Phạn tạng (Sanskrit Canon)bsu021_u.htmNguyên tác: Sanskrit
Kinh Nhập Lăng-già (Saddharmalaṅkāvatārasūtra)
Kinh Nhập Lăng-già (Laṅkāvatārasūtra) là bộ kinh quan trọng của Phật giáo Đại thừa, đặc biệt có ảnh hưởng đến Thiền tông và Duy thức tông. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).
Văn bản gốc(Sanskrit)
Trang 2 / 8 (50.000 ký tự/trang)
vastu, tadapyevaṃdharmi // atha khalu bhagavān punarapi mahāmatiṃ bodhisattvaṃ mahāsattvametadavocat - śaśagośṛṅgākāśarūpapadṛṣṭivikalpavigatena mahāmate bhavitavyam, tadanyaiśca bodhisattvaiḥ / svacittadṛśyavikalpānugamamanasā ca mahāmate bhavitavyam / sarvajinasutakṣetramaṇḍale ca tvayā svacittadṛśyayogopadeśaḥ karaṇīyaḥ // atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāmimā gāthā abhāṣata - dṛśyaṃ na vidyate cittaṃ cittaṃ dṛśyātpravartate / devabhogapratiṣṭhānamālayaṃ khyāyate nṛṇām // Lank_2.123 // cittaṃ manaśca vijñānaṃ svabhāvaṃ dharmapañcakam / nairātmyaṃ dvitayaṃ śuddhaṃ prabhāṣante vināyakāḥ // Lank_2.124 // dīrghahrasvādisaṃbandhamanyonyataḥ pravartate / astitvasādhakaṃ nāsti asti nāstitvasādhakam // Lank_2.125 // aṇuśo bhajyamānaṃ hi naiva rūpaṃ vikalpayet / cittamātraṃ vyavasthānaṃ kudṛṣṭyā na prasīdati // Lank_2.126 // tārkikāṇāmaviṣayaḥ śrāvakāṇāṃ na caiva hi / yaṃ deśayanti vai nāthāḥ pratyātmagatigocaram // Lank_2.127 // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi svacittadṛśyadhārāviśuddhyarthaṃ bhagavantamadhyeṣate sma - kathaṃ bhagavan svacittadṛśyadhārā viśudhyati yugapatkramavṛttyā vā? bhagavānāha - kramavṛttyā mahāmate svacittadṛśyadhārā viśudhyati na yugapat / tadyathā mahāmate āmraphalāni kramaśaḥ pacyante na yugapat, evameva mahāmate svacittadṛśyadhārā sattvānāṃ kramaśo viśudhyati (Vaidya 25) na yugapat / tadyathā mahāmate kumbhakāraḥ kramaśo bhāṇḍāni kurute na yugapat, evameva mahāmate tathāgataḥ sattvānāṃ svacittadṛśyadhārāṃ kramaśo viśodhayati na yugapat / tadyathā mahāmate pṛthivyāṃ tṛṇagulmauṣadhivanaspatayaḥ kramavṛttyā virohanti na yugapat, evameva mahāmate sattvānāṃ tathāgataḥ kramaśaḥ svacittadṛśyadhārāṃ viśodhayati na yugapat / tadyathā mahāmate hāsyalāsyagītavāditravīṇālekhyayogyāḥ kramaśaḥ pravartante na yugapat, evemeva mahāmate tathāgataḥ sarvasattvānāṃ kramaśaḥ svacittadṛśyadhārāṃ viśodhayati na yugapat / tadyathā mahāmate darpaṇāntargatāḥ sarvarūpāvabhāsāḥ saṃdṛśyante nirvikalpā yugapat, evameva mahāmate svacittadṛśyadhārāṃ yugapattathāgataḥ sarvasattvānāṃ viśodhayati nirvikalpāṃ nirābhāsagocarām / tadyathā mahāmate somādityamaṇḍalaṃ yugapatsarvarūpāvabhāsān kiraṇaiḥ prakāśayati, evameva mahāmate tathāgataḥ svacittadṛśyadauṣṭhulyavāsanāvigatānāṃ sattvānāṃ yugapadacintyajñānajinagocaraviṣayaṃ saṃdarśayati / tadyathā mahāmate ālayavijñānaṃ svacittadṛśyadehapratiṣṭhābhogaviṣayaṃ yugapadvibhāvayati, evameva mahāmate niṣyandabuddho yugapatsattvagocaraṃ paripācya ākaniṣṭhabhavanavimānālayayogaṃ yogināmarpayati / tadyathā mahāmate dharmatābuddho yugapanniṣyandanirmāṇakiraṇairvirājate, evameva mahāmate pratyātmāryagatidharmalakṣaṇaṃ bhāvābhāvakudṛṣṭivinivartanatayā yugapadvirājate // punaraparaṃ mahāmate dharmatāniṣyandabuddhaḥ svasāmānyalakṣaṇapatitātsarvadharmātsvacittadṛśyavāsanāhetulakṣaṇopanibaddhātparikalpitasvabhāvābhiniveśahetukānatadātmakavividhamāyāraṅgapuruṣavaicitryābhiniveśānupalabdhito