Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)psp_2-3u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Bát-nhã Hai mươi lăm ngàn bài tụng, Quyển II-III (Pañcaviṃśatisāhasrikā Prajñāpāramitā II-III)

Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 7 / 8 (50.000 ký tự/trang)
amitāyā niṣyandaḥ. tat kasya hetoḥ? na hy upalambhasaṃjñino bodhisattvās tathā sattvājātitayā prajñāpāramitā draṣṭavyā. rūpājātitaḥ prajñāpāramitājātitā (PSP_2-3:148) draṣṭavyā. vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānājātitaḥ prajñāpāramitājātitā draṣṭavyā yāvad buddhājātitaḥ prajñāpāramitājātitā draṣṭavyā. sattvāsvabhāvatayā prajñāpāramitāsvabhāvatā draṣṭavyā. rūpāsvabhāvatayā prajñāpāramitāsvabhāvatā draṣṭavyā. vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānāsvabhāvatayā prajñāpāramitāsvabhāvatā draṣṭayyā yāvad buddhāsvabhāvatayā prajñāpāramitāsvabhāvatā draṣṭavyā. rūpābhāvatayā prajñāpāramitābhāvatā veditavyā. vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānābhāvatayā prajñāpāramitābhāvatā veditavyā yāvad buddhābhāvatayā prajñāpāramitābhāvatā veditavyā. sattvaśūnyatayā prajñāpāramitā śūnyatā veditavyā. rūpaśūnyatayā prajñāpāramitā śūnyatā veditavyā. vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānaśūnyatayā prajñāpāramitā śūnyatā veditavyā yāvad buddhaśūnyatayā prajñāpāramitā śūnyata veditavyā. evaṃ sattvānimittatayā sattvāpraṇihitatayā prajñāpāramitānimittatāpraṇihitatā. rūpānimittatayāpraṇihitatayā prajñāpāramitānimittatāpraṇihitatā. vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānānimittatayāpraṇihitatayā prajñāpāramitānimittatāpraṇihitatā yāvad buddhānimittatayāpraṇihitatayā prajñāpāramitānimittatāpraṇihitatā. evaṃ sattvāsattayā prajñāpāramitāsattā veditavyā. sattvācintyatayā prajñāpāramitācintyatā veditavyā. sattvāvināśitayā prajñāpāramitāvināśitā veditavyā. sattvānabhisaṃbodhanatayā prajñāpāramitānabhisaṃbodhanatā veditavyā. rūpānabhisaṃbodhanatayā prajñāpāramitānabhisaṃbodhanatā veditavyā. vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānānabhisaṃbodhanatayā prajñāpāramitānabhisaṃbodhanatā veditvayā yāvad buddhānabhisaṃbodhanatayā prajñāpāramitānabhisaṃbodhanatā veditavyā. sattvabalāsamanvāgatatayā prajñāpāramitā balāsamanvāgatatā veditavyā. rūpabalāsamanvāgatatayā prajñāpāramitā balāsamanvāgatatā veditavyā. vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānabalāsamanvāgatayā prajñāpāramitā balāsamanvāgatatā veditavyā yāvad buddhabalāsamanvāgatatayā prajñāpāramitā balāsamanvāgatatā vedjtavyā. anenāpi bhagavan paryāyeṇa mahāpāramiteyaṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ yad uta prajñāpāramitā.
iti mahārthatety ukto 'bhinirhāraḥ
atha khalv āyuṣmān śāriputro bhagavantam etad avocat: yo 'yaṃ bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitām adhimokṣyate, kutaś cyutvā sa ihāgato bhaviṣyati? kiyaccirasaṃprasthitaḥ sa kulaputro vā kuladuhitā vā abhūd anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau? kiyanto vānena tathāgatāḥ paryupāsitāḥ? kiyacciraṃ (PSP_2-3:149) sa dānapāramitāyāṃ caritaḥ? kiyacciraṃ śīlapāramitāṃ caritaḥ? kiyacciraṃ kṣāntipāramitāyāṃ caritaḥ? kiyacciraṃ vīryapāramitāyāṃ caritaḥ? kiyacciraṃ dhyānapāramitāyāṃ caritaḥ? kiyacciraṃ prajñāpāramitāyāṃ carito ya imāṃ prajñāpāramitām arthataś ca nayataś cādhimokṣyate?
evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ śāriputram etad avocat: sa khalu punaḥ śāriputra bodhisattvo mahāsattvo daśasu dikṣu tathāgatān arhataḥ samyaksaṃbuddhān paryupāsyehāgata ihopapanno bhaviṣyati. iti buddhasevā
yaḥ khalu punaḥ śāriputra bodhisattvo mahāsattvo 'saṃkhyeyāny aprameyāṇi kalpakoṭīniyutaśatasahasrāṇi samudāgato 'bhūd anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau, sa prathamacittotpādam upādāya dānapāramitāyāṃ caritaḥ śīlapāramitāyāṃ caritaḥ kṣāntipāramitāyāṃ carito vīryapāramitāyāṃ carito dhyānapāramitāyāṃ caritaḥ prajñāpāramitāyāṃ caritaḥ sann ihāgato bhaviṣyati. sa khalu punaḥ śāriputra bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitayā dṛṣṭayā śrutayā vā śāstā mayā dṛṣṭa iti cittam utpādayiṣyati, śāstā mayā śruta iti cittam utpādayiṣyati. sa khalu punaḥ śāriputra bodhisattvo mahāsattva imāṃ prajñāpāramitām arthataś ca nayataś cādhigamiṣyaty animittādvayānupalambhayogena.
atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: śakyā punar bhagavan prajñāpāramitā draṣṭuṃ vā śrotuṃ vā?
bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte na hi subhūte prajñāpāramitāyāḥ śrotāro draṣṭāro na prajñāpāramitāṃ te paśyanti na śṛṇvanti dharmajaḍatām upādaya. evaṃ dhyānapāramitāṃ vīryapāramitāṃ kṣāntipāramitāṃ śīlapāramitāṃ dānapāramitāṃ te na paśyanti na śṛṇvanti dharmajaḍatām upādāya. adhyātmaśūnyatāṃ yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāṃ na paśyanti na śṛṇvanti dharmajaḍatām upādāya. smṛtyupasthānāni na paśyanti na śṛṇvanti dharmajaḍatām upādāya. evaṃ samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgān na paśyanti na śṛṇvanti dharmajaḍatām upādāya. evam āryasatyāny apramāṇadhyānārūpyasamāpattayaḥ śūnyatānimittāpraṇihitāny abhijñāḥ sarvasamādhayaḥ sarvadhāraṇīmukhāni daśatathāgatabalāni catvāri vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikān buddhadharmān na paśyanti na śṛṇvanti. buddhabodhiṃ na paśyanti na śṛṇvanti dharmajaḍatām upādāya.
iti dānādipāramitāsamudāgamaḥ
evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: kiyacciraṃ caritaḥ sa bhagavan bodhisattvo mahāsattvo bhaviṣyati ya iha gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ yogam āpatsyate?
