Phạn tạng (Sanskrit Canon)psp_6-8u.htmNguyên tác: Sanskrit
Kinh Bát-nhã Hai mươi lăm ngàn bài tụng, Quyển VI-VIII (Pañcaviṃśatisāhasrikā Prajñāpāramitā VI-VIII)
Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).
Văn bản gốc(Sanskrit)
Trang 3 / 7 (50.000 ký tự/trang)
manasye samudayānupaśyī ca kāyasya viharati, vyayānupaśyī ca kāyasya viharati, kāyānupaśyī ca viharati, aniścitaś ca viharati, na ca kañcil loke upādatte, evaṃ vedanāyāṃ citte 'dhyātmadharme dharmānupaśyī viharati bahirdhādharme dharmānupaśyī viharati, adhyātmabahirdhādharme dharmānupaśyī viharati, ātāpī saṃprajānan smṛtimān vinīya loke 'bhidhyādaurmanasye samudayānupaśyī ca dharmāṇāṃ viharati, vyayānupaśyī ca dharmāṇāṃ viharati, dharme dharmānupaśyī viharati, aniścitaś ca viharati, na ca kañcil loke upādatte, imāny ucyante catvāri smṛtyupasthānāni. katamāni ca subhūte catvāri samyakprahāṇāni? anutpannānāṃ pāpakānām akuśalānāṃ dharmāṇām anutpādāya chandañ janayati, utpannānāṃ prahāṇāya chandañ janayati, anutpannānāṃ kuśalānāṃ dharmāṇām utpādāya chandañ janayati, utpannānāṃ kuśalānāṃ dharmāṇāṃ bhūyobhāvāya chandañ janayati, imāny ucyante catvāri samyakprahāṇāni. katame ca subhūte catvāra ṛddhipādāḥ? chandasamādhiprahāṇasaṃskārasamanvāgata ṛddhipādaś cittavīryamīmāṃsāsamādhiprahāṇasaṃskārasamanvāgata ṛddhipādaḥ, ima ucyate catvāra ṛddhipādāḥ. kamāni ca subhūte pañcendriyāni? śraddhendriyaṃ vīryendriyaṃ, smṛtīndriyaṃ samādhīndriyṃ prajñendriyaṃ, imāny ucyante pañcendriyāni. katamāni ca subhūte pañca balāni? śraddhābalaṃ vīryabalaṃ smṛtibalaṃ samādhibalaṃ prajñābalam, imāny ucyante pañca balāni. (PSP_6-8:57) katamāni ca subhūte sapta bodhyaṅgāni? smṛtisaṃbodhyaṅgaṃ dharmapravicayasaṃbodhyaṅgaṃ vīryasaṃbodhyaṅgaṃ prītisaṃbodhyaṅgaṃ prasrabdhisaṃbodhyaṅgaṃ samādhisaṃbodhyaṅgam upekṣāsaṃbodhyaṅgam, imāny ucyante sapta saṃbodhyaṅgāni. katamaś ca subhūte āryāṣṭāṅgamārgaḥ? samyagdṛṣṭiḥ samyaksaṃkalpaḥ samyagvāk samyakkarmāntaḥ samyagājīvaḥ samyagvyāyāmaḥ samyaksmṛtiḥ samyaksamādhiḥ, ayam ucyate āryāṣṭāṅgo mārgaḥ. katamāni ca subhūte catvāry apramāṇāni? maitrīkaruṇāmuditopekṣāḥ, imāny ucyante catvāry apramāṇāni. katame ca subhūte trayas samādhayaḥ? śūnyatānimittāpraṇihitās samādhayaḥ, katamaś ca śūnyatāsamādhir yā śūnyatākāreṇa viviktākāreṇa tucchākāreṇa riktākāreṇa niḥsvabhāvasaṃskāreṇa ca cittasyaikāgratāyam ucyate śūnyatāsamādhiḥ, katamaś cānimittaḥ samādhir yā śāntākāreṇa viviktākāreṇa ca cittasyaikāgratā, ayam ucyate ānimittasamādhiḥ, katamaś cāpraṇihitaḥ samādhir yānityākāreṇa duḥkhākāreṇa viparyāsākāreṇa ca cittasyaikāgratā, ayam ucyate 'praṇihitaḥ samādhir, ima ucyante trayaḥ śūnyatānimittāpraṇihitasamādhayaḥ. katamāni ca subhūte catvāry āryasatyāni? duṣkhaṃ samudayo nirodho mārga imāny ucyante catvāry āryasatyāni. katame ca subhūte aṣṭau vimokṣā? rūpī rūpāṇi paśyaty ayaṃ prathamo vimokṣaḥ. adhyātmam arūpasaṃjñāṃ bahirddhārūpāṇi paśyaty ayaṃ dvitīyo vimokṣaḥ. śubhaṃ vimokṣaṃ kāyena sākṣātkṛtvopasaṃpadya viharaty ayaṃ tṛtīyo vimokṣaḥ. sa sarvaśo rūpasaṃjñānāṃ samatikramāt pratighasaṃjñānām astaṅgamāṃ nānātvasaṃjñānām amanasikārād anantam ākāśam ity ākāśānantyāyatanam upasaṃpadya viharati. ākāśānantyāyatanasamatikramād anantaṃ vijñānam iti vijñānānantyāyatanam upasaṃpadya viharati. vijñānānantyāyatanasamatikramān nāsti kiṃ canety ākiñcanyāyatanam upasaṃpadya viharati. ākiñcanyāyatanasamatikramān naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattim upasaṃpadya viharati, naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattisamatikramāt saṃjñāvedayitanirodham (PSP_6-8:58) upasaṃpadya viharati, ime ucyante aṣṭau vimokṣāḥ. katamāś ca subhūte navānupūrvavihārasamāpattayaḥ? ihaikebhyo viviktaṃ kāmair viviktaṃ pāpakair akuśalair dharmaiḥ savitarkaṃ savicāraṃ vivekajaṃ prītisukhaṃ prathamaṃ dhyānam upasaṃpadya viharati. vitarkavicārāṇāṃ vyupaśamād adhyātmasaṃprasādāc caitasa ekotībhāvād avitarkam avicāraṃ vivekajaṃ prītisukhaṃ dvitīyaṃ dhyānam upasaṃpadya viharati. prīteś ca virāgād upekṣyako viharati, smṛtimān saṃprajānaṃ sukhañ ca kāyena prativedayate, yat tadārya ācakṣate, upekṣakaḥ smṛtimān sukhavihārī tṛtīyaṃ dhyānam upasaṃpadya viharati. sukhasya ca prahāṇād duḥkhasya ca prahāṇāt pūrvām eva ca saumanasyadaurmanasyayor astaṅgamād aduḥkhāsukham upekṣāsmṛtipariśuddhañ caturthaṃ dhyānam upasaṃpadya viharati. sa sarvaśo rūpasaṃjñānāṃ samatikramāt pratighasaṃjñānām astaṃgamān nānātvasaṃjñānām amanasikārād anantam ākāśam iti, ākāśānantyāyatanam upasaṃpadya viharati. ākāśānantyāyatanasamatikramād anantaṃ vijñānam iti, vijñānānantyāyatanam upasaṃpadya viharati. vijñānānantyāyatanasamatikramān nāsti kiṃ canety, ākiñcanyāyatanam upasaṃpadya viharati. ākiñcanyāyatanasamatikramān naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattim upasaṃpadya viharati. naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattisamatikramāt saṃjñāvedayitanirodhasamāpattim upasaṃpadya viharati, imā ucyante navānupūrvavihārasamāpattayaḥ. katamāni ca subhūte daśa kṛtsnāni? pṛthivīkṛtsnam apkṛtsnan tejaḥkṛtsnaṃ vāyukṛtsnaṃ nīlakṛtsnaṃ pītakṛtsnaṃ lohitakṛtsnam avadātakṛtsnaṃ vijñānakṛtsnam ākāśakṛtsnam, imāny ucyante daśa kṛtsnāni. katamāni ca subhūte aṣṭāv abhibhvāyatanāni? adhyātmarūpasaṃjñī bahirdhārūpāṇi paśyati parīttāni suvarṇadurvarṇāni, tāni khalu rūpāṇy abhibhūya jānāty abhibhūya paśyati tathā saṃjñī bhavati. adhyātmam arūpasaṃjñī bahirdhārūpāṇi paśyati mahadgatāni suvarṇadurvarṇāni, tāni khalu rūpāṇy abhibhūya jānāty abhibhūya paśyati. adhyātmam arūpasaṃjñī ca bahirdhārūpāṇi paśyati, nīlāni nīlavarṇāni nīlanidarśanāni nīlanirbhāsāni, pītāni pītavarṇāni pītanidarśanāni pītanirbhāsāni, lohitāni (PSP_6-8:59) lohitavarṇāni lohitanidarśanāni lohitanirbhāsāni, avadātāny avadātavarṇāny avadātanidarśanāny avadātanirbhāsāni, tadyathā umakapuspaṃ saṃpannaṃ vārāṇaseyakaṃ vastraṃ, karṇikārapuṣpaṃ saṃpannaṃ vārāṇaseyakaṃ vastraṃ, bandhūkapuṣyaṃ saṃpannaṃ varāṇaseyakaṃ vastram, uṣasi tārakāyā varṇaiḥ saṃpannaṃ vārāṇaseyakaṃ vastram. imāny ucyante aṣṭāv abhibhvāyatanāni. katamā ca subhūte araṇā? dhyānaṃ niśritya parakleśānutpatter anurakṣāvihārasusamṛddho yaḥ samādhiḥ prajñā tat saṃpramuktāś ca cittacaitasikā dharmāḥ, iyam ucyante araṇā. katamac ca subhūte praṇidhijñānam? dhyānaṃ niśritya idaṃ jānīyām iti praṇidhānasamṛddho yaḥ samādhiḥ prajñā tat saṃprayuktāś ca cittacaitasikā dharmāḥ, idam ucyate praṇidhijñānam. katamāś ca subhūte ṣaḍ abhijñā? ṛddhyabhijñā, divyaṃ caksur, divyaṃ śrotraṃ, paracittajñānaṃ, pūrvanivāsānusmṛtiḥ, āsravakṣayajñānaṃ, sākṣātkriyābhijñā ca, imā ucyante ṣaḍ abhijñāḥ. katamāś ca subhūte catasraḥ pratisaṃvidaḥ? dhyānaṃ niśritya paryāye dharmalakṣaṇe janapadabhāṣāyāṃ dharmaprabhedeṣv avyāghātasamṛddho yaḥ samādhiḥ prajñā tat saṃprayuktāś ca cittacaitasikā dharmā, imā ucyante catasraḥ pratisaṃvidaḥ. katamāś ca subhūte sarvākārāś catasraḥ pariśuddhayaḥ? āśayapariśuddhir ālambanapariśuddhiś cittapariśuddhir jñānapariśuddhiś cemā ucyante sarvākārāś catasraḥ pariśuddhayaḥ. katamāś ca subhūte daśa vaśitāḥ? āyurvaśitā, cittavaśitā, pariṣkāravaśitā, karmavaśitā, upapattivaśitā, adhimuktivaśitā, praṇidhānavaśitā, ṛddhivaśitā, jñānavaśitā, dharmavaśitā, imā ucyante daśa vaśitāḥ. katamāni ca subhūte daśa tathāgatabalāni? sthānañ ca sthānato 'sthānañ cāsthānato yathābhūtaṃ prajānāti, atītānāgatapratyutpannānāṃ karmaṇāṃ karmasvakatāṃ yathābhūtaṃ prajānāti, dhyānavimokṣasamādhisamāpattīndriyabalabodhyaṅgamārgān yathābhūtaṃ prajānāti, parasattvānāṃ parapudgalānām indriyavarāvarajñānatāṃ yathābhūtam (PSP_6-8:60) prajānāti, parasattvānāṃ parapudgalānāṃ nānādhimuktikatāṃ yathābhūtāṃ prajānāti, anekadhātuṃ nānādhātukaṃ lokasaṃniveśaṃ yathābhūtaṃ prajānāti, sarvatragāminīṃ ca pratipadaṃ yathābhūtaṃ prajānāti, divyena cakṣuṣā viśuddhenātikrāntamānuṣyakena yāvat sugatau svargaloke deveṣūpapadyante ye sattvās tān yathābhūtaṃ prajānāti, anekavidhaṃ pūrvanivāsam anusmarati, ekāṃ vā jātiṃ jātiśataṃ vā jātisahasraṃ vā jātiśatasahasraṃ vā jātikoṭīniyutaśatasahasraṃ vā yāvat pūrvāntakoṭiśo yāvat sākāraṃ soddeśaṃ sanidānaṃ yathābhūtaṃ prajānāti, āsravakṣayeṇānāsravāṃ cetovimuktiṃ yathābhūtaṃ prajānāti, imāny ucyante daśa tathāgatabalāni. katamāni ca subhūte catvāri vaiśāradyāni? samyaksaṃbuddhasya ca me pratijānata ime dharmā nābhisaṃbuddhā ity atra me kaścit sadevake loke samārake, sabrahmake saśramaṇabrāhmaṇikāyāṃ prajāyāṃ vā dharmā kopayed iti nimittam evaṃ na samanupaśyāmi, evaṃ vāhan nimittam asamanupaśyaṃ kṣamaprāpto 'bhayaprāpto viharāmi, yāvad apravartikaṃ dharmacakraṃ pravartayāmi, śramaṇena vā brāhmaṇena vā devena vā māreṇa vānyena kenacid vā punar loke 'smin sahadharmeṇa, kṣīṇāsravasya ca me pratijānata ime 'nāsravā dharmā aparikṣīṇā ity atra me kaścid yāvad dharmacakraṃ pravartayāmi yā mayā śrāvakānāṃ pratipad ākhyātā āryā nairyāṇikī samyag duḥkhakṣayāya tāṃ pratiṣedhamāno na niryāyāt, samyag duḥkhakṣayāyeti, sthānam etan na samanupaśyāmi yāvad dharmacakraṃ pravartayāmi, ye vā mayā śrāvakebhya āntarāyikā dharmā ākhyātās te pratiṣedhamāṇā nālam anterāyāyeti me kaścid yāvad dharmacakraṃ pravartayāmīmāny ucyante catvāri vaiśāradyāni. katamāni ca subhūte trīṇy ārakṣāṇi? pariśuddhaṃ kāyakarma pariśuddhaṃ vākkarma pariśuddhaṃ manaskarmetīmāny ucyante trīṇy ārakṣāṇi. katamāni ca subhūte trīṇi smṛtyupasthānāni? śrotukāmeṣv aśrotukāmeṣv ubhayakāmeṣu tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho 'nunayapratighavivikta evopekṣako viharati smṛtimān saṃprajānann imāny ucyante trīṇi (PSP_6-8:61) smṛtyupasthānāni. katamā ca subhūte 'saṃmoṣadharmatā? sarvakṛtyeṣu sarvadeśeṣu sarvopāyeṣu sarvakāleṣu sadopasthitasmṛtitā, iyam ucyate asaṃmoṣadharmatā. katamaś ca subhūte vāsanāsamudghātaḥ? sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ kleśasaṃgāv asadṛśaceṣṭo 'samudācāro 'yam ucyate vāsanāsamudghātaḥ. katamā ca subhūte mahākaruṇā? yā sarvakālaṃ sarvasattveṣu niruttarā hitasukhādhyāśayateyam ucyate mahākaruṇā. katame subhūte aṣṭādaśāveṇikabuddhadharmāḥ? yāvad anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddho 'trāntare tathāgatasya nāsti skhalitaṃ, nāsti ravitaṃ, nāsti muṣitā smṛtir, nāsti asamāhitaṃ cittaṃ, nāsti nānātvasaṃjñā, nāsty apratisaṃkhyāyopekṣā, nāsti cchandasya hānir, nāsti vīryasya hānir, nāsti smṛter hānir, nāsti samādher hānir, nāsti prajñāyā hānir, nāsti vimukter hānir, atīte 'dhvany apratihatam asaṃgajñānaṃ ca darśanaṃ ca, anāgate 'dhvany apratihatam asaṃgajñānaṃ ca darśanaṃ ca, pratyutpanne 'dhvany apratihatam asaṃgajñānaṃ ca darśanaṃ ca, sarvakāyakarma jñānapūrvaṃgamaṃ jñānānuparivarti, sarvavākkarma jñānapūrvaṃgamaṃ jñānānuparivarti, sarvamanaskarma jñānapūrvaṃgamaṃ jñānānuparivartīme ucyante 'ṣṭādaśāveṇikā buddhadharmāḥ. katamāni ca subhūte tathāgatasya dvātriṃśad mahāpuruṣalakṣaṇāni? cakrāṅkitahastapādatā, supratiṣṭhitapādatā, jālahastapādatā, mṛdutaruṇahastapādatā, saptocchrayatā, dīrghāṅgulitā, āyatapārṣṇitā, bṛhadṛjugātratā, ucchaṅkhapādatā, ūrdhvaṃgaromatā, eṇeyajaṅghatā, paṭūrubāhutā, kośāvahitavastiguhyatā, suvarṇavarṇatā, ślaksṇacchavitā, ekaikapradakṣiṇāvartaromatā, ūrṇāṅkitamukhatā, siṃhapūrvārdhakāyatā, susaṃvṛtaskandhatā, citāntarāṃsatā, rasarasajñatā, nyagrodhaparimaṇḍalatā, uṣṇīṣaśiraskatā, pṛthutanujihvatā, brahmasvaratā, siṃhahanutā, saśukladantatā, samadantatā, aviraladantatā, samacatvāriśaddantatā, abhinīlanetratā, gopakṣmanetratā ceti, tatra cakrāṅkitahastapāda iti cakrāṇi tathāgatasya hastapādatale jātāni bhavanti, sahasrārāṇi (PSP_6-8:62) sanemikāni sanābhikāni, sarvākāraparipūrṇāni, tadyathā asthimayaṃ vā dantamayaṃ vā biṃbam utkīrṇaṃ syāt, samaṃ pāṇitalābhyāṃ pṛthivīsaṃsparśanād asaṃkucitatvāt pādayoḥ supratisthitapāṇipādatā, haṃsarājasyeva jālapinaddhāṅgulipāṇipādatvāj jālahastapādaḥ, tūlapicūpamataruṇasukumāratālakomalapāṇipādatvād mṛdutaruṇahastapādaḥ samucchritahastapādaḥ, śirogrīvāpradeśatvāt saptocchrayaḥ, āyatahastapādāṅgulitvād dīrghāṅguliḥ, dīrghapārṣṇitvād āyatapārṣṇiḥ, saptār abhyucchritatvād avakragātratvād bṛhadṛjugātraḥ, uccaiḥ sunigūḍhajānugulphatvād ucchaṅkhapādaḥ, ūrdhvapradakṣiṇāvartakuṇḍalaromatvād ūrdhvāṅgaromā, śarabhaiṇeyeyajaṅghatvād anupahatatvād anupūrvopacitavṛttajaṅghatvāc caiṇeyajaṅghaḥ, samorubāhutvād avanatasya pāṇitalābhyāṃ jānumaṇḍalasparśanāt paṭūrubāhuḥ, paramābhirūpakośanigūḍhamehanatvād vastyaśvājāneyavatkośāvahitavastiguhyaḥ, uttaptahāṭakasuvarṇavarṇatvāt suvarṇavarṇaḥ, rajatajātarūpasuparikarmakṛtaślakṣṇasamānacchavitvād rajasānupaliptagātratvāc chlakṣṇacchaviḥ, suvibhaktaikaikā dvitīyajātaromatvād ekaikaromā, avadātakundendugokṣīratuṣāravarṇacandrasūryaśatātirekaprabhayā ūrṇayā bhruvor antare kṛtālaṃkāratvād āsyasyorṇāṅkitamukhaḥ, uparivipulakāyatvāt siṃhapūrvārdhakāyaḥ, suśliṣṭaparimaṇḍalagrīvatvāt susaṃvṛtaskandhaḥ, kāñcanapaṭṭasuvimṛṣṭo paritoṣaskandhatvāc citāntarāṃsaḥ, vātapittaśleṣmābhir anupahatasamanatvād rasarasapratibhāvanatvāt sadṛśavijñānatvāc ca rasarasajñaḥ, kāyasya vyāmasamārohapariṇāhapramāṇatvān nyagrodhaparimaṇḍalaḥ, vṛttaparimaṇḍaladakṣiṇā vartoṣṇīṣasamānasū pahitadarśanīyaśiraskatvād uṣṇīṣaśirāḥ, raktotpalapattrasamavarṇāpatatvāt pṛthutanujihvaḥ, hiraṇyagarbhakalaviṅkaśakunisadṛśasvaratvād