mahāmate deśayati / punaraparaṃ mahāmate parikalpitasvabhāvavṛttilakṣaṇaṃ paratantrasvabhāvābhiniveśataḥ pravartate / tadyathā tṛṇakāṣṭhagulmalatāśrayānmāyāvidyāpuruṣasaṃyogātsarvasattvarūpadhāriṇaṃ māyāpuruṣavigrahamabhiniṣpannaikasattvaśarīraṃ vividhakalpavikalpitaṃ khyāyate, tathā khyāyannapi mahāmate tadātmako na bhavati, evameva mahāmate paratantrasvabhāve parikalpitasvabhāve vividhavikalpacittavicitralakṣaṇaṃ khyāyate / vastuparikalpalakṣaṇābhiniveśavāsanātparikalpayan mahāmate parikalpitasvabhāvalakṣaṇaṃ bhavati / eṣā mahāmate niṣyandabuddhadeśanā / dharmatābuddhaḥ punarmahāmate cittasvabhāvalakṣaṇavisaṃyuktāṃ pratyātmāryagatigocaravyavasthāṃ karoti / nirmitanirmāṇabuddhaḥ punarmahāmate dānaśīladhyānasamādhicitraprajñājñānaskandhadhātvāyatanavimokṣavijñānagatilakṣaṇaprabhedapracāraṃ vyavasthāpayati / tīrthyadṛṣṭyā ca rūpyasamatikramaṇalakṣaṇaṃ deśayati / dharmatābuddhaḥ punarmahāmate nirālambaḥ / ālambavigataṃ sarvakriyendriyapramāṇalakṣaṇavinivṛttamaviṣayaṃ bālaśrāvakapratyekabuddhatīrthakarātmakalakṣaṇābhiniveśābhiniviṣṭānām / tasmāttarhi mahāmate pratyātmāryagativiśeṣalakṣaṇe yogaḥ karaṇīyaḥ / svacittalakṣaṇadṛśyavinivṛttidṛṣṭinā ca te bhavitavyam // punaraparaṃ mahāmate dvividhaṃ śrāvakayānanayaprabhedalakṣaṇaṃ yaduta pratyātmāryādhigamaviśeṣalakṣaṇaṃ ca bhāvavikalpasvabhāvābhiniveśalakṣaṇaṃ ca / tatra mahāmate pratyātmāryādhigamaviśeṣalakṣaṇaṃ śrāvakāṇāṃ katamat? yaduta śūnyatānātmaduḥkhānityaviṣayasatyavairāgyopaśamātskandhadhātvāyatanasvasāmānyalakṣaṇabāhyārthavināśalakṣaṇādyathābhūtaparijñānāccittaṃ (Vaidya 26) samādhīyate / svacittaṃ samādhāya dhyānavimokṣasamādhimārgaphalasamāpattivimuktivāsanācintyapariṇaticyutivigataṃ pratyātmāryagatilakṣaṇasukhavihāraṃ mahāmate adhigacchanti śrāvakāḥ / etanmahāmate śrāvakāṇāṃ pratyātmāryagatilakṣaṇam / etaddhi mahāmate śrāvakāṇāṃ pratyātmāryādhigamavihārasukhamadhigamya bodhisattvena mahāsattvena nirodhasukhaṃ samāpattisukhaṃ ca sattvakriyāpekṣayā pūrvasvapraṇidhānābhinirhṛtatayā ca na sākṣātkaraṇīyam / etanmahāmate śrāvakāṇāṃ pratyātmāryagatilakṣaṇasukhaṃ yatra bodhisattvena mahāsattvena pratyātmāryagatilakṣaṇasukhe na śikṣitavyam / bhāvavikalpasvabhāvābhiniveśaḥ punarmahāmate śrāvakāṇāṃ katamaḥ? yaduta nīlapītoṣṇadravacalakaṭhināni mahābhūtānyakriyāpravṛttāni svasāmānyalakṣaṇayuktyāgamapramāṇasuvinibaddhāni dṛṣṭvā tatsvabhāvābhiniveśavikalpaḥ pravartate / etanmahāmate bodhisattvenādhigamya vyāvartayitavyam / dharmanairātmyalakṣaṇānupraveśatayā pudgalanairātmyalakṣaṇadṛṣṭiṃ nivārya bhūmikramānusaṃghau pratiṣṭhāpayitavyam / etanmahāmate śrāvakāṇāṃ bhāvavikalpasvabhāvābhiniveśalakṣaṇaṃ yaduktam, idaṃ tatpratyuktam // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavantametadavocat - nityamacintyaṃ ca bhagavatā pratyātmāryagatigocaraṃ paramārthagocaraṃ ca prabhāṣitam / nanu bhagavaṃstīrthakarā api nityācintyavādinaḥ kāraṇānām? bhagavānāha - na mahāmate tīrthakarāṇāṃ kāraṇasya nityācintyatāṃ prāpnoti / tatkasya hetoḥ? tīrthakarāṇāṃ mahāmate nityācintyaṃ na hetusvalakṣaṇayuktam / yasya mahāmate nityācintyaṃ na hetusvalakṣaṇayuktam, tatkathaṃ kenābhivyajyate nityamacintyamiti? nityācintyavādaḥ punarmahāmate yadi hetusvalakṣaṇayuktaḥ syāt, nityaṃ kāraṇādhīnahetulakṣaṇatvānnityamacintyaṃ na bhavati / mama tu mahāmate