(PSP_2-3:150)
bhagavān āha: vibhajyaitat subhūte vyākartavyaṃ, syāt subhūte paryāyo yo bodhisattvo mahāsattvaḥ prathamacittotpādam upādāya gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ yogam āpadyate. evaṃ dhyānapāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ śīlapāramitāyāṃ dānapāramitāyāṃ yogam āpadyate. tac copāyakauśalena na ca kaṃcid dharmaṃ pratikṣipati yathā nopacayaṃ paśyati nāpacayaṃ, na jātu ṣaḍbhiḥ pāramitābhir virahito bhavati na buddhair bhagavadbhir, yaiś ca pūjāviśeṣair ākāṅkṣet tān buddhān bhagavataḥ satkartuṃ gurukartuṃ mānayituṃ pūjayituṃ tasya te pūjāviśeṣāḥ sahacittotpādenaiva saṃṛdhyante. buddhakṣetreṇa buddhakṣetraṃ saṃkrāmati. na jātu mātuḥ kukṣāv upapadyate. na ca jātu virahito bhavati abhijñābhir. na ca kenacit kleśena sārdhaṃ saṃvasati. na śrāvakacittena na pratyekabuddhacittena sārdhaṃ saṃvasati. buddhakṣetreṇa buddhakṣetraṃ saṃkrāmati sattvāṃś ca paripācayan buddhakṣetraṃ ca pariśodhayan. ayaṃ subhūte bobhisattvo mahāsattvo yo 'syāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ prathamacittotpādam upādāya yogam āpatsyate. ity upāyakauśalam
santi punaḥ subhūte mahāyānikāḥ kulaputrāḥ kuladuhitaraś ca yair bahūni buddhaśatāni bahūni buddhasahasrāṇi bahūni buddhaśatasahasrāṇi bahūni buddhakoṭiniyutaśatasahasrāṇi dṛṣṭāni bhavanti. tebhyaś cāntike śikṣamāṇair dānāni dattāni bhavanti, śīlaṃ rakṣitaṃ kṣāntir bhāvitā vīryam ārabdhaṃ dhyānam āsevitaṃ prajñā bhāvitā bhavati sā copalambhayogena. te 'syāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ parṣaḍbhyo 'pakramiṣyanti. te punaḥ kulaputrāḥ kuladuhitaraś cāgauravatayāsyāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ buddhānāṃ bhagavatām antikād apakramiṣyanti. ihaiva te kulaputrāḥ kuladuhitaraś ca mahāyānikāḥ saṃnipatitā ye gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyām apakramiṣyanti. tat kasya hetos? tathā hi te kulaputrāḥ kuladuhitaraś ca pūrvānte 'pi gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyām apakrāntā, etarhy api gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyām apakrāmānti. na kāyena na cittena samagrīn dāsyanti duṣprajñasaṃvartanīyaṃ karmopaceṣyanti. te tena dauṣprajñasaṃvartanīyena karmaṇā kṛtenopacitena imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣyamāṇāṃ pratyākhyāsyanti, taiḥ pratyākhyāya atītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ sarvajñatāpratyākhyātā bhavati. te tena sarvajñatāpratyākhyānena dharmavyasanasaṃvartanīyena karmaṇā kṛtenopacitena bahūni varṣāṇi bahūni varṣaśatāni bahūni varṣasahasrāṇi (PSP_2-3:151) bahūni varṣakoṭīniyutaśatasahasrāṇi mahāniraye prakṣepsyante. teṣāṃ mahānirayān mahānirayaṃ saṃkrāmatāṃ tejaḥsaṃvartanī vā apsaṃvartanī vā vāyusaṃvartanī vā prādurbhāvo bhaviṣyati. te tāsu saṃvartanīṣu prādurbhātāsv anyeṣu lokadhātuṣu ye mahānirayās teṣu prakṣepsyante. te tatropapannāḥ samānāḥ, mahānirayān mahānirayaṃ saṃkramiṣyanti. teṣāṃ mahānirayān mahānirayaṃ saṃkrāmatāṃ punar eva saṃvartanīyaḥ prādurbhaviṣyanti. tāsu saṃvartanīṣu prādurbhūtāsu pūrvasyāṃ diśi prakṣepsyante, dakṣiṇasyāṃ paścimāyām uttarasyāṃ vidikṣūrdhvam adho diśi yo mahānirayās teṣu prakṣepsyante. tebhyo 'pi punaḥ saṃvartanīṣu prādurbhūtāsv anyeṣu lokadhātuṣu ye mahānirayās teṣu prakṣepsyante. teṣu punar api tebhyo lokadhātubhyaḥ saṃvartanīṣu prādurbhūtāsu tebhyo mahānirayebhaś cyutās tena dharmavyasanasaṃvartanīyena karmaṇākṣīṇena punar eva ihopapatsyante. te punar eva mahānirayān mahānirayaṃ saṃkramiṣyanti. te teṣu mahānirayeṣūpapannā bahūni tīvrāṇi mahākaṭukāni mahānirayaduḥkhāni pratyanubhaviṣyanti. tāvad eva te tāni nirayaduḥkhāṃ pratyanubhaviṣyanti yāvat punar eva saṃvartanīyaḥ prādurbhaviṣyanti. saṃvartanīṣu prādurbhūtāsv itaś cyutā anyeṣu lokadhātuṣu punar eva mahānirayeṣūpapatsyante. evaṃ samantāt punar api daśasu dikṣu tiryagyoniṣūpapatsyante. punar eva daśasu dikṣu yamalokeṣūpapannā mahātīvrāṃ mahākaṭukāṃ mahāduṣkhāṃ vedanāṃ vedayantas tat karma kṣepayiṣyanti. te bahuduḥkhavedanīyaṃ karma kṣepayitvā kadācit karhicit mānuṣyakam ātmabhāvaṃ pratilapsyante. te yatra yatropapatsyante tatra tatra jātyandhā bhaviṣyanti. jātyandhakuleṣūpapatsyante. caṇḍālakuleṣu vā puṣkasakuleṣu vā śākunikuleṣu vā sukarikuleṣu vā aurabhikakuleṣu vā nīceṣu vā kutsiteṣu vā kuleṣu vā nīcavṛttisu vā upapatsyante. te teṣūpapannā andhā vā bhaviṣyanti kāṇā vā ajihvā vā ahastā vā apādā vā akarṇakā vā anāsikā vā yatra buddhaśabdaṃ na śroṣyanti na dharmaśabdaṃ na saṃghaśabdaṃ na bodhisattvaśabdaṃ na pratyekabuddhaśabdaṃ śroṣyanti nārhacchabdaṃ śroṣyanti te tenaiva dharmavyasanasaṃvartanīyena karmaṇā kṛtenopacitena.
atha khalv āyuṣmān śāriputro bhagavantam etad avocat: pañca bhagavann ānantaryāṇy asya dharmavyasanasaṃvartanīyasya karmaṇaḥ kṛtasyopacitasya prativarṇikā api na bhavanti?
bhagavān āha: prativarṇiketi śāriputra na vaktavyāsya dharmavyasanasaṃvartanīyakarmaṇaḥ kṛtasyopacitasya. ye prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ pratibādhitavyāṃ maṃsyante, nātra śikṣitavyaṃ naiṣa dharmo naiṣa vinayo naitac (PSP_2-3:152) chāstuḥ śāsanaṃ naitat tathāgatair arhadbhiḥ samyaksaṃbuddhair bhāṣitam iti bhāṣyante, ta ātmanā ca prativahitavyāṃ maṃsyante, anyāṃś ca sattvān vivecayiṣyanti. te svasaṃtānāny upahatya parasaṃtānāny upahantavyāni maṃsyante. te svasaṃtānaṃ saviṣaṃ kṛtvā parasaṃtānāny api saviṣāṇi kariṣyanti. te svayaṃ naṣṭāḥ. parān api nāśayiṣyanti. svayaṃ ca gambhīrāṃ prajñāramitām ajānanto 'buddhyamānāḥ prativahitavyāṃ maṃsyante, parāṃś ca tathaiva grāhayiṣyanti. nāhaṃ śāriputra teṣāṃ pudgalānāṃ śravaṇam apy abhyanujānāmi kaḥ punar vādo darśanaṃ kuta eva sthānaṃ, tat kasya hetor? dharmadūṣakā hi te śāriputra tathārūpāḥ pudgalā veditavyāḥ kaśaṃbakajātīyāḥ kṛṣṇā hi jātayaḥ śāriputra tathārūpāḥ pudgalā veditavyāḥ. teṣāṃ khalu punaḥ śāriputra tathārūpāṇāṃ pudgalānāṃ ye śrotavyaṃ śraddhātavyaṃ maṃsyante te 'nayena vyasanam āpatsyante. yaś cemāṃ śāriputra prajñāpāramitāṃ dūṣayiṣyati dharmadūṣakaḥ sa pudgalo veditavyaḥ.
śāriputra āha: na khalu punar bhagavaṃs tasya dharmadūṣakasya pudgalasya bhagavatā tatropapannasyātmabhāvasya pramāṇam ākhyātam.
bhagavān āha: tiṣṭhatu śāriputra tasya dharmadūṣakasya pudgalasya tatropapannasyātmabhāvasya pramāṇam. tat kasya hetoḥ? mā tasya dharmadūṣakasya pudgalasyātmabhāvasya pramāṇaṃ śrutvā uṣṇaṃ rudhiraṃ mukhād āgacchet, maraṇaṃ vā nigacchet maraṇamātrakaṃ vā, duḥkhaṃ śrutvā śokaśalpasamarpito vā bhavet. ucchoṣyed vā mlāyed vā nīlo vā harito vā lūno vā yāvad idaṃ tasya dharmadūṣakasya pudgalasya dṛśasyātmabhāvapratilābhasya pramāṇam iti, yasyāyam īdṛśo doṣaḥ saṃvidyata iti. na bhagavān āyuṣmataḥ śāriputrasyāvakāśaṃ karotīdaṃ tasyātmabhāvasya pramāṇaṃ bhaviṣyatīti.
