Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu021_u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Nhập Lăng-già (Saddharmalaṅkāvatārasūtra)

Kinh Nhập Lăng-già (Laṅkāvatārasūtra) là bộ kinh quan trọng của Phật giáo Đại thừa, đặc biệt có ảnh hưởng đến Thiền tông và Duy thức tông. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 5 / 8 (50.000 ký tự/trang)
ṇayorviśeṣo 'sti iyamanityatā idaṃ kāryamiti / aviśeṣātkāryakāraṇayornityāḥ sarvabhāvā ahetukatvādbhāavasya / sarvabhāvābhāvo hi mahāmate ahetukaḥ / na (Vaidya 84) ca bālapṛthagjanā avabudhyante / na ca kāraṇaṃ visadṛśaṃ kāryaṃ janayati / atha janayet, teṣāmanityatā sarvabhāvānāṃ visadṛśaṃ kāryaṃ syāt, kāryakāraṇavibhāgo na syāt / dṛṣṭaśca kāryakāraṇavibhāgasteṣām / yadi vā anityatā abhāvaḥ syāt, kriyāhetubhāvalakṣaṇapatitaśca syāt, ekabhāvena vā parisamāptaḥ syātsaervabhāveṣu / kriyāhetubhāvalakṣaṇapatitatvācca svayamevānityatā nityā syāt, anityatvādayaḥ sarvabhāvā nityāḥ syurnityā eva bhaveyuḥ //
atha sarvabhāvāntargatā anityatā, tena tryadhvapatitā syāt / tatra yadatītaṃ rūpaṃ tattena saha vinaṣṭam / anāgatamapi notpannam / rūpānutpattitayā vartamānenāpi rūpeṇa sahābhinnalakṣaṇam / rūpaṃ ca bhūtānāṃ saṃniveśaviśeṣaḥ / bhūtānāṃ bhautikasvabhāvo na vinaśyate anyānanyavivarjitatvāt / sarvatīrthakarāṇāmavināśātsarvabhūtānāṃ sarvaṃ tribhavaṃ bhūtabhautikaṃ yatrotpādasthitivikāraḥ prajñapyate / kimanyadanityaṃ bhūtabhautikavinirmuktaṃ yasyānityatā kalpyate tīrthakaraiḥ? bhūtāni ca na pravartante na nivartante svabhāvalakṣaṇābhiniveśāt //
tatra prārambhavinivṛttirnāma anityatā - na punarbhūtāni bhūtāntaramārabhante parasparavilakṣaṇasvalakṣaṇānna viśeṣaḥ prārabhyate / tadaviśeṣātteṣāmapunarārambhāddvidhāyogādanārambhasyānityatābuddhayo bhavanti //
tatra saṃsthānavinivṛttirnāma anityatā - yaduta na bhūtabhautikaṃ vinaśyati ā pralayāt / pralayo nāma mahāmate ā paramāṇoḥ pravicayaparīkṣā vināśo bhūtabhautikasya saṃsthānasyānyathābhūtadarśanāddīrghahrasvānulabdhiḥ / na paramāṇubhūteṣu vināśādbhūtānāṃ saṃsthānavinivṛttidarśanātsāṃkhyavāde prapatanti //
tatra saṃsthānānityatā nāma - yaduta yasya rūpamevānityaṃ tasya saṃsthānasyānityatā na bhūtānām / atha bhūtānāmanityatā syāt, lokasaṃvyavahārābhāvaḥ syāt / lokasaṃvyavahārābhāvāllokāyatikadṛṣṭipatitaḥ syāt, vāgmātratvātsarvabhāvānām / na punaḥ svalakṣaṇotpattidarśanāt //
tatra vikārānityatā nāma - yaduta rūpasyānyathābhūtadarśanaṃ na bhūtānāṃ suvarṇasaṃsthānabhūṣaṇavikāradarśanavat / na suvarṇaṃ bhāvādvinaśyati kiṃ tu bhūṣaṇasaṃsthānavināśo bhavati //
ye cānye vikārapatitāḥ, evamādyādibhiḥ prakāraistīrthakarairanityatādṛṣṭirvikalpyate / bhūtāni hi dahyamānānyagninā svalakṣaṇatvānna dahyante / anyonyataḥ svalakṣaṇavigamānmahābhūtabhautikabhāvocchedaḥ syāt //
mama tu mahāmate na nityā nānityā / tatkasya hetoḥ? yaduta bāhyabhāvānabhyupagamātribhavacittamātropadeśādvicitralakṣaṇānupadeśānna pravartate na nivartate mahābhūtasaṃniveśaviśeṣaḥ / na bhūtabhautikatvādvikalpasya dvidhā pravartate grāhyagrāhakālakṣaṇatā / vikalpasya pravṛttidvayaparijñānādbāhyabhāvābhāvadṛṣṭivigamātsvacittamātrāvabodhādvikalpo vikalpābhisaṃskāreṇa pravartate nānabhisaṃskurvataḥ / cittavikalpabhāvābhāvavigamāllaukikalokottaratamānāṃ sarvadharmāṇāṃ (Vaidya 85) na nityatā nānityatā / svacittadṛśyamātrānavabodhātkudṛṣṭyāntadvayapatitayā saṃtatyā sarvatīrthakaraiḥ svavikalpānavabodhātkathāpuruṣairasiddhapūrvairanityatā kalpyate / trividhaṃ ca mahāmate sarvatīrthakaralauikikalokottaratamānāṃ sarvadharmāṇāṃ lakṣaṇaṃ vāgvikalpaviniḥsṛtānām / na ca bālapṛthagjanā avabudhyante //
tatredamucyate -
prārambhavinivṛttiṃ ca saṃsthānasyānyathātvatām /
bhāvamanityatāṃ rūpaṃ tīrthyāḥ kalpenti mohitāḥ // Lank_3.118 //
bhāvānāṃ nāsti vai nāśaṃ bhūtā bhūtātmanā sthitāḥ /
nānādṛṣṭinimagnāste tīrthyāḥ kalpenti nityatām // Lank_3.119 //
kasyacinna hi tīrthyasya vināśo na ca saṃbhavaḥ /
bhūtā bhūtātmanā nityāḥ kasya kalpentyanityatām // Lank_3.120 //
cittamātramidaṃ sarvaṃ dvidhā cittaṃ pravartate /
grāhyagrāhakabhāvena ātmātmīyaṃ na vidyate // Lank_3.121 //
brahmādisthānaparyantaṃ cittamātraṃ vadāmyaham /
cittamātravinirmuktaṃ brahmādirnopalabhyate // Lank_3.122 //
iti laṅkāvatāre mahāyānasūtre anityatāparivartastṛtīyaḥ //
__________________________________________________________________
START Parivarta 4
(Vaidya 86)
abhisamayaparivarto nāma caturthaḥ /
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - deśayatu me bhagavān sarvabodhisattvaśrāvakapratyekabuddhanirodhakramānusaṃdhilakṣaṇakauśalyaṃ yena kramānusaṃdhilakṣaṇakauśalyena ahaṃ ca anye ca bodhisattvā mahāsattvā nirodhasukhasamāpattimukhena na pratimuhyema, na ca śrāvakapratyekabuddhatīrthyakaravyāmohe prapatema / bhagavānāha - tena mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt //
bhagavāṃstasyaitadavocat - ṣaṣṭhīṃ mahāmate bhūmimupādāya bodhisattvā mahāsattvāḥ sarvaśrāvakapratyekabuddhāśca nirodhaṃ samāpadyante / saptamyāṃ bhūmau punaścittakṣaṇe cittakṣaṇe bodhisattvā mahāsattvāḥ sarvabhāvasvabhāvalakṣaṇavyudāsātsamāpadyante, na tu śrāvakapratyekabuddhāḥ / teṣāṃ hi śrāvakapratyekabuddhānāmābhisaṃskārikī grāhyagrāhakalakṣaṇapatitā ca nirodhasamāpattiḥ / ataste saptamyāṃ bhūmau cittakṣaṇe cittakṣaṇe samāpadyante - mā sarvadharmāṇāmaviśeṣalakṣaṇaprāptiḥ syāditi / vicitralakṣaṇābhāvaśca / kuśalākuśalasvabhāvalakṣaṇānavabodhātsarvadharmāṇāṃ samāpattirbhavati / ataḥ saptamyāṃ bhūmau cittakṣaṇe cittakṣaṇe samāpattikauśalyaṃ nāsti yena samāpadyeran //
aṣṭamyāṃ mahāmate bhūmau bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ śrāvakapratyekabuddhānāṃ ca cittamanomanovijñānavikalpasaṃjñāvyāvṛttirbhavati / prathamaṣaṣṭhyāṃ bhūmau cittamanomanovijñānamātraṃ traidhātukaṃ samanupaśyati ātmātmīyavigataṃ svacittavikalpodbhavam, na ca bāhyabhāvalakṣaṇavaicitryapatitamanyatra svacittameva / dvidhā bālānāṃ grāhyagrāhakabhāvena pariṇāmya svajñānaṃ na cāvabodhyante anādikāladauṣṭhulyavikalpaprapañcavāsanāvāsitāḥ //
aṣṭamyāṃ mahāmate nirvāṇaṃ śrāvakapratyekabuddhabodhisattvānām / bodhisattvāśca samādhibuddhairvidhāryante tasmātsamādhisukhād, yena na parinirvānti aparipūrṇatvāttathāgatabhūmeḥ / sarvakāryapratiprasrambhaṇaṃ ca syāt, yadi na saṃghārayet, tathāgatakulavaṃśocchedaśca syāt / acintyabuddhamāhātmyaṃ ca deśayanti te buddhā bhagavantaḥ / ato na parinirvānti / śrāvakapratyekabuddhāstu samādhisukhenāpahriyante / atasteṣāṃ tatra parinirvāṇabuddhirbhavati //
