Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu049_u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Bát-nhã Tám ngàn bài tụng (Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā)

Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 6 / 15 (50.000 ký tự/trang)
e / te teṣu mahānireyaṣu upapatsyante / te tatra vikṣiptāsteṣu mahānirayeṣūpapannāḥ samānāstatrāpi mahānirayānmahānirayaṃ saṃkramiṣyanti / teṣāṃ tatrāpi mahānirayānmahānirayaṃ saṃkrāmatāṃ tatrāpi punareva tathaiva tejaḥsaṃvartanī prādurbhaviṣyati / te tasyāṃ tejaḥsaṃvartanyāṃ prādurbhūtāyāṃ tataścyutāḥ samānāḥ punareva anyeṣu lokadhātuṣu ye mahānirayāstatra kṣepsyante / te teṣu mahānirayeṣūpapatsyante / te tatrāpi tathaiva mahānirayānmahānirayaṃ saṃkramiṣyanti / teṣāṃ tatrāpi suciraṃ mahānirayānmahānirayaṃ saṃkrāmatāṃ tatrāpi tathaiva tejaḥsaṃvartanī prādurbhaviṣyati / te tasyāṃ tejaḥsaṃvartanyāṃ prādurbhūtāyāṃ punareva tataścyutāstenaiva akṣīṇena sāvaśeṣeṇa karmaṇā ihaiva lokadhātau punaḥ kṣepsyante / kṣiptāḥ santo mahānirayeṣūpapatsyante / te punareva tāni mahānirayeṣu mahānti mahānirayaduḥkhāni (Vaidya 91) pratyanubhaviṣyanti / tāvatpratyanubhaviṣyanti, yāvatpunareva tejaḥsaṃvartanī prādurbhaviṣyati / evaṃ te bahuduḥkhavedanīyaṃ karma pratyanubhaviṣyanti / tatkasya hetoḥ? yathāpi nāma durbhāṣitatvādvācaḥ //
atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - pañca bhagavan ānantaryāṇi karmāṇi kṛtānyupacitāni asya manoduścaritasya vāgduścaritasya ca na prativarṇikāny api na anurūpāṇy api na pratirūpāṇy api bhavanti / bhagavānāha - evametacchāriputra, evam etat / pañcānantaryāṇi śāriputra karmāṇi kṛtānyupacitānyasya manoduścaritasya ca vāgduścaritasya ca na prativarṇikāny api na anurūpāṇy api na pratirūpāṇy api asya karmaṇaḥ kṛtasya saṃcitasya ācitasya upacitasya / ye kecidimāṃ gambhīrā prajñāpāramitāṃ bhāṣyamāṇāṃ deśyamānāmupadiśyamānāmuddiśyamānāṃ pratibādhitavyāṃ maṃsyante, pratikṣepsyanti, pratikrokṣyanti, nātra śikṣitavyamiti vakṣyanti, neyaṃ tathāgatabhāṣiteti vācaṃ bhāṣiṣyante, tato 'nyān api sattvān vivecayiṣyanti / te svasaṃtānānupahatya parasaṃtānānupahaniṣyanti / te svasaṃtānān saviṣān kṛtvā parasaṃtānān saviṣān kariṣyanti / svayaṃ naṣṭāḥ parān api nāśayiṣyanti / svayaṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāmajānānā anavabudhyamānāḥ parān api grāhayiṣyanti, nātra śikṣitavyamiti vācaṃ bhāṣiṣyante / nāhaṃ śāriputra evaṃrūpāṇāṃ pudgalānāṃ darśanamapyabhyanujānāmi, kutastaiḥ saha saṃvāsaṃ kuto vā lābhasatkāraṃ kutaḥ sthānam? tatkasya hetoḥ? dharmadūṣakā hi te śāriputra tathārūpāḥ pudgalā veditavyā iti / kasambakajātāste śāriputra tathārūpāḥ pudgalā veditavyāḥ / kṛṣṇānirjātikāḥ kṛṣṇāhijātikāste śāriputra tathārūpāḥ pudgalā veditavyāḥ / teṣāṃ śāriputra tathārūpāṇāṃ pudgālānāṃ ye śrotavyaṃ maṃsyante, sarve te anayena vyasanamāpatsyante / ye ca śāriputra prajñāpāramitāṃ dūṣayanti, ime te śāriputra dharmadūṣakāḥ pudgalā veditavyāḥ / śāriputra āha - na bhagavatā tasya pudgalasya tatropapannasya mahānirayagatasyātmabhāvasya pramāṇamākhyātam / bhagavānāha - tiṣṭhatu śāriputra tasya pudgalasya tatropapannasya mahānirayagatasyātmabhāvasya pramāṇam / tatkasya hetoḥ? mā tathārūpasya pudgalasya tadātmabhāvasya pramāṇaṃ śrutvā uṣṇaṃ rūdhiraṃ mukhādāgacchet, maraṇaṃ vā nigacchet, maraṇamātrakaṃ vā duḥkhamāgāḍhamābādhaṃ spṛśet, dahyeta vā, śokaśalyo vā asyāviśet, mahāprapātaṃ vā prapatet, upaśuṣyeta vā mlāyeta vā / maiva mahāpratibhayaṃ tasyātmabhāvasya pramāṇamaśrauṣīdyasyeme doṣāḥ saṃvidyante //
na bhagavānāyuṣmataḥ śāriputrasyāvakāśaṃ karoti - iyattasyātmabhāvasya pramāṇaṃ bhaviṣyatīti / dvitīyakam api tṛtīyakamapyāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - ākhyātu me bhagavāṃstasya pudgalasyātmabhāvasya pramāṇam / paścimāyā janatāyā ālokaḥ kṛto bhaviṣyatianena vāṅbhanaḥkarmaṇā kṛtena saṃcitenopacitenopacitena evaṃ mahāntaṃ mahānirayeṣvātmabhāvaṃ parigṛhṇīteti / bhagavānāha - eṣa eva śāriputra paścimāyā janatāyā ālokaḥ kṛto bhaviṣyati, yadanena vāṅbhanoduścaritena akuśalena karmābhisaṃskāreṇa abhisaṃskṛtena saṃcitenācitenopacitena iyacciraduḥkhaṃ pratyanubhaviṣyatīti / yā etasyaiva śāriputra duḥkhasyāprameyatā bahuduḥkhatā (Vaidya 92) vyākhyātā, eṣa eva śuklāṃśikasya kulaputrasya kuladuhiturvā saṃvego bhaviṣyati / tataḥ sa tebhyo dharmavyasanasaṃvartanīyebhyaḥ karmabhyo vinivṛtya puṇyābhisaṃskārameva kuryāt, jīvitahetor api saddharmaṃ na pratikṣepsyati - mā bhūdasmākam api tādṛśairduḥkhai samavadhānamiti //
atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - susaṃvṛtakāyakarmavākkarmamanaskarmaṇā bhagavan kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā bhavitavyam / tatkasya hetoḥ? yatra hi nāma bhagavan evaṃrūpeṇa vāgdurbhāṣitena iyān mahāpuṇyaskandhaḥ prasūyate / katamena punarbhagavan karmaṇā iyān mahāpuṇyaskandhaḥ prasūyate / bhagavānāha - evaṃrūpeṇa subhūte vāgdurbhāṣitena iyān mahāpuṇyaskandhaḥ prasūyate / ihaiva te subhūte mohapuruṣāḥ svākhyāte dharmavinaye pravrajitā bhaviṣyanti, ya imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ dūṣayitavyāṃ maṃsyante, pratikṣeptavyāṃ maṃsyante, pratibādhitavyāṃ maṃsyante / prajñāpāramitāyāṃ ca pratibādhitāyāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ buddhabodhiḥ pratibādhitā bhavati / buddhabodhau pratibādhitāyāmatītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ sarvajñatā pratibādhitā bhavati / sarvajñatāyāṃ pratibādhitāyāṃ saddharmaḥ pratibādhito bhavati / saddharme pratibādhite tathāgataśrāvakasaṃghaḥ pratibādhito bhavati / tathāgataśrāvakasaṃghe 'pi pratibādhite evaṃ tasya sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ triratnātparibāhyabhāvo bhavati, aprameyāsaṃkhyeyataraś ca mahānakuśalakarmābhisaṃskāraḥ parigṛhīto bhavati //
evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - ko 'tra bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo yatsa kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ pratibādhitavyāṃ maṃsyate? bhagavānāha - mārādhiṣṭhito vā subhūte sa kulaputro vā kuladuhitā vā bhaviṣyati / duṣprajñasaṃvartanīyena vā karmaṇā gambhīreṣu dharmeṣu nāsya śraddhā, nāsya prasādaḥ / ābhyāṃ subhūte dvābhyāṃ pāpābhyāṃ dharmābhyāṃ samanvāgataḥ sa kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ prajñāpāramitāṃ pratibādhiṣyate / punaraparaṃ subhūte sa kulaputro vā kuladuhitā vā pāpamitrahastagato vā bhaviṣyati, anabhiyukto vā bhaviṣyati, skandhābhiniviṣṭo vā bhaviṣyati, ātmotkarṣī pareṣāṃ paṃsako doṣāntaraprekṣī vā bhaviṣyati / ebhirapi subhūte caturbhirākāraiḥ sa kulaputro vā kuladuhitā vā samanvāgato bhaviṣyati, ya imāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣyamāṇāṃ deśyamānāmupadiśyamānāṃ pratibādhitavyāṃ maṃsyate iti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ nirayaparivarto nāma saptamaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 93)