brahmasvaraḥ, ādarśamaṇḍalavatsuparivṛttopacitadarśanīyahanutvāt siṃhahanuḥ, kundenduśaṃkhāv abhedakavatsitadantatvāc chukladantaḥ, anunnatadantatvāt samadantaḥ, nirantaratvād aviraladantaḥ, adha ūrdhvaṃ cānatiriktatvāt samacatvāriṃśaddantaḥ, kṛṣṇaśubhradeśānupakliṣṭasuviśuddhatvāl lohitarājibhir apinaddhatvāc cābhinīlanetraḥ, adhaḥsthitānām ūrdhvasthitānāṃ ca samygavanatatvād (PSP_6-8:63) asaṃluḍitatvāc ca pakṣmaṇo gopakṣmanetras tathāgato bhavati. tataḥ cakrāṅkahastapādo bhavati gurūṇām anugamanapratyudgamanābhyāṃ dharmaśravaṇamālyopahāracaityānuyānaprabhṛtiṣu parivāradānāc cakrāṅkahastapādo bhavati, tat punar mahāparivāratāyāḥ, pūrvanimittaṃ, dṛḍhasamādānatvāt supratiṣṭhitapāṇipādas tad akampanīyatāyāḥ pūrvanimittaṃ, caturṇāṃ saṃgrahavastūnāṃ dānapriyavadyārthacaryāsamānārthatānām āsevanāj jālahastapādas tat kṣiprasaṃgrahatāyāḥ pūrvanimittaṃ, praṇītānām aśitapītalīḍhakhāditāsvāditān ādānāt mṛdutaruṇahastapādaḥ, saptocchrayaś vā tad ubhayaṃ praṇītānām evāśitapītalīḍhakhāditāsvāditānāṃ pratilabdhaye pūrvanimittaṃ, vadhyaparimokṣaṇāj jīvitānugrahakaraṇāt prāṇātipātāc ca prativirater āsevanād dīrghāṅgulir āyatapādapārṣṇir bṛhadṛjugātraś ca tad dīrghāyuṣkatāyāḥ pūrvanimittaṃ, kuśalasya dharmasamādānasyopāttasyābhivardhanād aparihāṇāc cocchaṅkhapādaś cordhvāṅgaromā ca tad aparihāṇidharmatāyā vinaye vā pūrvamimittaṃ, satkṛtyaśilpavidyākarmaṇām upapradānād upādānapradānāc caiṇeyajaṅghas tat kṣipragrahaṇatāyāḥ pūrvanimittaṃ, svataḥ saṃvidyamānasyārthasya yācitena dānād apratyākhyānāc ca paṭūrubāhus tad vaśitāyāḥ pradāne vinaye vā pūrvanimittaṃ, mitrasvajanasaṃbandhisaṅgatānām anyonyāviprayojanād viprayuktānāṃ ca sattvānāṃ brahmacaryasamādānād guhyamantrarakṣaṇāc ca kośāvahitamastiguhyas tad bahuputratāyāḥ pūrvanimittaṃ, praṇītānām upastaraṇaprāvaraṇanivāsanānāṃ prāsādavimānabhavanānāñ ca dānāt suvarṇavarṇaḥ ślakṣṇacchaviś ca tad ubhayaṃ praṇītānām evopastaraṇaprāvaraṇanivāsanānāṃ prāsādavimānabhavanānāṃ ca pratilabdhaye pūrvanimittaṃ, saṃgaṇikāparivarjanād upādhyāyācāryamātāpitṛbhrātṛprabhṛtīnāṃ ca gurūṇāṃ yathānurūpopasthānaniveśanāt tad adhyakṣāpradānāc ca vikṛtānām ekaikapradakṣiṇāvartaromā ūrṇāṅkitamukhaś ca tad apratisamatāyāḥ pūrvanimittaṃ, amukharavacanād anavasādanāt priyavāditvāt subhāṣitānuromatvāc ca siṃhapūrvārdhakāyaḥ, susaṃvṛtaskandhaś ca tad apratihatatāyāḥ pūrvanimittaṃ, vyādhitebhyo bhaiṣajyaparicārakacikitsakapathyabhojanānāṃ (PSP_6-8:64) pradānād upasthānāc ca citāntarāṃsaḥ, rasarasajñaś ca tad alpābādhatāyāḥ pūrvanimittam, ārāmasabhāśrayodapānadurgasaṃkramabhaktamālyavihārāvasathavihārakaraṇaprabhṛtiṣu pareṣām utsāhanapūrvaṅgamatvāt parebhyo 'bhyadhikapradānāc ca nyagrodhaparimaṇḍala uṣṇīṣaśirāś ca tad ādhipatyapratilaṃbhāya pūrvanimittaṃ, dīrgharātraślakṣṇapriyamadhuravacanābhidhānāt prabhūtajihvo brahmasvaraś ca tat pañcāṅgavākyathopetasya svarasya pratilabdhaye pūrvanimittaṃ, pañcāṅgavākyathopetaḥ punaḥ svaraḥ, ājñeyo vijñeyaḥ śravanīyo na pratikūlaḥ, gambhīro 'nunādī, anelaḥ karṇasukho viduravakīrṇa iti, dīrgharātraṃ saṃbhinnapralāpavirateḥ kālavāditvāc ca siṃhahanus tad ādeyavākyatāyāḥ pūrvanimittaṃ, saṃmānanādhimānanābhyāṃ pariśuddhājīvatvāc ca suśukladantaḥ samadantaś ca tat pūrvopacitaparivāratāyāḥ pūrvanimittaṃ, dīrgharātraṃ satyasyāpiśunasya samudācārād aviraladantaḥ samacatvāriṃśaddantaś ca tad abhedyaparivāratāyāḥ pūrvanimittaṃ, paripakvamānasyevānavasādayamānasyāraktenādviṣṭenāmūdena cakṣuṣā darśanād atinīlanetro gopakṣmanetraś ca tat samantaprāsādikatāyāḥ pūrvanimittam. imāny ucyante dvātriṃśad mahāpuruṣalakṣaṇāny ebhiḥ subhūte dvātriṃśad mahāpuruṣalakṣaṇais tathāgatasya kāyaḥ samanvāgato bhavati. katamāni ca subhūte tathāgatasyāśīty anuvyañjanāni? tāmranakhāś ca buddhā bhagavanto bhavanti sarvasaṃskāraviraktacittāḥ, snigdhanakhāś ca buddhā bhagavanto bhavanti snigdhasvajanavat sarvasattvahitasukhādhyāśayacittāḥ, tuṅganakhāś ca buddhā bhagavanto bhavanti tuṅgakuśalavaṃśaprasūtāḥ, vṛttāṅgulayaś ca buddhā bhagavanto bhavanti vṛttato 'navadyāḥ, citāṅgulayaś ca buddhā bhagavanto bhavanty upacitavipulakuśalamūlāḥ, anupūrvāṅgulayaś ca buddhā bhagavanto bhavanti anupūrvasamupārjitakuśalamūlāḥ, gūḍhaśirāś ca buddhā bhagavanto bhavanti sunigūḍhakāyavāgmanaskarmāntājīvāḥ, nirgranthiśirāś ca buddhā bhagavanto bhavanti kleśagranthibhedakarāḥ, gūḍhagulphāś ca buddhā bhagavanto bhavanti sunigūḍhadharmamatayaḥ, aviṣamapādāś (PSP_6-8:65) ca buddhā bhagavanto bhavanti sarvaviṣamanistārayitāraḥ, 10 siṃhavikrāntagāminaś ca buddhā bhagavanto bhavanti narasiṃhāḥ, nāgavikrāntagāminaś ca buddhā bhagavanto bhavanti naranāgāḥ, haṃsavikrāntagāminaś ca buddhā bhagavanto bhavanti rājahaṃsasadṛśavaihāyasagāminaḥ, vṛṣabhavikrāntagāminaś ca buddhā bhagavanto bhavanti puruṣarṣabhāḥ, pradakṣiṇāvartagāminaś ca buddhā bhagavanto bhavanti pradakṣiṇamārgāḥ, cārugāminaś ca buddhā bhagavanto bhavanti cārudarśanāḥ, avakragātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti nityam avakracittāḥ, vṛttagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti viśuddhaguṇakhyāpayitāraḥ, mṛṣṭagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti pramṛṣṭapāpadharmāṇāḥ, anupūrvagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanty anupūrvadharmadeśikāḥ. 20 śucigātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti kāyavāgmanaḥśaucasamanvāgatāḥ, mṛdugātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti svabhāvamṛducittāḥ, viśuddhagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti svabhāvaviśuddhacittāḥ, paripūrṇavyañjanāś ca buddhā bhagavanto bhavanti suparipūrṇadharmavinayāḥ, pṛthucārumaṇḍalagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti pṛthucāruguṇākhyātāraḥ, samakramāś ca buddhā bhagavanto bhavanti sarvasattvasamacittāḥ, viśuddhanetrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti suviśuddhadarśanāḥ, sukumāragātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti sukumāradharmadeśikāḥ, adīnagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti nityam adīnacittāḥ, utsadagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanty utsannākuśalamūlāḥ. 30 susaṃhatanāś ca buddhā bhagavanto bhavanti kṣīṇapunarbhavasahagatāḥ, suvibhaktāṅgapratyaṅgāś ca buddhā bhagavanto bhavanti sudeśitapratītyasamutpādāṅgapratyaṅgāḥ, vitimiraśuddhālokāś ca buddhā bhagavanto bhavanti suviśuddhadarśanāḥ, vṛttakukṣayaś ca buddhā bhagavanto bhavanti vṛttasaṃpannaśiṣyāḥ, mṛṣṭakukṣayaś ca buddhā bhagavanto bhavanti pramṛṣṭasaṃsāradoṣāḥ, abhugnakukṣayaś ca buddhā bhagavanto bhavanti bhagnamānaśṛṅgāḥ, kṣāmodarāś ca buddhā bhagavanto bhavanti dharmakṣayavinivartayitāraḥ, gambhīranābhayaś (PSP_6-8:66) ca buddhā bhagavanto bhavanti pratividdhaparamagambhīradharmāṇaḥ, pradakṣiṇāvartanābhayaś ca buddhā bhagavanto bhavanti pradakṣiṇagrāhyupapannaśiṣyāḥ, samantaprāsādikāś ca buddhā bhagavanto bhavanti samantaprāsādikaśiṣyasaṃghāḥ. 