śāriputra āha: ākhyātu bhagavān paścimāyā janatāyā ālokāḥ kṛto bhaviṣyaty anena dharmavyasanasaṃvartanīyena karmaṇā kṛtenopacitena dharmadūṣakāḥ pudgalā īdṛśam ātmabhāvaṃ parigrahīṣyantīti.
bhagavān āha: evam eva śāriputra paścimāyā janatāyā ālokaḥ kṛto bhaviṣyaty anenāsau dharmavyasanasaṃvartanīyena karmaṇā kṛtenopacitena mahānirayeṣu duḥkham anubhaviṣyati. yā etasyaiva duḥkhasyāpramāṇatā bahutaraṃ ceyacciraṃ duḥkhāni pratyanubhaviṣyantīti, eṣa eva śuklāṃśikasya kulaputrasya vā kuladuhitur vā tebhyo dharmavyasanasaṃvartanīyebhyaḥ. karmabhyo nirvṛttir bhaviṣyati. te jivitahetor api dharmaṃ na pratikṣepsyanti. mā bhūd asmākam īdṛśair duḥkhaiḥ samavadhānam iti.
atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: susaṃvṛtakāyavāgmanaskarmaṇā (PSP_2-3:153) bhagavan kulaputreṇa vā kuladuhitā vā bhavitavyaṃ mā bhūd īdṛśānāṃ duḥkhānām anubhavanam iti tathāgataṃ vā na drakṣyāma iti dharmaṃ vā na śroṣyāma iti saṃghaṃ vā na drakṣyāma ity apagatabuddhotpādeṣu vā buddhakṣetreṣūpapatsyāmaha iti manuṣyadaridreṣu vā agrāhyavacanā vā bhaviṣyāma ity. anena bhagavan dharmapratikṣepavākkarmaṇā kṛtenopacitena vyasanasaṃvartanīyaṃ karmakṛtam upacitaṃ bhavati.
bhagavān āha: anena subhūte sarvadharmapratikṣepavākkarmaṇā kṛtenopacitena dharmavyasanasaṃvartanīyaṃ karma kṛtaṃ bhavaty upacitam ihaiva te subhūte mohapuruṣāḥ svākhyāte dharmavinaye pravrajitā bhaviṣyanti. ya imāṃ prajñāpāramitāṃ dūṣayitavyāṃ maṃsyante pratibādhitavyāṃ maṃsyante. prajñāpāramitayā subhūte dūṣitayā pratibādhitayā buddhānāṃ bhagavatāṃ bodhir dūṣitā pratibādhitā bhavati, buddhānāṃ bhagavatāṃ bodhyā dūṣitayā pratibādhitayātītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ sarvajñatā dūṣitā bhavati pratibādhitā. sarvajñatayā dūṣitayā pratibādhitayā dharmaḥ. pratibādhito bhavati. dharmeṇa pratibādhitena saṃghaḥ. pratibādhito bhavati. saṃghena pratibādhitena laukikī samyagdṛṣṭir lokottarā ca samyakdṛṣṭiḥ pratibādhitā bhavati. evaṃ ṣaṭpāramitāḥ saptatriṃśadbodhipakṣyā dharmā āryasatyāny apramāṇadhyānārūpyasamāpattayaḥ. pratibādhitā bhavanti. śūnyatānimittāpraṇihitavimokṣamukhāny aṣṭavimokṣā navānupūrvavihārasamāpattayaḥ ṣaḍabhijñāḥ pratibādhitā bhavanti. adhyātmaśūnyatā yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatā sarvasamādhayaḥ sarvadhāraṇīmukhāni daśabodhisattvabhūmayaḥ pratibādhitā bhavanti. daśatathāgatabalāni catvāri vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikā buddhadharmāḥ pratibādhitā bhavanti. yāvat sarvajñatā pratibādhitā bhavati. sarvajñatayā pratibādhitayāprameyāsaṃkhyeyāparimāṇo 'puṇyaskandhaḥ parigṛhīto bhavati. tena vāpuṇyaskandhena parigṛhitenāprameyam asaṃkhyeyam aparimāṇaṃ duḥkhadaurmanasyaṃ parigṛhītaṃ bhavati.
iti dharmavyasanasaṃvartanakarma
subhūtir āha: ya ime bhagavan mohapuruṣā gambhirāṃ prajñāpāramitāṃ pratibādhiṣyanti, katamair ākārair imāṃ prajñāpāramitāṃ pratibādhiṣyanti?
bhagavān āha: caturbhiḥ subhūte ākārais te mohapuruṣā imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ pratibādhiṣyanti. katamaiś caturbhir? yad uta mārādhiṣṭhitāś ca te mohapuruṣā bhaviṣyanti. anabhiyuktāś ca gambhīreṣu dharmeṣu bhaviṣyanti (PSP_2-3:154) na ca prasādaṃ pratilapsyante. abhiniviṣṭāś ca te pañcaskandheṣu bhaviṣyanti pāpamitrahastagatā. doṣacaritāś ca te mohapuruṣā bhaviṣyanty ātmotkarṣakāḥ parapaṃsakāḥ. ebhiḥ subhūte caturbhir ākāraiḥ samanvāgatās te mohapuruṣā gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ pratikṣepsyanti.
subhūtir āha: duradhimocyā bhagavan gambhīrā prajñāpāramitānabhiyuktena kuśalamūlavirahitena pāpamitrahastagatena.
bhagavān āha: evam etat subhūte duradhimocyā gambhīrā prajñāpāramitānabhiyuktaiḥ kuśalamūlavirahitaiḥ pāpamitrahastagataiḥ.
subhūtir āha: kiyad bhagavan gambhīrā prajñāpāramitā yeyaṃ duradhimocyā?
bhagavān āha: rūpaṃ subhūte 'baddham amuktaṃ. tat kasya heto? rūpāsvabhāvo hi subhūte rūpaṃ, vedanāsvabhāvo hi vedanā, saṃjñāsvabhāvo hi saṃjñā, saṃskārāsvabhāvo hi saṃskārā, vijñānaṃ subhūte 'baddham amuktam. tat kasya hetor? vijñānāsvabhāvo hi vijñānam. dānapāramitā subhūte 'baddhāmuktā. tat kasya hetor? dānapāramitāsvabhāvā hi dānapāramitā. evaṃ śīlapāramitā kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā prajñāpāramitā subhūte 'baddhāmuktā. tat kasya hetoḥ? prajñāpāramitāsvabhāvā hi prajñāpāramitā. adhyātmaśūnyatā subhūte 'baddhāmuktā. tat kasya hetor? adhyātmaśūnyatāsvabhāvā hy adhyātmaśūnyatā, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatā subhūte 'baddhāmuktā. tat kasya hetor? abhāvasvabhāvaśūnyatāsvabhāvā hy abhāvasvabhāvaśūnyatā. smṛtyupasthānāni subhūte 'baddhāny amuktāni. tat kasya hetoḥ? smṛtyupasthānāsvabhāvā hi smṛtyupasthānām. evaṃ samyakprahāṇarddhipādendriyabodhyaṅgāni mārgāḥ subhūte 'baddhā amuktās. tat kasya hetor? mārgāsvabhāvā hi mārgāḥ. evaṃ daśabalāni vaiśāradyāni pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikā buddhadharmāḥ sarvākārajñatā subhūte 'baddhāmuktā. tat kasya hetoḥ? sarvākārajñatāsvabhāvo hi subhūte sarvākārajñatā. rūpasya subhūte pūrvānto 'baddho 'muktas. tat kasya hetoḥ? pūrvāntābhāvasvabhāvo hi subhūte rūpaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ vijñānasya subhūte pūrvānto 'baddho 'muktas. tat kasya hetoḥ? pūrvāntābhāvasvabhāvo hi subhūte vijñānam, evaṃ yāvat sarvākārajñatāyāḥ subhūte pūrvānto 'baddho 'muktas. tat kasya hetoḥ? pūrvānto 'bhāvasvabhāvo hi subhūte sarvākārajñatā. rūpasya subhūte 'parānto 'baddho 'muktas. tat kasya hetor? aparānto 'bhāvasvabhāvo hi subhūte rūpaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānasya subhūte 'parānto 'baddho 'muktaḥ. tat kasya hetor? aparāntābhāvasvabhāvo (PSP_2-3:155) hi subhūte vijñānam. evaṃ yāvat sarvākārajñatāyāḥ subhūte 'parānto 'baddho 'muktaḥ. tat kasya hetor? aparāntābhāvasvabhāvo hi subhūte sarvākārajñatā. rūpaṃ subhūte pratyutpannam abaddham amuktaṃ. tat kasya hetoḥ? pratyutpannābhāvasvabhāvo hi subhūte rūpaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārā, vijñānaṃ subhūte pratyutpannam abaddham amuktaṃ. tat kasya hetoḥ? pratyutpannābhāvasvabhāvo hi subhūte vijñānaṃ. yāvat sarvākārajñatā pratyutpannābaddhāmuktā. tat kasya hetoḥ? pratyutpannābhāvasvabhāvo hi subhūte sarvākārajñatā.
subhūtir āha: duradhimocyā bhagavan prajñāpāramitānabhiyuktair anavaropitakuśalamūlaiḥ pāpamitrahastagatair māravaśagataiḥ kuśīdair hīnavīryair muṣitasmṛtibhir asaṃprajānaiḥ.
bhagavān āha: evam etat subhūte duradhimocyā subhūte prajñāpāramitānabhiyuktair anavaropitakuśalamūlaiḥ pāpamitrahastagatair māravaśagataiḥ kuśīdair hīnavīryair muṣitasmṛtibhir asaṃprajānaiḥ.