saptasu mahāmate bhūmiṣu cittamanomanovijñānalakṣaṇaparicayakauśalyātmātmīyagrāhyagrāhadharmapudgalanairātmyapravṛttinivṛttisvasāmānya - lakṣaṇaparicayacatuḥpratisaṃvidviniścayakauśalyavaśitāsvādasukhabhūmikramānupraveśabodhipākṣikadharmavibhāgaḥ kriyate mayā - mā bodhisattvā mahāsattvāḥ svasāmānyalakṣaṇānavabodhādbhūmikramānusaṃdhyakuśalāstīrthakarakudṛṣṭimārge prapateyuḥ, ityato bhūmikramavyavasthā kriyate / na tu mahāmate atra kaścitpravartate vā nivartate vā anyatra svacitadṛśyamātramidaṃ yaduta bhūmikramānusaṃdhistraidhātukavicitropacāraśca / na ca bālā avabudhyante / anavabodhādbālānāṃ bhūmikramānusaṃdhivyapadeśaṃ traidhātukavicitropacāraśca vyavasthāpyate buddhadharmālayā ca //
(Vaidya 87)
punaraparaṃ mahāmate śrāvakapratyekabuddhā aṣṭamyāṃ bodhisattvabhūmau nirodhasamāpattisukhamadamattāḥ svacittadṛśyamātrākuśalāḥ svasāmānyalakṣaṇāvaraṇavāsanāpudgaladharmanairātmyagrāhakadṛṣṭipatitā vikalpanirvāṇamatibuddhayo bhavanti, na viviktadharmamatibuddhayaḥ / bodhisattvāḥ punarmahāmate nirodhasamādhisukhamukhaṃ dṛṣṭvā pūrvapraṇidhānakṛpākaruṇopetā niṣṭhapadagativibhāgajñā na parinirvānti / parinirvṛtāśca te vikalpasyāpravṛttatvāt / grāhyagrāhakavikalpasteṣāṃ vinivṛttaḥ / svacittadṛśyamātrāvabodhāt sarvadharmāṇāṃ vikalpo na pravartate / cittamanomanovijñānabāhyabhāvasvabhāvalakṣaṇābhiniveśaṃ vikalpayati / tena punarbuddhadharmaheturna pravartate, jñānapūrvakaḥ pravartate tathāgatasvapratyātmabhūmyadhigamanatayā svapnapuruṣaughottaraṇavat //
tadyathā punarmahāmate kaścicchayitaḥ svapnāntare mahāvyāyāmautsukyena mahaughādātmānamuttārayet / sa cānuttīrṇa eva pratibudhyeta / pratibuddhaśca sannevamupaparīkṣeta - kimidaṃ satyamuta mithyeti / sa evaṃ samanupaśyet - nedaṃ satyaṃ na mithyā anyatra dṛṣṭaśrutamatavijñātānubhūtavikalpavāsanāvicitrarūpasaṃsthānānādikālavikalpapatitā nāstyastidṛṣṭivikalpaparivarjitā manovijñānānubhūtāḥ svapne dṛśyante / evameva mahāmate bodhisattvā mahāsattvā aṣṭamyāṃ bodhisattvabhūmau vikalpasyāpravṛttiṃ dṛṣṭvā prathamasaptamībhūmisaṃcārātsarvadharmābhisamayānmāyādidharmasamatayā sarvadharmautsukyagrāhyagrāhakavikalpoparataṃ cittacaitasikavikalpaprasaraṃ dṛṣṭvā buddhadharmeṣu prayujyante / anadhigatānāmadhigamāya prayoga eṣa mahāmate nirvāṇaṃ bodhisattvānāṃ na vināśaḥ cittamanomanovijñānavikalpasaṃjñāvigamācca anutpattikadharmakṣāntipratilambho bhavati / na cātra mahāmate paramārthe kramo na kramānusaṃdhirnirābhāsavikalpaviviktadharmopadeśāt //
tatredamucyate -
cittamātre nirābhāse vihārā buddhabhūmi ca /
etaddhi bhāṣitaṃ buddhairbhāṣante bhāṣayanti ca // Lank_4.1 //
cittaṃ hi bhūmayaḥ sapta nirābhāsā tvihāṣṭamī /
dve hi bhūmī vihāro 'tra śeṣā bhūmirmamātmikā // Lank_4.2 //
pratyātmavedyā śuddhā ca bhūmireṣā mamātmikā /
māheśvaraṃ paraṃ sthānamakaniṣṭho virājate // Lank_4.3 //
hutāśanasya hi yathā niścerustasya raśmayaḥ /
citrā manoharāḥ saumyāstribhavaṃ nirmiṇanti te // Lank_4.4 //
nirmāya tribhavaṃ kiṃcitkiṃcidvai pūrvanirmitam /
tatra deśemi yānāni eṣā bhūmirmamātmikā // Lank_4.5 //
daśamī tu bhavetprathamā prathamā cāṣṭamī bhavet /
navamī saptamī cāpi saptamī cāṣṭamī bhavet // Lank_4.6 //
dvitīyā ca tṛtīyā syāccaturthī pañcamī bhavet /
tṛtīyā ca bhavetṣaṣṭhī nirābhāse kramaḥ kutaḥ // Lank_4.7 //
iti laṅkāvatāre abhisamayaparivartaścaturthaḥ //
__________________________________________________________________
START Parivarta 5
(Vaidya 88)
tathāgatanityānityaprasaṅgaparivarto nāma pañcamaḥ /
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - kiṃ bhagavaṃstathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho nitya utāho 'nityaḥ? bhagavānāha - na mahāmate tathāgato nityo nānityaḥ / tatkasyaḥ hetoḥ? yaduta ubhayadoṣaprasaṅgāt / ubhayathā hi mahāmate doṣaprasaṅgaḥ syāt / nitye sati kāraṇaprasaṅgaḥ syāt / nityāni hi mahāmate sarvatīrthakarāṇāṃ kāraṇānyakṛtakāni ca / ato na nityastathāgato 'kṛtakanityatvāt / anitye sati kṛtakaprasaṅgaḥ syāt / skandhalakṣyalakṣaṇābhāvātskandhavināśāducchedaḥ syāt / na cocchedo bhavati tathāgataḥ / sarvaṃ hi mahāmate kṛtakamanityaṃ ghaṭapaṭatṛṇakāṣṭheṣṭakādi / sarvānityatvaprasaṅgāt sarvajñajñānasaṃbhāravaiyarthyaṃ bhavetkṛtakatvāt / sarvaṃ hi kṛtakaṃ tathāgataḥ syādviśeṣahetvabhāvāt / ata etasmātkāraṇānmahāmate na nityo nānityastathāgataḥ //
punarapi mahāmate na nityastathāgataḥ / kasmāt? ākāśasaṃbhāravaiyarthyaprasaṅgāt / tadyathā mahāmate ākāśaṃ na nityaṃ nānityaṃ nityānityavyudāsādekatvānyatvobhayatvānubhayatvanityānityatvadoṣairavacanīyaḥ //
punaraparaṃ mahāmate śaśahayakharoṣṭramaṇḍūkasarpamakṣikāmīnaviṣāṇatulyaḥ syādanutpādanityatvāt / ato 'nutpādanityatvaprasaṅgānna nityastathāgataḥ //
punaraparaṃ mahāmate astyasau paryāyo yena nityastathāgataḥ / tatkasya hetoḥ? yaduta abhisamayādhigamajñānanityatvānnityastathāgataḥ / abhisamayādhigamajñānaṃ hi mahāmate nityaṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānām / utpādādvā tathāgatānāmanutpādādvā sthitaivaiṣā dharmatā dharmaniyāmatā dharmasthititā sarvaśrāvakapratyekabuddhatīrthakarābhisamayeṣu / na tu gagane dharmasthitirbhavati / na va bālapṛthagjanā avabudhyante / adhigamajñānaṃ ca mahāmate tathāgatānāṃ prajñājñānaprabhāvitam / na mahāmate tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāścittamanomanovijñānaskandhadhātvāyatanāvidyāvāsanāprabhāvitāḥ / sarvaṃ hi mahāmate tribhavamabhūtavikalpaprabhavam / na ca tathāgatā abhūtavikalpaprabhavāḥ / dvaye hi sati mahāmate nityatā cānityatā ca bhavati, nādvayāt / dvayaṃ hi mahāmate viviktamadvayānutpādalakṣaṇātsarvadharmāṇām / ata etasmātkāraṇānmahāmate tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā na nityā nānityāḥ / yāvanmahāmate vāgvikalpaḥ pravartate, tāvannityānityadoṣaḥ prasajyate / vikalpabuddhikṣayānmahāmate nityānityagrāho nivāryate bālānāṃ na tu viviktadṛṣṭibuddhikṣayāt //
tatredamucyate -
nityānityavinirmuktān nityānityaprabhāvitān /
ye paśyanti sadā buddhān na te dṛṣṭivaśaṃ gatāḥ // Lank_5.1 //
(Vaidya 89)
samudāgamavaiyarthyaṃ nityānitye prasajyate /
vikalpabuddhivaikalyānnityānityaṃ nivāryate // Lank_5.2 //
yāvatpratijñā kriyate tāvatsarvaṃ sasaṃkaram /
svacittamātraṃ saṃpaśyan na vivādaṃ samārabhet // Lank_5.3 //
iti laṅkāvatāre tathāgatanityānityatvaprasaṅgaparivartaḥ pañcamaḥ //
__________________________________________________________________
START Parivarta 6
(Vaidya 90)
kṣaṇikaparivarto nāma ṣaṣṭhaḥ /