40 śucisamācārāś ca buddhā bhagavanto bhavanti paramaśucicittāḥ, vyapagatatilakagātrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti vyapagatākālopadeśadharmavinayāḥ, tūlasadṛśasukumārapāṇayaś ca buddhā bhagavanto bhavanti tūlasadṛśakāyalāghavapratilābhadharmadeśikāḥ, snigdhapāṇilekhāś ca buddhā bhagavanto bhavanti snigdhasvajanabhāvapratilabdhamahāśramaṇabhāvāḥ, gambhīrapāṇilekhāś ca buddhā bhagavanto bhavanti paramagambhīradhīrāvasthānāḥ, āyatapāṇilekhāś ca buddhā bhagavanto bhavanty āyatikṣamadharmākhyātāraḥ, nātyāyatavacanāś ca buddhā bhagavanto bhavanti nātyāyataśikṣāpadaprajñāpayitāraḥ, biṃbapratibiṃbadarśanavadanāś ca buddhā bhagavanto bhavanti pratibiṃbavadvisarjitasarvalokāḥ, mṛdujihvāś ca buddhā bhagavanto bhavanti mṛdupūrvavinetāraḥ, tanujihvāś ca buddhā bhagavanto bhavanty atanuguṇopapannāḥ. 50 raktajihvāś ca buddhā bhagavanto bhavanti raktabālajanaduravagāhadharmavinayāḥ, gajagarjitajīmūtaghoṣā buddhā bhagavanto bhavanti gajagarjitajīmūtaghoṣesv aparitrāsāḥ, madhuracārumañjusvarāś ca buddhā bhagavanto bhavanti madhuracārumañjusvarapralāpaśiṣyāḥ, vṛttadaṃṣṭrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti vṛttabhavasaṃyojanāḥ, tīkṣṇadaṃṣṭrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti tīkṣṇajanavinayanakuśalāḥ, śukladaṃṣṭrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti paramaśukladharmavinayāḥ, samadaṃṣṭrāś ca buddhā bhagavanto bhavanti samabhūmibhāgapratiṣṭhitāḥ, anupūrvadaṃṣṭrāś ca buddhā bhagavanto bhavanty anupūrvābhisamayadeśayitāraḥ, uttuṅganāsāś ca buddhā bhagavanto bhavanti prajñātuṅgaparvatasthāḥ, śucināsāś ca buddhā bhagavanto bhavanti śucivinayajanasaṃpratipannāḥ. 60 viśālanayanāś ca buddhā bhagavanto bhavanti paraviśālakṣaṇabuddhadharmāṇaḥ, citapakṣmāṇaś ca buddhā bhagavanto bhavanti citasattvakāyāḥ, sitāsitakamalanayanāś ca buddhā bhagavanto bhavanti (PSP_6-8:67) sitāsitakamaladalanayanābhiḥ prabalasurāsuravarayuvatibhir abhinanditāḥ, āyatabhruvaś ca buddhā bhagavanto bhavanti nityam āyatidarśinaḥ, ślakṣṇabhruvaś ca buddhā bhagavanto bhavanti śuklavinayakuśalāḥ, samaromabhruvaś ca buddhā bhagavanto bhavanti samantadāṣajñāḥ, snigdhabhruvaś ca buddhā bhagavanto bhavanti kuśalamūlopasnehasnigdhasaṃtānajanavinayāḥ, pīnāyatabhujāś ca buddhā bhagavanto bhavanti parapīnāyatavāhavaḥ, samakarṇāś ca buddhā bhagavanto bhavanti jitasamarāḥ, anupahatakarṇendriyāś ca buddhā bhagavanto bhavanty anupahatasattvavināyakāḥ. supariṇāmitalalāṭāś ca buddhā bhagavanto bhavanti sarvadṛṣṭikṛtavipariṇatāḥ, pṛthulalāṭāś ca buddhā bhagavanto bhavanti śramaṇabrāhmaṇaparavādipramathanāḥ, suparipūrṇottamāṅgāś ca buddhā bhagavanto bhavanti suparipūrṇottamapraṇidhānāḥ, bhramarasadṛśakeśāś ca buddhā bhagavanto bhavanti viṣayabhramararativyāvartikāḥ, citakeśāś ca buddhā bhagavanto bhavanty apacitadarśanābhāvanāprahātavyānuśayaḥ, ślakṣṇakeśāś ca buddhā bhagavanto bhavanti ślakṣṇabuddhibhir jñātaśāsanasārāḥ, asaṃluḍitakeśāś ca buddhā bhagavanto bhavanti nityāsaṃluḍitacetanāḥ, aparuṣakeśāś ca buddhā bhagavanto bhavanti nityam aparuṣavacanāḥ, surabhikeśāś ca buddhā bhagavanto bhavanti surabhibodhyaṅgakusumapradakṣiṇāvartitajanāḥ, śrīvatsasvastikanandyāvartasulalitapāṇipādatalāś ca buddhā bhagavanto bhavanti śrīvatsasvastikanandyāvartasulalitapāṇipādaśobhāḥ. imāny ucyante 'śītyanuvyañjanāny ebhiḥ subhūte 'śītyanuvyañjanais tathāgatasye kāyaḥ samanvāgato bhavati. evaṃ khalu subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya dharmadānaṃ veditavyam. punar aparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran sattvān evam avavadaty anuśāsty ete yūyaṃ kulaputrā akṣaranirhārakuśalā bhavata, ekākṣarakuśalā bhavatha, dvyakṣaraṃ yāvad dvācatvāriṃśad akṣaraiḥ kuśalā bhavata, ekenākṣareṇa sarvavyayopagatānupagacchata, dvitīyenākṣareṇa sarvavyayopagatānupagacchata, (PSP_6-8:68) tṛtīyenākṣareṇa sarvavyayopagatānupagacchata, yavad dvācatvāriṃśadakṣaraiḥ sarvavyayopagatānupagacchata. ekasminn akṣare dvācatvāriṃśad akṣarāṇy antargatāni bhāvayata. dvācatvāriṃśadakṣareṣv ekākṣaram antargataṃ bhāvayata. sa khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvo dvācatvāriṃśadakṣarāṇy ekasminn akṣare kuśalo bhāvayati, ekākṣaraṃ dvācatvāriṃśadakṣareṣu kuśalo bhāvayati, akṣarābhinirhārakauśalaṃ bhāvayitvākṣarābhinirhārakuśalo bhavati. tadyathāpi nāma subhūte tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho dharmakuśalo 'kṣarakuśalaś ca sattvānāṃ dharmaṃ deśayati, sākṣaran dharmaṃ deśayati nānakṣaraṃ, te ca sattvā nopalabhyante, tat kasya hetoḥ? ākāśanirmitā hi subhūte sattvā dharmāś ca veditavyāḥ. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavann atyantatayā sattvā nopalabhyante, dharmā nopalabhyante, svabhāvaś ca nopalabhyate, kathaṃ bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran dhyānapāramitāyāṃ caran vīryapāramitāyāṃ caran kṣāntipāramitāyāṃ caran śīlapāramitāyāṃ caran dānapāramitāyāṃ caran saptatriṃśatsu bodhipakṣyeṣu dharmeṣu caturṣv āryasatyeṣu sarvaśūnyatāsu śūnyatānimittāpraṇihiteṣu vimokṣamukheṣv aṣṭasu vimokṣeṣu navasv anupūrvavihārasamāpattiṣu daśasu tathāgatabaleṣu caturṣu vaiśāradyeṣu, catasṛṣu pratisaṃvitsv aṣṭādaśasv āveṇikeṣu buddhadharmeṣu dvātriṃśanmahāpuruṣalakṣaṇeṣv aśītyanuvyañjaneṣu ṣaṭsv abhijñāsu vipākajāsu caran sattvānāṃ dharmaṃ deśayati, na cātra sattva upalabhyate, na sattvaprajñaptiḥ sattvānupalabdhyā rūpānupalabdhiḥ, vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānānupalabdhiḥ, ṣaṭpāramitānupalabdhiḥ, yāvad aśītyanuvyañjanānupalabdhiḥ, na cānupalabdhyā sattvaprajñaptir na ca sattvāprajñaptyā rūpaṃ prajñāyate, vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānaṃ prajñāyate, yāvad aśītyanuvyañjanāni prajñāyante, aśītyanuvyañjanair aprajñāyamānaiḥ. kathaṃ bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran sattvānāṃ dharmaṃ deśayati? mā khalu bhagavan bodhisattvo mahāsattvo (PSP_6-8:69) 'saṃvidyamāneṣu sarvadharmeṣu sattvān samādāpayed viparyāse viniyojayet. tat kasya hetoḥ? tathā hi bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran bodhisattvam eva tāvan nopalabhate prāg eva bodhipākṣikān dharmān. evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat: evam etat subhūte evam etat, yathā vadasi sattvānupalabdhenādhyātmaśūnyatā