iti karmāvaraṇasya catvāro hetavaḥ
yā subhūte rūpasya viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā, vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇāṃ, yā vijñānasya viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yā dānapāramitāyā viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. evaṃ śīlapāramitāyāḥ kṣāntipāramitāyā vīryapāramitāyā dhyānapāramitāyā, yā prajñāpāramitāyā viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yādhyātmaśūnyatāyā viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yāvad yābhāvasvabhāvaśūnyatāyā viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. evaṃ yā saptatriṃśadbodhipakṣyāṇāṃ dharmāṇāṃ viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. evam āryasatyānām apramāṇānāṃ dhyānārūpyasamāpattīnāṃ yā viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yā śūnyatānimittāpraṇihitānāṃ viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yāṣṭānāṃ vimokṣāṇāṃ navānupūrvavihārasamāpattīnāṃ viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yā ṣaṇṇām abhijñānāṃ viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. evaṃ yā sarvasamādhīnāṃ sarvadhāraṇīmukhānāṃ viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yā daśānāṃ bodhisattvabhūmīnāṃ viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yā daśānāṃ tathāgatabalānāṃ viśuddhiś caturṇāṃ vaiśāradyānāṃ catasṛṇāṃ pratisaṃvidāṃ yāvad aṣṭādaśānām āveṇikānāṃ buddhadharmāṇāṃ viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. yā bodher viśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā.
punar aparaṃ subhūte yā rūpaviśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā, yā phalaviśuddhiḥ prajñāpāramitāviśuddhiḥ sā, yā prajñāpāramitāviśuddhiḥ rāpaviśuddhiḥ. (PSP_2-3:156) sā iti hi rūpaviśuddhiś ca phalaviśuddhiś ca prajñāpāramitāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. evaṃ yāvad yā sarvākārajñatāviśuddhiḥ prajñāpāramitāviśuddhiḥ sā, yā prajñāpāramitāviśuddhiḥ. sarvākārajñatāviśuddhiḥ. sā iti hi sarvākārajñatāviśuddhiś ca prajñāpāramitāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. iti viśuddhisāmānyam
punar aparaṃ subhūte yā ātmaviśuddhiḥ rūpaviśuddhiḥ sā, yā rūpaviśuddhir ātmaviśuddhiḥ sā iti hy ātmaviśuddhiś ca rūpaviśuddhiś cādvayam etad advaidhikāram abhinnam acchinnam. evaṃ yā sattvajīvapoṣapuruṣapudgalamanujamānavakārakavedakajānakapaśyakaviśuddhiḥ rūpaviśuddhiḥ sā, yā rūpaviśuddhir yāvat paśyakaviśuddhiḥ sā iti hi yāvat paśyakaviśuddhiś ca rūpaviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. evaṃ yāvad yā paśyakaviśuddhiḥ sarvajñatāviśuddhiḥ sā, yā sarvajñatāviśuddhiḥ paśyakaviśuddhiḥ sā iti hi paśyakaviśuddhiś ca sarvajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
punar aparaṃ subhūte ātmapariśuddhyā rūpaviśuddhī rūpaviśuddhyā ātmapariśuddhir iti hy ātmapariśuddhiś ca rūpapariśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. evaṃ sattvajīvapoṣapuruṣapudgalamanujamānavakārakavedakajānakapaśyakapariśuddhyā rūpaviśuddhiḥ rūpapariśuddhyā yāvat paśyakapariśuddhir iti hi paśyakapariśuddhiś ca rūpapariśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. evaṃ yāvat paśyakapariśuddhyā sarvajñatāpariśuddhiḥ sarvajñatāviśuddhyā paśyakapariśuddhir iti hi paśyakaviśuddhiś ca sarvajñatāpariśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
punar aparaṃ subhūte rāgapariśuddhyā rūpapariśuddhir yāvat sarvajñatāpariśuddhir iti hi rāgapariśuddhiś ca sarvajñatāpariśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. evaṃ doṣamohapariśuddhyā rūpapariśuddhir yāvat sarvajñatāpariśuddhir iti hi doṣamohapariśuddhiś ca sarvajñatāpariśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
punar aparaṃ subhūte rāgadoṣamohapariśuddhyā rūpapariśuddhir evaṃ yāvat sarvajñatāpariśuddhir iti hi rāgadoṣamohapariśuddhiś ca sarvajñatāpariśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
(PSP_2-3:157)
iti śrāvakasya kleśāvaraṇaviśuddhiḥ
punar aparaṃ subhūte yā rūpaviśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā, evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārā yā vijñānaviśuddhiḥ phalaviśuddhir eva sā. evaṃ yāvad avidyāviśuddhyā saṃskāraviśuddhiḥ saṃskāraviśuddhyā vijñānaviśuddhir vijñānaviśuddhyā nāmarūpaviśuddhir nāmarūpaviśuddhyā ṣaḍāyatanaviśuddhiḥ ṣaḍāyatanaviśuddhyā sparśaviśuddhiḥ sparśaviśuddhyā vedanāviśuddhiḥ vedanāviśuddhyā tṛṣṇāviśuddhiḥ tṛṣṇāviśuddhyā upādānaviśuddhir upādānaviśuddhyā bhavaviśuddhir bhavaviśuddhyā jātiviśuddhir jātiviśuddhyā jarāmaranaśokaparidevaduṣkhadaurmanasyopāyāsaviśuddhir jarāmaranaḍokaparidevaduṣkhadaurmanasyopāyāsaviśuddhyā sarvajñatāviśuddhir iti hi jarāmaraṇaśokaparidevaduṣkhadaurmanasyopāyāsaviśuddhiś ca sarvajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
iti pratyekabuddhasya jñeyāvaraṇaikadeśaviśuddhiḥ
punar aparaṃ subhūte dānapāramitāviśuddhiḥ dānapāramitāviśuddhyā śīlapāramitāviśuddhiḥ śīlapāramitāviśuddhyā kṣāntipāramitāviśuddhiḥ kṣāntipāramitāviśuddhyā vīryapāramitāviśuddhir vīryapāramitāviśuddhyā dhyānapāramitāviśuddhir dhyānapāramitāviśuddhyā prajñāpāramitāviśuddhiḥ prajñāpāramitāviśuddhyā adhyātmaśūnyatāviśuddhir adhyātmaśūnyatāviśuddhyā bahirdhāśūnyatāviśuddhir bahirdhāśūnyatāviśuddhyā adhyātmabahirdhāśūnyatāviśuddhir adhyātmabahirdhāśūnyatāviśuddhyā, evaṃ yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāviśuddhir abhāvasvabhāvaśūnyatāviśuddhyā smṛtyupasthānaviśuddhiḥ smṛtyupasthānaviśuddhyā samyakprahāṇaviśuddhiḥ samyakprahāṇaviśuddhyā ṛddhipāda viśuddhir ṛddhipāda viśuddhyā indriya viśuddhir indriyaviśuddhyā balaviśuddhir balaviśuddhyā bodhyaṅgaviśuddhir bodhyaṅgaviśuddhyā mārgaviśuddhir mārgaviśuddhyā āryasatyaviśuddhir āryasatyaviśuddhyā apramāṇaviśuddhir apramāṇaviśuddhyā dhyānaviśuddhir dhyānaviśuddhyā ārūpyaviśuddhir ārūpyaviśuddhyā abhijñāviśuddhir abhijñāviśuddhyā śūnyatānimittāpraṇihitaviśuddhiḥ śūnyatānimittāpraṇihitaviśuddhyā aṣṭavimokṣaviśuddhir aṣṭavimokṣaviśuddhyā navānupūrvavihārasamāpattiviśuddhir navānupūrvavihārasamāpattiviśuddhyā sarvasamādhiviśuddhiḥ sarvasamādhiviśuddhyā sarvadhāraṇīmukhaviśuddhiḥ sarvadhāraṇīmukhaviśuddhyā daśabalavaiśāradyaviśuddhir daśabalavaiśāradyaviśuddhyā pratisaṃvidviśuddhiḥ pratisaṃvidviśuddhyā āveṇikabuddhadharmaviśuddhir āveṇikabuddhadharmaviśuddhyā sarvajñatāviśuddhir (PSP_2-3:158) iti hi sarvajñatāviśuddhiś cāveṇikabuddhadharmaviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
iti bodhisattvasya yānatrayamārgaviśuddhiḥ
punar aparaṃ subhūte yā prajñāpāramitāviśuddhiḥ sā rūpaviśuddhir yā rūpaviśuddhiḥ sā yāvat sarvākārajñatāviśuddhir iti hi prajñāpāramitāviśuddhiś ca rūpaviśuddhiś ca sarvākārajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnaṃ, vedanāsaṃjñāsaṃskārā yā prajñāpāramitāviśuddhiḥ sā vijñānaviśuddhir yā vijñānaviśuddhiḥ sā sarvākārajñatāviśuddhir iti hi prajñāpāramitāviśuddhiś ca vijñānaviśuddhiś ca sarvākārajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. evaṃ dhyānapāramitāviśuddhir vīryapāramitāviśuddhiḥ kṣāntipāramitāviśuddhiḥ śīlapāramitāviśuddhir yā dānapāramitāviśuddhiḥ sā rūpaviśuddhir yā rūpaviśuddhiḥ sā sarvākārajñatāviśuddhir iti hi dānapāramitāviśuddhiś ca rūpaviśuddhiś ca sarvākārajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnaṃ, vedanāsaṃjñāsaṃskārā yā dānapāramitāviśuddhiḥ sā vijñānaviśuddhir yā vijñānaviśuddhiḥ sā sarvākārajñatāviśuddhir iti hi dānapāramitāviśuddhiś ca vijñānaviśuddhiś ca sarvākārajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
iti mṛdumṛdumārgaḥ
punar aparam adhyātmaśūnyatāviśuddhyā yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāviśuddhyā sarvākārajñatāviśuddhir iti hy adhyātmaśūnyatāviśuddhiś ca yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāviśuddhiś ca sarvākārajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādaviśuddhyā yāvad daśabalavaiśāradyāveṇikabuddhadharmaviśuddhyā sarvākārajñatāviśuddhir iti hi skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādaviśuddhiś ca pāramitā bodhipakṣyadharmāryasatyāpramāṇadhyānārūpyasamāpattyaṣṭavimokṣanavānupūrvavihārasamāpattiśūnyatānimittāpraṇihitābhijñāsarvasamādhisarvadhāraṇīmukhaviśuddhir daśabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikabuddhadharmaviśuddhiś ca sarvākārajñatāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
punar aparaṃ subhūte sarvākāpajñatāviśuddhiś ca prajñārāramitāviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. iti mṛdumadhyamārgaḥ
punar aparaṃ subhūte saṃskṛtaviśuddhyā asaṃskṛtaviśuddhir asaṃskṛtaviśuddhyā saṃskṛtaviśuddhir iti hi saṃskṛtaviśuddhiś cāsaṃskṛtaviśuddhiś (PSP_2-3:159) cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam.
punar aparaṃ subhūte 'tītaviśuddhyānāgataviśuddhir anāgataviśuddhyātītaviśuddhir atītānāgataviśuddhyā pratyutpannaviśuddhiḥ pratyutpannaviśuddhyātītānāgataviśuddhir iti hy atītānāgataviśuddhiś ca pratyutpannaviśuddhiś cādvayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam. iti mṛdvadhimātrāmārgaḥ
atha khalv āyuṣmān śāriputro bhagavantam etad avocat: gambhiraiṣā bhagavan viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śariputra āha: kasya viśuddhatvāt?
bhagavān āha: rūpasya viśuddhatvāc chānputra gambhīrā viśuddhiḥ. vedanā saṃjñāsaṃskārā vijñānasya viśuddhatvād gambhīrā. evaṃ pṛthivīdhātvabdhātutejodhātuvāyudhātvākāśadhātuvijñānadhātuviśuddhatvād gambhirā. evaṃ cakṣuḥśrotraghrāṇajihvākāyamanoviśuddhatvād gambhīrā. rūpaśabdagandharasasparśadharmaviśuddhatvād gambhīrā. dānaśīlakṣāntivīryadhyānaprajñāpāramitāviśuddhatvād gambhīrā. adhyātmaśūnyatāviśuddhyā gambhīrā, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāviśuddhyā gambhirā. smṛtyupasthānaviśuddhyā gambhīrā. samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgaviśuddhyā gambhīrā. śūnyatānimittāpraṇihitaviśuddhyā gambhīrā. aṣṭavimokṣanavānupūrvavihārasamāpattiviśuddhyā gambhīrā. abhijñāviśuddhyā gambhīrā. sarvasamādhisarvadhāraṇīmukhaviśuddhyā gambhīrā. daśatathāgatabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikabuddhadharma viśuddhyā gambhīrā. bodhisattvasarvākārajñatāviśuddhyā gambhīrā. iti madhyāmṛdumārgaḥ
śāriputra āha: ālokabhūtā bhagavan prajñāpāramitā.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputrātyantālokaviśuddhiḥ.
śāriputra āha: kasya viśuddhatvāt?
bhagavān āha: prajñāpāramitāviśuddhatvāc chāriputrātyantālokaviśuddhiḥ. evaṃ dhyānapāramitāviśuddhatvād vīryapāramitāviśuddhatvāt kṣāntipāramitāviśuddhatvāc chīlapāramitāviśuddhatvād dānapāramitāviśuddhatvād atyantālokaviśuddhiḥ. adhyātmaśūnyatāviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatā viśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ. smṛtyupasthānaviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ. samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṇgamārgaviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ. āryasatyāpramāṇadhyānaārūpyasamāpattiviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ. aṣṭavimokṣanavānupūrvavihārasamāpattiviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ. śūnyatānimittāpraṇihitābhijñāviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ. sarvasamādhisarvadhāraṇīmukhaviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ. (PSP_2-3:160) daśabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikabuddhadharmaviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ, yāvat sarvākārajñatāviśuddhyā atyantālokaviśuddhiḥ.
iti madhyamadhyāmārgaḥ
śāriputra āha: apratisaṃdhir bhagavan viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kasyāsaṃkrāntyā viśuddhiḥ?
bhagavān āha: rūpasyāsaṃkrāntir apratisaṃdhir viśuddhiḥ, vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇāṃ vijñānasyāsaṃkrāntir apratisaṃdhir viśuddhiḥ. evaṃ yāvat sarvākārajñatāyā asaṃkrāntir apratisaṃdhir viśuddhiḥ.
iti madhyādhimātrāmārgaḥ
śāriputra āha: asaṃkliṣṭā bhagavan viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantāsaṃkliṣṭatvāc chāriputra.
śariputra āha: kasya bhagavann asaṃkleśatayā viśuddhiḥ?
bhagavān āha: rūpasya prakṛtyasaṃkliṣṭatvād viśuddhiḥ, vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇāṃ vijñānasya prakṛtyasaṃkliṣṭatayā viśuddhiḥ. evaṃ yāvat sarvākārajñatāyāḥ prakṛtyasaṃkliṣṭatayā viśuddhiḥ. ity adhimātramṛdumārgaḥ
śāriputra āha: aprāptir anabhisamayā bhagavan viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantāprāptyanabhisamayatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kasya bhagavann aprāptyānabhisamayena viśuddhiḥ?
bhagavān āha: rūpasyāprāptyānabhisamayena viśuddhiḥ, vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇāṃ vijñānasyāprāptyānabhisamayena viśuddhiḥ. evaṃ yāvat sarvākārajñatāyā aprāptyānabhisamayena viśuddhiḥ. ity adhimātramadhyamārgaḥ
śāriputra āha: anabhinivṛttir bhagavan viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantānabhinivṛttatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kasya bhagavann anabhinivṛttyā viśuddhiḥ?
bhagavān āha: rūpasya śāriputrānabhinivṛttyā viśuddhiḥ, vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇāṃ vijñānasyānabhinivṛttyā viśuddhiḥ. evaṃ yāvat sarvākārajñatāyā anabhinivṛttyā viśuddhiḥ. ity adhimātrādhimātrāmārgaḥ
śāriputra āha: anupapattir bhagavan kāmadhātor viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavan kāmadhātor anupapattir viśuddhiḥ?
bhagavān āha: kāmadhātusvabhāvānupapattyā śāriputrānupapattir viśuddhiḥ.
śāriputra āha: anupapattir bhagavan rūpadhātor viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
(PSP_2-3:161)
śāriputra āha: kathaṃ bhagavan rūpadhātor anupapattir viśuddhiḥ?
bhagavān āha: rūpadhātusvabhāvānupapattyā śāriputrānupapattir viśuddhiḥ.
śāriputra āha: anupapattir bhagavann ārūpyadhātor viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavann ārūpyadhātor anupapattir viśuddhiḥ?
bhagavān āha: ārūpyadhātusvabhāvānupapattyā śāriputrānupapattir viśuddhiḥ. iti traidhātukapratipakṣatvaṃ bhāvanāmārgasya
śāriputra āha: na jānīte bhagavan viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavan na jānīte viśuddhiḥ?
bhagavān āha: dharmajaḍatām upādāya śariputra na saṃjānite viśuddhiḥ.
śāriputra āha: rūpaṃ na jānāti bhagavan viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavan rūpaṃ na jānāti viśuddhiḥ?
bhagavān āha: svalakṣaṇaśūnyatām upādāya śariputra rūpaṃ na jānāti viśuddhiḥ.
śāriputra āha: vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ bhagavan na jānāti viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputa.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavan vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ na jānāti viśuddhiḥ?
bhagavān āha: svalakṣaṇaśūnyatām upādāya śāriputra vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ na jānāti viśuddhiḥ.
śāriputra āha: sarvadharmān bhagavan na jānāti viśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavān sarvadharmān na jānāti viśuddhiḥ?
bhagavān āha: sarvadharmānupalabdhyā śāriputra sarvadharmān na jānāti. iti jñeyajñānādvayasamatāmārgasya
śāriputra āha: sarvajñatāyā bhagavan prajñāpāramitā nāpakāraṃ karoti nopakāraṃ karoti.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavan sarvajñatāyāḥ prajñāpāramitā nāpakāraṃ karoti nopakāraṃ karoti?