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantamadhyeṣate sma - deśayatu me bhagavān, deśayatu me sugataḥ skandhadhātvāyatanānāṃ pravṛttinivṛttim / asatyātmani kasya pravṛttirvā nirvṛttirvā? bālāśca pravṛttinivṛttyāśritā duḥkhakṣayānavabodhānnirvāṇaṃ na prajānanti / bhagavānāha - tena hi mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt //
bhagavāṃstasyaitadavocat - tathāgatagarbho mahāmate kuśalākuśalahetukaḥ sarvajanmagatikartā pravartate naṭavadgatisaṃkaṭa ātmātmīyavarjitaḥ / tadanavabodhātrisaṃgatipratyayakriyāyogaḥ pravartate / na ca tīrthyā avabudhyante kāraṇābhiniveśābhiniviṣṭāḥ / anādikālavividhaprapañcadauṣṭhulyavāsanāvāsitaḥ ālayavijñānasaṃśabdito 'vidyāvāsanabhūmijaiḥ saptabhirvijñānaiḥ saha mahodadhitaraṃgavannityamavyucchinnaśarīraḥ pravartate anityatādoṣarahita ātmavādavinivṛtto 'tyantaprakṛtipariśuddhaḥ / tadanyāni vijñānānyutpannāpavargāni manomanovijñānaprabhṛtīni kṣaṇikāni, saptāpyabhūtaparikalpahetujanitasaṃsthānākṛtiviśeṣasamavāyāvalambīni nāmanimittābhiniviṣṭāni svacittadṛśyarūpalakṣaṇāavabodhakāni sukhaduḥkhāpratisaṃvedakāni amokṣakāraṇāni nāmanimittaparyutthānarāgajanitajanakataddhetvālambāni / teṣāṃ copāttānāmindriyākhyānāṃ parikṣayanirodhe samantarānutpatteranyeṣāṃ svamativikalpasukhaduḥkhāpratisaṃvedināṃ saṃjñāveditanirodhasamāpattisamāpannānāṃ caturdhyānasatyavimokṣakuśalānāṃ yogināṃ vimokṣabuddhirbhavatyapravṛtteḥ //
aparāvṛtte ca tathāgatagarbhaśabdasaṃśabdite ālayavijñāne nāsti saptānāṃ pravṛttivijñānānāṃ nirodhaḥ / tatkasya hetoḥ? taddhetvālambanapravṛttatvādvijñānānām, aviṣayatvācca sarvaśrāvakapratyekabuddhatīrthyayogayogināṃ svapudgalanairātmyāvabodhātsvasāmānyalakṣaṇaparigrahātskandhadhātvāyatanānāṃ pravartate tathāgatagarbhaḥ / pañcadharmasvabhāvadharmanairātmyadarśanānnivartate bhūmikramānusaṃdhiparāvṛttyā / nānyatīrthyamārgadṛṣṭibhirvicārayituṃ śakyate / tato 'calāyāṃ bhūmau bodhisattvabhūmau pratiṣṭhito daśasamādhisukhamukhamārgān pratilabhate / samādhibuddhaiḥ saṃdhāryamāṇo 'cintyabuddhadharmasvapraṇidhānavyavalokanatayā samādhisukhabhūtakoṭyā vinivārya pratyātmāryagatigamyaiḥ sarvaśrāvakapratyekabuddhatīrthakarāsādhāraṇairyogamārgairdaśāryagotramārgaṃ pratilabhate, kāyaṃ ca jñānamanomayaṃ samādhyabhisaṃskārarahitam / tasmāttarhi mahāmate tathāgatagarbhaḥ ālayavijñānasaṃśabdito viśodhayitavyo viśeṣārthibhirbodhisattvairmahāsattvaiḥ //
yadi hi mahāmate ālayavijñānasaṃśabditastathāgatagarbho 'tra na syāditi asati mahāmate tathāgatagarbhe ālayavijñānasaṃśabdite na pravṛttirna nivṛttiḥ syāt / bhavati ca mahāmate pravṛttirnivṛttiśca bālāryāṇām / svapratyātmāryagatidṛṣṭadharmasukhavihāreṇa ca viharanti yogino 'nikṣiptadhurā duṣprativedhāśca / mahāmate ayaṃ tathāgatagarbhālayavijñānagocaraḥ sarvaśrāvakapratyekabuddhatīrthyavitarkadarśanānāṃ (Vaidya 91) prakṛtipariśuddho 'pi san aśuddha ivāgantukleśopakliṣṭatayā teṣāmābhāti na tu tathāgatānām / tathāgatānāṃ punarmahāmate karatalāmalakavatpratyakṣagocaro bhavati / etadeva mahāmate mayā śrīmālāṃ devīmadhikṛtya deśanāpāṭhe anyāṃśca sūkṣmanipuṇaviśuddhabuddhīn bodhisattvānadhiṣṭhāya tathāgatagarbha ālayavijñānasaṃśabditaḥ saptabhirvijñānaiḥ saha pravṛttyabhiniviṣṭānāṃ śrāvakāṇāṃ dharmanairātmyapradarśanārthaṃ śrīmālāṃ devīmadhiṣṭhāya tathāgataviṣayo deśito na śrāvakapratyekabuddhānyatīrthakaratarkaviṣayo 'nyatra mahāmate tathāgataviṣaya eva tathāgatagarbha ālayavijñānaviṣayastvatsadṛśānāṃ ca sūkṣmanipuṇamatibuddhiprabhedakānāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāmarthapratiśaraṇānāṃ no tu yathārutadeśanāpāṭhābhiniviṣṭānāṃ sarvānyatīrthyaśrāvakapratyekabuddhānām / tasmāttarhi mahāmate tvayā anyaiśca bodhisattvairmahāsattvaiḥ sarvatathāgataviṣaye 'smiṃstathāgatagarbhālayavijñānaparijñāne yogaḥ karaṇīyaḥ / na śrutamātrasaṃtuṣṭairbhavitavyam //
tatredamucyate -
garbhastathāgatānāṃ hi vijñānaiḥ saptabhiryutaḥ /
pravartate 'dvayo grāhātparijñānānnivartate // Lank_6.1 //
bimbavaddṛśyate cittamanādimatibhāvitam /
arthākāro na cārtho 'sti yathābhūtaṃ vipaśyataḥ // Lank_6.2 //
aṅgulyagraṃ yathā bālo na gṛhṇāti niśākaram /
tathā hyakṣarasaṃsaktastattvaṃ vetti na māmakam // Lank_6.3 //
naṭavannṛtyate cittaṃ mano vidūṣasādṛśam /
vijñānaṃ pañcabhiḥ sārdhaṃ dṛśyaṃ kalpeti raṅgavat // Lank_6.4 //
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantamadhyeṣate sma - deśayatu me bhagavān, deśayatu me sugataḥ pañcadharmasvabhāvavijñānanairātmyadvayaprabhedagatilakṣaṇam, yena nairātmyadvayaprabhedagatilakṣaṇena ahaṃ ca anye ca bodhisattvā mahāsattvāḥ sarvabhūmikramānusaṃdhiṣvetān dharmān vibhāvayema, yathā tairdharmaiḥ sarvabuddhadharmānupraveśo bhavet / sarvabuddhadharmānupraveśācca yāvattathāgatasvapratyayātmabhūmipraveśaḥ syāditi / bhagavānāha - tena hi mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt / bhagavāṃstasyaitadavocat - pañcadharmasvabhāvavijñānanairātmyadvayaprabhedagatilakṣaṇaṃ te mahāmate deśayiṣyāmi / yaduta nāma nimittaṃ vikalpaḥ samyagjñānaṃ tathatā ca tathāgatapratyātmāryagatipraveśaḥ śāśvatocchedasadasaddṛṣṭivivarjito dṛṣṭadharmasukhasamāpattisukhavihāra āmukhībhavati yogayoginām / tatra mahāmate pañcadharmasvabhāvavijñānanairātmyadvayasvacittadṛśyabāhyabhāvābhāvānavabodhādvikalpaḥ pravartate bālānāṃ na tvāryāṇām //
(Vaidya 92)
mahāmatirāha - kathaṃ punarbhagavan bālānāṃ vikalpaḥ pravartate, na tvāryāṇām? bhagavānāha - nāmasaṃjñāsaṃketābhiniveśena mahāmate bālāścittamanusaranti / anusaranto vividhalakṣaṇopacāreṇa ātmātmīyadṛṣṭipatitāśayā varṇapuṣkalatāmabhiniviśante / abhiniviśantaśca ajñānāvṛtāḥ saṃrajyante / saṃraktā rāgadveṣamohajaṃ karmābhisaṃskurvanti / abhisaṃskṛtya punaḥ punaḥ kośakārakīṭakā iva svavikalpapariveṣṭitamatayo gatisamudrakāntāraprapatitā ghaṭiyantravannātipravartante / na ca prajānanti mohānmāyāmarīcyudakacandrasvabhāvakalpanātmātmīyarahitān sarvadharmānabhūtavikalpoditāṃllakṣyalakṣaṇāpagatān bhaṅgotpādasthitigativinivṛttān svacittadṛśyavikalpaprabhavānīśvarakālāṇupradhānaprabhavān / nāmanimittānuplavena mahāmate bālā nimittamanusaranti //
tatra nimittaṃ punarmahāmate yaccakṣurvijñānasyābhāsamāgacchati rūpasaṃjñakam / evaṃ śrotraghrāṇajihvākāyamanovijñānānāṃ śabdagandharasaspraṣṭavyadharmasaṃjñakametannimittamiti vadāmi / tatra vikalpaḥ punarmahāmate yena nāma samudīrayati / nimittavyañjakamidam - evamidaṃ nānyatheti hastyaśvarathapadātistrīpuruṣādikasaṃjñakaṃ tadvikalpaḥ pravartate / samyagjñānaṃ punarmahāmate yena nāmanimittayoranupalabdhiḥ / anyonyāgantukatvādapravṛttirvijñānasya anucchedāśāśvatataḥ sarvatīrthakaraśrāvakapratyekabuddhabhūmyapātanatvātsamyagjñānamityucyate / punaraparaṃ mahāmate yena samyagjñānena bodhisattvo mahāsattvo na nāma bhāvīkaroti, na ca nimittamabhāvīkaroti / samāropāpavādāntadvayakudṛṣṭivivarjitaṃ nāmanimittārthayorapravṛttivijñānam / evametāṃ tathatāṃ vadāmi / tathatāvyavasthitaśca mahāmate bodhisattvo mahāsattvo nirābhāsagocarapratilābhitvātpramuditāṃ bodhisattvabhūmiṃ pratilabhate //