veditavyā, bahirdhāśūnyatā veditavyā, adhyātmabahirdhāśūnyatā veditavyā yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatā veditavyā, skandhaśūnyatā veditavyā, dhātuśūnyatā veditavyā, āyatanaśūnyatā veditavyā, pratītyasamutpādaśūnyatā veditavyā, pratītyasamutpādāṅgaśūnyatā veditavyā, ātmaśūnyatā sattvaśūnyatā jīvaśūnyatā jantuśūnyatā poṣaśūnyatā puruṣaśūnyatā pudgalaśūnyatā manujaśūnyatā mānavaśūnyatā kārakaśūnyatā vedakaśūnyatā jānakaśūnyatā paśyakaśūnyatā veditvyā. apramāṇadhyānārūpyasamādhisamāpattiśūnyatā veditavyā, smṛtyupasthānasamyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgaśūnyatā veditavyā. śūnyatānimittāpraṇihitaśūnyatā veditavyā, aṣṭavimokṣamukhaśūnyatā veditavyā, navānupūrvavihārasamāpattiśūnyatā veditavyā, daśatathāgatabalaśūnyatā veditavyā, vaiśāradyapratisaṃvidāveṇikā buddhadharmaśūnyatā veditavyā, srotaāpattiphalasakṛdāgāmiphalānāgāmiphalārhattvapratyekabodhiśūnyatā veditavyā, daśabodhisattvabhūmiśūnyatā veditavyā, buddhakṣetraśūnyatā veditavyā, samyaksaṃbodhiśūnyatā veditavyā, tad bodhisattvo mahāsattva imān sarvadharmān śūnyā iti dṛṣṭvā sattvānāṃ dharmaṃ deśayati yathā caiteṣu śūnyeṣu sarvadharmeṣu samādāpayed viparyāse na niyojayet. sa evaṃ sarvadharmān anāvaraṇato jñātvā na kaṃcid dharmaṃ vikopayati na 'dvaidhīkaroti, yathābhūtaṃ ca dharmaṃ deśayati. tadyathāpi nāma subhūte tathāgatanirmito 'nekāni nirmitakoṭīniyutaśatasahasrāṇy abhinirmāya kāṃścid dāne niyojayati, kāṃścic chīle kāṃścit kṣāntau kāṃścid vīrye kāṃścid dhyāne kāṃścit prajñāyāṃ kāṃścid dhyāneṣu kāṃścid apramāṇeṣu kāṃścid ārūpyasamāpattiṣu kāṃścit saptatriṃśadbodhipakṣyeṣu dharmeṣu niyojayati, kāṃścid āryasatyeṣu kāṃścic chūnyatānimittāpraṇihiteṣu (PSP_6-8:70) kāṃścid adhyātmaśūnyatāyāṃ kāṃścid yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ kāṃścid abhijñāsu kāṃścid daśabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikabuddhadharmeṣu niyojayati, sarvākārajñatāyāṃ niyojayati, kāṃścic chrotaāpattiphale kāṃścit sakṛdāgāmiphale kāṃścid anāgāmiphale, kāṃścid arhattve, kāṃścit pratyekabodhau kāṃścid anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau niyojayati. tat kiṃ manyase? api nu tena nirmitakena kasyacid dharmasya prabhedaḥ kṛtaḥ. subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: tad anena te subhūte paryāyeṇaivaṃ veditavyam, evam ayaṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran sattvānāṃ dharmaṃ deśayati, tāṃś ca bhūmau pratiṣṭhāpayati tāṃś ca sattvān viparyāsāt parimocayati, abaddhāmuktayogena, tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte rūpam abaddham amuktaṃ, vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānam abaddham amuktaṃ, yā rūpasyābaddhatāmuktatā na tad rūpaṃ yā vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇāṃ yā vijñānasyābaddhatāmuktatā na tad vijñānam. tat kasya hetoḥ? tathā hy atyantaviśuddhaṃ rūpaṃ, vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānam atyantaviśuddham, evaṃ skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādāḥ pratītyasamutpādāṅgāni ca yāvat sarvadharmā laukikā lokottarāḥ, sāsrāvā anāsravāḥ saṃskṛtā asaṃskṛtā dharmāḥ, evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ sattvānāṃ dharmaṃ deśayati, na ca sattvān upalabhate, anupalaṃbhe sarvadharmāṇāṃ sthito bodhisattvo mahāsattvo 'sthānayogena rūpaṃ śūnyam ity asthānayogena, vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānaṃ śūnyam ity asthānayogena, skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādāḥ pratītyasamutpādāṅgāni ca śūnyānīty asthānayogena yāvat sarvadharmā laukikā vā lokottarā vā sāsravā vā anāsravā vā saṃskṛtā vā asaṃskṛtā vā dharmā śūnyā iti asthānayogena, na hi saṃskṛtā vā asaṃskṛtā vā dharmāḥ kvacit sthitāḥ? tasmāt teṣāṃ svabhāvo nopalabhyate, yatra tiṣṭheran na hy abhāvo 'bhāve tiṣṭhati, na hi svabhāvaḥ svabhāve tiṣṭhati, na hi parabhāvaḥ parabhāve tiṣṭhati, tat kasya hetoḥ? tathā hi te sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvan nopalabhyante, yasya cānupalabdhiḥ sa kutra tiṣṭhed? evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ (PSP_6-8:71) prajñāpāramitāyāṃ carann anaparādhī bhavati, buddhānāṃ bhagavatāṃ bodhisattvānāṃ ca pratyekabuddhānāñ ca śrāvakānāṃ ca sarvāryāṇāṃ ca. tat kasya hetoḥ? tathā hi buddhair bhagavadbhir bodhisattvaiś ca pratyekabuddhaiś ca śrāvakaiś ca sarvāryaiś ca eṣaiva dharmatānubaddhānubadhya ca sattvānāṃ dharmaṃ deśayanti, tān te dharmāṇāṃ dharmatān na vyativartante. tat kasya hetoḥ? tathā hi dharmadhātur na vinivartate na bhūtakoṭir vinivartate. tat kasya hetoḥ? tathā hi teṣāṃ sa svabhāvo na saṃvidyate yo vinivartate. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavan dharmadhātur na vinivartate na tathatā na bhūtakoṭir vinivartate, kiṃ punar bhagavann anyad rūpam anyo dharmadhātur anyā tathatānyā bhūtakoṭir anye vedanāsaṃjñāsaṃskārā anyad vijñānam anyo dharmadhātur anyā tathatānyā bhūtakoṭir anye skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādāḥ pratītyasamutpādāṅgāni ca anyo dharmadhātur anyā tathatānyā bhūtakoṭir, evaṃ yāvad anye sarvadharmā laukikā vā lokottarā vā sāsravā vā anāsravā vā, saṃskṛtā vā asaṃskṛtā vā dharmāḥ, anyo dharmadhātur anyā tathatā anyā bhūtakoṭiḥ? bhagavān āha: na subhūte 'nyad rūpaṃ anyo dharmadhātur anyā tathatānyā bhūtakoṭir anye vedanāsaṃjñāsaṃskārā anyad vijñānam anyo dharmadhātur anyā tathatānyā bhūtakoṭir, nānye skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādāḥ pratītyasamutpādāṅgāni, ca nānyo dharmadhātur anyā tathatā anyā bhūtakoṭir, evaṃ yāvan nānye laukikā lokottarāḥ sāsravā anāsravāḥ saṃskṛtā asaṃskṛtā dharmā anyo dharmadhātur anyā tathatā anyā bhūtakoṭiḥ. evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavan nānyad rūpaṃ nānyo dharmadhātur nānyā tathatā nānyā bhūtakoṭir nānye vedanāsaṃjñāsaṃskārā nānyad vijñānaṃ nānyo dharmadhātur nānyā tathatā nānyā bhūtakoṭir nānye skandhadhātvāyatanapratītyasamutpādāḥ pratītyasamutpādāṅgāni ca nānyo dharmadhātur nānyā tathatā nānyā bhūtakoṭir yāvan nānye sarvadharmā laukikā lokottarāḥ sāsravā anāsravāḥ (PSP_6-8:72) saṃskṛtā asaṃskṛtā dharmāḥ nanyo dharmadhātur nānyā tathatā nānyā bhūtakoṭis tat kathaṃ bhagavan phalavyavasthānaṃ bhavati? kṛṣṇānāṃ dharmāṇāṃ kṛṣṇo vipāko narakā vā tiryagyonir vā yamaloko vā, śuklānāṃ dharmāṇāṃ śuklo vipāko devā manuṣyāś ca, kṛṣṇaśuklānāṃ dharmāṇāṃ kṛṣṇaśuklo vipākaḥ sukhaduḥkhavyatikaraḥ, akṛṣṇaśuklānāṃ dharmāṇām akṛṣṇaśuklo vipākaḥ, srotaāpattiphalaṃ vā sakṛdāgāmiphalaṃ vānāgāmiphalaṃ vārhattvaṃ vā pratyekabodhir vā yāvat samyaksaṃbodhir