(PSP_2-3:162)
bhagavān āha: dharmasthititām upādāya śāriputra prajñāpāramitā sarvajñatāyā nāpakāraṃ karoti nopakāraṃ karoti.
śāriputra āha: prajñāpāramitāviśuddhir bhagavan na kaṃcid dharmaṃ parigṛhṇāti?
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāc chāriputra.
śāriputra āha: kathaṃ bhagavan prajñāpāramitāviśuddhir na kaṃcid dharmaṃ parigṛhṇāti?
bhagavān āha: dharmadhātuparigṛhītām upādāya.
atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: ātmaviśuddhito bhagavan rūpaviśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhitām upādāya.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann ātmaviśuddhyā rūpaviśuddhiḥ?
bhagavān āha: ātmāsadbhūtatvāt subhūte rūpāsadbhūtatvād atyantaviśuddhiḥ.
subhūtir āha: ātmaviśuddhyā bhagavan vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānaviśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhitām upādāya.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann ātmaviśuddhyā vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānaviśuddhiḥ.
bhagavān āha: ātmāsadbhūtatvāt subhūte vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānāsadbhūtatvād atyantaviśuddhiḥ.
subhūtir āha: ātmaviśuddhyā bhagavan dānapāramitāviśuddhiḥ. evaṃ śīlapāramitā kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā ātmaviśuddhyā bhagavan prajñāpāramitāviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā bhagavan smṛtyupasthānaviśuddhiḥ. evaṃ samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgānām, ātmaviśuddhyā bhagavaṅ mārgaviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā āryasatyāpramāṇadhyānārūpyasamāḥattiviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā śūnyatānimittāpraṇihitaviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā aṣṭavimokṣanavānupūrvavihārasamāpattiviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā adhyātmaśūnyatāviśuddhiḥ, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā samādhidhāraṇīmukhaviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā daśabalavaiśāradyapratisaṃvidviśuddhiḥ. ātmaviśuddhyā bhagavann aṣṭādaśāveṇikabuddhadharmaviśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: ātmaviśuddhyā bhagavan sarvadharmaviśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
(PSP_2-3:163)
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann ātmaviśuddhyā sarvadharmaviśuddhiḥ?
bhagavān āha: ātmāsadbhūtatvāt subhūte sarvadharmāsadbhūtatvād viśuddhiḥ.
subhūtir āha: ātmaviśuddhyā bhagavan srotaāpattiphalaviśuddhiḥ, evaṃ sakṛdāgāmiphalānāgāmiphalārhattvapratyekabodhiviśuddhiḥ.
bhagavān āha: svalakṣaṇaśūnyatām upādāya.
subhūtir āha: ātmaviśuddhyā bhagavan bodhiviśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann ātmaviśuddhyā bodhiviśuddhīḥ?
bhagavān āha: svalakṣaṇaśūnyatām upādāya.
subhūtir āha: ātmaviśuddhyā bhagavan sarvajñatāviśuddhiḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann ātmaviśuddhyā sarvajñatāviśuddhiḥ?
bhagavān āha: svalakṣaṇaśūnyatām upādāya.
subhūtir āha: dvayaviśuddhir bhagavan na prāptir nābhisamayaḥ.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavan dvayaviśuddhir na prāptir nābhisamayaḥ.
bhagavān āha: asaṃkleśāvyavadānadharmasamatām upādāya.
subhūtir āha: ātmāparyantatayā bhagavan rūpāparyantatā.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann ātmāparyantatayā rūpāparyantatā viśuddhiḥ?
bhagavān āha: atyantaśūnyatā-anavarāgraśūnyatām upādāya.
subhūtir āha: ātmāparyantatayā bhagavan vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānāparyantatā.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann ātmāparyantatayā vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānāparyantatāviśuddhiḥ?
bhagavān āha: atyantaśūnyatā-anavarāgraśūnyatām upādāya.
subhūtir āha: evaṃ bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitā.
(PSP_2-3:164)
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavann iyaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitā?
bhagavān āha: mārgākārajñatām upādāyeyaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitā. iti mārgasya codyaparihārācittāntadvayaviśuddhibhāvanāmārga ity uktā mārgajñatā āryapañcaviṃśatisāhasrikāyāṃ bhagavatyāṃ prajñāpāramitāyām abhisamayālaṃkārānusāreṇa saṃśodhitāyām antadvayaviśuddhiparivarto dvitīyaḥ
(PSP_2-3:165)
Paññcaviṃśatisāhasrikā Prajñāpāramitā III
subhūtir āha: prajñāpāramitā bhagavan bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ nāpare tīre na pare tīre nobhayam antereṇopalabhyate.
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte.
subhūtir āha: kena kāraṇena bhagavan bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ prajñāpāramitā nāpare tīre na pare tīre nobhayam antareṇopalabhyate?
bhagavān āha: atyantaviśuddhatvāt subhūte tryadhvasamatāṃ sarvadharmāṇam upādāya. ity uktā saṃsāranirvāṇāpratiṣṭhā
subhūtir āha: sacet punar bhagavan mahāyānikaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā anupāyakuśala imāṃ prajñāpāramitām evaṃ jñāsyaty upalambhayogena riñciṣyati dūrīkariṣyatīmāṃ prajñāpāramitām.
bhagavān āha: sādhu sādhu subhūte. evam etat subhūte. nāmato 'pi subhūte saṅgo nimittato 'pi subhūte saṅgaḥ. tat kasya hetor? animittā hi subhūte sarvadharmā anāmakāḥ.
subhūtir āha: kathaṃ bhagavan nāmato 'pi saṅgo nimittato 'pi saṅgaḥ?
bhagavān āha: iha subhūte mahāyānikāḥ kulaputrāḥ kuladuhitaro vā prajñāpāramitāṃ nāmato 'pi grahīṣyanti nimittato 'pi grahīṣyanti nimittataś ca nāmataś ca grahītvā prajñāpāramitāṃ riñciṣyanti dūrīkariṣyanti. te prajñāpāramitāṃ manyamānā riñciṣyanti dūrīkariṣyanti prajñāpāramitām. ity uktam anupāyena dūratvam
subhūtir āha: āścaryaṃ bhagavan yāvad iyaṃ prajñāpāramitā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ svākhyātā ca supariniṣṭhitā cāmī saṅgā amī cāsaṅgāḥ.
(PSP_2-3:166)
ity uktopāyenāpi duratā
atha khalv āyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat; katama āyuṣman subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratāṃ saṅgaḥ katamo 'saṅgaḥ?
subhūtir āha: ihāyuṣman śāriputra bodhisattvo mahāsattvaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā anupāyakuśalo rūpaṃ śūnyam iti saṃjñāsyate saṅgaḥ, vedanā  saṃjñāsaṃskārā vijñānaṃ śūnyam iti saṃjñāsyate saṅgaḥ. evaṃ vyastasamastāni skandhadhātvāyatanāni pratītyasamutpādāṅgāni śūnyānīti saṃjñāsyate saṅgaḥ. dānapāramitā śūnyeti saṃjñāsyate saṅgaḥ, śīlapāramitā śūnyeti saṃjñāsyate saṅgaḥ, kṣāntipāramitā śūnyeti saṃjñāsyate saṅgaḥ, vīryapāramitā śūnyeti saṃjñāsyate saṅgaḥ, dhyānapāramitā śūnyeti saṃjñāsyate saṅgaḥ, prajñāpāramitā śūnyeti saṃjñāsyate saṅgaḥ. evaṃ smṛtyupasthānāni śūnyānīti saṃjñāsyate saṅgaḥ. samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgāḥ śūnyā iti saṃjñāsyate saṅgaḥ. āryasatyāni śūnyānīti saṃjñāsyate saṅgaḥ. apramāṇadhyānārūpyasamāpattayaḥ śūnyā iti saṃjñāsyate saṅgaḥ. aṣṭavimokṣā navānupūrvavihārasamāpattayaḥ śūnyatānimittāpraṇihitāni śūnyānīti saṃjñāsyate saṅgaḥ. evam abhijñāḥ sarvaśūnyatāḥ sarvasamādhayaḥ sarvadhāraṇīmukhāni śūnyānīti saṃjñāsyate saṅgaḥ. daśatathāgatabalāni catvāri vaiśāradyāṃ śūnyānīti saṃjñāsyate saṅgaḥ. catasraḥ pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikā buddhadharmā śūnyā iti saṃjñāsyate saṅgaḥ. sarvajñatā śūnyeti saṃjñāsyate saṅgaḥ.
punar aparam āyuṣman śariputra bodhisattvo mahāsattvo 'nupāyakuśalo 'tītān dharmān atītā dharmā iti saṃjñāsyate saṅgaḥ. anāgatān dharmān anāgatā dharmā iti saṃjñāsyate saṅgaḥ. pratyutpannān dharmān pratyutpannā dharmā iti saṃjñāsyate saṅgaḥ.