ASP_8: viśuddhiparivarto 'ṣṭamaḥ /
atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - duradhimocā bhagavan prajñāpāramitā anabhiyuktena kuśalamūlavirahitena pāpamitrahastagatena / bhagavānāha - evametatsubhūte, evam etat / duradhimocā subhūte prajñāpāramitā anabhiyuktena parīttakuśalamūlena durmedhasā anarthikena alpaśrutena hīnaprajñena pāpamitropastabdhena aśuśrūṣaṇāparipṛcchakajātīyena kuśaleṣu dharmeṣvanabhiyuktena //
subhūtirāha - kiyadgambhīrā bateyaṃ bhagavan prajñāpāramitā duradhimocatayā? bhagavānāha - rūpaṃ subhūte abaddhamamuktam / tatkasya hetoḥ? rūpāsvabhāvatvātsubhūte rūpamabaddhamamuktam / evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ / vijñānaṃ subhūte abaddhamamuktam / tatkasya hetoḥ? vijñānāsvabhāvatvātsubhūte vijñānamabaddhamamuktam / rūpasya subhūte pūrvānto 'baddho 'muktaḥ / tatkasya hetoḥ? pūrvāntāsvabhāvaṃ hi subhūte rūpam / rūpasya subhūte aparānto 'baddho 'muktaḥ / tatkasya hetoḥ? aparāntāsvabhāvaṃ hi subhūte rūpam / pratyutpannaṃ subhūte rūpamabaddhamuktam / tatkasya hetoḥ? pratyutpannāsvabhāvaṃ hi subhūte pratyutpannaṃ rūpam / evaṃ vedanā saṃjñāṃ saṃskārāḥ / vijñānasya subhūte pūrvānto 'baddho 'muktaḥ / tatkasya hetoḥ? pūrvāntāsvabhāvaṃ hi subhūte vijñānam / vijñānasya subhūte aparānto 'baddho 'muktaḥ / tatkasya hetoḥ? aparāntāsvabhāvaṃ hi subhūte vijñānam / pratyutpannaṃ subhūte vijñānamabaddhamamuktam / tatkasya hetoḥ? pratyutpannāsvabhāvaṃ hi subhūte pratyutpannaṃ vijñānam //
subhūtirāha - duradhimocā bhagavan prajñāpāramitā, paramaduradhimocā bhagavan prajñāpāramitā anabhiyuktena anavaropitakuśalamūlena pāpamitrahastagatena māravaśagatena kusīdena hīnavīryeṇa muṣitasmṛtinā duṣprajñena / bhagavānāha - evametatsubhūte, evam etat / duradhimocā subhūte prajñāpāramitā, paramaduradhimocā subhūte prajñāpāramitā anabhiyuktena anavaropitakuśalamūlena pāpamitrahastagatena māravaśagatena kusīdena hīnavīryeṇa muṣitasmṛtinā duṣprajñena / tatkasya hetoḥ? yā subhūte rūpaviśuddhiḥ, sā phalaviśuddhiḥ, yā phalaviśuddhiḥ, sā rūpaviśuddhiḥ / iti hi subhūte rūpaviśuddhiś ca phalaviśuddhiś ca advayametadadvaidhīkāramabhinnamacchinnam / iti hi subhūte phalaviśuddhito rūpaviśuddhī rupaviśuddhitaḥ phalaviśuddhiḥ / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / yā subhūte vijñānaviśuddhiḥ, sā phalaviśuddhiḥ, yā phalaviśuddhiḥ sā vijñānaviśuddhiḥ / iti hi subhūte vijñānaviśuddhiś ca phalaviśuddhiś ca advayametadadvaidhīkāramabhinnamacchinnam / iti hi subhūte phalaviśuddhito vijñānaviśuddhirvijñānaviśuddhitaḥ phalaviśuddhiḥ / punaraparaṃ subhūte yā rūpaviśuddhiḥ sā sarvajñatāviśuddhiḥ, yā sarvajñatāviśuddhiḥ sā rūpaviśuddhiḥ / iti hi subhūte rūpaviśuddhiś ca sarvajñatāviśuddhiś ca advayametadadvaidhīkāramabhinnamacchinnam / iti hi subhūte sarvajñatāviśuddhito rūpaviśuddhiḥ, rūpaviśuddhitaḥ sarvajñatāviśuddhiḥ / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / yā subhūte vijñānaviśuddhiḥ sā sarvajñatāviśuddhiḥ / yā sarvajñatāviśuddhiḥ (Vaidya 94) sā vijñānaviśuddhiḥ / iti hi subhūte vijñānaviśuddhiś ca sarvajñatāviśuddhiś ca advayametadadvaidhīkāramabhinnamacchinnam / iti hi subhūte sarvajñatāviśuddhito vijñānaviśuddhiḥ, vijñānaviśuddhitaḥ sarvajñatāviśuddhiḥ //
atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - avabhāsakarī bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāhaviśuddhatvācchāriputra / āha - āloko bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - apratisaṃdhirbhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - asaṃkleśo bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - aprāptiranabhisamayo bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - anabhinirvṛttirbhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - atyantānupapattirbhagavan prajñāpāramitā kāmadhāturūpadhātvārūpyadhātuṣu / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - na jānāti na saṃjānīte bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - kiṃ bhagavan prajñāpāramitā na jānāti na saṃjānīte? bhagavānāha - rūpaṃ śāriputra prajñāpāramitā na jānāti na saṃjānīte / tatkasya hetoḥ? viśuddhatvācchāriputra / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānaṃ śāriputra prajñāpāramitā na jānāti na saṃjānīte / tatkasya hetoḥ? viśuddhatvācchāriputra / āha - prajñāpāramitā bhagavan sarvajñatāyā nāpakāraṃ karoti, nopakāraṃ karoti? bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / āha - prajñāpāramitā bhagavan na kaṃciddharmaṃ parigṛhṇāti, na parityajati? bhagavānāha - viśuddhatvācchāriputra / atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - ātmaviśuddhito bhagavan rūpaviśuddhiḥ? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āha - ātmaviśuddhito bhagavan vedanāsaṃjñāsaṃskāraviśuddhiḥ / ātmaviśuddhito bhagavan vijñānaviśuddhiḥ? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āha - ātmaviśuddhito bhagavan phalaviśuddhiḥ? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āha - ātmaviśuddhitobhagavan sarvajñatāviśuddhiḥ? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āha - ātmaviśuddhito bhagavan na prāptirnābhisamaya? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āha - ātmāparyantatayā bhagavan rūpāparyatantā? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āha - ātmāparyantatayā bhagavan vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānāparyantatā? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āha - ya evamasya bodhisattvasya mahāsattvasya bhagavan avabodhaḥ, iyamasya prajñāpāramitā? bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte / āyuṣmān subhūtirāha - sā khalu punariyaṃ bhagavan prajñāpāramitā nāpare tīre, na pare tīre, nāpyubhayamantareṇa viprakṛtā sthitā / bhagavānāha - atyantaviśuddhatvātsubhūte //
āyuṣmān subhūtirāha - evam api bhagavan saṃjñāsyate bodhisattvo mahāsattvo riñciṣyatīmāṃ prajñāpāramitāṃ dūrīkariṣyatīmāṃ prajñāpāramitām / bhagavānāha - sādhu sādhu subhūte / evam etat (Vaidya 95) subhūte, evam etat / tatkasya hetoḥ? nāmato 'pi hi subhūto saṅgo nimittato 'pi saṅgaḥ / evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - āścaryaṃ bhagavan yāvadiyaṃ prajñāpāramitā svākhyātā sunirdiṣṭā supariniṣṭhitā, yatra hi nāma bhagavatā ime 'pi saṅgā ākhyātāḥ / atha khalvāyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - katame te āyuṣman subhūte saṅgāḥ? subhūtirāha - rūpamāyuṣman śāriputra śūnyamiti saṅgaḥ / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānamāyuṣman śāriputra śūnyamiti saṅgaḥ / atīteṣu dharmeṣvatītā dharmā iti saṃjānīte, saṅgaḥ / anāgateṣu dharmeṣvanāgatā dharmā iti saṃjānīte, saṅgaḥ / pratyutpanneṣu dharmeṣu pratyutpannā dharmā iti saṃjānīte, saṅgaḥ / iyantaṃ puṇyaskandhaṃ prasūyate bodhisattvayānikaḥ pudgalaḥ prathamena cittotpādeneti saṃjānīte, saṅgaḥ //
atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - katamena ārya subhūte paryāyeṇa saṅgaḥ? subhūtirāha - sacetkauśika tadbodhicittaṃ saṃjānīte - idaṃ tatprathamaṃ bodhicittamiti, anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayāmīti pariṇāmayati / na ca cittaprakṛtiḥ śakyā pariṇāmayituṃ tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā mahāyānasaṃprasthitena / tasmāttarhi kauśika paraṃ saṃdarśayatā samādāpayatā samuttejayatā saṃpraharṣayatā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau bhūtānugamena saṃdarśayitavyaṃ samādāpayitavyaṃ samuttejayitavyaṃ saṃpraharṣayitavyam / evamātmānaṃ ca na kṣiṇoti, buddhānujñātayā ca samādāpanayā paraṃ samādāpayati sa kulaputro vā kuladuhitā vā / imāścāsya sarvāḥ saṅgakoṭyo vivarjitā bhavanti //
atha khalu bhagavānāyuṣmate subhūtaye sādhukāramadāt - sādhu sādhu subhūte, yastvaṃ bodhisattvān mahāsattvānimāḥ saṅgakoṭīrbodhayasi / tena hi subhūte anyān api sūkṣmatarān saṅgānākhyāsyāmi, tān śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavan ityāyuṣmān subhūtirbhagavataḥ pratyaśrauṣīt //
bhagavānetadavocat - iha subhūte śrāddhaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā tathāgatamarhantaṃ samyaksaṃbuddhaṃ nimittato manasi karoti / yāvanti khalu punaḥ subhūte nimittāni, tāvantaḥ saṅgāḥ / tatkasya hetoḥ? nimittato hi subhūte saṅgaḥ / iti hi so 'tītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ ye anāsravā dharmāstānanumode ityanumodya anumodanāsahagataṃ kuśalamūlamanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayāmīti pariṇāmayati / yā khalu punaḥ subhūte dharmāṇāṃ dharmatā, na sā atītā vā anāgatā vā pratyutpannā vā / yā nātītā nānāgatā na pratyutpannā, sā tryadhvanirmuktā / yā tryadhvanirmuktā, na sā śakyā pariṇāmayituṃ na nimittīkartuṃ nārambaṇīkartum / nāpi sā dṛṣṭaśrutamatavijñātā //
subhūtirāha - gambhīrā bhagavan prakṛtirdharmāṇām / bhagavānāha - viviktatvātsubhūte / āha - prakṛtigambhīrā bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - prakṛtiviśuddhatvātsubhūte / prakṛtiviviktatvātprakṛtigambhīrā (Vaidya 96) prajñāpāramitā / subhūtirāha - prakṛtiviviktā bhagavan prajñāpāramitā / namaskaromi bhagavan prajñāpāramitāyai //
bhagavānāha - sarvadharmā api subhūte prakṛtiviviktāḥ / yā ca subhūte sarvadharmāṇāṃ prakṛtiviviktatā, sā prajñāpāramitā / tatkasya hetoḥ? tathā hi subhūte akṛtāḥ sarvadharmāstathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhenābhisaṃbuddhāḥ / subhūtirāha - tasmāttarhi bhagavan sarvadharmā anabhisaṃbuddhāstathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena? bhagavānāha - tathāhi subhūte prakṛtyaiva na te dharmāḥ kiṃcit / yā ca prakṛtiḥ, sā aprakṛtiḥ, yā ca prakṛtiḥ, sā prakṛtiḥ sarvadharmāṇāmekalakṣaṇatvādyaduta alakṣaṇatvāt / tasmāttarhi subhūte sarvadharmā anabhisaṃbuddhāstathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena / tatkasya hetoḥ? na hi subhūte dve dharmaprakṛtī / ekaiva hi subhūte sarvadharmāṇāṃ prakṛtiḥ / yā ca subhūte sarvadharmāṇāṃ prakṛtiḥ, sā aprakṛtiḥ, yā ca aprakṛtiḥ, sā prakṛtiḥ / evametāḥ subhūte sarvāḥ saṅgakoṭyo vivarjitā bhavanti //
subhūtirāha - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - ākāśagambhīratayā subhūte gambhīrā prajñāpāramitā / subhūtirāha - duranubodhā bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - tathā hi subhūte na kaścidabhisaṃbudhyate / āha - acintyā bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - tathā hi subhūte prajñāpāramitā na cittena jñātavyā na cittagamanīyā / āha - akṛtā bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - kārakānupalabdhitaḥ subhūte akṛtā prajñāpāramitā //
āha - tena hi bhagavan bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ kathaṃ caritavyam? bhagavānāha - sacetsubhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caranna rūpe carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ sacenna vedanāyāṃ na saṃjñāyāṃ na saṃskāreṣu / sacenna vijñāne carati, carati prajñāpāramitāyām / sacedrūpamanityamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / sacedvijñānamanityamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / sacedrūpaṃ śūnyamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / sacedvijñānaṃ śūnyamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / sacedrūpamapratipūrṇaṃ pratipūrṇamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / yā ca rūpasyāpratipūrṇatā pratipūrṇatā vā, na tadrūpam / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / sacedvijñānamapratipūrṇaṃ pratipūrṇamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / yā ca vijñānasyāpratipūrṇatā pratipūrṇatā vā, na tadvijñānam / sacedevam api na carati, carati prajñāpāramitāyām //
evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - āścaryaṃ bhagavan yāvadyadevaṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ sasaṅgatā ca asaṅgatā ca khyātāḥ / bhagavānāha - rūpaṃ sasaṅgamasaṅgamiti subhūte na carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānaṃ sasaṅgamasaṅgamiti subhūte na carati, carati prajñāpāramitāyām / cakṣuḥ sasaṅgamasaṅgamiti na carati, (Vaidya 97) carati prajñāpāramitāyām / evaṃ yāvanmanaḥsaṃsparśajā vedanā sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām / pṛthivīdhātuḥ sasaṅgo 'saṅga iti na carati, carati prajñāpāramitāyām / yāvadvijñānadhātuḥ sasaṅgo 'saṅga iti na carati, carati prajñāpāramitāyām / dānapāramitā sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ śīlapāramitā kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā / prajñāpāramitā sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ saptatriṃśadbodhipakṣā dharmā balāni vaiśāradyāni pratisaṃvido aṣṭādaśāveṇikā buddhadharmāḥ sasaṅgāsaṅgā iti na carati, carati prajñāpāramitāyām / srotaāpattiphalaṃ sasaṅgamasaṅgamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ sakṛdāgāmiphalamanāgāmiphalamarhattvaṃ sasaṅgamasaṅgamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / pratyekabuddhatvaṃ sasaṅgamasaṅgamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / buddhatvaṃ sasaṅgamasaṅgamiti na carati, carati prajñāpāramitāyām / sarvajñatāpi subhūte sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ caran subhūte bodhisattvo mahāsattvo na rūpe saṅgaṃ janayati, na vedanāyāṃ na saṃjñāyāṃ na saṃskāreṣu / na vijñāne saṅgaṃ janayati / na cakṣuṣi saṅgaṃ janayati / yāvanna manaḥsaṃsparśajāyāṃ vedanāyāṃ saṅgaṃ janayati / na pṛthivīdhātau saṅgaṃ janayati, yāvanna vijñānadhātau saṅgaṃ janayati, na dānapāramitāyāṃ saṅgaṃ janayati, na śīlapāramitāyāṃ na kṣāntipāramitāyāṃ na vīryapāramitāyāṃ na dhyānapāramitāyāṃ na prajñāpāramitāyāṃ saṅgaṃ janayati, na bodhipakṣeṣu dharmeṣu, na baleṣu, na vaiśāradyeṣu, na pratisaṃvitsu, nāṣṭādaśasvāveṇikeṣu buddhadharmeṣu saṅgaṃ janayati, na srotaāpattiphale saṅgaṃ janayati, na sakṛdāgāmiphale na anāgāmiphale na arhattve saṅgaṃ janayati, na pratyekabuddhatve saṅgaṃ janayati, na buddhatve saṅgaṃ janayati, nāpi sarvajñatāyāṃ saṅga janayati / tatkasya hetoḥ? asaktā abaddhā amuktā asamatikrāntā hi subhūte sarvajñatā / evaṃ hi subhūte sarvasaṅgasamatikramāya bodhisattvairmahāsattvaiḥ prajñāpāramitāyāṃ caritavyam //