paramārthanityācintyaṃ paramārthalakṣaṇahetuyuktaṃ bhāvābhāvavigataṃ pratyātmāryādhigamalakṣaṇatvāllakṣaṇavatparamārthajñānahetutvācca hetumadbhāvābhāvavigatatvādakṛtakākāśanirvāṇanirodhadṛṣṭāntasādharmyānnityam / ata etanmahāmate tīrthakaranityācintyavādatulyaṃ na bhavati / nityācintyataiveyaṃ mahāmate tathāgatānāṃ pratyātmāryajñānādhigamatathatā / tasmāttarhi mahāmate bodhisattvena mahāsattvena nityācintyapratyātmāryajñānādhigamāya yogaḥ karaṇīyaḥ // punaraparaṃ mahāmate nityācintyatā tīrthakarāṇāmanityabhāvavilakṣaṇahetutvāt / na svakṛtahetulakṣaṇaprabhāvitatvānnityam / yadi punarmahāmate tīrthakarāṇāṃ nityācintyatā kṛtakabhāvābhāvādanityatāṃ dṛṣṭvā anumānabuddhyā nityaṃ samāpyate, tenaiva hetunā mamāpi mahāmate kṛtakabhāvābhāvādanityatāṃ dṛṣṭvā nityamahetūpadeśāt // yadi punarmahāmate hetulakṣaṇasaṃyuktaṃ nityācintyatā, tīrthakarāṇāṃ hetubhāvasvalakṣaṇabhāvābhāvācchaśaviṣāṇatulyā mahāmate nityācintyatā, vāgvikalpamātrā ca mahāmate tīrthakarāṇāṃ prasajyate / tatkasya hetoḥ? yaduta vāgvikalpamātraṃ hi mahāmate śaśaviṣāṇaṃ svahetulakṣaṇābhāvāt / mama tu mahāmate nityācintyatā pratyātmāryādhigamalakṣaṇahetutvātkṛtakabhāvābhāvavarjitatvānnityam, (Vaidya 27) na bāhyabhāvābhāvanityānityānupramāṇānnityam / yasya punarmahāmate bāhyābhāvānnityānumānānnityācintyatvānnityam, tasyā nityācintyatāyāḥ svahetulakṣaṇaṃ na jānīte / pratyātmādhigamāryajñānagocaralakṣaṇaṃ bahirdhā te mahāmate asaṃkathyāḥ // punaraparaṃ mahāmate saṃsāravikalpaduḥkhabhayabhītā nirvāṇamanveṣante / saṃsāranirvāṇayoraviśeṣajñāḥ sarvabhāvavikalpābhāvādindriyāṇāmanāgataviṣayoparamācca mahāmate nirvāṇaṃ vikalpayanti na pratyātmagativijñānālayaṃ parāvṛttipūrvakaṃ mahāmate / ataste mahāmate mohapuruṣā yānatrayavādino bhavanti, na cittamātragatinirābhāasavādinaḥ / ataste mahāmate atītānāgatapratyutpannānāṃ tathāgatānāṃ svacittadṛśyagocarānabhijñā bāhyacittadṛśyagocarābhiniviṣṭāḥ / te saṃsāragaticakre punarmahāmate caṃkramyante // punaraparaṃ mahāmate anutpannān sarvadharmānatītānāgatapratyutpannāstathāgatā bhāṣante / tatkasya hetoḥ? yaduta svacittadṛśyabhāvābhāvātsadasatorutpattivirahitatvānmahāmate anutpannāḥ sarvabhāvāḥ / śaśahayakharoṣṭraviṣāṇatulyā mahāmate sarvadharmāḥ / bālapṛthagjanābhūtaparikalpitasvabhāvavikalpitatvānmahāmate anutpannāḥ sarvabhāvāḥ / pratyātmāryajñānagatigocaro hi mahāmate sarvabhāvasvabhāvalakṣaṇotpādaḥ, na bālapṛthagjanavikalpadvayagocarasvabhāvaḥ / dehabhogapratiṣṭhāgatisvabhāvalakṣaṇaṃ mahāmate ālayavijñānaṃ grāhyagrāhakalakṣaṇena pravartamānaṃ bālā utpādasthitibhaṅgadṛṣṭidvayapatitāśayā utpādaṃ sarvabhāvānāṃ sadasatorvikalpayanti / atra te mahāmate yogaḥ karaṇīyaḥ // punaraparaṃ mahāmate pañcābhisamayagotrāṇi / katamāni pañca? yaduta śrāvakayānābhisamayagotraṃ pratyekabuddhayānābhisamayagotraṃ tathāgatayānābhisamayagotram aniyataikataragotram agotraṃ ca pañcamam / kathaṃ punarmahāmate śrāvakayānābhisamayagotraṃ pratyetavyam? yaḥ skandhadhātvāyatanasvasāmānyalakṣaṇaparijñānādhigame deśyamāne romāñcitatanurbhavati / lakṣaṇaparicayajñāne cāsya buddhiḥ praskandati, na pratītyasamutpādāvinirbhāgalakṣaṇaparicaye / idaṃ mahāmate śrāvakayānābhisamayagotram / yaḥ śrāvakayānābhisamayaṃ dṛṣṭvā ṣaṭpañcamyāṃ bhūmau paryutthānakleśaprahīṇo vāsanakleśāprahīṇo 'cintyācyutigataḥ samyaksiṃhanādaṃ nadati - kṣīṇā me