punar aparam āyuṣman śāriputra bodhisattvo mahāsattva upalambhayogena prathamacittotpādam upādāya dānapāramitāyāṃ caratīti saṅgaḥ. śīlapāramitāyāṃ caratīti saṅgaḥ, kṣāntipāramitāyāṃ caratīti saṅgaḥ, vīryapāramitāyāṃ caratīti saṅgaḥ, dhyānapāramitāyāṃ caratīti saṅgaḥ, prajñāpāramitāyāṃ caratīti saṅgaḥ. smṛtyupasthāneṣu caratīti saṅgaḥ samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgeṣu caratīti saṅgaḥ. evam apramāṇadhyānārūpyasamāpattisu caratīti saṅgaḥ. āryasatyeṣu śūnyatānimittāpraṇihiteṣv aṣṭavimokṣeṣu (PSP_2-3:167) navānupūrvavihārasamāpattiṣv abhijñāsu sarvaśūnyatāsu sarvasamādhiṣu sarvadhāraṇīmukheṣu caratīti saṅgaḥ. daśabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikabuddhadharmeṣu caratīti saṅagḥ, yāvat sarvajñatāyāṃ caratīti saṅgaḥ. iti vipakṣaḥ
yat punar āyuṣman śāriputraivaṃ vadasi, katamo bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratām asaṅga iti. na khalu punaḥ śāriputra bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carata upāyakuśalasyaivaṃ bhavati, na rūpaṃ rūpaṃ saṃjānīte, evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārā na vijñānaṃ vijñānaṃ saṃjānīte. nātītā dharmā atītān dharmān saṃjānīte. nānāgatā dharmā anāgatān dharmān saṃjānīte. na pratyutpannā dharmāḥ pratyutpannān dharmān saṃjānite. na khalu punaḥ śāriputra bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carata upāyakuśalasyaivaṃ bhavati, ahaṃ dānaṃ dadāmi, asmai dānaṃ dadāmi, idaṃ dānaṃ dadāmi, ahaṃ śīlaṃ rakṣāmi, idaṃ śīlaṃ rakṣāmi, ebhyaḥ śīlaṃ rakṣāmi, ahaṃ kṣāntiṃ bhāvayāmi, imāṃ kṣāntiṃ bhāvayāmi, eṣu kṣāntiṃ bhāvayāmi, ahaṃ vīryaṃ ārabhe, idaṃ vīryam ārabhe, eṣām arthāya vīryam ārabhe, ahaṃ dhyānaṃ samāpadye, idaṃ dhyānaṃ samāpadye, evaṃ dhyānaṃ samāpadye, ahaṃ prajñāṃ bhāvayāmi, imāṃ prajñāṃ bhāvayāmi, asmai prajñāṃ bhāvayāmi, ahaṃ puṇyaṃ prasavāmi, evaṃ puṇyaṃ prasavāmi, ahaṃ bodhisattvaniyāmam avakramāmi, ahaṃ buddhakṣetraṃ pariśodhayiṣyāmi, ahaṃ sattvān paripācayiṣyāmi, ahaṃ sarvajñatām anuprāpsye, sarve ta āyuṣman śāriputra bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratām upāyakuśalānāṃ vikalpā na santi. tat kasya hetoḥ? adhyātmaśūnyatām upādāya bahirdhāśūnyatām upādāyādhyātmabahirdhāśūnyatām upādāya, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatām upādāya, ime ta āyuṣman śāriputra bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carata upāyakuśalasyāsaṅgaḥ. iti pratipakṣaḥ
atha khalu śakro devānām indraḥ sthaviraṃ subhūtim etad avocat: katamena bhadanta subhūte paryāyeṇa bodhisattvasya mahāsattvasya saṅgo bhavati?
subhūtir āha: iha kauśika bodhisattvaś cittaṃ saṃjānīte. dānaṃ saṃjānīte. evaṃ śīlaṃ kṣāntiṃ vīryaṃ dhyānaṃ prajñāṃ saṃjānīte. adhyātmaśūnyatāṃ saṃjānīte, bahirdhāśūnyatāṃ saṃjānīte, adhyātmabahirdhāśūnyatāṃ saṃjānite, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāṃ saṃjānīte. evaṃ saptatriṃśadbodhipakṣyān dharmān āryasatyāny apramāṇadhyānārūpyasamāpattīḥ śūnyatānimittāpraṇihitābhijñāḥ samādhīn dhāraṇīmukhāni daśatathāgatabalāni catvāri vaiśāradyāni catasraḥ. (PSP_2-3:168) pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikān buddhadharmān saṃjānīte. buddhān bhagavataḥ saṃjānīte. buddhāvaropitakuśalamūlāni saṃjānīte tāni sarvāṇy abhisaṃkṣipya piṇḍayitvā tulayitvā anuttarāyai samyaksaṃbodhaye pariṇāmayati. ayaṃ kauśika bodhisattvasya mahāsattvasya saṅgaḥ, yena na śaknoty asaṅgāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caritum. tat kasya hetoḥ.? na hi kauśika rūpasya prakṛtiḥ śakyā pariṇāmayituṃ, na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārāṇāṃ na vijñānasya kauśika prakṛtiḥ śakyā pariṇāmayitum. evaṃ vyastasamastānāṃ skandhadhātvāyatanānāṃ pratītyasamutpādasya na ca śakyā prakṛtiḥ pariṇāmayitum. evaṃ pāramitānāṃ saptatriṃśadbodhipakṣyāṇāṃ dharmāṇām āryasatyānām apramāṇadhyānārūpyasamāpattīnāṃ śūnyatānimittāpraṇihitānām aṣṭānāṃ vimokṣāṇāṃ navānupūrvavihārasamāpattīnāin abhijñānāṃ samādhīnāṃ dhāraṇīmukhānāṃ sarvaśūnyatānāṃ daśānāṃ tathāgatabalānāṃ vaiśāradyānāṃ pratisaṃvidām āveṇikānāṃ buddhadharmāṇāṃ na śakyā prakṛtiḥ pariṇāmayitum. na hi kauśika sarvākārajñatāyāḥ prakṛtiḥ. śakyā pariṇāmayitum. iti punarvipakṣaḥ.
punar aparaṃ kauśika bodhisattvena mahāsattvena parān saṃdarśayitukāmena samādāpayitukāmena samuttejayitukāmena saṃpraharṣayitukāmenānuttarāyai samyaksaṃbodhaye yathā bhūtānugamena mānasena pare saṃdarśayitavyāḥ samādāpayitavyāḥ samuttejayitavyāḥ saṃpraharṣayitavyāḥ. tathā ca punaḥ saṃpraharṣayitavyā yathā bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran na vikalpam āpadyate, ahaṃ dānaṃ dadāmi, ahaṃ śīlaṃ rakṣāmy, ahaṃ kṣāntiṃ bhāvayāmy, ahaṃ vīryam ārabhe, 'haṃ dhyānaṃ samāpadye, 'haṃ prajñāṃ bhāvayāmy, aham adhyātmaśūnyatāyāṃ carāmy, ahaṃ bahirdhāśūnyatāyāṃ carāmy, aham adhyātmabahirdhāśūnyatāṃ carāmy, ahaṃ yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ carāmy, ahaṃ saptatriṃśadbodhipakṣyān dharmān bhāvayāmy, aham āryasatyāni bhāvayāmy, aham apramāṇadhyānārūpyasamāpattīḥ samāpadye, 'haṃ śūnyatānimittāpraṇihitaṃ bhāvayāmy, aham aṣṭavimokṣān bhāvayāmy, ahaṃ navānupūrvavihārasamāpattīḥ samāpadye, 'haṃ samādhiṃ samāpadye, 'haṃ dhāraṇīmukhāni samāpadye, 'haṃ daśabalavaiśāradyāni pratisaṃvidāveṇikān buddhadharmān bhāvayāmy, ahaṃ bodhaye carāmīty. evaṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ paraṃ saṃdarśayati samādāpayati samuttejayati saṃpraharṣayati, ātmānaṃ ca na kṣiṇoti, parāṃś ca buddhānujñātāyāṃ samādāpariāyāṃ saṃpraharṣayaty, evaṃ hi kauśika bodhisattvena mahāsattvenānuttarāyai samyaksaṃbodhaye (PSP_2-3:169) saṃdarśayitavyaḥ samādāpayitavyaḥ samuttejayitavyaḥ saṃpraharṣayitavyaḥ. evaṃ hi kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā sarvāḥ saṅgakoṭyaḥ parivarjitā bhaviṣyanti. iti punarpratipakṣaḥ
atha khalu bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim āmantrayāmāsa: sādhu sādhu subhūte yas tvaṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānām imāḥ saṅgakoṭir uddiśasi. aparās te subhūte saṅgakoṭīḥ sūkṣmatarā nirdekṣyāmi tāḥ śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru bhāṣiṣye 'haṃ te. evaṃ bhagavann ity āyuṣmān subhūtir bhagavataḥ pratyaśrauṣīt.