subhūtirāha - āścaryaṃ bhagavan, yāvadgambhīro 'yaṃ bhagavan dharmaḥ prajñāpāramitā nāma / yā deśyamānāpi na parihīyate, adeśyamānāpi na parihīyate / deśyamānāpi na vardhate / adeśyamānāpi na vardhate / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - sādhu sādhu subhūte / evametatsubhūte, evam etat / tadyathāpi nāma subhūte tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho yāvajjīvaṃ tiṣṭhannākāśasya varṇaṃ bhāṣeta, nākāśasya vṛddhirbhavet / abhāṣyamāṇe 'pi varṇe naivākāśasya parihānirbhavet / tadyathāpi nāma subhūte māyāpuruṣo bhāṣyamāṇe 'pi varṇe nānunīyate na saṃkliśyate, abhāṣyamāṇe 'pi varṇe na pratihanyate, na saṃkliśyate / evameva subhūte yā dharmāṇāṃ dharmatā, sā deśyamānāpi tāvatyeva, adeśyamānāpi tāvatyeva //
sthaviraḥ subhūtirāha - duṣkarakārako bhagavan bodhisattvo mahāsattvo yo gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caran prajñāpāramitāṃ bhāvayan na saṃsīdati notplavate / atra ca nāma yogamāpadyate, na ca pratyudāvartate / ākāśabhāvanaiṣā bhagavan yaduta prajñāpāramitābhāvanā / (Vaidya 98) namaskartavyāste bhagavan bodhisattvā mahāsattvāḥ, yairayaṃ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ / tatkasya hetoḥ? ākāśena sārdhaṃ sa bhagavan saṃnaddhukāmo yaḥ sattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaṃ badhnāti / mahāsaṃnāhasaṃnaddho bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ / śūro bhagavan bodhisattvo mahāsattvo ya ākāśasamānāṃ sattvānāṃ dharmadhātusamānāṃ sattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaṃ saṃnaddhukāmo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmaḥ / ākāśaṃ sa bhagavan parimocayitukāmaḥ / ākāśaṃ sa bhagavan utkṣeptukāmaḥ / mahāvīryapāramitāsaṃnāhaprāptaḥ sa bhagavan bodhisattvo mahāsattvo ya ākāśasamānāṃ dharmadhātusamānāṃ sattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaṃ saṃnahyate //
atha khalvanyatamo bhikṣuryena bhagavāṃstenāñjaliṃ praṇamya bhagavantametadavocat - namaskaromi bhagavan prajñāpāramitāyai / tathā hi bhagavan prajñāpāramitā na kaṃciddharmamutpādayati, na kaṃciddharmaṃ nirodhayati //
atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - ya ārya subhūte atra prajñāpāramitāyāmeva yogamāpatsyate, kva sa yogamāpatsyate? subhūtirāha - ākāśe sa kauśika yogamāpatsyate, yaḥ prajñāpāramitāyāṃ yogamāpatsyate / abhyavakāśe sa kauśika yogamāpatsyate, yaḥ prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ yogamāpattavyaṃ maṃsyate //
atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - ājñāpayatu bhagavān / tasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā rakṣāvaraṇaguptiṃ karomi ya imāṃ prajñāpāramitāṃ dhārayati / atha khalvāyuṣmān subhūtiḥ śakraṃ devānāmindrametadavocat - samanupaśyasi tvaṃ kauśika taṃ dharmaṃ yasya dharmasya rakṣāvaraṇaguptiṃ kariṣyasi? śakra āha - no hīdamārya subhūte / subhūtirāha - evaṃ kauśika sacedbodhisattvo mahāsattvo yathānirdiṣṭāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ sthāsyati, saiva tasya rakṣāvaraṇaguptirbhaviṣyati / atha virahito bhaviṣyati prajñāpāramitayā, lapsyante 'sya avatāraprekṣiṇo 'vatāragaveṣiṇo manuṣyāś ca amanuṣyāś ca avatāram / api ca kauśika ākāśasya sa rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhātavyāṃ manyeta, yo bodhisattvasya mahāsattvasya rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhātavyāṃ manyeta prajñāpāramitāyāṃ carataḥ / tatkiṃ manyase kauśika pratibalastvaṃ pratiśrutkāyā rakṣāvaraṇagupti saṃvidhātum? śakra āha - na hyetadārya subhūte / subhūtirāha - evameva kauśika bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran viharan pratiśrutkopamāḥ sarvadharmā iti parijānāti / sa ca tānna manyate, na samanupaśyati, na jānāti na saṃjānīte / te ca dharmā na vidyante na saṃdṛśyante na saṃvidyante nopalabhyante iti viharati / sacedevaṃ viharati, carati prajñāpāramitāyām //
atha khalu buddhānubhāvena ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau catvāro mahārājānaḥ, sarve ca śakrā devendrāḥ, sarve ca mahābrahmāṇaḥ, sahāpatiś ca mahābrahmā, te sarve yena bhagavāṃstenopasaṃkrāntāḥ / (Vaidya 99) upasaṃkramya bhagavataḥ pādau śirasābhivandya bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya ekānte 'tiṣṭhan / ekānte sthitāś ca te mahārājānaḥ, sarve ca śakrā devendrāḥ, sarve ca brahmakāyikā devā mahābrahmāṇaśca, sahāpatiś ca mahābrahmā buddhānubhāvena buddhādhiṣṭhānena buddhasahasraṃ samānvāharanti sma / ebhireva nāmabhirebhireva padairebhirevākṣaraiḥ subhūtināmadheyaireva bhikṣubhiriyameva prajñāpāramitopadiṣṭā, ayameva prajñāpāramitāparivartaḥ / tatrāpi śakrā eva devendrāḥ paripṛcchanti sma, paripraśnayanti sma - asminneva pṛthivīpradeśe iyameva prajñāpāramitā bhāṣitā / maitreyo 'pi bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya asminneva pṛthivīpradeśe enāmeva prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate iti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ viśuddhiparivarto nāmāṣṭamaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 100)
ASP_9: stutiparivarto navamaḥ /
atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - prajñāpāramiteti bhagavan nāmadheyamātram etat / tacca nāma idamiti nopalabhyate / vāgvastveva nāmetyucyate / sāpi prajñāpāramitā na vidyate nopalabhyate / yathaiva nāma, tathaiva prajñāpāramitā / yathā prajñāpāramitā tathā nāma / dharmadvayametanna vidyate nopalabhyate / kiṃ kāraṇaṃ bhagavan maitreyo bodhisattvo mahāsattvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya ebhireva nāmabhiḥ ebhireva padaiḥ ebhirevākṣaraiḥ asminneva pṛthivīpradeśe prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate? evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - tathā hi subhūte maitreyo bodhisattvo mahāsattvo na rūpaṃ nityaṃ nānityaṃ na rūpaṃ baddhaṃ na muktam, atyantaviśuddhamityabhisaṃbhotsyate / evaṃ nā vedanāṃ na saṃjñāṃ na saṃskārān / na vijñānaṃ nityaṃ nānityam, na vijñānaṃ baddhaṃ na muktam, atyantaviśuddhamityabhisaṃbhotsyate / anena subhūte kāraṇena maitreyo bodhisattvo mahāsattvaḥ anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya ebhireva nāmabhirebhireva padavyañjanairasminneva pṛthivīpradeśe imāmeva prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate //
evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - pariśuddhā bateyaṃ bhagavan prajñāpāramitā? bhagavānāha - rūpaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / rūpānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / ākāśaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / rūpanirupalepāparigrahatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānanirupalepāparigrahatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / ākāśapratiśrutkāvacanīyapravyāhāranirupalepatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā / sarvopalepānulepadharmānupalepatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā //
evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - sulabdhā bata lābhāsteṣāṃ bhagavan kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca, yeṣāmiyaṃ prajñāpāramitā śrotrāvabhāsamapyāgamiṣyati, prāgeva ya udgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / na teṣāṃ cakṣūrogo bhaviṣyati, na śrotrarogo na ghrāṇarogo na jihvārogo na kāyarogo bhaviṣyati / na dhandhāyitatā bhaviṣyati, na te viṣamāparihāreṇa kālaṃ kariṣyanti / bahūni caiṣāṃ devatāsahasrāṇi pṛṣṭhataḥ pṛṣṭhato 'nubaddhāni bhaviṣyanti / aṣṭamīṃ caturdaśīṃ pañcadaśīṃ ca sa dharmabhāṇakaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā yatra yatra prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate, tatra tatra bahutaraṃ puṇyaṃ prasaviṣyati / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - evametatsubhūte, evam etat / bahūni subhūte tasya kulaputrasya vā kuladuhiturvā devatāsahasrāṇi (Vaidya 101) pṛṣṭhataḥ pṛṣṭhato 'nubaddhāni bhaviṣyanti / bahūni ca devatāsahasrāṇi tatrāgamiṣyanti sarvāṇi dharmaśravaṇārthikāni / tāni ca rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyanti tasya dharmabhāṇakasya imāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣamāṇasya / tatkasya hetoḥ? sadevamānuṣāsurasya hi subhūte lokasya prajñāpāramitā anuttaraṃ ratnam / ato 'pi subhūte kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasaviṣyati / api tu khalu punaḥ subhūte bahavo 'ntarāyā bhaviṣyanti asyā gambhīrāyāḥ prajñāpāramitāyā likhyamānāyā udgṛhyamāṇāyā dhāryamāṇāyā vācyamānāyāḥ paryavāpyamānāyāḥ pravartyamānāyā upadiśyamānāyā uddiśyamānāyāḥ svādhyāyyamānāyāḥ / tatkasya hetoḥ? tathā hi subhūte bahupratyarthikāni mahāratnāni bhavanti / yathāsāraṃ ca gurutarapratyarthikāni bhavanti / anuttaraṃ cedaṃ subhūte mahāratnaṃ lokasya yaduta prajñāpāramitā / hitāya sukhāya pratipannā lokasya / sarvadharmāṇāmanutpādāyānirodhāyāsaṃkleśāyāvināśayogena pratyupasthitā / na ca subhūte prajñāpāramitā kaṃciddharmamālīyate, na kaṃciddharmaṃ saṃkliśyate, na kaṃciddharmaṃ parigṛhṇāti / tatkasya hetoḥ? tathā hi subhūte sarve te dharmā na saṃvidyante nopalabhyante / anupalabdhitaḥ subhūte anupaliptā prajñāpāramitā / anupalipteti subhūte iyaṃ prajñāpāramitā / tathā hi subhūte rūpanirupalepatayā anupalipteyaṃ prajñāpāramitā / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānanirupalepatayā subhūte anupalipteyaṃ prajñāpāramitā / sacedevam api subhūte bodhisattvo mahāsattvo na saṃjānīte, carati prajñāpāramitāyām / sā khalu punariyaṃ subhūte prajñāpāramitā na kasyaciddharmasyāveśikā vā niveśikā vā saṃdarśikā vā nidarśikā vā āvāhikā vā nirvāhikā vā //
atha khalu saṃbahulāni devaputrasahasrāṇi antarīkṣe kilakilāprakṣveḍitena cailavikṣepānakārṣuḥ, dvitīyaṃ batedaṃ dharmacakrapravartanaṃ jambūdvīpe paśyāma iti cāvocan / atha khalu bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtiṃ sthavirametadavocat - nedaṃ subhūte dvitīyaṃ dharmacakrapravartanaṃ nāpi kasyaciddharmasya pravartanaṃ vā nivartanaṃ vā / evamiyaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitā //
evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - mahāpāramiteyaṃ bhagavaṃstasya bodhisattvasya mahāsattvasya, yasyāsaṅgatā sarvadharmeṣu, yo 'sāvanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmo na ca kaṃciddharmamabhisaṃbudhyate, dharmacakraṃ ca pravartayiṣyati, na ca kaṃciddharmaṃ saṃdarśayiṣyati / tatkasya hetoḥ? na hi kaściddharmo ya upalabhyate, yo vā dharmaḥ sūcyate / nāpi kaściddharmaṃ pravartayiṣyati / tatkasya hetoḥ? atyantānabhinirvṛttā hi bhagavan sarvadharmāḥ / nāpi kaṃciddharmaṃ nivartayiṣyati / tatkasya hetoḥ? ādyanabhinirvṛttā hi bhagavan sarvadharmāḥ, prakṛtiviviktatvātsarvadharmāṇām //
evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ subhūtimetadavocat - evametatsubhūte, evam etat / na hi subhūte śūnyatā pravartate vā nivartate vā / nāpi subhūte ānimittaṃ pravartate vā nivartate vā / nāpi subhūte apraṇihitaṃ pravartate vā nivartate vā / yā subhūte evaṃ deśanā, iyaṃ sā sarvadharmāṇāṃ deśanā / (Vaidya 102) naiva ca kenaciddeśitā, nāpi kenacicchrutā, nāpi kenacitpratīcchitā, nāpi kenacitsākṣātkṛtā, nāpi kenacitsākṣātkriyate, nāpi kenacitsākṣātkariṣyate / nāpyanayā dharmadeśanayā kaścitparinirvṛto nāpi parinirvāsyati nāpi parinirvāti / nāpyanayā dharmadeśanayā kaściddakṣiṇīyaḥ kṛtaḥ //
evamukte āyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - asatpāramiteyaṃ bhagavan ākāśasattāmupādāya / asamasamatāpāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmānupalabdhitāmupādāya / viviktapāramiteyaṃ bhagavan atyantaśūnyatāmupādāya / anavamṛdyapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmānupalabdhitāmupādāya / apadapāramiteyaṃ bhagavan anāmāśarīratāmupādāya / asvabhāvapāramiteyaṃ bhagavan anāgatimagatimupādāya / avacanapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāvikalpatāmupādāya / anāmapāramiteyaṃ bhagavan skandhānupalabdhitāmupādāya / agamanapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāgamanatāmupādāya / asaṃhāryapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāgrāhyatāmupādāya / akṣayapāramiteyaṃ bhagavan akṣayadharmayogatāmupādāya / anutpattipāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmānabhinirvṛttitāmupādāya / akārakapāramiteyaṃ bhagavan kārakānupalabdhitāmupādāya / ajānakapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāṇāmanātmatāmupādāya / asaṃkrāntipāramiteyaṃ bhagavan cyutyupapattyanupattitāmupādāya / avinayapāramiteyaṃ bhagavan pūrvāntāparāntapratyutpannārthānupalabdhitāmupādāya / svapnapratiśrutkāpratibhāsamarīcimāyāpāramiteyaṃ bhagavan anutpādavijñāpanatāmupādāya / asaṃkleśapāramiteyaṃ bhagavan rāgadveṣamohāsvabhāvatāmupādāya / avyavadānapāramiteyaṃ bhagavan āśrayānupalabdhitāmupādāya / anupalepapāramiteyaṃ bhagavan ākāśānupalepatāmupādāya / aprapañcapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmamananasamatikramatāmupādāya / amananapāramiteyaṃ bhagavan aniñjanatāmupādāya / acalitapāramiteyaṃ bhagavan dharmadhātusthititāmupādāya / virāgapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāvitathatāmupādāya / asamutthānapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmanirvikalpatāmupādāya / śāntapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmanimittānupalabdhitāmupādāya / nirdoṣapāramiteyaṃ bhagavan guṇapāramitāmupādāya / niḥkleśapāramiteyaṃ bhagavan parikalpāsattāmupādāya / niḥsattvapāramiteyaṃ bhagavan bhūtakoṭitāmupādāya / apramāṇapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmasamutthānāsamutthānatāmupādāya / antadvayānanugamapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmānabhiniveśanatāmupādāya / asaṃbhinnapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāsaṃbhedanatāmupādāya / aparāmṛṣṭapāramiteyaṃ bhagavan sarvaśrāvakapratyekabuddhabhūmyaspṛhaṇatāmupādāya / avikalpapāramiteyaṃ bhagavan vikalpasamatāmupādāya / aprameyapāramiteyaṃ bhagavan apramāṇadharmatāmupādāya / asaṅgapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāsaṅgatāmupādāya / anityapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāsaṃskṛtatāmupādāya / duḥkhapāramiteyaṃ bhagavan ākāśasamadharmatāmupādāya / śūnyapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmānupalabdhitāmupādāya / anātmapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmānabhiniveśanatāmupādāya / alakṣaṇapāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmānabhinirvṛttitāmupādāya (Vaidya 103) / sarvaśūnyatāpāramiteyaṃ bhagavan anantāparyantatāmupādāya / smṛtyupasthānādibodhipakṣadharmapāramiteyaṃ bhagavaṃsteṣāmanupalabdhitāmupādāya / śūnyatānimittāpraṇihitapāramiteyaṃ bhagavan trivimokṣamukhānupalabdhitāmupādāya / aṣṭavimokṣapāramiteyaṃ bhagavaṃsteṣāmanupalabdhitāmupādāya / navānupūrvavihārapāramiteyaṃ bhagavan prathamadhyānādīnāmanupalabdhitāmupādāya / catuḥsatyapāramiteyaṃ bhagavan duḥkhādīnāmanupalabdhitāmupādāya / daśapāramiteyaṃ bhagavan dānādīnāmanupalabdhitāmupādāya / balapāramiteyaṃ bhagavan anavamṛdyatāmupādāya / vaiśāradyapāramiteyaṃ bhagavan atyantānavalīnatāmupādāya / pratisaṃvitpāramiteyaṃ bhagavan sarvajñatāsaṅgāpratighātitāmupādāya / sarvabuddhadharmāveṇikapāramiteyaṃ bhagavan gaṇanāsamatikramatāmupādāya / tathāgatatathatāpāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāvitathatāmupādāya / svayaṃbhūpāramiteyaṃ bhagavan sarvadharmāsvabhāvatāmupādāya / sarvajñajñānapāramiteyaṃ bhagavan yaduta prajñāpāramitā sarvadharmasvabhāvasarvākāraparijñānatāmupādāyeti //
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ stutiparivarto nāma navamaḥ //
_______________________________________________________________
(Vaidya 104)
ASP_10: dhāraṇaguṇaparikīrtanaparivarto daśamaḥ /
atha khalu śakrasya devānāmindrasyaitadabhūt - pūrvajinakṛtādhikārāste kulaputrāḥ kuladuhitaraśca bhaviṣyanti bahubuddhāvaropitakuśalamūlāḥ, kalyāṇamitraparigṛhītāśca bhaviṣyanti, yeṣāmiyaṃ prajñāpāramitā śrotrāvabhāsamapyāgamiṣyati / kaḥ punarvādo ya enāmevaṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti / udgṛhya dhārayitvā vācayitvā paryavāpya pravartya deśayitvopadiśyoddiśya svādhyāyya tathatvāya śikṣiṣyante, tathatvāya pratipatsyante, tathatvāya yogamāpatsyante / na te avaramātrakeṇa kuśalamūlena samanvāgatā bhaviṣyanti / bahubuddhaparyupāsitāste kulaputrāḥ kuladuhitaraśca bhaviṣyanti / paripṛṣṭāḥ paripraśnīkṛtāśca te buddhā bhagavanto bhaviṣyanti kulaputraiḥ kuladuhitṛbhiścaināmeva prajñāpāramitām / śrutā ceyaṃ paurvakāṇāmapi tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāmantikāt, ya enāṃ prajñāpāramitāmetarhyapi śroṣyanti / śrutvā codgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyantyupadekṣyantyuddekṣyanti svādhyāsyanti, tathatvāya śikṣiṣyante, tathatvāya pratipatsyante, tathatvāya yogamāpatsyante / bahubuddhāvaropitakuśalamūlāste kulaputrāḥ kuladuhitaraśca veditavyāḥ, ya etasyāmeva gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ deśyamānāyāmupadiśyamānāyāmuddiśyamānāyāṃ svādhyāyyamānāyāṃ nāvaleṣyante na saṃleṣyante, na viṣatsyanti na viṣādamāpatsyante, na vipṛṣṭhīkariṣyanti mānasam, na bhagnapṛṣṭhīkariṣyanti, notrasiṣyanti na saṃtrasiṣyanti na saṃtrāsamāpatsyante //
atha khalvāyuṣmān śāriputraḥ śakrasya devānāmindrasya imamevaṃrūpaṃ caitasaiva cetaḥparivitarkamājñāya bhagavantametadavocat - yo bhagavan ihaivaṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ deśyamānāyāmupadiśyamānāyāṃ kulaputro vā kuladuhitā vā abhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittamutpādya enāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣatyuddekṣyati svādhyāsyati, tathatvāya śikṣiṣyate, tathatvāya pratipatsyate, tathatvāya yogamāpatsyate, yathāvinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvastathā sa dhārayitavyaḥ / tatkasya hetoḥ? gambhīrā bhagavan iyaṃ prajñāpāramitā / na hi bhagavan parīttakuśalamūlenāparipṛcchakajātīyena aśrutvā buddhānāṃ bhagavatāṃ saṃmukhībhāvataḥ pūrvamacaritavatā ihaiveyamevaṃ gambhīrā prajñāpāramitā adhimoktuṃ śakyā / ye punaranadhimucya enāmanavabudhyamānāḥ pratikṣeptavyāṃ maṃsyante, pūrvāntato'pi bhagavaṃstaiḥ kulaputraiḥ kuladuhitṛbhiśceyaṃ gambhīrā prajñāpāramitā bhāṣyamāṇā pratikṣiptā / tatkasya hetoḥ? yathāpi nāma parīttatvātkuśalamūlānām / na hi bhagavan acaritavadbhiḥ pūrvāntata iyaṃ gambhīrā prajñāpāramitā śakyā adhimoktum / ye'pi ca pratikṣepsyanti enāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣyamāṇām, te'pyevaṃ veditavyāḥ - pūrvāntato'pyebhiriyaṃ gambhīrā prajñāpāramitā bhāṣyamāṇā pratikṣiptā / tathā hyeṣāmasyāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ nāsti śraddhāḥ, nāsti kṣāntirnāsti rucirnāsti cchando nāsti vīryaṃ (Vaidya 105) nāstyapramādo nāstyadhimuktiḥ, na caibhiḥ pūrvaṃ buddhā bhagavanto buddhaśrāvakā vā paripṛṣṭāḥ, na ca paripraśnīkṛtā iti //
atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - gambhīrā ārya śāriputra prajñāpāramitā / kimatrāścaryaṃ syādyadasyāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ pūrvamacaritāvī bodhisattvo mahāsattvo nādhimucyeta? atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - namaskaromi bhagavan prajñāpāramitāyai / sarvajñajñānasya sa bhagavannamaskāraṃ karoti, yaḥ prajñāpāramitāyai namaskāraṃ karoti / bhagavānāha - evameva kauśika, evametat / sarvajñajñānasya sa kauśika namaskāraṃ karoti yaḥ prajñāpāramitāyai namaskāraṃ karoti / tatkasya hetoḥ? atonirjātā hi kauśika buddhānāṃ bhagavatāṃ sarvajñatā / sarvajñajñānanirjātā ca punaḥ prajñāpāramitā prabhāvyate / evamasyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caritavyam / evamasyāṃ prajñāpāramitāyāṃ sthātavyam / evamasyāṃ prajñāpāramitāyāṃ pratipattavyam / evamasyāṃ prajñāpāramitāyāṃ yogamāpattavyam //
