyāyanti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ, satkurvanti gurukurvanti mānayanti pūjayanti arcayanti apacāyanti / santi khalu punaḥ kauśika aprameyā asaṃkhyeyāḥ sattvāḥ, ye bodhicittamutpādayanti, bodhicittamutpādya bodhicittamupabṛṃhayanti, bodhicittamupabṛṃhayitvā bodhāya caranti / teṣāṃ khalu punaḥ kauśika aprameyāṇāmasaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ bodhāya caratām api yadyeko vā dvau vā avinivartanīyāyāṃ (Vaidya 31) bodhisattvabhūmāvavatiṣṭheyātām / tatkasya hetoḥ? durabhisaṃbhavā hi kauśika anuttarā samyaksaṃbodhirhīnavīryaiḥ kusīdairhīnasattvairhīnacittairhīnasaṃjñairhīnādhimuktikairhīnaprajñaiḥ / tasmāttarhi kauśika kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā kṣipraṃ cānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmena iyameva prajñāpāramitā sukhaṃ abhīkṣṇaṃ śrotavyā udgrahītavyā dhārayitavyā vācayitavyā paryavāptavyā pravartayitavyā deśayitavyā upadeṣṭavyā uddeṣṭavyā svādhyātavyā paripraṣṭavyā / tatkasya hetoḥ? tathā hi sa evaṃ jñāsyati - atra prajñāpāramitāyāṃ tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ pūrvaṃ bodhisattvacaryāṃ caran śikṣitaḥ / asmābhirapyatra śikṣitavyam / eṣo 'smākaṃ śāsteti / tiṣṭhato vā kauśika parinirvṛtasya vā tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya bodhisattvairmahāsattvaiḥ prajñāpāramitaiva pratisartavyā / tasmāttarhi kauśika yaḥ kaścitkulaputro vā kuladuhitā vā tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya parinirvṛtasya pūjāyai koṭiśaḥ saptaratnamayāṃstathāgatadhātugarbhān stūpān kārayet / kārayitvā ca tān yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpair divyair dhūpair divyair gandhair divyair mālyair divyair vilepanair divyaiś cūrṇair divyair vastrair divyaiś chatrair divyair dhvajair divyābhir ghaṇṭābhiḥ, divyābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca (Vaidya 32) dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhiḥ pūjābhiḥ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet, tatkiṃ manyase kauśika api nu sa kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasavet? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata / bhagavānāha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayetparyavāpnuyātpravartayeddeśayedupadiśeduddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayet sthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / tiṣṭhatu khalu punaḥ kauśika ayaṃ jambūdvīpaḥ saptaratnamayānāṃ tathāgatadhātugarbhāṇāṃ stūpānāṃ paripūrṇaḥ / sacetkauśika yāvantaścāturmahādvīpake lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣāmekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpairdivyairdhūpairdivyairgandhairdivyairmālyairdivyaiścūrṇairdivyairvastrairdivyaiścha - trairdivyairdhvajairdivyābhirghaṇṭābhirdivyābhiḥ patākābhiḥ, samantācca divyadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhi, pūjābhiḥ, satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet, tatkiṃ manyase kauśika api nu te sarvasattvāstatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavana, bahu sugata / bhagavānāha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayet vācayet paryavāpnuyāt pravartayet deśayet upadiśet uddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayet sthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyetpuṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika cāturmahādvīpake lokadhātau sarvasattvāḥ / yāvantaḥ kauśika sāhasre cūlikāyāṃ lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣāmekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ (Vaidya 33) tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpairdivyairdhūpairdivyairgandhairdivyairmālyairdivyairvilepanairdivyaiścūrṇairdivyairvastrairdivyaiśchatrairdivyairdhvajairdivyābhirghaṇṭābhirdivyābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet, tatkiṃ manyase kauśika api nu sarvasattvāstatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata / bhagavānāha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati ya imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayet paryavāpnuyāt pravartayeddeśayedupadiśeduddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayetsaddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo 'bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ca anugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayet pūjayedarcayedapacāyet puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika sāhasre cūlikāyāṃ lokadhātau sarvasattvāḥ, yāvantaḥ kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣāmekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpairdivyairdhūpairdivyairgandhairdivyairmālyairdivyairvilepanairdirvyaiścūrṇairdivyaiśchatrairdivyair dhvajairdivyābhirghaṇṭābhirdivyābhiḥ patākābhiḥ, samantācca divyadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhiḥ, pūjābhiḥ, satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet, tatkiṃ manyase kauśika api nu te sarvasattvāstatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata / bhagavānāha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddhadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayetparyavāpnuyātpravartayeddeśayedupadiśeduddiśetsvādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ca anugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sarvasattvāḥ, yāvantaḥ kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣāmekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca (Vaidya 34) yāvajjīvaṃ divyaiḥ pūṣpairdivyairdhūpairdivyairgandhairdivyairmālyairdivyaiścūrṇairdivyairvastrairdivyaiśchatrairdivyairdhvajairdivyābhirghaṇṭābhirdivyābhiḥ patākābhiḥ, samantācca divyadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhiḥ pūjābhiḥ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet, tatkiṃ manyase kauśika api nu te sarvasattvāstatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata / bhagavānāha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayetparyavāpnuyāt pravartayeddeśayedupadiśeduddiśet svādhyāyet parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣet, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ca anugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyetpuṣpairdhūpairgandhairmālyair vilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ, yeṣāmekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyābhiḥ puṣpadhūpagandhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ satkuryādgurukuryānmānayet pūjayedarcayedapacāyet, ye 'pi kecitkauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvāḥ, sacetpunaste sarve apūrvācaramaṃ mānuṣyakamātmabhāvaṃ pratilabheran parikalpamupādāya, tata ekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, ekaikaś ca sattvastān sarvān stūpān kārayet, kārayitvā ca tān pratiṣṭhāpya kalpaṃ vā kalpāvaśeṣaṃ vā sarvavādyaiḥ sarvagītaiḥ sarvanṛtyaiḥ sarvatūryatālāvacarairdivyaiḥ sarvapuṣpaiḥ sarvadhūpaiḥ sarvagandhai sarvamālyaiḥ sarvavilepanaiḥ sarvacūrṇaiḥ sarvavastrairdivyābhiḥ sarvacchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ samantācca sarvadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyamānuṣikībhiḥ sarvapūjābhiḥ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet, ete evaṃrūpayā puṇyakriyayā te sarve sattvāstānaprameyānasaṃkhyeyān stūpān pratiṣṭhāpya evaṃrūpāṃ pūjāṃ kārayeyuḥ, tatkiṃ manyase kauśika api nu te sarve sattvāstatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata / bhagavānāha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayet paryavāpnuyāt pravartayeddeśayedupadiśeduddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayet sthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo (Vaidya 35) bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ca anugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyetpūṣpairdhūpairgandhairmālyair vilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayameva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati // evamukto śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - evametadbhagavan, evametatsugata / prajñāpāramitāṃ hi bhagavan satkurvatā gurukurvatā mānayatā pūjayatā arcayatā apacāyatā kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā atītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavanto buddhajñānaparijñāteṣu sarvalokadhātuṣu atyantatayā satkṛtā gurukṛtā mānitāḥ pūjitā arcitā apacāyitāś ca bhavanti / tiṣṭhantu khalu punarbhagavan