jātiḥ, uṣitaṃ brahmacaryam, ityevamādi nigadya pudgalanairātmyaparicayādyāvannirvāṇabuddhirbhavati // anye punarmahāmate ātmasattvajīvapoṣapuruṣapudgalasattvāvabodhānnirvāṇamanveṣante / anye punarmahāmate kāraṇādhīnān sarvadharmān dṛṣṭvā nirvāṇagatibuddhayo bhavanti / dharmanairātmyadarśanābhāvānnāsti mokṣo mahāmate / eṣā mahāmate śrāvakayānābhisamayagotrakasyāniryāṇaniryāṇabuddhiḥ / atra te mahāmate kudṛṣṭivyāvṛttyarthaṃ yogaḥ karaṇīyaḥ // (Vaidya 28) tatra mahāmate pratyekabuddhayānābhisamayagotrakaḥ, yaḥ pratyekābhisamaye deśyamāne aśruhṛṣṭaromāñcitatanurbhavati / asaṃsargapratyayādbhāvābhiniveśabahuvividhasvakāyavaicitryarddhivyastayamakaprātihāryadarśane nirdiśyamāne 'nunīyate, sa pratyekabuddhayānābhisamayagotraka iti viditvā pratyekabuddhayānābhisamayānurūpā kathā karaṇīyā / etanmahāmate pratyekabuddhayānābhisamayagotrakasya lakṣaṇam // tatra mahāmate tathāgatayānābhisamayagotraṃ trividham - yaduta svabhāvaniḥsvabhāvadharmābhisamayagotram, adhigamasvapratyātmāryābhisamayagotram, bāhyabuddhakṣetraudāryābhisamayagotraṃ ca / yadā punarmahāmate trayāṇāmapyeṣāmanyatame deśyamāne svacittadṛśyadehālabhogapratiṣṭhācintyaviṣaye deśyamāne notrasati na saṃtrasati na saṃtrāsamāpadyate, veditavyamayaṃ tathāgatayānābhisamayagotraka iti / etanmahāmate tathāgatayānābhisamayagotrakasya lakṣaṇam // aniyatagotrakaḥ punarmahāmate triṣvapyeteṣu deśyamāneṣu yatrānunīyate tatrānuyojyaḥ syāt / parikarmabhūmiriyaṃ mahāmate gotravyavasthā / nirābhāsabhūmyavakramaṇatayā vyavasthā kriyate / pratyātmālaye tu svakleśavāsanāśuddhasya dharmanairātmyadarśanātsamādhisukhavihāraṃ prāpya śrāvako jinakāyatāṃ pratilapsyate // atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāmimā gāthā abhāṣat - srotāpattiphalaṃ caiva sakṛdāgāminastathā / anāgāmiphalaṃ caiva arhattvaṃ cittavibhramam // Lank_2.128 // triyānamekayānaṃ ca ayānaṃ ca vadāmyaham / bālānāṃ mandabuddhīnāmāryāṇāṃ ca viviktatām // Lank_2.129 // dvāraṃ hi paramārthasya vijñaptirdvayavarjitā / yānatrayavyavasthānaṃ nirābhāse sthite kutaḥ // Lank_2.130 // dhyānāni cāpramāṇāni ārūpyāśca samādhayaḥ / saṃjñānirodho nikhilaṃ cittamātre na vidyate // Lank_2.131 // tatrecchantikānāṃ punarmahāmate anicchantikatāmokṣaṃ kena pravartate? yaduta sarvakuśalamūlotsargataśca sattvānādikālapraṇidhānataśca / tatra sarvakuśalamūlotsargaḥ katamaḥ? yaduta bodhisattvapiṭakanikṣepo 'bhyākhyānaṃ ca naite sūtrāntā vinayamokṣānukūlā iti bruvataḥ sarvakuśalamūlotsargatvānna nirvāyate / dvitīyaḥ punarmahāmate bodhisattvo mahāsattva evaṃ bhavapraṇidhānopāyapūrvakatvānnāparinirvṛtaiḥ sarvasattvaiḥ parinirvāsyāmīti tato na parinirvāti / etanmahāmate aparinirvāṇadharmakāṇāṃ lakṣaṇaṃ yenecchantikagatiṃ samādhigacchanti // punarapi mahāmatirāha - katamo 'tra bhagavan atyantato na parinirvāti? bhagavānāha - bodhisattvecchantiko 'tra mahāmate ādiparinirvṛtān sarvadharmān viditvā atyantato na parinirvāti / (Vaidya 29) na punaḥ sarvakuśalamūlotsargecchantikaḥ / sarvakuśalamūlotsargecchantiko hi mahāmate punarapi tathāgatādhiṣṭhānātkadācitkarhicitkuśalamūlān vyutthāpayati / tatkasya hetoḥ? yaduta aparityaktā hi mahāmate tathāgatānāṃ sarvasattvāḥ / ata etasmātkāraṇānmahāmate bodhisattvecchantiko na parinirvātīti // punaraparaṃ mahāmate bodhisattvena mahāsattvena svabhāvalakṣaṇatrayakuśalena bhavitavyam / tatra mahāmate parikalpitasvabhāvo nimittātpravartate / kathaṃ punarmahāmate parikalpitasvabhāvo nimittātpravartate? tatra mahāmate paratantrasvabhāvo vastunimittalakṣaṇākāraḥ khyāyate / tatra mahāmate vastunimittalakṣaṇābhiniveśaḥ punardviprakāraḥ / parikalpitasvabhāvaṃ vyavasthāpayanti tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā nāmābhiniveśalakṣaṇena ca nāmavastunimittābhiniveśalakṣaṇena ca / tatra vastunimittābhiniveśalakṣaṇaṃ punarmahāmate yaduta adhyātmabāhyadharmābhiniveśaḥ / nimittalakṣaṇābhiniveśaḥ punaryaduta teṣveva ādhyātmikabāhyeṣu dharmeṣu svasāmānyalakṣaṇaparijñānāvabodhaḥ / etanmahāmate dviprakāraṃ parikalpitasvabhāvasya lakṣaṇam / yadāśrayālambanātpravartate tatparatantram / tatra mahāmate pariniṣpannasvabhāvaḥ katamaḥ? yaduta nimittanāmavastulakṣaṇavikalpavirahitaṃ tathatāryajñānagatimanapratyātmāryajñānagatigocaraḥ / eṣa mahāmate pariniṣpannasvabhāvastathāgatagarbhahṛdayam // atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāmimāṃ gāthāmabhāṣata - nimittaṃ nāma saṃkalpaḥ svabhāvadvayalakṣaṇam / samyagjñānaṃ hi tathatā pariniṣpannalakṣaṇam // Lank_2.132 // eṣa mahāmate pañcadharmasvabhāvalakṣaṇapravicayo nāma dharmaparyāyaḥ pratyātmāryajñānagatigocaraḥ, yatra tvayā anyaiśca bodhisattvaiḥ śikṣitavyam // punaraparaṃ mahāmate bodhisattvena mahāsattvena nairātmyadvayalakṣaṇapravicayakuśalena bhavitavyam / tatra mahāmate katamannairātmyadvayalakṣaṇam? yaduta ātmātmīyarahitaskandhadhātvāyatanakadambamajñānakarmatṛṣṇāprabhavaṃ cakṣuṣā rūpādigrahaṇābhiniveśātpravartamānaṃ vijñānaṃ sarvendriyaiḥ svacittadṛśyabhājanadehālayasvacittavikalpavikalpitaṃ vijñāpayati / nadībījadīpavāyumeghasadṛśakṣaṇaparaṃparābhedabhinnaṃ capalaṃ vānaramakṣikāsadṛśamacaukṣamacaukṣaviṣayacāryanātho 'nala ivātṛptamanādikālaprapañcaviṣayavāsanārahitamaraghaṭṭacakrayantracakravatsaṃsārabhavagaticakre vicitradeharūpadhārimāyāvetālayantrapratimaṃ pravartamānaṃ pravartate / yadatra mahāmate lakṣaṇakauśalajñānam, idamucyate pudgalanairātmyajñānam // tatra mahāmate dharmanairātmyajñānaṃ katamat? yaduta skandhadhātvāyatanānāṃ parikalpitalakṣaṇasvabhāvāvabodhaḥ / yathā mahāmate skandhadhātvāyatanānyātmavirahitāni skandhasamūhamātraṃ hetukarmatṛṣṇāsūtropanibaddhamanyonyapratyayatayā pravartate nirīham, tathā skandhā api mahāmate svasāmānyalakṣaṇavirahitā abhūtaparikalpalakṣaṇavicitraprabhāvitā bālairvikalpyante na tvāryaiḥ / (Vaidya 30) cittamanomanovijñānapañcadharmasvabhāvarahitān mahāmate sarvadharmān vibhāvayan bodhisattvo mahāsattvo dharmanairātmyakuśalo bhavati / dharmanairātmyakuśalaḥ punarmahāmate bodhisattvo mahāsattvo nacirātprathamāṃ bodhisattvabhūmiṃ nirābhāsapravicayāṃ pratilabhate / bhūmilakṣaṇapravicayāvabodhātpramuditānantaramanupūrvaṃ navasu bhūmiṣu kṛtavidyo mahādharmameghā pratilabhate / sa tasyāṃ pratiṣṭhito 'nekaratnamuktopaśobhite mahāpadmarāje padmakṛtau mahāratnavimāne māyāsvabhāvagocaraparicayābhinirvṛtte niṣaṇṇaḥ tadanurūpairjinaputraiḥ parivṛtaḥ sarvabuddhakṣetrāgatairbuddhapāṇyabhiṣekaiścakravartiputravadabhiṣicyate / buddhasutabhūmimatikramya pratyātmāryadharmagatigamanatvāttathāgato dharmakāyavaśavartī bhaviṣyati dharmanairātmyadarśanāt / etanmahāmate sarvadharmanairātmyalakṣaṇam / atra te mahāmate śikṣitavyam, anyaiśca bodhisattvairmahāsattvaiḥ // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - samāropāpavādalakṣaṇaṃ me bhagavān deśayatu yathāhaṃ ca anye ca bodhisattvāḥ samāropāpavādakudṛṣṭivarjitamatayaḥ kṣipramanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyeran / abhisaṃbudhya śāśvatasamāropāpavādocchedadṛṣṭivivarjitāstava buddhanetrīṃ nāpavadiṣyante // atha khalu bhagavān punarapi mahāmaterbodhisattvasya mahāsattvasyādhyeṣaṇāṃ viditvā imāṃ gāthāmabhāṣata - samāropāpavādo hi cittamātre na vidyate / dehabhogapratiṣṭhābhaṃ ye cittaṃ nābhijānate / samāropāpavādeṣu te carantyavipaścitaḥ // Lank_2.133 // atha khalu bhagavānetameva gāthārthamuddyotayan punarapyetadavocat - caturvidho mahāmate asatsamāropaḥ / katamaścaturvidhaḥ? yaduta asallakṣaṇasamāropo 'saddṛṣṭisamāropo 'taddhetusamāropo 'sadbhāvasamāropaḥ / eṣa hi mahāmate caturvidhaḥ samāropaḥ // apavādaḥ punarmahāmate katamaḥ? yaduta asyaiva kudṛṣṭisamāropasyānupalabdhipravicayābhāvādapavādo bhavati / etaddhi mahāmate samāropāpavādasya lakṣaṇam // punaraparaṃ mahāmate asallakṣaṇasamāropasya lakṣaṇaṃ katamat? yaduta skandhadhātvāyatanānāmasatsvasāmānyalakṣaṇābhiniveśaḥ - idamevamidaṃ nānyatheti / etaddhi mahāmate asallakṣaṇasamāropasya lakṣaṇam / eṣa hi mahāmate asallakṣaṇasamāropavikalpo 'nādikālaprapañcadauṣṭhulyavicitravāsanābhiniveśātpravartate / etaddhi mahāmate asallakṣaṇasamāropasya lakṣaṇam // asaddṛṣṭisamāropaḥ punarmahāmate yasteṣveva skandhadhātvāyataneṣvātmasattvajīvajantupoṣapuruṣapudgaladṛṣṭisamāropaḥ / ayamucyate mahāmate asaddṛṣṭisamāropaḥ // asaddhetusamāropaḥ punarmahāmate yaduta ahetusamutpannaṃ prāgvijñānaṃ paścādabhūtvā māyāvadanutpannaṃ pūrvaṃ cakṣūrūpālokasmṛtipūrvakaṃ pravartate / pravṛtya bhūtvā ca punarvinaśyati / eṣa mahāmate asaddhetusamāropaḥ // (Vaidya 31) asaddhāvasamāropaḥ punarmahāmate yaduta ākāśanirodhanirvāṇākṛtakabhāvābhiniveśasamāropaḥ / ete ca mahāmate bhāvābhāvavinivṛttāḥ / śaśahayakharoṣṭraviṣāṇakeśoṇḍukaprakhyā mahāmate sarvadharmāḥ sadasatpakṣavigatāḥ / samāropāpavādāśca / bālairvikalpyante svacittadṛśyamātrānavadhāritamatibhirna tvāryaiḥ / etanmahāmate asadbhāvavikalpasamāropāpavādasya lakṣaṇam / tasmāttarhi mahāmate samāropāpavādadṛṣṭivigatena bhavitavyam // punaraparaṃ mahāmate bodhisattvāścittamanomanovijñānapañcadharmasvabhāvanairātmyalakṣaṇadvayagatiṃgatvā parahitahetoranekarūpaveśadhāriṇo bhavanti / parikalpitasvabhāvā iva paratantrāśayā viśvarūpacintāmaṇisadṛśāḥ sarvabuddhakṣetraparṣanmaṇḍalagatā māyāsvapnapratibhāsapratibimbodakacandragatisamānutpādabhaṅgaśāśvatocchedarahitān sarvadharmān saṃmukhaṃ sarvatathāgatebhyaḥ sarvaśrāvakapratyekabuddhayānavirahān dharmadeśanāṃ śṛṇvanti, samādhimukhaśatasahasrāṇi ca pratilabhante / yāvadanekāni samādhikoṭīniyutaśatasahasrāṇi pratilabhyaḥ taiḥ samādhibhiḥ kṣetrātkṣetraṃ saṃkrāmanti / buddhapūjābhiyuktāśca sarvopapattidevabhavanālayeṣu ratnatrayamupadeśya buddharūpamāsthāya śrāvakagaṇabodhisattvagaṇaparivṛtāḥ svacittadṛśyamātrāvatāraṇatayā bāhyabhāvābhāvopadeśaṃ kurvanti sadasatpakṣavinivṛttyartham // atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāmimāṃ gāthāmabhāṣata - cittamātraṃ yadā lokaṃ prapaśyanti jinātmajāḥ / tadā nairmāṇikaṃ kāyaṃ kriyāsaṃskāravarjitam / labhante te balābhijñāvaśitaiḥ saha saṃyutam // Lank_2.134 // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantamadhyeṣate sma - deśayatu bhagavān śūnyatānutpādādvayaniḥsvabhāvalakṣaṇaṃ sarvadharmāṇām, yena śūnyatānutpādādvayaniḥsvabhāvalakṣaṇāvabodhena ahaṃ ca anye ca bodhisattvā mahāsattvā nāstyastivikalpavarjitāḥ kṣipramanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyeran // atha khalu bhagavān mahāmatiṃ bodhisattvaṃ mahāsattvametadavocat - tena hi mahāmate śṛṇu, tatsādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt / bhagavānetadavocat - śūnyatā śūnyateti mahāmate parikalpitasvabhāvapadametat / parikalpitasvabhāvābhiniveśena punarmahāmate śūnyatānutpādābhāvādvayaniḥsvabhāvabhāvavādino bhavanti / tatra mahāmate saṃkṣepeṇa saptavidhā śūnyatā / yaduta lakṣaṇaśūnyatā bhāvasvabhāvaśūnyatā apracaritaśūnyatā pracaritaśūnyatā sarvadharmanirabhilāpyaśūnyatā paramārthāryajñānamahāśūnyatā itaretaraśūnyatā ca saptamī // (Vaidya 32) tatra mahāmate lakṣaṇaśūnyatā katamā? yaduta svasāmānyalakṣaṇaśūnyāḥ sarvabhāvāḥ / parasparasamūhāpekṣitatvātpravicayavibhāgābhāvānmahāmate svasāmānyalakṣaṇasyāpravṛttiḥ / svaparobhayābhāvācca mahāmate lakṣaṇaṃ nāvatiṣṭhate / atastaducyate svalakṣaṇaśūnyāḥ sarvabhāvā iti // bhāvasvabhāvaśūnyatā punarmahāmate katamā? yaduta svayaṃ svabhāvābhāvotpattito mahāmate bhāvasvabhāvaśūnyatā bhavati sarvadharmāṇām / tenocyate bhāvasvabhāvaśūnyateti // apracaritaśūnyatā punarmahāmate katamā? yaduta apracaritapūrvaṃ nirvāṇaṃ skandheṣu / tenocyate apracaritaśūnyateti // pracaritaśūnyatā punarmahāmate katamā? yaduta skandhā ātmātmīyarahitā hetuyuktikriyākarmayogaiḥ pravartamānāḥ pravartante / tenocyate pracaritaśūnyateti // sarvadharmanirabhilāpyaśūnyatā punarmahāmate katamā? yaduta parikalpitasvabhāvānabhilāpyatvānnirabhilāpyaśūnyāḥ sarvadharmāḥ / tenocyate nirabhilāpyaśūnyateti // paramārthāryajñānamahāśūnyatā punarmahāmate katamā? yaduta svapratyātmāryajñānādhigamaḥ sarvadṛṣṭidoṣavāsanābhiḥ śūnyaḥ / tenocyate paramārthāryajñānamahāśūnyateti // itaretaraśūnyatā punarmahāmate katamā? yaduta yadyatra nāsti tattena śūnyamityucyate / tadyathā mahāmate śṛgālamātuḥ prāsāde hastigavaiḍakādyā na santi / aśūnyaṃ ca bhikṣubhiriti bhāṣitaṃ mayā / sa ca taiḥ śūnya ityucyate / na ca punarmahāmate prāsādaḥ prāsādabhāvato nāsti, bhikṣavaśca bhikṣubhāvato na santi / na ca te 'nyatra hastigavaiḍakādyā bhāvā nāvatiṣṭhante / idaṃ mahāmate svasāmānyalakṣaṇaṃ sarvadharmāṇām / itaretaraṃ tu na saṃvidyate / tenocyate itaretaraśūnyateti / eṣā mahāmate saptavidhā śūnyatā / eṣā ca mahāmate itaretaraśūnyatā sarvajaghanyā / sā ca tvayā parivarjayitavyā // na svayamutpadyate, na ca punarmahāmate te notpadyante anyatra samādhyavasthāyām / tenocyante anutpannā niḥsvabhāvāḥ / anutpattiṃ saṃghāya mahāmate niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvāḥ / kṣaṇasaṃtatiprabandhābhāvācca anyathābhāvadarśanānmahāmate niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvāḥ / tenocyate niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvā iti // advayalakṣaṇaṃ punarmahāmate katamat? yaduta cchāyātapavaddīrghahrasvakṛṣṇaśuklavanmahāmate dvayaprabhāviatā na pṛthakpṛthak / evaṃ saṃsāranirvāṇavanmahāmate sarvadharmā advayāḥ / na yatra mahāmate nirvāṇaṃ tatra saṃsāraḥ / na ca yatra saṃsārastatra nirvāṇam, vilakṣaṇahetusadbhāvāt / tenocyate advayā saṃsāraparinirvāṇavatsarvadharmā iti / tasmāttarhi