sa pratilabhya pramuditāṃ bodhisattvabhūmiṃ vyāvṛttaḥ sarvatīrthyāpāyagatibhyo bhavati lokottaradharmagatisamavasṛtaḥ lakṣaṇaparicayānmāyādipūrvakāṃ sarvadharmagatiṃ vibhāvayan svapratyātmāryadharmagatilakṣaṇaṃ tarkadṛṣṭivinivṛttakautuko 'nupūrveṇa yāvaddharmameghā bhūmiriti / dharmameghānantaraṃ yāvatsamādhibalavaśitābhijñākusumitāṃ tathāgatabhūmiṃ pratilabhate / sa pratilabhya sattvaparipācanatayā vicitrairnirmāṇakiraṇairvirājate jalacandravat / aṣṭāpadasunibaddhadharmā nānādhimuktikatayā sattvebhyo dharmaṃ deśayati / kāyaṃ manovijñaptirahitam / etanmahāmate tathatāpraveśātpratilabhante bodhisattvā mahāsattvāḥ //
punarapi mahāmatirāha - kiṃ punarbhagavan pañcasu dharmeṣvantargatāstrayaḥ, svabhāvā uta svalakṣaṇasiddhāḥ? bhagavānāha - atraiva mahāmate trayaḥ svabhāvā antargatāḥ, aṣṭau ca vijñānāni, dve ca nairātmye / tatra nāma ca nimittaṃ ca parikalpitaḥ svabhāvo veditavyaḥ / yaḥ punarmahāmate tadāśrayapravṛtto vikalpaścittacaittasaṃśabdito yugapatkālodita āditya iva raśmisahito vicitralakṣaṇasvabhāvo vikalpādhārakaḥ, sa mahāmate svabhāvaḥ paratantra ityucyate / samyagjñānaṃ tathatā ca mahāmate avināśatvātsvabhāvaḥ pariniṣpanno veditavyaḥ //
(Vaidya 93)
punaraparaṃ mahāmate svacittadṛśyamabhiniviśyamānaṃ vikalpo 'ṣṭadhā bhidyate / nimittasyābhūtalakṣaṇaparikalpitatvādātmātmīyagrāhadvayavyupaśamānnairātmyadvayamājāyate / eṣu mahāmate pañcasu dharmeṣu sarvabuddhadharmā antargatāḥ, bhūmivibhāgānusaṃdhiśca śrāvakapratyekabuddhabodhisattvānām, tathāgatānāṃ ca pratyātmāryajñānapraveśaḥ //
punaraparaṃ mahāmate pañcadharmāḥ - nimittaṃ nāma vikalpastathatā samyagjñānaṃ ca / tatra mahāmate nimittaṃ yatsaṃsthānākṛtiviśeṣākārarūpādilakṣaṇaṃ dṛśyate tannimittam / yattasminnimitte ghaṭādisaṃjñākṛtakam - evamidaṃ nānyatheti, tannāma / yena tannāma samudīrayati nimittābhivyañjakaṃ samadharmeti vā, sa mahāmate cittacaittasaṃśabdito vikalpaḥ / yannāmanimittayoratyantānupalabdhitā buddhipralayādanyonyānanubhūtāparikalpitatvādeṣāṃ dharmāṇāṃ sā tathateti / tattvaṃ bhūtaṃ niścato niṣṭhā prakṛtiḥ svabhāvo 'nupalabdhistattathālakṣaṇam / mayā anyaiśca tathāgatairanugamya yathāvaddeśitaṃ prajñaptaṃ vivṛtamuttānīkṛtam, yatrānugamya samyagavabodhānucchedāśāśvatato vikalpasyāpravṛttiḥ svapratyātmāryajñānānukūlaṃ tīrthakarapakṣaparapakṣaśrāvakapratyekabuddhāgatilakṣaṇaṃ tatsamyagjñānam / ete ca mahāmate pañca dharmāḥ / eteṣveva trayaḥ svabhāvāḥ, aṣṭau ca vijñānāni, dve ca nairātmye, sarvabuddhadharmāścāntargatāḥ / atra te mahāmate svamatikauśalaṃ karaṇīyam, anyaiśca kārayitavyam / na parapraṇeyena bhavitavyam //
tatredamucyate -
pañca dharmāḥ svabhāvaśca vijñānānyaṣṭa eva ca /
dve nairātmye bhavetkṛtsno mahāyānaparigrahaḥ // Lank_6.5 //
nāmanimittasaṃkalpāḥ svabhāvadvayalakṣaṇam /
samyagjñānaṃ tathātvaṃ ca pariniṣpannalakṣaṇam // Lank_6.6 //
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - yatpunaretaduktaṃ bhagavatā deśanāpāṭhe yathā gaṅgānadīvālukāsamāstathāgatā atītā anāgatā vartamānāśca / tatkimidaṃ bhagavan yathārutārthagrahaṇaṃ kartavyam, āhosvidanyaḥ kaścidarthāntaraviśeṣo 'stīti? taducyatāṃ bhagavan / bhagavānāha - na mahāmate yathārutārthagrahaṇaṃ kartavyam / na ca mahāmate gaṅgānadīvālukāpramāṇatayā tryadhvakabuddhapramāṇatā bhavati / tatkasya hetoḥ? yaduta lokātiśayātikrāntatvānmahāmate dṛṣṭānto 'dṛṣṭāntaḥ sadṛśāsadṛśatvāt / na ca mahāmate tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ sadṛśāsadṛśaṃ lokātiśayātikrāntaṃ dṛṣṭāntaṃ prāviṣkurvanti / anyatra upamāmātrametanmahāmate mayopanyastam, taiśca tathāgataiḥ / yathā gaṅgānadīvālukāsamāstathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā iti nityānityābhiniveśābhiniviṣṭānāṃ bālapṛthagjanānāṃ tīrthakarāśayakudṛṣṭiyuktānāṃ saṃsārabhavacakrānusāriṇāmudvejanārtham - kathamete udvignā bhavagaticakrasaṃkaṭādviśeṣārthino viśeṣamārabheranniti sulabhabuddhatvapradarśanārthaṃ na nodumbarapuṣpatulyastathāgatānāmutpāda (Vaidya 94) iti kṛtvā vīryamārapsyante / deśanāpāṭhe tu mayā vaineyajanatāpekṣayā udumbarapuṣpasudurlabhaprādurbhāvāstathāgatā iti deśitam / na ca mahāmate udumbarapuṣpaṃ kenaciddṛṣṭapūrvaṃ na drakṣyate / tathāgatāḥ punarmahāmate loke dṛṣṭāḥ, dṛśyante caitarhi / na svanayapratyavasthānakathāmadhikṛtya udumbarapuṣpasudurlabhaprādurbhāvāstathāgatā iti / svanayapratyavasthānakathāyāṃ mahāmate nirdiśyamānāyāṃ lokātiśayātikrāntā dṛṣṭāntā yuktāḥ kriyante 'śraddheyatvāt / aśraddheyaṃ syādbālapṛthagjanānāṃ ca / svapratyātmāryajñānagocare na dṛṣṭāntā na pravartante / tattvaṃ ca tathāgatāḥ / atasteṣu dṛṣṭāntā nopanyasyante //
kiṃ tu upamāmātrametanmahāmate kṛtaṃ yaduta gaṅgānadīvālukāsamāstathāgatāḥ samā na viṣamā akalpāvikalpanataḥ / tadyathā mahāmate gaṅgāyāṃ nadyāṃ vālukā mīnakacchapaśiśumāranakramahiṣasiṃhahastyādibhiḥ saṃkṣobhyamāṇā na kalpayanti na vikalpayanti - saṃkṣobhyāmahe na veti nirvikalpāḥ svacchā malavyapetāḥ / evameva mahāmate tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ svapratyātmāryajñānagaṅgāmahānadībalābhijñāvaśitāvālukāḥ sarvatīrthakarabālamīnaparapravādibhiḥ saṃkṣobhyamāṇā na kalpayanti na vikalpayanti / tathāgatapūrvapraṇihitatvātsarvasukhasamāpattiparipūryā sattvānāṃ na kalpayanti na vikalpayanti / ataste gaṅgānadīvālukāsamāstathāgatā nirviśiṣṭā anunayapratighāpagatatvāt //