atha khalu śakro devānāmindro bhagavantametadavocat - kathaṃ bhagavan prajñāpāramitāyāṃ caran bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ sthito bhavati? kathaṃ prajñāpāramitāyāṃ caran prajñāpāramitāyāṃ yogamāpadyate? evamukte bhagavān śakraṃ devānāmindrametadavocat - sādhu sādhu kauśika / sādhu khalu punastvaṃ kauśika yastvaṃ tathāgatamarhantaṃ samyaksaṃbuddhamenamarthaṃ paripraṣṭavyaṃ paripraśnīkartavyaṃ manyase / idamapi te kauśika buddhānubhāvena pratibhānamutpannam / iha kauśika bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran rūpe na tiṣṭhati, rūpamiti na tiṣṭhati / yataḥ kauśika bodhisattvo mahāsattvo rūpe na tiṣṭhati, rūpamiti na tiṣṭhati, evaṃ rūpe yogamāpadyate / evaṃ vedanāyāṃ saṃjñāyāṃ saṃskāreṣu / vijñāne na tiṣṭhati, vijñānamiti na tiṣṭhati / yataḥ kauśika bodhisattvo mahāsattvo vijñāne na tiṣṭhati, vijñānamiti na tiṣṭhati, evaṃ vijñāne yogamāpadyate / rūpamiti kauśika na yojayati, yataḥ kauśika rūpamiti na yojayati, evaṃ rūpamiti na tiṣṭhati / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānamiti kauśika na yojayati, yataḥ kauśika vijñānamiti na yojayati, evaṃ vijñānamiti na tiṣṭhati / evaṃ prajñāpāramitāyāṃ sthito bhavati / evaṃ yogamāpadyate //
atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā / duravagāhā bhagavan prajñāpāramitā / durudgrahā bhagavan prajñāpāramitā / apramāṇā bhagavan prajñāpāramitā / bhagavānāha - evametacchāriputra, evametat / rūpaṃ gambhīramiti śāriputra na tiṣṭhati / yataḥ śāriputra rūpaṃ gambhīramiti na tiṣṭhati, evaṃ rūpe yogamāpadyate / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānaṃ śāriputra gambhīramiti na tiṣṭhati / yataḥ śāriputra vijñānaṃ gambhīramiti na tiṣṭhati, evaṃ vijñāne yogamāpadyate / rūpaṃ śāriputra gambhīramiti na yogamāpadyate (Vaidya 106) / yataḥ śāriputra rūpaṃ gambhīramiti na yogamāpadyate, evaṃ rūpaṃ gambhīramiti na tiṣṭhati / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānaṃ śāriputra gambhīramiti na yogamāpadyate / yataḥ śāriputra vijñānaṃ gambhīramiti na yogamāpadyate, evaṃ vijñānaṃ gambhīramiti na tiṣṭhati //
evamukte āyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā avinivartanīyasya vyākṛtasya bodhisattvasya mahāsattvasya purato bhāṣitavyā / tatkasya hetoḥ? sa hi bhagavan na kāṅkṣiṣyati, na vicikitsiṣyati na dhaṃdhāyiṣyati na vivadiṣyati //
atha khalu śakro devānāmindra āyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - sacetpunarārya śāriputra avyākṛtasya bodhisattvasya mahāsattvasya purata iyaṃ prajñāpāramitā bhāṣyeta, ko doṣo bhavet? evamukte āyuṣmān śāriputraḥ śakraṃ devānāmindrametadavocat - dūrataḥ sa kauśika bodhisattvo mahāsattva āgato veditavyaḥ / cirayānasaṃprasthitaḥ paripakvakuśalamūlaḥ sa kauśika bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ, yo'vyākṛta imāṃ prajñāpāramitāṃ lapsyate darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāya / śrutvā ca notrasiṣyati na saṃtrasiṣyati na saṃtrāsamāpatsyate / na cedānīmasau cireṇa vyākaraṇaṃ pratilapsyate'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ / āsannaṃ tasya vyākaraṇaṃ veditavyam / sa bodhisattvo mahāsattvo naikaṃ vā dvau vā trīn vā tathāgatānarhataḥ samyaksaṃbuddhānatikramiṣyati, tato vyākaraṇaṃ pratilapsyate'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / api tu tānārāgayiṣyati, ārāgayitvā tāṃstathāgatānarhataḥ samyaksaṃbuddhānna virāgayiṣyati / tathāgatadarśanaṃ ca vyākaraṇenāvandhyaṃ kariṣyati, tathāgatadarśanācca tato vyākaraṇaṃ pratilapsyate'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / yāvacca vyākaraṇaṃ pratilapsyate'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau, tāvadavandhyaṃ kariṣyati tathāgatadarśanavandanaparyupāsanopasthānaṃ yāvannānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddha iti //
atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - dūrataḥ sa bhagavan bodhisattvo mahāsattva āgato bhaviṣyati / cirayānasaṃprasthitaḥ / paripakvakuśalamūlo hi bhagavan sa bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ, ya imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ lapsyate darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāya / kaḥ punarvādo'tra yaḥ śrutvā codgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati //
atha khalu bhagavānāyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - evametacchāriputra, evametat / dūrataḥ sa śāriputra bodhisattvo mahāsattva āgato veditavyaḥ / cirayānasaṃprasthitaḥ / paripakvakuśalamūlo hi sa śāriputra bodhisattvo mahāsattvo bhaviṣyati, ya imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ lapsyate darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāya / kaḥ punarvādo'tra yaḥ śrutvā codgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati //
atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - pratibhāti me bhagavan, pratibhāti me sugata aupamyodāharaṇam / tadyathāpi nāma bhagavan yo'yaṃ bodhisattvayānikaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā svapnāntaragato'pi bodhimaṇḍe niṣīdet, veditavyametadbhagavan, ayaṃ bodhisattvo (Vaidya 107) mahāsattva āsanno'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodherabhisaṃbodhāyeti / evameva bhagavan yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ lapsyate darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāya, kaḥ punarvādaḥ śrutvā codgrahītuṃ dhārayituṃ vācayituṃ paryavāptuṃ pravartayituṃ deśayituṃ upadeṣṭuṃ uddeṣṭuṃ svādhyāpanāya / veditavyametadbhagavan dūrato'yaṃ bodhisattvayānikaḥ pudgala āgataścirayānasaṃprasthitaḥ / āsanno'yaṃ bodhisattvayānikaḥ pudgalo vyākaraṇasya / vyākariṣyantyenaṃ buddhā bhagavanto bodhisattvaṃ mahāsattvamanuttarāyāḥ samyaksaṃbodherabhisaṃbodhāyeti / cirayānasaṃprasthitaḥ paripakvakuśalamūlo hi sa bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ, yasyeyaṃ gambhīrā prajñāpāramitā upapatsyate'ntaśaḥ śravaṇāyāpi / kaḥ punarvādo'tra bhagavan yaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā enāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāmudgrahīṣyati dhārayiṣyati vācayiṣyati paryavāpsyati pravartayiṣyati deśayiṣyatyupadekṣyatyuddekṣyati svādhyāsyati / tatkasya hetoḥ? bhūyastvena hi bhagavan dharmavyasanasaṃvartanīyaiḥ sattvāḥ karmopacayairavihitāḥ, teṣāṃ bhūyastvena asyāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ cittāni pratikūlāni bhaviṣyanti, cittāni parivellayiṣyanti / na hyanupacitakuśalamūlāḥ sattvā asyāṃ bhūyastvena bhūtakoṭyāṃ praskandanti prasīdanti / upacitakuśalamūlāḥ khalu punaste bhagavan sūpacitakuśalamūlāḥ kulaputrāḥ kuladuhitaraśca veditavyāḥ, yeṣāmasyāṃ bhūtakoṭyāṃ cittaṃ praskandati prasīdati / tadyathāpi nāma bhagavan puruṣo yojanaśatikādaṭavīkāntārād dviyojanaśatikādvā triyojanaśatikādvā caturyojanaśatikādvā pañcayojanaśatikādvā daśayojanaśatikādvā aṭavīkāntārānniṣkrāmet / sa niṣkramya paśyetpūrvanimittāni gopālakān vā paśupālakān vā sīmā vā ārāmasaṃpado vā vanasaṃpado