anena paryāyeṇa trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ, ye 'pi te bhagavan gaṅgānadīvālukopameṣu trisāhasramahāsāhasreṣu lokadhātuṣu sarvasattvāḥ, tatra ekaikaḥ sattvaḥ ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, ekaikaś ca sattvastān sarvān stūpān kārayet, kārayitvā ca tān pratiṣṭhāpya kalpaṃ vā kalpāvaśeṣaṃ vā sarvavādyaiḥ sarvagītaiḥ sarvanṛtyaiḥ sarvatūryatālāvacarairdivyaiḥ sarvapuṣpaiḥ sarvadhūpaiḥ sarvagandhaiḥ sarvamālyaiḥ sarvavilepanaiḥ sarvacūrṇaiḥ sarvavastrairdivyābhiḥ sarvacchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ samantācca sarvadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyamānuṣikībhiḥ sarvapūjābhiḥ satkuryādgurukuryānmānayet pūjayedarcayedapacāyet, ayameva tebhyaḥ sa bhagavan sarvasattvebhya kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayet paryavāpnuyāt pravartayeddeśayedupadiśeduddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayetsaddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ca anugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūrṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet // atha khalu bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - evametatkauśika, evam etat / bahutaraṃ sa kauśika kulaputra vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / aprameyaṃ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / asaṃkhyeyaṃ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / acintyaṃ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / atulyaṃ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / aparimāṇaṃ sa kauśika (Vaidya 36) kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati / tatkasya hetoḥ? prajñāpāramitānirjātā hi kauśika tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ sarvajñatā / sarvajñatānirjātā ca tathāgataśarīrāṇāṃ pūjā / tasmāttarhi kauśika yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāmabhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya adhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayedvācayetparyavāpnuyātpravartayeddeśayedupadiśeduddiśet, svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, arthamasyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsāmāpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayetsaddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam / bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ca anugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti / tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryādgurukuryānmānayetpūjayedarcayedapacāyet puṣpairdhūpairgandhairmālyairvilepanaiścūṇairvastraiśchatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ samantācca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, asya kauśika puṇyābhisaṃskārasya asau pūrvakastathāgatadhātugarbhaḥ saptaratnamayaḥ stūpasaṃskārajapuṇyābhisaṃskāraḥ śatatamīm api kalāṃ nopaiti, sahasratamīmapi, śatasahasratamīmapi, koṭītamīmapi, koṭīśatatamīmapi, koṭīsahasratamīmapi, koṭīśatasahasratamīmapi, koṭīniyutaśatasahasratamīm api kalāṃ nopaiti / saṃkhyām api kalām api gaṇanām api upamām api aupamyam api upanisām api upaniṣadam api na kṣamate // atha khalu yāni tāni catvāriṃśaddevaputrasahasrāṇi śakreṇa devānāmindreṇa sārdhaṃ saṃnipatitāni tasyāmeva parṣadi saṃnipatitānyabhūvan, tāni śakraṃ devānāmindrametadavocan - udgṛhṇīṣva mārṣa prajñāpāramitām / udgrahītavyā mārṣa prajñāpāramitā / dhārayitavyā mārṣa prajñāpāramitā / vācayitavyā mārṣa prajñāpāramitā / paryavāptavyā mārṣa prajñāpāramitā / pravartayitavyā mārṣa prajñāpāramitā / deśayitavyā mārṣa prajñāpāramitā / upadeṣṭavyā mārṣa prajñāpāramitā / uddeṣṭavyā mārṣa prajñāpāramitā / svādhyātavyā mārṣa prajñāpāramitā / atha khalu bhagavān śakraṃ devānāmindramāmantrayate sma - udgṛhāṇa tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / dhāraya tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / vācaya tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / paryavāpnuhi tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / pravartaya tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / deśaya tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / upadiśa tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / uddiśaya tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / svādhyāya tvaṃ kauśika prajñāpāramitām / tatkasya heto? yadā hi kauśika asurāṇāmevaṃrūpāḥ samudācārā utpatsyante - devāṃstrāyastriṃśān yodhayiṣyāma iti, devaistrāyastriṃśaiḥ sārdhaṃ saṃgrāmayiṣyāma iti, tadā tvaṃ kauśika imāṃ prajñāpāramitāṃ samanvāhareḥ, svādhyāyeḥ, evaṃ teṣāmasurāṇāṃ te samudācārāḥ punarevāntardhāsyanti // evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - mahāvidyeyaṃ bhagavan yaduta prajñāpāramitā / apramāṇeyaṃ bhagavan vidyā yaduta prajñāpāramitā / aparimāṇeyaṃ bhagavan (Vaidya 37) vidyā yaduta prajñāpāramitā / niruttareyaṃ bhagavān vidyā yaduta prajñāpāramitā / anuttareyaṃ bhagavan vidyā yaduta prajñāpāramitā / asameyaṃ bhagavan vidyā yaduta prajñāpāramitā / asamasameyaṃ bhagavan vidyā yaduta prajñāpāramitā / evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - evametatkauśika, evam etat / mahāvidyeyaṃ kauśika yaduta prajñāpāramitā / apramāṇeyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / aparimāṇeyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / niruttareyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / anuttareyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / asameyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / asamasameyaṃ kauśika vidyā yaduta prajñāpāramitā / tatkasya hetoḥ?imāṃ hi kauśika vidyāmāgamya paurvakāstathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddhāḥ, yaduta prajñāpāramitām / ye 'pi te kauśika bhaviṣyantyanāgate 'dhvani tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyante, te 'pi kauśika imāmeva vidyāmāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbhotsyante yaduta prajñāpāramitā / ye 'pi kecitkauśika etarhi aprameyeṣvasaṃkhyeyeṣu trisāhasramahāsāhasreṣu lokadhātuṣu buddhā bhagavanto 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyante, te 'pi kauśika imāmeva vidyāmāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyante yaduta prajñāpāramitām / aham api kauśika imāmeva vidyāmāgamya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddho yaduta prajñāpāramitām / imāmeva kauśika vidyāmāgamya daśa kuśalāḥ karmapathā loke prabhāvyante, catvāri dhyānāni bodhyaṅgasaṃprayuktāni loke prabhāvyante, catvāryapramāṇāni bodhyaṅgasaṃprayuktāni loke prabhāvyante, catasra ārūpyasamāpattayo bodhyaṅgaparigṛhītā loke prabhāvyante, ṣaḍabhijñā bodhyaṅgasaṃprayuktā loke prabhāvyante, saptatriṃśadbodhipakṣā dharmā loke prabhāvyante, saṃkṣepeṇa caturaśītidharmaskandhasahasrāṇi loke prabhāvyante, buddhajñānaṃ svayaṃbhūjñānamacintyajñānaṃ loke prabhāvyante, imāmeva kauśika vidyāmāgamya yaduta prajñāpāramitām / yadāpi kauśika tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā loke notpadyante, tadāpi kauśika bodhisattvā mahāsattvāḥ pūrvaśrutena prajñāpāramitāniṣyandena ye upāyakauśalyasamanvāgatā bhavanti, te 'pi kauśika sattvānāmanukampakāḥ anukampāmupādāya imaṃ lokamāgamya daśa kuśalān karmapathān loke prabhāvayanti, catvāri dhyānāni bodhyaṅgaviprayuktāni loke prabhāvayanti, catvāryapramāṇāni bodhyaṅgaviprayuktāni loke prabhāvayanti / catasra ārūpyasamāpattīrbodhyaṅgaviyuktā loke prabhāvayanti / pañcābhijñā bodhyaṅgaviprayuktā loke prabhāvayanti / tadyathāpi nāma kauśika candramaṇḍalamāgamya sarvā oṣadhīḥ tārā yathābalaṃ yathāsthāmamavabhāsayanti, nakṣatrāṇi ca yathābalaṃ yathāsthāmamavabhāsayanti, evameva kauśika tathāgatasyārhataṃ samyaksaṃbuddhasya atyayena saddharmasyāntardhāne tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāmanutpādāt yā kāciddharmacaryā samacaryā asamacaryā kuśalacaryā loke prajñāyate prabhāvyate, sarvā sā bodhisattvanirjātā bodhisattvapramāvitā (Vaidya 38) bodhisattvopāyakauśalyapravartitā / tacca bodhisattvānāmupāyakauśalyaṃ prajñāpāramitānirjātaṃ veditavyam // punaraparaṃ kauśika imāṃ prajñāpāramitāmudgṛhṇaṃtāṃ dhārayatāṃ vācayatāṃ paryavāpnuvatāṃ pravartayatāṃ deśayatāmupadiśatāmuddiśatāṃ svādhyāyatāṃ likhatāṃ manasi kurvatāṃ samanvāharatāṃ ca kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ vā tannidānaṃ bahavo dṛṣṭadhārmikā guṇāḥ pratikāṅkṣitavyāḥ / evamukte śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - katamaiḥ punarbhagavan dṛṣṭadhārmikairgu