vā. evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat: saṃvṛttisatyaṃ subhūte pramāṇīkṛtya phalavyavasthānaṃ nirdiśyate na punaḥ paramārthasatyena phalavyavasthānaṃ śakyan nirdṛṣṭum. tat kasya hetoḥ? avikalpā hi subhūte sarvadharmā apravyāhārā yad uta anātmasvarūpāḥ, yeṣām anutpādo 'nirodho 'saṃkleśo 'vyavadānaṃ yad uta svabhāvaśūnyatām upādāya. evam ukte āyuṣmān subhūir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavan saṃvṛttisatyam upādāya phalavyavasthānaṃ bhavati, na bhagavan paramārthena tadā sarvabālapṛthagjanānāṃ srotaāpattiphalaṃ bhaviṣyati, sakṛdāgāmiphalaṃ bhaviṣyati, anāgāmiphalaṃ bhaviṣyati, arhattvaṃ bhaviṣyati, pratyekabodhir bhaviṣyati, anuttarā samyaksaṃbodhir bhaviṣyati. evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat: kiṃ punaḥ subhūte sarvabālapṛthagjanāḥ saṃvṛttisatyaṃ vā paramārthasatyaṃ vā prajānanti yat teṣām api phalavyavasthānaṃ bhaviṣyati yadi prajānīyuḥ saṃvṛttisatyaṃ paramārthasatyam iti naiva bālapṛthagjanā iti saṃkhyātāḥ syur yasmāt tu teṣāṃ nāsti parijñānaṃ tasmān nāsti teṣāṃ phalavyavasthānam. srotaāpattiphalaṃ vā sakṛdāgāmiphalaṃ vānāgāmiphalaṃ vārhattvaṃ vā pratyekabodhir vā samyaksaṃbodhir vā yat subhūte bālapṛthagjanānāṃ na mārgo na mārgavyavasthānaṃ na mārgaphalaṃ tat kuto bālapṛthagjanānāṃ phalavyavasthānaṃ bhaviṣyati? yad āryapudgalānāṃ punaḥ subhūte mārgo mārgabhāvanā ca tasmād āryapudgalānāṃ phalavyavasthānaṃ bhavati. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: kiṃ punar (PSP_6-8:73) bhagavan mārgabhāvanāyaṃ phalaprādurbhāvo bhavati, phalaṃ vā prāpayati? bhagavān āha: na subhūte, na hi mārgaṃ bhāvayataḥ subhūte phalaprāptir bhavati, na ca mārgabhāvanāphalaṃ prāpayati, na ca subhūte bhāvitamārgasya phalaprāptir, na ca mārgeṇa phalaṃ prāpyate, na ca punar amārge sthitvā phalaṃ prāpnoti. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran sattvānāṃ phalavyavasthānaṃ karoti, na ca bhāgacchedena saṃskṛte vā dhātāv asaṃskṛte vā dhātau phalavyavasthānam. subhūtir āha: yadi bhagavan na bhāgacchedena saṃskṛte vā dhātāv asaṃskṛte vā dhātau phalavyavasthānaṃ bhavati, kathaṃ nirdiṣṭaṃ punar bhagavatā idaṃ srotaāpattiphalaṃ trayāṇāṃ saṃyojanānāṃ prahāṇaṃ, sakṛdāgāmiphalaṃ kāmarāgavyāpādatanutvam, anāgāmiphalaṃ pañcānām avarabhāgīyānāṃ saṃyojanānāṃ prahāṇam, arhattvaṃ pañcānām ūrdhvabhāgīyānāṃ saṃyojanānāṃ prahāṇaṃ, pratyekabodhir yat kiñcit samudayadharmi sarvantaṃ nirodhadharmi, anuttarā samyaksaṃbodhiḥ sarvavāsanānusaṃdhikleśaprahāṇam. syād yathāhaṃ bhagavato bhāṣitasyārtham ājāne tathā saṃskṛtāsaṃskṛtānāṃ dharmāṇāṃ bhāgacchedena phalavyavasthānaṃ bhavati. bhagavān āha: kiṃ punaḥ subhūte srotaāpattiphalaṃ vā sakṛdāgāmiphalaṃ vānāgāmiphalaṃ vārhattvaṃ vā pratyekabodhir vānuttarā samyaksaṃbodhir vā saṃskṛtā ete utāsaṃskṛtāḥ. subhūtir āha: asaṃskṛtā bhagavann asaṃskṛtāḥ sugata. bhagavān āha: kiṃ punaḥ subhūte asaṃskṛtasya dharmasya bhāgacchedo 'sti? subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: kiṃ punaḥ subhūte yasmin samaye kulaputro vā kuladuhitā vā saṃskṛtāsaṃskṛtān dharmān ekalakṣaṇān pratividhyati yad utālakṣaṇās tasmin samaye kasyacid dharmasya bhāgacchedaṃ karoti saṃskṛtā vāsaṃskṛtā vā dharmā iti? (PSP_6-8:74) subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran sattvānāṃ dharmaṃ deśayati, abhāgacchedatām upādāya. yad utādhyātmaśūnyatām upādāya bahirdhāśūnyatām upādāya, adhyātmabahirdhāśūnyatām upādāya, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatām upādāya, ātmanā ca na kvacid abhiniviśate, parañ ca na kvacid abhiniveśayati, dānapāramitāyāṃ vā śīlapāramitāyāṃ vā kṣāntipāramitāyāṃ vā vīryapāramitāyāṃ vā dhyānapāramitāyāṃ vā prajñāpāramitāyāṃ vā prathame vā dhyāne dvitīye vā dhyāne tṛtīye vā dhyāne caturthe vā dhyāne, maitryāṃ vā karuṇāyāṃ vā muditāyāṃ vā upekṣāyāṃ vā, ākāśānantyāyatanasamāpattau vā vijñānānantyāyatanasamāpattau vā ākiñcanyāyatanasamāpattau vā naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattau vā, smṛtyupasthāneṣu vā samyakprahāṇeṣu vā ṛddhipādeṣu vā indriyeṣu vā baleṣu vā bodhyaṅgeṣu vā āryāṣṭāṅgeṣu mārgeṣu vā āryasatyeṣu vā aṣṭavimokṣamukheṣu vā navānupūrvavihārasamāpattiṣu vā śūnyatānimittāpraṇihiteṣu vābhijñāsu vādhyātmaśūnyatāyāṃ vā bahirdhāśūnyatāyāṃ vādhyātmabahirdhāśūnyatāyāṃ vā yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ vā samādhiṣu vā dhāraṇīmukheṣu vā daśabalavaiśāradyeṣu pratisaṃvidāveṇikabuddhadharmeṣu vā, mahākaruṇāyāṃ vā sarvākārajñatāyāṃ vā, so nābhiniviṣṭo na kvacit sajjati. tadyathāpi nāma subhūte tathāgatanirmito dānaṃ dadāti na ca dānaphaleṣu sajjati na ca dānaphalaṃ pratyanubhavaty anyatra sattvānāṃ paritrāṇāya yāvat sāsravānāsraveṣu dharmeṣu laukikalokottareṣu saṃskṛtāsaṃskṛteṣu dharmeṣu na kvacit tiṣṭhati. tat kasya hetoḥ? tathā hy asya sarvadharmāṇāṃ dharmalakṣaṇaṃ supratividdhaṃ bhavati. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: kathaṃ punar bhagavan sarvadharmāṇāṃ dharmalakṣaṇaṃ supratividdhaṃ bhavati? bhagavān āha: yathā subhūte nirmitasyāsamudācāro rāgadoṣamoheṣv asamudācāro rūpe vedanāyāṃ saṃjñāyāṃ saṃskāreṣu vijñāne 'samudācāraḥ skandhadhātvāyataneṣv asamudācāraḥ pratītyasamutpādeṣv (PSP_6-8:75) asamudācāraḥ pratītyasamutpādāṅgeṣv asamudācāro bāhyādhyātmikeṣu dharmeṣv asamudācāro 'nunayaparyutthāneṣv asamudācāraḥ sāsravānāsraveṣu dharmeṣv asamudācāro laukikalokottareṣu dharmeṣu asamudācāro mārgeṣv asamudācāro mārgaphaleṣv asamudācāraḥ. evaṃ khalu subhūte sarvadharmāṇāṃ dharmalakṣaṇaṃ supratividdhaṃ bhavati. subhūtir āha: kathaṃ punar bhagavan nirmitasya mārgabhāvanā? bhagavān āha: yāṃ mārgabhāvanām āgamya subhūte naiva saṃkliśyeta naiva vyavadāyeta naiva pañcagatike saṃsāre dṛśyeta. subhūtir āha: kathaṃ bhagavan bodhisattvo mahāsattvo 'vastukān dharmān pratividhyati? bhagavān āha: tat kiṃ manyase? subhūte 'pi nu tathāgatanirmitasya kiṃcid vastu saṃvidyate, yad vastv āgamya naiva saṃkliśyeta, naiva vyavadāyeta, naiva pañcagatike saṃsāre dṛśyeta. subhūtir āha: no bhagavan na hi bhagavan tathāgatanirmitasya kiṃcid vastu saṃvidyate yad vastv āgamya naiva saṃkliśyeta naiva vyavadāyeta naiva pañcagatike saṃsāre dṛśyeta. bhagavān āha: evaṃ khalu subhūte sarvadharmāṇāṃ dharmaIakṣaṇaṃ supratividdhaṃ bhavati. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: kiṃ punar bhagavan sarvarūpaṃ nirmitopamaṃ bhavati, sarvā vedanā sarvā saṃjñā sarve saṃskārāḥ sarvaṃ vijñānaṃ nirmitopamaṃ bhavati? bhagavān āha: sarvaṃ subhūte rūpaṃ nirmitopamaṃ sarvā vedanā sarvā saṃjñā sarve saṃskārāḥ sarvaṃ vijñānaṃ nirmitopamaṃ bhavati. subhūtir āha: kathaṃ bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya puruṣakāro bhavati, yadi sarvaṃ rūpaṃ nirmitopamaṃ sarvā vedanā sarvā saṃjñā sarve saṃskārāḥ sarvaṃ vijñānaṃ nirmitopamaṃ nirmitasya ca na bhavati, rūpaṃ vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānaṃ na saṃkleśo na vyavadānaṃ na pañcagatikaḥ saṃsāro yataḥ saṃsārāt sattvān parimocayet. bhagavān āha: tat kiṃ manyase? subhūte 'pi nu bodhisattvena (PSP_6-8:76) mahāsattvena pūrvaṃ boodhisttvacaryāṃ caratā kaścit sattva upalabdho yaṃ narakād vā mocayet tiryagyoner vā yamalokād vā manuṣyebhyo vā devebhyo vā. subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: evam etat subhūte bodhisattvena mahāsattvena na kaścit sattva upalabdho yaṃ traidhātukāt parimocayet. tat kasya hetoḥ? tathā hi tena bodhisattvena mahāsattvena sarvadharmā nirmitopamā jñātā dṛṣṭā viditā bhavantīty ayaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya puruṣakāro veditavyaḥ. subhūtir āha: yadi bhagavan bodhisattvena mahāsattvena sarvadharmā nirmitopamā jñātā dṛṣṭā viditāḥ kasyārthāya bodhisattvo mahāsattvaḥ ṣaṭsu pāramitāsu carati caturṣu dhyāneṣu caturṣv apramāṇeṣu catasṛṣv ārūpyasamāpattiṣu saptatriṃśatsu bodhipakṣyeṣu dharmeṣu bodhimārge ca buddhakṣetrañ ca pariśodhayati sattvāṃś ca paripācayati. evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat: yadi subhūte sattvāḥ svayam eva nirmitopamān sarvadharmān jānīyur na bodhisattvo mahāsattvo 'saṃkhyeyān kalpān sattvānām arthāya bodhisattvacaryāṃ cared yasmāt tarhi subhūte sattvāḥ svayam eva nirmitopamān sarvadharmān na jānanti. tasmād bodhisattvo mahāsattvo 'saṃkhyeyān kalpān ṣaṭsu pāramitāsu carati sattvāṃś ca paripācayati buddhakṣetrañ ca pariśodhayati. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavan sarvadharmā nirmitopamāḥ kutra bhagavan pratiṣṭhitāḥ sattvāḥ yato bodhisattvo mahāsattvaḥ ṣaṭpāramitāyāṃ carann uccālayati? bhagavān āha: nāmanimitte subhūte sattvāḥ pratiṣṭhitā asatparikalpitatām upādāya, tato bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran nāmanimittād uccālayati. atha khalv āyuṣmāṃ subhūtir bhagavantam etad avocat: katamad bhagavan nāma kataman nimittam? bhagavān āha: āgantukam etan nāmadheyaṃ yad uta nāmanimittam iti kṛtrimam etan nāmadheyaṃ yad uta nāmanimittam iti, yad uta rūpaṃ vā vedanā vā saṃjñā vā saṃskārā vā vijñānaṃ vā strī vā puruṣo (PSP_6-8:77) vā dārako vā dārikā vā nairayiko vā tairyagyoniko vā yamalaukiko vā devo vā manuṣyo vā saṃskṛto vā dharmo vāsaṃskṛto vā dharmaḥ srotaāpattiphalaṃ vā sakṛdāgāmiphalaṃ vānāgāmiphalaṃ vārhattvaṃ vā pratyekabuddho vānuttarasamyaksaṃbuddho vā. api tu khalu punaḥ subhūte prakṛtidharmaḥ sarvan nāmārthena śūnyaṃ nāmamātram etat sarvasaṃskṛtaṃ tatra bālapṛthagjanāḥ saktās tān, bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāñ carann upāyakauśalyena sattvān vivecayati parikalpayati parikalpasamutthitam etan nāmadheyaṃ mā yūyam asatparikalpe sajjate, asati vastūni svabhāvaśūnye na hi śūnyeṣu dharmeṣu paṇḍitā abhiniviśante. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann upāyakauśalyena sattvānāṃ dharmaṃ deśayati. katamat subhūte nimittaṃ dva ime subhūte yatra bālapṛthagjanāḥ saktāḥ? katame dve? rūpanimittañ cārūpanimittañ ca. katamac ca subhūte rūpanimittaṃ? yat kiñcit subhūte rūpam audārikaṃ vā sūkṣmaṃ vā praṇītaṃ vā madhyaṃ vādhimātraṃ vā tatra kṣaṇikeṣu dharmeṣu yat parikalpagrahaṇam idam ucyate rūpanimitta. katamac cārūpanimitttaṃ? yāni kānicid rūpāṇi dharmā vānimittagrāhiṇaḥ parikalpāḥ kleśañ janayantīdam ucyate, arūpanimittaṃ yatra bālapṛthagjanān saktān bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann upāyakauśalyena sattvān nimittato vivecyānimitte dhātau niveśayati pratiṣṭhāpayati tathā ca niveśayati pratiṣṭhāpayati, yathā na dvayaṃ patantīdaṃ nimittam idam animittam. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann upāyakauśalyena sattvān nimittato vivecyānimitte dhātau niveśayati pratiṣṭhāpayati. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavann etatparamā ete sarvadharmā yad uta nāmanimittaparamāḥ, kathaṃ bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann ātmanā ca viśeṣaṃ gacchati, kuśaleṣu dharmeṣu parāṃś ca viśeṣādhigame niveśayati kuśaleṣu dharmeṣu yaiḥ kuśalair dharmair bhūmer bhūmiṃ paripūrayati, (PSP_6-8:78) sattvāṃś ca tāṃś caiva niyojayati? evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat: sacet subhūte vastv abhaviṣyan nāvastunimittan na subhūte prajñāpāramitāyāṃ caran bodhisattvo mahāsattvo viśeṣam adhyagamiṣyan na ca parāṃś ca viśeṣe nyayokṣyad yataḥ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran dhyānapāramitāṃ paripūrayaty ānimittayogena, vīryapāramitāṃ paripūrayaty ānimittayogena, kṣāntipāramitāṃ paripūrayaty ānimittayogena, śīlapāramitāṃ paripūrayaty ānimittayogena, dānapāramitāṃ paripūrayaty ānimittayogena, dhyānāni paripūrayaty ānimittayoganāpramāṇāni paripūrayaty ānimittayogenārūpyasamāpattīḥ paripūrayaty ānimittayogena, smṛtyupasthānasamyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgān paripūrayaty ānimittayogenāryasatyāni paripūrayaty ānimittayogenāṣṭavimokṣān navānupūrvavihārasamāpattīr abhijñāḥ paripūrayaty ānimittayogena, samādhidhāraṇīmukhāni paripūrayaty ānimittayogena, daśatathāgatabalāni catvāri vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikān buddhadharmān paripūrayaty ānimittayogena, sa imān kuśalān dharmān paripūrya parān api kuśaleṣu dharmeṣu niyojayaty ānimittayogena, sacet subhūte dharmanimittam abhaviṣyad anāsraveṣu sarvadharmeṣu naiva bodhisattvo mahāsattvaḥ sattvānām artham akariṣyad yataḥ subhūte anāsravāḥ sarvadharmāḥ, ānimittā asmṛtayo 'manasikārās tasmāt khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran sattvānām arthaṃ karoti. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavan sarvadharmā ānimittā asmṛtayo 'manasikārās tat kuto bhagavān gaṇanāṃ karoti? ime sāsravā dharmā ime anāśravā dharmā ime sādhāraṇā dharmā ime 'sādhāraṇā dharmā ime laukikā dharmā ime lokottarā dharmā ime sāvadyā dharmā ime 'navadyā dharmā ime saṃskṛtā dharmā ime 'saṃskṛtā dharmā ime śrāvakadharmā ime pratyekabuddhadharmā ime bodhisattvadharmā ime buddhadharmāḥ. (PSP_6-8:79) evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat: tat kiṃ manyase? subhūte anyad ānimittam anye śrāvakadharmāḥ. subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: tat kiṃ manyase? subhūte 'nyad ānimittam anye pratyekabuddhadharmāḥ. subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: tat kiṃ manyase? subhūte 'nyad ānimittam anye bodhisattvadharmāḥ. subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: tat kiṃ manyase? subhūte 'nyad ānimittam anye buddhadharmāḥ. subhūtir āha: no bhagavan. bhagavān āha: tad anenāpi te subhūte paryāyeṇaivaṃ veditavyam ānimittā asmṛtayo 'manasikārāḥ sarvadharmā ity atra hi subhūte śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattvaḥ kuśalair dharmair vivardhate yad uta ṣaḍbhiḥ pāramitābhiś caturbhir dhyānaiś caturbhir apramāṇaiś catasṛbhir ārūpyasamāpattibhiś caturbhiḥ smṛtyupasthānaiś caturbhiḥ samyakprahāṇaiś caturbhi ṛddhipādaiḥ pañcabhir indriyaiḥ pañcabhir balaiḥ saptabhir bodhyaṅgair āryāṣṭāṅgamārgeṇādhyātmaśūnyatayā bahirdhāśūnyatayā adhyātmabahirdhāśūnyatayā yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatayā āryasatyair abhijñābhir aṣṭabhir vimokṣair navabhir anupūrvavihārasamāpattibhiḥ sarvasamādhibhiḥ sarvadhāraṇīmukhair daśabalavaiśāradyapratisaṃvidāveṇikair buddhadharmair mahākaruṇayā yāvat sarvabuddhadharmair vivardhate, śūnyatāvimokṣamukhaṃ svalakṣaṇaśūnyatānimittavimokṣamukhaṃ svalakṣaṇaśūnyam apraṇihitavimokṣamukhaṃ svalakṣaṇaśūnyaṃ sa eṣu triṣu vimokṣamukheṣu śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattvaḥ pañcasūpādānaskandheṣu śikṣate dvādaśasv āyataneṣu śikṣate, aṣṭādaśasu dhātuṣu śikṣate, caturṣv āryasatyeṣu śikṣate, dvādaśāṅge pratītyasamutpāde śikṣate, adhyātmaśūnyatāyāṃ śikṣate, bahirdhāśūnyatāyāṃ śikṣate, adhyātmabahirdhāśūnyatāyāṃ śikṣate, yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ (PSP_6-8:80) śikṣate, daśasu pāramitāsu śikṣate, daśasu bodhisattvabhūmiṣu śikṣate, smṛtyupasthānasamyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgamārgeṣu śikṣate, apramāṇadhyānārūpyavimokṣasamādhisamāpattidhāraṇīmukheṣu śikṣate, pañcasv abhijñāsu śikṣate, daśasu tathāgatabaleṣu śikṣate, caturṣu vaiśāradyeṣu śikṣate, catasṛṣu pratisaṃvitsu śikṣate, aṣṭādaśasv āveṇikeṣu buddhadharmeṣu śikṣate. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: kathaṃ bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran pañcasūpādānaskandheṣu śikṣate? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran rūpaṃ jānāti, yathā rūpam utpadyate, yathā rūpaṃ nirudhyate, yā ca rūpasya tathatā. kathaṃ rūpaṃ prajānāti? atyantacchidrataś cātyantānṛtataś ca tadyathāpi nāma phenapiṇḍo 'sāraḥ, evaṃ rūpaṃ prajānāti. kathaṃ rūpasyotpādavyayau prajānāti? nāpi rūpaṃ kutaścid āgacchati nāpi rūpaṃ kvacid gacchati kutaścid āgamanato na kvacid gamanataḥ, evaṃ khalu subhūte rūpasyotpādavyayau prajānāti. kathaṃ rūpasya tathatāṃ prajānāti? na tathatotpadyate na nirudhyate nāgacchati na gacchati, na saṃkliśyate na vyavadāyate, na hānir na vṛddhir evaṃ tathatāṃ prajānāti, api tu khalu subhūte tathataiva sā yasmāt tathatety ucyate, naiva sāvitathatā na tathatety ucyate, evaṃ rūpasya tathatāṃ prajānāti. kathaṃ vedanāṃ prajānāti? tadyathāpi nāmodakabudbudā riktakā utpadyante vā nirudhyante vā, evaṃ vedanāṃ prajānāti. kathaṃ vedanāyā utpādavyayau prajānāti? na sā kutaścid āgacchati na kvacid gacchaty evaṃ vedanāyā utpādavyayau prajānāti. kathaṃ vedanāyās tathatāṃ prajānāti? sāpi tathatā avitathatānanyatathatā, evaṃ vedanāyās tathatāṃ prajānāti. kathaṃ saṃjñāṃ prajānāti? tadyathāpi nāma marīcyām udakam atyantatayā nopalabhyate, evaṃ saṃjñāṃ prajānāti. kathaṃ saṃjñāyā utpādavyayau prajānāti? na sā kutaścid āgacchati na kvacid gacchaty evaṃ saṃjñāyā utpādavyayau prajānāti. kathaṃ saṃjñāyās tathatāṃ (PSP_6-8:81) prajānāti? sāpi tathatāvitathatānanyatathatā, evaṃ saṃjñāyās tathatāṃ prajānāti. kathaṃ saṃskārān prajānāti? tadyathāpi nāma kadalyāṃ sāram atyantatayā nopalabhyate, evaṃ saṃskārān prajānāti. kathaṃ saṃskārāṇām utpādavyayau prajānāti? na te kutaścid āgacchanti na kvacic gacchanty evaṃ saṃskārāṇām utpādavyayau prajānāti. kathaṃ saṃskārāṇāṃ tathatāṃ prajānāti? sāpi tathatāvitathatānanyatathatā, evaṃ saṃskārāṇāṃ tathatāṃ prajānāti. kathaṃ vijñānaṃ prajānāti? tadyathāpi nāma māyākāranirmitaś caturaṅgo balakāya evaṃ vijñānaṃ prajānāti. kathaṃ vijñānasyotpādavyayau prajānāti? na tat kutaścid āgacchati na kvacid gacchati, evaṃ vijñānasyotpādavyatau prajānāti. kathaṃ vijñānasya tathatāṃ prajānāti? sāpi tathatāvitathatānanyatathatā, evaṃ vijñānasya tathatāṃ prajānāti. kathaṃ rūpāyatanaṃ prajānāti? rūpāyatanaṃ rūpāyatanasvabhāvena śūnyam, evaṃ śabdagandharasaspraṣṭavyāyatanāni, dharmāyatanaṃ dharmāyatanasvabhāvena śūnyaṃ, cakṣurāyatanaṃ cakṣurāyatanasvabhāvena śūnyam, evaṃ śrotraghrāṇajihvākāyāyatanāni, manaāyatanaṃ manaāyatanasvabhāvena śūnyam. kathaṃ rūpadhātuṃ prajānāti? rūpadhātū rūpadhātusvabhāvena śūnyaḥ, evaṃ śabdagandharasaspraṣṭavyadhātavaḥ, dharmadhātur dharmadhātusvabhāvena śūnyaḥ, cakṣurdhātuś cakṣurdhātusvabhāvena śūnyaḥ, evaṃ śrotraghrāṇajihvākāyadhātavaḥ, manodhātur manodhātusvabhāvena śūnyaḥ, cakṣurvijñānadhātuś cakṣurvijñānadhātusvabhāvena śūnyaḥ, cakṣuḥsaṃsparśadhātuś cakṣuḥsaṃsparśadhātusvabhāvena śūnyaḥ, cakṣuḥsaṃsparśapratyayavedanādhātuś cakṣuḥsaṃsparśapratyayavedanādhātusvabhāvena śūnyaḥ, evaṃ śrotraghrāṇajihvākāyo, manodhātur manodhātusvabhāvena śūnyaḥ, manovijñānadhātur manovijñānadhātusvabhāvena (PSP_6-8:82) śūnyaḥ, manaḥsaṃsparśadhātur manaḥsaṃsparśadhātusvabhāvena śūnyaḥ, manaḥsaṃsparśapratyayavedanādhātur manaḥsaṃsparśapratyayavedanādhātusvabhāvena śūnyaḥ, pṛthivīdhātuḥ pṛthivīdhātusvabhāvena śūnyaḥ, evam abdhātus tejodhātur vāyudhātur ākāśadhātur, vijñānadhātur vijñānadhātusvabhāvena śūnyaḥ pratītyasamutpādaḥ pratītyasamutpādasvabhāvena śūnyaḥ, avidyāvidyāsvabhāvena śunyā. evaṃ saṃskārā vijñānaṃ nāmarūpam ṣaḍāyatanaṃ sparśo vedanā tṛṣṇopādānaṃ bhavo jātir, jarāmaraṇaśokaparidevaduṣkhadaurmanasyopāyāsā jarāmaraṇaśokaparidevaduṣkhadaurmanasyopāyāsasvabhāvena śūnyāḥ. katham āyatanāni prajānāti? adhyātmikā dharmā adhyātmikair dharmaiḥ śūnyāḥ, bāhyā dharmā bāhyair dharmaiḥ śūnyāḥ. kathaṃ satyāni prajānāti? duṣkhasatyaṃ prajānāti, āryasatyaṃ prajānāti, dvayato vinirmuktam āryasatyaṃ prajānāti, advayato vinirmuktam āryasatyaṃ prajānāti, evaṃ samudayam evaṃ nirodham evaṃ duḥkhanirodhagāminī pratipadam. atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann imān dharmān evaṃ parasparavibhinnān prajānāti tadā na nu bhagavan dharmadhātur vikopito bhavati. bhagavān āha: vikopitaḥ subhūte dharmadhātuḥ syād yadi dharmadhātur vinirmukto 'nyaḥ kaścid dharmaḥ syān, na subhūte dharmadhātur vinirmukto 'nyaḥ kaścid dharma upalabhyate, yady upalabhyeta syād dharmadhātuvikopanā. tat kasya hetoḥ? na hi subhūte tathāgatena vā tathāgataśrāvakeṇa vā dharmadhātur vinirmukto 'nyaḥ kaścid dharmā upalabdhaḥ, anupalabhya na prajñāpayati dhātuvinirmukto