vā, tato'nyāpi va nimittāni, yairnimittairgrāmo vā nagaraṃ vā nigamo va sūcyeta / tasya tāni pūrvanimittāni dṛṣṭaivaṃ bhavati - yathemāni pūrvanimittāni dṛśyante, tathā āsanno me grāmo vā nagaraṃ vā nigamo vā iti / sa āśvāsaprāpto bhavati / nāsya bhūyaścoramanasikāro bhavati / evameva bhagavan yasya bodhisattvasya mahāsattvasyeyaṃ gambhīrā prajñāpāramitā upavartate, veditavyaṃ tena bhagavan abhyāsanno'smyanuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ, nacireṇa vyākaraṇaṃ pratilapsye'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheriti / nāpi tenotrasitavyaṃ na saṃtrasitavyaṃ na bhetavyaṃ śrāvakabhūmervā pratyekabuddhabhūmervā / tatkasya hetoḥ? tathā hi asyemāni pūrvanimittāni saṃdṛśyante yadutemāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ labhate darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāya / evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - evametacchāriputra, evametat / pratibhātu te śāriputra punarapyetatsthānam, yathāpi nāmaitadbuddhānubhāvena vyāharasi vyāhariṣyasi ca //
evamukte āyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - tadyathāpi nāma bhagavan iha kaścideva puruṣo mahāsamudraṃ draṣṭukāmo bhavet / sa gacchenmahāsamudraṃ darśanāya / yathā yathā ca sa gacchenmahāsamudraṃ darśanāya, tathā tathā sacetpaśyetstambaṃ vā stambanimittaṃ vā parvataṃ vā (Vaidya 108) parvatanimittaṃ vā, tenaivaṃ veditavyaṃ dūre tāvadito mahāsamudra iti / sacenna bhūyaḥ paśyetstambaṃ vā stambanimittaṃ vā parvataṃ vā parvatanimittaṃ vā, tenaivaṃ veditavyam - abhyāsanna ito mahāsamudra iti / tatkasya hetoḥ? anupūrvanimno hi mahāsamudraḥ, na mahāsamudrasyābhyantare kaścitstambo vā stambanimittaṃ vā parvato vā parvatanimittaṃ veti / kiṃcāpi sa na mahāsamudraṃ sākṣātpaśyati cakṣuṣā, atha ca punaḥ sa niṣṭhāṃ gacchati - abhyāsanno'smi mahāsamudrasya, neto bhūyo dūre mahāsamudra iti / evameva bhagavan bodhisattvena mahāsattvenemāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ śṛṇvatā veditavyam - kiṃcāpyahaṃ taistathāgatairarhadbhiḥ samyaksaṃbuddhairna saṃmukhaṃ vyākṛtaḥ, atha ca punarabhyāsanno'smyanuttarāyāḥ samyaksaṃbodhervyākaraṇasya / tatkasya hetoḥ? tathā hyenāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ labhate darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāyeti / tadyathāpi nāma bhagavan vasante pratyupasthite śīrṇaparṇapalāśeṣu nānāvṛkṣeṣu nānāpallavāḥ prādurbhavanti / pallaveṣu prādurbhūteṣvāttamanaskā bhavanti jāmbūdvīpakā manuṣyāḥ tāni pūrvanimittāni vaneṣu dṛṣṭvā nacirādvanapuṣpāṇi ca phalāni ca prādurbhaviṣyanti / tatkasya heto? tathā hi imāni pūrvanimittāni stambeṣu dṛśyanta iti / evameva bhagavan yadā bodhisattvo mahāsattvo labhate imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāya, upavartate tasyeyaṃ gambhīrā prajñāpāramitā / tadā paripakvakuśalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ - tenaiva pūrvakeṇa kuśalamūlenopanāmiteyaṃ tasmai gambhīrā prajñāpāramitā / tatra yā devatāḥ pūrvabuddhadarśinyaḥ, tāḥ pramuditā bhavanti prītisaumanasyajātāḥ - paurvakāṇāmapi bodhisattvānāṃ mahāsattvānāmimānyeva pūrvanimittānyabhūvannanuttarāyāḥ samyaksaṃbodhervyākaraṇāya / nacireṇa batāyaṃ bodhisattvo mahāsattvo vyākaraṇaṃ pratilapsyate'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheriti / tadyathāpi nāma bhagavan strī gurviṇī gurugarbhā / tasyā yadā kāyo veṣṭate, adhimātraṃ vā kāyaklamatho jāyate, na ca sā caṃkramaṇaśīlā bhavati / alpāhārā ca bhavati / alpastyānamiddhā ca bhavati / alpabhāṣyā ca bhavati / alpasthāmā ca bhavati / vedanābahulā ca bhavati / krandantī ca bahulaṃ viharati / na ca saṃvāsaśīlā bhavati / paurvakeṇāyoniśomanasikāreṇāsevitena niṣevitena bhāvitena bahulīkṛtena imāmevaṃrūpāṃ kāyena vedanāṃ pratyanubhavāmīti, tadā veditavyamidaṃ bhagavan - yathāsyāḥ pūrvanimittāni saṃdṛśyante, tathā nacireṇa bateyaṃ strī prasoṣyate iti / evameva bhagavan yadā bodhisattvasya mahāsattvasyeyaṃ gambhīrā prajñāpāramitā upavartate darśanāya vandanāya paryupāsanāya śravaṇāya, śṛṇvataścaināṃ ramate cittamasyāṃ prajñāpāramitāyām, arthikatayā cotpadyate, tadā veditavyamidaṃ bhagavan - nacireṇa batāyaṃ bodhisattvo mahāsattvo vyākaraṇaṃ pratilapsyate'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheriti //
evamukte bhagavānāyuṣmantaṃ śāriputrametadavocat - sādhu sādhu śāriputra / idamapi te śāriputra buddhānubhāvena pratibhāti / atha khalvāyuṣmān subhūtirbhagavantametadavocat - āścaryaṃ bhagavan yāvatsuparigṛhītāśca suparīttāśca suparīnditāśca ime bodhisattvā mahāsattvāstathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena / bhagavānāha - tathā hi te subhūte bodhisattvā mahāsattvā bahujanahitāya (Vaidya 109) pratipannā bahujanasukhāya lokānukampāyai mahato janakāyasyārthāya hitāya sukhāya devānāṃ ca manuṣyāṇāṃ ca / anukampakā anukampāmupādāya anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃboddhukāmāḥ / anuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyānuttaraṃ dharmaṃ deśayitukāmāḥ //
subhūtirāha - iha bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ kathaṃ prajñāpāramitābhāvanā paripūriṃ gacchati? bhagavānāha - yadi subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran na rūpasya vṛddhiṃ samanupaśyati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārāṇām / na vijñānasya vṛddhiṃ samanupaśyati, carati prajñāpāramitāyām / na rūpasya parihāṇiṃ samanupaśyati, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārāṇām / na vijñānasya parihāṇiṃ samanupaśyati, carati prajñāpāramitāyām / dharmaṃ na samanupaśyati, carati prajñāpāramitāyām / adharmamapi na samanupaśyati, carati prajñāpāramitāyām / evamasya prajñāpāramitābhāvanā paripūriṃ gacchati //
subhūtirāha - acintyamidaṃ bhagavan deśyate / bhagavānāha - rūpaṃ hi subhūte acintyam / evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ / vijñānaṃ hi subhūte acintyam / rūpamacintyamityapi subhūte na saṃjānīte, carati prajñāpāramitāyām / evaṃ vedanāsaṃskārāḥ / vijñānamacintyamityapi subhūte na saṃjānīte, carati prajñāpāramitāyām //
atha khalvāyuṣmān śāriputro bhagavantametadavocat - ko'tra bhagavan adhimokṣayiṣyati evaṃgambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyām? bhagavānāha - yaḥ śāriputra caritāvī bodhisattvo mahāsattvo bhaviṣyati prajñāpāramitāyām, so'tra prajñāpāramitāyāmadhimokṣayiṣyati / āyuṣmān śāriputra āha - kathaṃ bhagavan caritāvī bodhisattvo mahāsattvo bhaviṣyati, kathaṃ caritāvīti nāmadheyaṃ labhate? bhagavānāha - iha śāriputra bodhisattvo mahāsattvo balāni na kalpayati, vaiśāradyāni na kalpayati, buddhadharmānapi na kalpayati, sarvajñatāmapi na kalpayati / tatkasya hetoḥ? balāni hi śāriputra acintyāni, vaiśāradyānyapyacintyāni, buddhadharmā apyacintyāḥ sarvajñatāpyacintyā, sarvadharmā apya