tadyathā mahāmate gaṅgāyāṃ nadyāṃ vālukā pṛthivīlakṣaṇasvabhāvatvātpṛthivī, kalpoddāhe dahyamānāpi na pṛthivīsvabhāvaṃ vijahāti / na ca mahāmate pṛthivī dahyate tejodhātupratibaddhatvādanyatra bālapṛthagjanā vitathatāpatitayā saṃtatyā dahyamānāṃ kalpayanti, na ca dahyate tadagnihetubhūtatvāt / evameva mahāmate tathāgatānāṃ dharmakāyo gaṅgānadīvālukāsamo 'vināśī / tadyathā mahāmate nadyāṃ gaṅgāyāṃ vālukā apramāṇāḥ, evameva mahāmate tathāgatānāṃ raśmyāloko 'pramāṇaḥ sattvaparipākasaṃcodanamupādāya sarvabuddhaparṣanmaṇḍaleṣu prasarpyate tathāgataiḥ / tadyathā mahāmate gaṅgāyāṃ nadyāṃ vālukā na vālukāsvabhāvāntaramārabhante, vālukāvasthā eva vālukāḥ, evameva mahāmate tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ saṃsāre na pravṛttirna nivṛttiḥ, bhavapravṛttyucchinnahetutvāt / tadyathā mahāmate gaṅgāyāṃ nadyāṃ vālukā apakṛṣṭā api na prajñāyante, prakṣiptā api na prajñāyante, mahāmate evameva tathāgatānāṃ jñānaṃ sattvaparipākayogena na kṣīyate na vardhate, aśarīratvāddharmasya / śarīravatāṃ hi mahāmate nāśo bhavati nāśarīravatām / dharmaścāśarīraḥ / tadyathā mahāmate gaṅgāyāṃ nadyāṃ vālukā niṣpīḍyamānā ghṛtatailārthibhirghṛtatailādivirahitāḥ, evameva mahāmate tathāgatāḥ sattvaduḥkhairniṣpīḍyamānā dharmadhātvīśvarapraṇidhānasukhaṃ na vijahati mahāmate mahākaruṇopetatvāt, yāvatsarvasattvā na nirvāpyante tathāgataiḥ / tadyathā mahāmate gaṅgāyāṃ nadyāṃ vālukāḥ pravāhānukūlāḥ pravahanti nānudake, evameva mahāmate tathāgatānāṃ sarvabuddhadharmadeśanā nirvāṇapravāhānukūlā saṃvartate / tena gaṅgānadīvālukāsamāstathāgatā ityucyante / nāyaṃ mahāmate gatyarthastathāgateṣu pravartate / vināśo (Vaidya 95) mahāmate gatyartho bhavati / na ca mahāmate saṃsārasya pūrvā koṭiḥ prajñāyate / aprajñāyamānā kathaṃ gatyarthena nirdekṣyāmi? gatyartho mahāmate ucchedaḥ / na ca bālapṛthagjanāḥ saṃprajānanti //
mahāmatirāha - tadyadi bhagavan pūrvā koṭirna prajñāyate sattvānāṃ saṃsaratām, tatkathaṃ mokṣaḥ prajñāyate prāṇinām? bhagavānāha - anādikālaprapañcadauṣṭhulyavikalpavāsanāhetuvinivṛttirmahāmate svacittadṛśyabāhyārthaparijñānādvikalpasyāśrayaparāvṛttirmahāmate mokṣo na nāśaḥ / ato nānantakathā mahāmate kiṃcitkārī bhavati / vikalpasyaiva mahāmate paryāyo 'nantakoṭiriti / na cātra vikalpādanyatkiṃcitsattvāntaramasti, adhyātmaṃ vā bahirdhā vā parīkṣyamāṇaṃ buddhyā / jñānajñeyaviviktā hi mahāmate sarvadharmāḥ / anyatra svacittavikalpāparijñānādvikalpaḥ pravartate, tadavabodhānnivartate //
tatredamucyate -
gaṅgāyāṃ vālukāsamān ye paśyanti vināyakān /
anāśagatiniṣṭhān vai te paśyanti tathāgatān // Lank_6.7 //
gaṅgāyāṃ vālukā yadvatsarvadoṣairvivarjitāḥ /
vāhānukūlā nityāśca tathā buddhasya buddhatā // Lank_6.8 //
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - deśayatu bhagavān, deśayatu me sugatastathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ sarvadharmāṇāṃ kṣaṇabhaṅgaṃ bhedalakṣaṇaṃ caiṣām / tatkathaṃ bhagavan sarvadharmāḥ kṣaṇikāḥ? bhagavānāha - tena hi mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt / bhagavāṃstasyaitadavocat - sarvadharmāḥ sarvadharmā iti mahāmate yaduta kuśalākuśalāḥ saṃskṛtāsaṃskṛtā laukikalokottarāḥ sāvadyānavadyāḥ sāsravānāsravā upāttānupāttāḥ / saṃkṣepeṇa mahāmate pañcopādānaskandhāścittamanomanovijñānavāsanāhetukāścittamanomanovijñānavāsanāpuṣṭairbālapṛthagjanaiḥ kuśalākuśalena parikalpyante / samādhisukhasamāpattayo mahāmate dṛṣṭadharmasukhavihārabhāvena āryāṇāṃ kuśalānāsravā ityucyante / kuśalākuśalāḥ punarmahāmate yaduta aṣṭau vijñānāni / katamānyaṣṭau? yaduta tathāgatagarbha ālayavijñānasaṃśabdito mano manovijñānaṃ ca pañca ca vijñānakāyāstīrthyānuvarṇitāḥ / tatra mahāmate pañca vijñānakāyā manovijñānasahitā kuśalākuśalakṣaṇaparaṃparābhedabhinnāḥ saṃtatiprabandhanābhinnaśarīrāḥ pravartamānāḥ pravartante / pravṛtya ca vinaśyanti / svacittadṛśyānavabodhātsamanantaranirodhe 'nyadvijñānaṃ pravartate / saṃsthānākṛtiviśeṣagrāhakaṃ manovijñānaṃ pañcabhirvijñānakāyaiḥ saha saṃprayuktaṃ pravartate kṣaṇakālānavasthāyi / tatkṣaṇikamiti vadāmi / kṣaṇikaṃ punarmahāmate ālayavijñānaṃ tathāgatagarbhasaṃśabditaṃ manaḥsahitaṃ pravṛttivijñānavāsanābhiḥ kṣaṇikamanāsravavāsanābhirakṣaṇikam / na ca bālapṛthagjanā avabudhyante kṣaṇikavādābhiniviṣṭā kṣaṇikākṣaṇikatāmimāṃ sarvadharmāṇām / tadanavabodhāducchedadṛṣṭyā asaṃskṛtānapi dharmānnāśayiṣyanti / (Vaidya 96) asaṃsāriṇo mahāmate pañca vijñānakāyā ananubhūtasukhaduḥkhā anirvāṇahetavaḥ / tathāgatagarbhaḥ punarmahāmate anubhūtasukhaduḥkhahetusahitaḥ
pravartate nivartate ca catasṛbhirvāsanābhiḥ saṃmūrcchitaḥ / na ca bālā avabudhyante kṣaṇikadṛṣṭivikalpavāsitamatayaḥ //
punaraparaṃ mahāmate samadhāraṇaṃ kalpasthitāḥ suvarṇavajrajinadhātuprāptiviśeṣā abhaṅginaḥ / yadi punarmahāmate abhisamayaprāptiḥ kṣaṇikā syāt, anāryatvamāryāṇāṃ syāt / na ca anāryatvamāryāṇāṃ bhavati / suvarṇaṃ vajraṃ ca mahāmate samadhāraṇaṃ kalpasthitā api tulyamānā na hīyante na vardhante / tatkathaṃ bālaiḥ kṣaṇikārthe vikalpyate ādhyātmikabāhyānāṃ sarvadharmāṇāmasaṃdhābhāṣyakuśalaiḥ?
punarapi mahāmatirāha - yatpunaretaduktaṃ bhagavatā - ṣaṭpāramitāṃ paripūrya buddhatvamavāpyata iti / tatkatamāstāḥ ṣaṭpāramitāḥ? kathaṃ ca paripūriṃ gacchanti? bhagavānāha - traya ete mahāmate pāramitābhedāḥ / katame trayaḥ? yaduta laukikalokottaralokottaratamāḥ / tatra mahāmate laukikyaḥ pāramitā ātmātmīyagrāhābhiniveśābhiniviṣṭāḥ / antadvayagrāhiṇo vicitrabhavopapattyāyatanārthaṃ rūpādiviṣayābhilāṣiṇo dānapāramitāṃ paripūrayanti / evaṃ śīlakṣāntivīryadhyānaprajñāpāramitāṃ mahāmate paripūrayanti bālāḥ / abhijñāścābhinirharanti brahmatvāya / tatra lokottarābhiḥ pāramitābhiḥ śrāvakapratyekabuddhā nirvāṇagrāhapatitāśayā dānādiṣu prayujyante yathaiva bālā ātmasukhanirvāṇābhilāṣiṇaḥ / lokottaratamāḥ punarmahāmate svacittadṛśyavikalpamātragrahaṇātsvacittadvayāvabodhādapravṛttervikalpasya upādānagrahaṇābhāvātsvacittarūpalakṣaṇānabhiniveśāddānapāramitā sarvasattvahitasukhārthamājāyate bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ paramayogayoginām / yattatraivālambane vikalpasyāpravṛttiṃ śīlayanti, tacchīlaṃ pāramitā ca sā / yā tasyaiva vikalpasyāpravṛttikṣamaṇatā grāhyagrāhakaparijñayā, sā kṣāntipāramitā / yena vīryeṇa pūrvarātrāpararātraṃ ghaṭate yogānukūladarśanādvikalpasya vyāvṛtteḥ, sā vīryapāramitā / yadvikalpanivṛttestīrthyanirvāṇagrāhāpatanaṃ sā dhyānapāramitā / tatra prajñāpāramitā yadā svacittavikalpābhāvādābuddhipravicayātprativicinvan antadvaye na patati āśrayaparāvṛttipūrvakarmavināśataḥ, svapratyātmāryagatipratilambhāya prayujyate, sā prajñāpāramitā / etā mahāmate pāramitāḥ / eṣa pāramitārthaḥ / tatredamucyate -
śūnyamanityaṃ kṣaṇikaṃ bālāḥ kalpenti saṃskṛtam /
nadīdīpabījadṛṣṭāntaiḥ kṣaṇikārtho vikalpyate // Lank_6.9 //
nirvyāpāraṃ kṣaṇikaṃ viviktaṃ kṣayavarjitam /
anutpattiśca dharmāṇāṃ kṣaṇikārthaṃ vadāmyaham // Lank_6.10 //
(Vaidya 97)
utpattyanantaraṃ bhaṅgaṃ na vai deśemi bāliśān /
nairantaryeṇa bhāvānāṃ vikalpaḥ spandate gatau // Lank_6.11 //
sā vidyā kāraṇaṃ teṣāṃ cittānāṃ saṃpravartikam /
antarā kimavasthāsau yāvadrūpaṃ na jāyate // Lank_6.12 //
samanantarapradhvastaṃ cittamanyatpravartate /
rūpaṃ na tiṣṭhate kāle kimālambya pravartsyate // Lank_6.13 //
yasmādyatra pravartate cittaṃ vitathahetukam /