bhagavān etad avocat: iha subhūte kulaputro vā kuladuhitā vā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitas tathāgatān nimittato manasikaroti yāvat subhūte nimittaṃ tāvat saṅgaḥ. yad api teṣāṃ tathāgatānāṃ prathamacittotpādam upādāya yāvac cānuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhānāṃ yāvad anupadhiśeṣe nirvāṇadhātau parinirvṛtānāṃ yāvat saddharmasthitir etasminn antare yat kiṃcit kuśalamūlaṃ tat sarvaṃ nimittato manasikaroti manasikṛtvā anuttarāyai samyaksaṃbodhaye pariṇāmayati, yāvat subhūte nimittato manasikaroti tāvat saṅgaḥ. yāny api teṣāṃ tathāgatānāṃ sarvasaṅgāpagatānāṃ sarvasaṅgāpagatāni kuśalamūlāni, tato 'nyeṣām api sattvānāṃ yāni kuśalamulāni tāny api nimittato manasikaroti manasikṛtvā anuttarāyai samyaksaṃbodhaye pariṇāmayati, yāvat subhūte nimittato manasikaroti tāvat saṅgaḥ. tat kasya hetor? na hi te tathāgatā nimittato manasikartavyā, na ca teṣām anyeṣāṃ vā kuśalamūlāni nimittato manasikartavyāni. iti sūkṣmasaṅgaḥ
atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: gambhirā bhagavan prajñāpāramitā.
bhagavān āha: prakṛtiviviktatvāt subhūte sarvadharmāṇām.
subhūtir āha: namasikaromi bhagavan prajñāpāramitāyai.
bhagavān āha: tathā hi subhūte akṛtā prajñāpāramitānabhisaṃskṛtā na sā kenacic chakyābhisaṃboddhum. iti dharmagambhīryam
subhūtir āha: sarvadharmā bhagavan durabhisaṃbodhāḥ.
bhagavān āha: tathā hi subhūte na dve dharmaprakṛtī ekaiva subhūte (PSP_2-3:170) dharmaprakṛtir, yā ca buddhadharmaprakṛtiḥ. sāprakṛtiḥ, yāprakṛtiḥ sā prakṛtir, yā prakṛtiḥ sānabhisaṃskṛtaḥ. evaṃ hi subhūte bodhisattvena mahāsattvena ekāṃ prakṛtim aprakṛtim anabhisaṃskṛtiṃ jānatā paśyatā sarvāḥ saṅgakoṭyo vivarjitā bhavanti. iti sarvasaṅgavarjanam
subhūtir āha: durabhisaṃbodhā bhagavan prajñāpāramitā.
bhagavān āha: tathā hi subhūte prajñāpāramitā na kenacid dṛṣṭā na śrutā na matā na vijñātā nābhisaṃbuddhā. iti durbodhatā
subhūtir āha: acintyā bhagavan prajñāpāramitā.
bhagavān āha: tathā hi subhūte prajñāpāramitā na kenacid vijñātā, na rūpeṇa na vedanayā na saṃjñayā na saṃskārair na vijñānena jñātā yāvan na vyastasamastaiḥ skandhadhātvāyatanaiḥ pratītyasamutpādāṅgair na pāramitābhir na bodhipakṣyair dharmair nāpramāṇadhyānārūpyasamāpattibhir nāṣṭavimokṣair na navabhir anupūrvavihārasamāpattibhir na śūnyatānimittāpraṇihitair nābhijñābhir na sarvaśūnyatābhir na sarvasamādhibhir na sarvadhāraṇīmukhair na tathāgatabalair na vaiśāradyair na pratisaṃvidbhir nāveṇikair buddhadharmair jñātā.
subhūtir āha: kārikā bhagavan prajñāpāramitā.
bhagavān āha: sarvadharmānupalabdhitaḥ kārikā subhūte prajñāpāramitā. ity acintyatvam ity uktau vipakṣapratipakṣau
subhūtir āha: kathaṃ bhagavan bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyam?
bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran, saced rūpe na carati carati prajñāpāramitāyāṃ, saced na vedanāyāṃ na saṃjñāyāṃ na saṃskāreṣu na vijñāne na carati carati prajñāpāramitāyām. evaṃ vyastasamasteṣu skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādeṣu na carati carati prajñāpāramitāyām. evaṃ sarvapāramitāsu sarvaśūnyatāsu sarvasamādhiṣu sarvadhāraṇīmukheṣu smṛtyupasthāneṣu samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgeṣv āryāṣṭāṅge mārge na carati carati prajñāpāramitāyām. āryasatyeṣu na carati carati prajñāpāramitāyām. aṣṭasu vimokṣeṣu navānupūrvavihārasamāpattisu śūnyatānimittāpraṇihiteṣu na carati carati prajñāpāramitāyām. daśasu tathāgatabaleṣu vaiśāradyeṣu pratisaṃvitsv āveṇikeṣu buddhadharmeṣu na carati carati prajñāpāramitāyām. sarvajñatāyām api na carati carati prajñāpāramitāyām.
iti rūpādiprayogaḥ
(PSP_2-3:171)
saced rūpaṃ na nityaṃ nānityam iti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, rūpaṃ na sukhaṃ na duḥkham iti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, rūpaṃ nātmā nānātmeti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, rūpaṃ na śubhaṃ nāśubham iti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānaṃ na nityaṃ nānityam iti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, vijñānaṃ na sukhaṃ na duḥkhaṃ iti carati carati prajñāpāramitāyāṃ vijñānaṃ nātmā nānātmeti carati carati prajñāpāramitāyāṃ vijñānaṃ na śubhaṃ nāśubham iti carati carati prajñāpāramitāyām. evaṃ vyastasamastaskandhadhātvāyatanāni pratītyasamutpādāṅgāni smṛtyupasthānasamyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgā āryasatyāny apramāṇadhyānārūpyasamāpattayaḥ śūnyatānimittāpraṇihitāny abhijñāḥ sarvaśūnyatāḥ sarvasamādhayaḥ sarvadhāraṇīmukhāni daśabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikabuddhadharmā yāvat sarvajñatā na nityā nānityeti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, sarvajñatā na sukhā na duḥkheti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, sarvajñatā nātmā nānātmeti carati carati prajñāpāramitāyāṃ, sarvajñatā na śubhā nāśubheti carati carati prajñāpāramitāyām. tat kasya hetoḥ? na tad rūpaṃ tathā saṃvidyate yasya nityaṃ vā anityaṃ vā sukhaṃ vā duḥkhaṃ vā ātmā vā anātmā vā śubhaṃ vā aśubhaṃ vā, vedanāsaṃjñāsaṃskārā na tad vijñānaṃ tathā saṃvidyate yasya nityaṃ vā anityaṃ vā sukhaṃ vā duḥkhaṃ vā ātmā vā anātmā vā śubhaṃ vā aśubhaṃ vā. evaṃ vyastasamastaskandhadhātvāyatanapratītyasamutpādapāramitābodhipakṣyā dharmā āryasatyāpramāṇadhyānārūpyasamāpattayo 'ṣṭavimokṣā navānupūrvavihārasamāpattayaḥ śūnyatānimittāpraṇihitābhijñāḥ sarvaśūnyatāḥ sarvasamādhayaḥ sarvadhāraṇīmukhāni daśabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikabuddhadharmā yāvan na sā sarvajñatā tathā saṃvidyate yasyā nityaṃ vā anityaṃ vā sukhaṃ vā duḥkhaṃ vā ātmā vā anātmā vā śubhaṃ vā aśubhaṃ vā. iti rūpādyanityādiprayogaḥ
punar aparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran saced rūpam aparipūrṇaṃ paripūrṇam iti na carati carati prajñāpāramitāyāṃ, vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānam aparipūrṇaṃ paripūrṇam iti na carati carati prajñāpāramitāyām, evaṃ skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādāṅgāny aparipūrṇāni paripūrṇānīti na carati carati prajñāpāramitāyām. evaṃ sarvapāramitāḥ (PSP_2-3:172) sarvaśūnyatāḥ sarvasamādhayaḥ sarvadhāraṇīmukhāny aparipūrṇāni paripūrṇānīti na carati carati prajñāpāramitāyām. evaṃ smṛtyupasthānasamyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgā aparipūrṇāḥ paripūrṇā iti na carati carati prajñāpāramitāyām. evam āryasatyāny apramāṇadhyānārūpyasamāpattayaḥ, aṣṭavimokṣā navānupūrvavihārasamāpattayaḥ śūnyatānimittāpraṇihitāny abhijñā aparipūrṇāḥ paripūrṇā iti na carati carati prajñāpāramitāyām. evaṃ daśatathāgatabalāni catvāri vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikā buddhadharmā aparipūrṇāḥ paripūrṇā iti na carati carati prajñāpāramitāyāṃ yāvat sarvajñatā aparipūrṇāḥ paripūrṇā iti na carati cara