na prasiddhaṃ kathaṃ tasya kṣaṇabhaṅgo 'vadhāryate // Lank_6.14 //
yogināṃ hi samāpattiḥ suvarṇaṃ jinadhātavaḥ /
ābhāsvaravimānāśca abhedyā lokakāraṇāt // Lank_6.15 //
sthitayaḥ prāptidharmāśca buddhānāṃ jñānasaṃpadaḥ /
bhikṣutvaṃ samayaprāptirdṛṣṭā vai kṣaṇikāḥ katham // Lank_6.16 //
gandharvapuramāyādyā rūpā vai kṣaṇikā na kim /
abhūtikāśca bhūtāśca bhūtāḥ kecitkarāgatāḥ // Lank_6.17 //
iti laṅkāvatāre kṣaṇikaparivartaḥ ṣaṣṭhaḥ //
__________________________________________________________________
START Parivarta 7
(Vaidya 98)
nairmāṇikaparivarto nāma saptamaḥ /
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - arhantaḥ punarbhagavatā vyākṛtā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau / aparinirvāṇadharmakāśca sattvāstathāgatatve / yasyāṃ ca rātrau tathāgato 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbuddho yasyāṃ ca rātrau parinirvṛtaḥ, etasminnantare bhagavatā ekamapyakṣaraṃ nodāhṛtaṃ na pravyāhṛtam / sadā samāhitāśca tathāgatā na vitarkayanti na vyavacārayanti / nirmāṇāni ca nirmāya taistathāgatakṛtyaṃ kurvanti / kiṃ kāraṇaṃ ca vijñānānāṃ kṣaṇaparaṃparābhedalakṣaṇaṃ nirdiśyate? vajrapāṇiśca satatasamitaṃ nityānubaddhaḥ / pūrvā ca koṭirna prajñāyate / nirvṛtiśca prajñāpyate / mārāśca mārakarmāṇi ca karmaplotayaśca / cañcāmāṇavikā sundarikā pravrājikā yathā dhautapātrādīni ca bhagavan karmāvaraṇāni dṛśyante / tatkathaṃ bhagavatā sarvākārajñatā prāptā aprahīṇairdoṣaiḥ? bhagavānāha - tena hi mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt / bhagavāṃstasyaitadavocat - nirupadhiśeṣaṃ nirvāṇadhātuṃ saṃdhāya bodhisattvacaryāṃ ca caritavatāṃ protsāhanārtham / santi hi mahāmate bodhisattvacaryācāriṇaḥ iha anyeṣu ca buddhakṣetreṣu / yeṣāṃ śrāvakayānanirvāṇābhilāṣasteṣāṃ śrāvakayānarucivyāvartanārthaṃ mahāyānagatiprotsāhanārthaṃ ca tannirmitaśrāvakānnirmāṇakāyairvyākaroti, na ca dharmatābuddhaiḥ / etatsaṃdhāya mahāmate śrāvakavyākaraṇaṃ nirdiṣṭam / na hi mahāmate śrāvakapratyekabuddhānāṃ kleśāvaraṇaprahāṇaviśeṣo vimuktyekarasatayā / nātra jñeyāvaraṇaprahāṇam / jñeyāvaraṇaṃ punarmahāmate dharmanairātmyadarśanaviśeṣādviśudhyate / kleśāvaraṇaṃ tu pudgalanairātmyadarśanābhyāsapūrvakaṃ prahīyate, manovijñānanivṛtteḥ / dharmāvaraṇavinirmuktiḥ punarālayavijñānavāsanāvinivṛtterviśudhyati / pūrvadharmasthititāṃ saṃdhāya apūrvacaramasya cābhāvātpūrvaprahiṇairevākṣaraistathāgato na vitarkya na vicārya dharmaṃ deśayati / saṃprajānakāritvādamuṣitasmṛtitvācca
na vitarkayati na vicārayati, caturvāsanābhūmiprahīṇatvāccyutidvayavigamātkleśajñeyāvaraṇadvayaprahāṇācca //
sapta mahāmate manomanovijñānacakṣurvijñānādayaḥ kṣaṇikāḥ vāsanāhetutvātkuśalānāsravapakṣarahitāḥ na saṃsāriṇaḥ / tathāgatagarbhaḥ punarmahāmate saṃsarati nirvāṇasukhaduḥkhahetukaḥ / na ca bālapṛthagjanā avabudhyante śūnyatāvikṣiptamatayaḥ / nirmitanairmāṇikānāṃ mahāmate tathāgatānāṃ vajrapāṇiḥ pārśvānugato na maulānāṃ tathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānām / maulo hi mahāmate tathāgataḥ sarvapramāṇendriyavinivṛttaḥ sarvabālaśrāvakapratyekabuddhatīrthyānām / dṛṣṭadharmasukhavihāriṇastamāgacchantyabhisamayadharmajñānakṣāntyā / ato vajrapāṇistānnānubadhnāti / sarve hi nirmitabuddhā na karmaprabhavāḥ / na teṣu tathāgato na cānyatra tebhyastathāgataḥ / kumbhakārālambanādiprayogeṇeva sattvakṛtyāni karoti, lakṣaṇopetaṃ ca deśayati, na tu svanayapratyavasthānakathāṃ svapratyātmāryagatigocaram / punaraparaṃ mahāmate ṣaṇṇāṃ vijñānakāyānāṃ nirodhāducchedadṛṣṭimāśrayanti (Vaidya 99) bālapṛthagjanāḥ, ālayānavabodhācchāśvatadṛṣṭayo bhavanti / svamativikalpasya mahāmate pūrvā koṭirna prajñāyate / svamativikalpasyaiva vinivṛttermokṣaḥ prajñāyate / caturvāsanāprahāṇātsarvadoṣaprahāṇam //
tatredamucyate -
trīṇi yānānyayānaṃ ca buddhānāṃ nāsti nirvṛtiḥ /
buddhatve vyākṛtāḥ sarve vītadeṣāśca deśitāḥ // Lank_7.1 //
abhisamayāntikaṃ jñānaṃ nirupādigatistathā /
protsāhanā ca līnānāmetatsaṃghāya deśitam // Lank_7.2 //
buddhairutpāditaṃ jñānaṃ mārgastaireva deśitaḥ /
yānti tenaiva nānyena atasteṣāṃ na nirvṛtiḥ // Lank_7.3 //
bhavakāmarūpadṛṣṭīnāṃ vāsanā vai caturvidhā /
manovijñānasaṃbhūtā ālayaṃ ca manaḥsthitāḥ // Lank_7.4 //
manovijñānanetrādyairucchedaścāpyanityataḥ /
śāśvataṃ ca anādyena nirvāṇamatidṛṣṭinām // Lank_7.5 //
iti laṅkāvatārasūtre nairmāṇikaparivartaḥ saptamaḥ //
__________________________________________________________________
START Parivarta 8
(Vaidya 100)
māṃsabhakṣaṇaparivarto nāmāṣṭamaḥ /
atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavantaṃ gāthābhiḥ paripṛcchaya punarapyadhyeṣate sma - deśayatu me bhagavāṃstathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho māṃsabhakṣaṇe guṇadoṣam, yena ahaṃ ca anye ca bodhisattvā mahāsattvā anāgatapratyutpannakāle sattvānāṃ kravyādasattvagativāsanāvāsitānāṃ māṃsabhojagṛddhāṇāṃ rasatṛṣṇāprahāṇāya dharmaṃ deśayāma, yathā ca te kravyādabhojinaḥ sattvā virāgya rasatṛṣṇāṃ dharmarasāhārakāṅkṣayā sarvasattvaikaputrakapremānugatāḥ parasparaṃ mahāmaitrīṃ pratilabheran / pratilabhya sarvabodhisattvabhūmiṣu kṛtayogyāḥ kṣipramanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyeran / śrāvakapratyekabuddhabhūmyā vā viśramya anuttarāṃ tāthāgatīṃ bhūmimupasarpayeyuḥ / durākhyātadharmairapi tāvadbhagavannanyatīrthikairlokāyatadṛṣṭyabhiniviṣṭaiḥ sadasatpakṣocchedaśāśvatavādibhirmāsaṃ nivāryate bhakṣyamāṇam / svayaṃ ca na bhakṣyate, prāgeva kṛpaikarase samyaksaṃbuddhe praṇīte lokanāthe / tava śāsane māṃsaṃ svayaṃ ca bhakṣyate, bhakṣyamāṇaṃ ca na nivāryate / tatsādhu bhagavān sarvalokānukampakaḥ sarvasattvaiputrakasamadarśī mahākāruṇiko 'nukampāmupādāya māṃsabhakṣaṇe guṇadeṣān deśayatu me, yathā ahaṃ ca anye ca bodhisattvāstathatvāya sattvebhyo dharmaṃ deśayema / bhagavānāha - tena hi mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt //
bhagavāṃstasyaitadavocat - aparimitairmahāmate kāraṇairmāṃsaṃ sarvamabhakṣyaṃ kṛpātmano bodhisattvasya / tebhyastūpadeśamātraṃ vakṣyāmi / iha mahāmate anena dīrgheṇādhvanā saṃsaratāṃ prāṇināṃ nāstyasau kaścitsattvaḥ sulabharūpo yo na mātābhūtpitā vā bhrātā vā bhaginī vā putro vā duhitā vā anyatarānyataro vā svajanabandhubandhūbhūto vā / tasya anyajanmaparivṛttāśrayasya mṛgapaśupakṣiyonyantarbhūtasya bandhorbandhubhūtasya vā sarvabhūtātmabhūtānupāgantukāmena sarvajantuprāṇibhūtasaṃbhūtaṃ māṃsaṃ kathamiva bhakṣyaṃ syādbuddhadharmakāmena bodhisattvena mahāsattvena? rākṣasasyāpi mahāmate tathāgatānāmimāṃ dharmasudharmatāmupaśrutya upagatarakṣabhāvāḥ kṛpālavā bhavanti māṃsabhakṣaṇavinivṛttāḥ, kimuta dharmakāmā janāḥ / evaṃ tāvanmahāmate teṣu teṣu jātiparivarteṣu sarvasattvāḥ svajanabandhubhāvasaṃjñāḥ sarvasattvaikaputrakasaṃjñābhāvanārthaṃ māṃsaṃ sarvamabhakṣyam / kṛpātmano bodhisattvasyābhakṣyaṃ māṃsam / vyabhicārādapi mahāmate māṃsaṃ sarvamabhakṣyaṃ cāritravato bodhisattvasya / śvakharoṣṭrāśvabalīvardamānuṣamāṃsādīni hi mahāmate lokasyābhakṣyāṇi māṃsāni / tāni ca mahāmate vīthyantareṣvaurabhrikā bhakṣyāṇīti kṛtvā mūlyahetorvikrīyante yataḥ, tato 'pi mahāmate māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya //
śukraśoṇitasaṃbhavādapi mahāmate śucikāmatāmupādāya bodhisattvasya māṃsamabhakṣyam / udvejanakaratvādapi mahāmate bhūtānāṃ maitrīmicchato yogino māṃsaṃ sarvamabhakṣyaṃ bodhisattvasya / (Vaidya 101) tadyathāpi mahāmate ḍombacāṇḍālakaivartādīn piśitāśinaḥ sattvān dūrata eva dṛṣṭvā śvānaḥ prabhayanti bhayena, maraṇaprāptāścaike bhavanti - asmānapi mārayiṣyantīti / evameva mahāmate anye 'pi khabhūjalasaṃniśritān sūkṣmajantavo ye māṃsāśino darśanāddūrādeva paṭunā ghrāṇenāghrāya gandhaṃ rākṣasasyeva mānuṣā drutamapasarpanti, maraṇasaṃdehāścaike bhavanti / tasmādapi ca mahāmate udvejanakaratvānmahāmaitrīvihāriṇo yogino māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya anāryajanajuṣṭaṃ durgandham / akīrtikaratvādapi mahāmate āryajanavivarjitatvācca māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya / ṛṣibhojanāhāro hi mahāmate āryajano na māṃsarudhirāhāraḥ, ityato 'pi bodhisattvasya māṃsamabhakṣyam //
bahujanacittānurakṣaṇatayāpi apavādaparihāraṃ cecchataḥ śāsanasya mahāmate māṃsamabhakṣyaṃ kṛpātmano bodhisattvasya / tadyathā mahāmate bhavanti loke śāsanāpavādavaktāraḥ / kiṃcitteṣāṃ śrāmaṇyam, kuto vā brāhmaṇyam? yannāmaite pūrvarṣibhojanānyapāsya kravyādā ivāmiṣāhārāḥ paripūrṇakukṣayaḥ khabhūmijalasaṃniśritān sūkṣmāṃstrāsayanto jantūn samutrāsayanta imaṃ lokaṃ samantataḥ paryaṭanti / nihatameṣāṃ śrāmaṇyam, dhvastameṣāṃ brāhmaṇyam, nāstyeṣāṃ dharmo na vinayaḥ, ityanekaprakārapratihatacetasaḥ śāsanamevāpavadanti / tasmādbahujanacittānurakṣaṇatayāpi apavādaparihāraṃ cecchataḥ śāsanasya mahāmate māṃsaṃṃ sarvamabhakṣyaṃ kṛpātmano bodhisattvasya //
mṛtaśavadurgandhapratikūlasāmānyādapi mahāmate māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya / mṛtasyāpi hi mahāmate manuṣyasya māṃse dahyamāne tadanyaprāṇimāṃse ca, na kaścidgandhaviśeṣaḥ / samamubhayamāṃsayordahyamānayordaurgandhyam / ato 'pi mahāmate śucikāmasya yoginaḥ sarvaṃ māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya //
śmaśānikānāṃ ca mahāmate araṇyavanaprasthānyamanuṣyāvacarāṇi prāntāni śayanāsanānyadhyāvasatāṃ yogināṃ yogācārāṇāṃ maitrīvihāriṇāṃ vidyādharāṇāṃ vidyāṃ sādhayitukāmānāṃ vidyāsādhanamokṣavighnakaratvānmahāyānasaṃprasthitānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca sarvayogasādhanāntarāyakaramityapi samanupaśyatāṃ mahāmate svaparātmahitakāmasya māṃsaṃ sarvamabhakṣyaṃ bodhisattvasya / rūpālambanavijñānapratyayāsvādajanakatvādapi sarvabhūtātmabhūtasya kṛpātmanaḥ sarvaṃ māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya / devatā api cainaṃ parivarjayantīti kṛtvā mahāmate kṛpātmanaḥ sarvaṃ māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya / mukhaṃ cāsya paramadurgandhi ihaiva tāvajjanmani, ityapi kṛtvā mahāmate kṛpātmanaḥ sarvaṃ māṃsamabhakṣyaṃ bodhisattvasya / duḥkhaṃ svapiti, duḥkhaṃ pratibudhyate / pāpakāṃśca romaharṣaṇān svapnān paśyanti / śūnyāgārasthitasya caikākino rahogatasya viharato 'syāmanuṣyāstejo haranti / utrasyantyapi, kadācitsaṃtrasyantyapi, saṃtrāsamakasmāccāpadyante, āhāre ca mātrāṃ na jānāti nāpyaśitapītakhāditākhāditasya samyagrasapariṇāmapuṣṭyādi samāsādayati, krimijantupracurakuṣṭhanidānakoṣṭhaśca bhavati vyādhibahulam, na ca pratikūlasaṃjñāṃ pratilabhate / (Vaidya 102) putramāṃsabhaiṣajyavadāhāraṃ deśayaṃścāhaṃ mahāmate kathamiva anāryajanasevitamāryajanavivarjitamevamanekadoṣāvahamanekaguṇavivarjitamanṛṣibhojanapraṇītamakalpyaṃ māṃsarudhirāhāraṃ śiṣyebhyo 'nujñāpyāmi?
anujñātavān punarahaṃ mahāmate sarvāryajanasevitamanāryajanavivarjitamanekaguṇavāhakamanekadoṣavivarjitaṃ sarvapūrvarṣipraṇītaṃ bhojanam, yaduta śāliyavagodhūmamudgamāṣamasūrādisarpistailamadhuphāṇitaguḍakhaṇḍamatsyaṇḍikādiṣu samupapadyamānaṃ bhojanaṃ kalpyamiti kṛtvā / na ca mahāmate anāgate 'dhvani ekeṣāṃ mohapuruṣāṇāṃ vividhavinayavikalpavādināṃ kravyādakulavāsitāvāsitānāṃ rasatṛṣṇāvyavasitānāmidaṃ praṇītaṃ bhojanaṃ pratibhāṣyate / na tu mahāmate pūrvajinakṛtādhikārāṇāmavaropitakuśalamūlānāṃ śrāddhānāmavikalpānāṃ bahulānāṃ śākyakulakulīnānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ kāyajīvitabhogānadhyavasitānāmarasagṛdhrāṇāmalolupānāṃ kṛpālūnāṃ sarvabhūtātmabhūtatāmupagantukāmānāṃ sarvasattvaikaputrakapriyadarśināṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānamiti vadāmi //
bhūtapūrvaṃ mahāmate atīte 'dhvani rājābhūtsiṃhasaudāso nāma / sa māṃsabhojanāhārātiprasaṅgena pratisevamāno rasatṛṣṇādhyavasānaparamatayā māṃsāni mānuṣyāṇyapi bhakṣitavān / tannidānaṃ ca mitrāmātyajñātibandhuvargeṇāpi parityaktaḥ, prāgeva paurajānapadaiḥ / svarājyaviṣayaparityāgācca mahadvayasanamāsāditavān māṃsahetoḥ //
indreṇāpi ca mahāmate devādhipatyaṃ prāptena (pūrvābhūtvā) pūrvajanmamāṃsādavāsanādoṣācchyenarūpamāsthāya kapotaveṣarūpadhārī viśvakarmā samabhidruto 'bhūt / tulāyāṃ cātmānamāropita āsīt / yasmādrājā anaparādhibhūtānukampakaḥ śibī duḥkhena mahatā lambhitaḥ / tadevamanekajanmābhyastamapi mahāmate devendrabhūtasya śakrasyāpi sataḥ svaparadoṣāvahanamabhūt, prāgeva tadanyeṣām //
anyeṣāṃ ca mahāmate narendrabhūtānāṃ satāmaśvenāpahṛtānāmaṭavyāṃ paryaṭamānānāṃ siṃhyā saha maithunaṃ gatavatāṃ jīvitabhayādapatyāni cotpāditavantaḥ siṃhasaṃvāsānvayātkalmāṣapādaprabhṛtayo nṛpaputrāḥ pūrvajanmamāṃsādadoṣavāsanatayā manuṣyendrabhūtā api santo māṃsādā abhūvan / ihaiva ca mahāmate janmani saptakuṭīrake 'pi grāme pracuramāṃsalaulyādatiprasaṅgena niṣevamānā mānuṣamāṃsādā ghorā ḍākā vā ḍākinyaśca saṃjāyante / jātiparivarte ca mahāmate tathaiva māṃsarasādhyavasānatayā siṃhavyāghradvīpivṛkatarakṣumārjārajambukolūkādipracuramāṃsādayoniṣu pracuratarapiśitāśanā rākṣasādighoratarayoniṣu vinipātyante / yatra vinipatitānāṃ duḥkhena mānuṣyayonirapi samāpadyate, prāgave nirvṛtiḥ / ityevamādayo mahāmate māṃsādadoṣāḥ prāgeva niṣevamānānāṃ samupajāyante, viparyayācca bhūyāṃso guṇāḥ / na ca mahāmate bālapṛthagjanā (Vaidya 103) etāṃścānyāṃśca guṇadoṣānavabudhyante / evamādiguṇadoṣadarśanānmahāmate māṃsaṃ sarvamabhakṣyaṃ kṛpātmano bodhisattvasyeti vadāmi //
yadi ca mahāmate māṃsaṃ na kathaṃcana kecana bhakṣayeyuḥ, na tannidānaṃ ghāteran / mūlyahetorhi mahāmate prāyaḥ prāṇino niraparādhino vadhyante svalpādanyahetoḥ / kaṣṭaṃ mahāmate rasatṛṣṇāyāmatisevatāṃ māṃsāni mānuṣānyapi mānuṣairbhakṣyante, kiṃ punaritaramṛgapakṣiprāṇisaṃbhūtamāṃsāni / prāyo mahāmate māṃsarasatṛṣṇārtairidaṃ tathā tathā jālayantramāviddhaṃ mohapuruṣaiḥ, yacchākunikaurabhrakakaivartādayaḥ khecarabhūcarajalacarān prāṇino 'naparādhino 'nekaprakāraṃ mūlyahetorviśasanti / na caiṣāṃ mahāmate kiṃkanīkṛtarūkṣacetasāṃ rākṣasānāmiva gataghṛṇānāṃ kadācidapi prāṇiṣu prāṇisaṃjñayā ghātayatāṃ bhakṣayatāṃ na ghṛṇotpadyate //
na ca mahāmate akṛtakamakāritamasaṃkalpitaṃ nāma māṃsaṃ kalpyamasti yadupādāya anujānīyāṃ śrāvakebhyaḥ / bhaviṣyanti tu punarmahāmate anāgate 'dhvani mamaiva śāsane pravrajitvā śākyaputrīyatvaṃ pratijānānāḥ kāṣāyadhvajadhāriṇo mohapuruṣā mithyāvitarkopahatacetaso vividhavinayavikalpavādinaḥ satkāyadṛṣṭiyuktā rasatṛṣṇādhyavasitāstāṃ tāṃ māṃsabhakṣaṇahetvābhāsāṃ granthayiṣyanti / mama cābhūtābhyākhyānaṃ dātavyaṃ maṃsyante / tattadarthotpattinidānaṃ kalpayitvā vakṣyanti - iyamarthotpattirasminnidāne, bhagavatā māṃsabhojanamanujñātaṃ kalpyamiti / praṇītabhojaneṣu coktam, svayaṃ ca kila tathāgatena paribhuktamiti / na ca mahāmate kutracitsūtre pratisevitavyamityanujñātam, praṇītabhojaneṣu vā deśitaṃ kalpyamiti //
yadi tu mahāmate anujñātukāmatā me syāt, kalpyaṃ vā me śrāvakāṇāṃ pratisevituṃ syāt, nāhaṃ maitrīvihāriṇāṃ yogināṃ yogācārāṇāṃ śmaśānikānāṃ mahāyānasaṃprasthitānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca sarvasattvaikaputrakasaṃjñābhāvanārthaṃ sarvāmāṃsabhakṣaṇapratiṣedhaṃ kuryām, kṛtavāṃśca / asmin mahāmate dharmakāmānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca sarvayānasaṃprasthitānāṃ śmaśānikānāṃ maitrīvihāriṇāmāraṇyakānāṃ yogināṃ yogācārāṇāṃ sarvayogasādhanāya sarvasattvaikaputrakasaṃjñābhāvanārthaṃ sarvamāṃsapratiṣedham //
tatra tatra deśanāpāṭhe śikṣāpadānāmanupūrvībandhaṃ niḥśreṇīpadavinyāsayogena trikoṭiṃ baddhvā na taduddiśya kṛtāni pratiṣiddhāni / tato daśaprakṛtimṛtānyapi māṃsāni pratiṣiddhāni / iha tu sūtre sarveṇa sarvaṃ sarvathā sarvaṃ nirupāyena sarvaṃ pratiṣiddham / yato 'haṃ mahāmate māṃsabhojanaṃ na kasyacidanujñātavān, nānujānāmi, nānujñāsyāmi / akalpyaṃ mahāmate pravrajitānāṃ māṃsabhojanamiti vadāmi / yadapi ca mahāmate mamābhyākhyānaṃ dātavyaṃ maṃsyante tathāgatenāpi paribhuktamiti, tadanyeṣāṃ mahāmate mohapuruṣāṇāṃ svakarmadoṣāvaraṇāvṛtānāṃ dīrgharātramanarthāyāhitāya saṃvartakaṃ bhaviṣyati / na hi mahāmate āryaśrāvakāḥ prākṛtamanuṣyāhāramāharanti, (Vaidya 104) kuta eva māṃsarudhirāhāramakalpyam / dharmāhārā hi mahāmate mama śrāvakāḥ pratyekabuddhā bodhisattvāśca nāmiṣāhārāḥ, prāgeva tathāgatāḥ / dharmakāyā hi mahāmate tathāgatā dharmāhārasthitayo nāmiṣakāyā na sarvāmiṣāhārasthitayo vāntasarvabhavopakaraṇatṛṣṇaiṣaṇāvāsanāḥ sarvakleśadoṣavāsanāpagatāḥ suvimuktacittaprajñāḥ sarvajñāḥ sarvadarśinaḥ sarvasattvaikaputrakasamadarśino mahākāruṇikāḥ / so 'haṃ mahāmate sarvasattvaikaputrakasaṃjñī san kathamiva svaputramāṃsamanujñāsyāmi paribhoktuṃ śrāvakebhyaḥ, kuta eva svayaṃ paribhoktum? anujñātavānasmi śrāvakebhyaḥ svayaṃ vā paribhuktavāniti mahāmate nedaṃ sthānaṃ vidyate //
tatredamucyate -
madyaṃ māṃsaṃ palāṇḍuṃ na bhakṣayeyaṃ mahāmune /
bodhisattvairmahāsattvairbhāṣadbhirjinapuṃgavaiḥ // Lank_8.1 //
anāryajuṣṭadurgandhamakīrtikarameva ca /
kravyādabhojanaṃ māṃsaṃ brūhyabhakṣyaṃ mahāmune // Lank_8.2 //
bhakṣyamāṇe ca ye deṣā abhakṣye tu guṇāśca ye /
mahāmate nibodha tvaṃ ye doṣā māṃsabhakṣaṇe // Lank_8.3 //
svājanyādvyabhicārācca śukraśoṇitasaṃbhavāt /
udvejanīyaṃ bhūtānāṃ yogī māṃsaṃ vivarjayet // Lank_8.4 //
māṃsāni ca palāṇḍūṃśca madyāni vividhāni ca /
gṛñjanaṃ laśunaṃ caiva yogī nityaṃ vivarjayet // Lank_8.5 //
mrakṣaṇaṃ varjayettailaṃ śalyaviddheṣu na svapet /
chidrācchidreṣu sattvānāṃ yacca sthānaṃ mahadbhayam // Lank_8.6 //
āhārājjāyate darpaḥ saṃkalpo darpasaṃbhavaḥ /
saṃkalpajanito rājastasmādapi na bhakṣayet // Lank_8.7 //
saṃkalpājjāyate rāgaścittaṃ rāgeṇa muhyate /
mūḍhasya saṃgatirbhavati jāyate na ca mucyate // Lank_8.8 //
lābhārthaṃ hanyate sattvo māṃsārthaṃ dīyate dhanam /
ubhau tau pāpakarmāṇau pacyete rauravādiṣu // Lank_8.9 //
yo 'tikramya munervākyaṃ māṃsaṃ bhakṣati durmatiḥ /
lokadvayavināśārthaṃ dīkṣitaḥ śākyaśāsane // Lank_8.10 //
te yānti paramaṃ ghoraṃ narakaṃ pāpakarmiṇaḥ /
rauravādiṣu raudreṣu pacyante māṃsakhādakāḥ // Lank_8.11 //
(Vaidya 105)
trikoṭiśuddhamāṃsaṃ vai akalpitamayācitam /
acoditaṃ ca naivāsti tasmānmāṃsaṃ na bhakṣayet // Lank_8.12 //
māṃsaṃ na bhakṣayedyogī mayā buddhaiśca garhitam /
anyonyabhakṣaṇāḥ sattvāḥ kravyādakulasaṃbhavāḥ // Lank_8.13 //
durgandhiḥ kutsanīyaśca unmattaścāpi jāyate /
caṇḍālapukkasakule ḍombeṣu ca punaḥ punaḥ // Lank_8.14 //
ḍākinījātiyonyāśca māṃsāde jāyate kule /
rākṣasīmārjārayonau ca jāyate 'sau naro 'dhamaḥ // Lank_8.15 //
hastikakṣye mahāmedhe nirvāṇāṅgulimālike /
laṅkāvatārasūtre ca mayā māṃsaṃ vivarjitam // Lank_8.16 //
buddhaiśca bodhisattvaiśca śrāvakaiśca vigarhitam /
khādate yadi nairlajjyādunmatto jāyate sadā // Lank_8.17 //
brāhmaṇeṣu ca jāyeta atha vā yogināṃ kule /
prajñāvān dhanavāṃścaiva māṃsādyānāṃ vivarjanāt // Lank_8.18 //
dṛṣṭaśrutaviśaṅkābhiḥ sarvaṃ māṃsaṃ vivarjayet /
tārkikā nāvabudhyante kravyādakulasaṃbhavāḥ // Lank_8.19 //
yathaiva rāgo mokṣasya antarāyakaro bhavet /
tathaiva māṃsamadyādyā antarāyakaro bhavet // Lank_8.20 //
vakṣyantyanāgate kāle māṃsādā mohavādinaḥ /
kalpikaṃ niravadyaṃ ca māṃsaṃ buddhānuvarṇitam // Lank_8.21 //
bhaiṣajyaṃ māṃsamāhāraṃ putramāṃsopamaṃ punaḥ /
mātrayā pratikūlaṃ ca yogī piṇḍaṃ samācaret // Lank_8.22 //
maitrīvihāriṇāṃ nityaṃ sarvathāṃ garhitaṃ mayā /
siṃhavyāghravṛkādyaiśca saha ekatra saṃbhavet // Lank_8.23 //
tasmānna bhakṣayenmāṃsamudvejanakaraṃ nṛṇām /
mokṣadharmaviruddhatvādāryāṇāmeṣa vai dhvajaḥ // Lank_8.24 //
iti laṅkāvatārātsarvabuddhapravacanahṛdayānmāṃsabhakṣaṇaparivarto 'ṣṭamaḥ //
__________________________________________________________________
START Parivarta 9
(Vaidya 106)
dhāraṇīparivarto nāma navamaḥ /
atha khalu bhagavān mahāmatiṃ bodhisattvaṃ mahāsattvamāmantrayate sma - udgṛhṇa tvaṃ mahāmate laṅkāvatāre mantrapadāni yānyatīt