mahāmate śūnyatānutpādādvayaniḥsvabhāvalakṣaṇe yogaḥ karaṇīyaḥ // atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāmime gāthe abhāṣata - deśemi śūnyatāṃ nityaṃ śāśvatocchedavarjitām / saṃsāraṃ svapnamāyākhyaṃ na ca karma vinaśyati // Lank_2.135 // (Vaidya 33) ākāśamatha nirvāṇaṃ nirodhaṃ dvayameva ca / bālāḥ kalpentyakṛtakānāryā nāstyastivarjitān // Lank_2.136 // atha khalu bhagavān punarapi mahāmatiṃ bodhisattvaṃ mahāsattvametadavocat - etaddhi mahāmate śūnyatānutpādādvayaniḥsvabhāvalakṣaṇaṃ sarvabuddhānāṃ sarvasūtrāntagatam / yatra kvacitsūtrānte 'yamevārtho vibhāvayitavyaḥ / eṣa hi mahāmate sūtrāntaḥ sarvasattvāśayadeśanārthavyabhicāraṇī, na sā tattvapratyavasthānakathā / tadyathā mahāmate mṛgatṛṣṇikā mṛgollāpinī udakabhāvābhiniveśenābhiniveśyate, tasyāṃ codakaṃ nāsti, evameva mahāmate sarvasūtrāntadeśanā dharmā bālānāṃ svavikalpasaṃtoṣaṇam, na tu sā tattvāryajñānavyavasthānakathā / tasmāttarhi mahāmate arthānusāriṇā bhavitavyaṃ na deśanābhilāpābhiniviṣṭena // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavantametadavocat - tathāgatagarbhaḥ punarbhagavatā sūtrāntapāṭhe 'nuvarṇitaḥ / sa ca kila tvayā prakṛtiprabhāsvaraviśuddhyādiviśuddha eva varṇyate dvātriṃśallakṣaṇadharaḥ sarvasattvadehāntargataḥ / mahārghamūlyaratnaṃ malinavastupariveṣṭitamiva skandhadhātvāyatanavastuveṣṭito rāgadveṣamohābhūtaparikalpamalamalino nityo dhruvaḥ śivaḥ śāśvataśca bhagavatā varṇitaḥ / tatkathamayaṃ bhagavaṃstīrthakarātmavādatulyastathāgatagarbhavādo na bhavati? tīrthakarā api bhagavan nityaḥ kartā nirguṇo vibhuravyaya ityātmavādopadeśaṃ kurvanti // bhagavānāha - na hi mahāmate tīrthakarātmavādatulyo mama tathāgatagarbhopadeśaḥ / kiṃ tu mahāmate tathāgatāḥ śūnyatābhūtakoṭinirvāṇānutpādānimittāpraṇihitādyānāṃ mahāmate padārthānāṃ tathāgatagarbhopadeśaṃ kṛtvā tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā bālānāṃ nairātmyasaṃtrāsapadavivarjanārthaṃ nirvikalpanirābhāsagocaraṃ tathāgatagarbhamukhopadeśena deśayanti / na cātra mahāmate anāgatapratyutpannaiḥ bodhisattvairmahāsattvairātmābhiniveśaḥ kartavyaḥ / tadyathā mahāmate kumbhakāra ekasmānmṛtparamāṇurāśervividhāni bhāṇḍāni karoti hastaśilpadaṇḍodakasūtraprayatnayogāt, evameva mahāmate tathāgatāstadeva dharmanairātmyaṃ sarvavikalpalakṣaṇavinivṛttaṃ vividhaiḥ prajñopāyakauśalyayogairgarbhopadeśena vā nairātmyopadeśena vā kumbhakāravaccitraiḥ padavyañjanaparyāyairdeśayante / etasmātkāraṇānmahāmate tīrthakarātmavādopadeśatulyastathāgatagarbhopadeśo na bhavati / evaṃ hi mahāmate tathāgatagarbhopadeśamātmavādābhiniviṣṭānāṃ tīrthakarāṇāmākarṣaṇārthaṃ tathāgatagarbhopadeśena nirdiśanti - kathaṃ bata abhūtātmavikalpadṛṣṭipatitāśayā vimokṣatrayagocarapatitāśayopetāḥ kṣipramanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyeranniti / etadarthaṃ mahāmate tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāstathāgatagarbhopadeśaṃ kurvanti / ata etanna bhavati tīrthakarātmavādatulyam / tasmāttarhi mahāmate tīrthakaradṛṣṭivinivṛttyarthaṃ tathāgatanairātmyagarbhānusāriṇā ca te bhavitavyam // (Vaidya 34) atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāmimāṃ gāthāmabhāṣata - pudgalaḥ saṃtatiḥ skandhāḥ pratyayā aṇavastathā / pradhānamīśvaraḥ kartā cittamātraṃ vikalpyate // Lank_2.137 // atha khalu mahāmatirbodhisattvo 'nāgatāṃ janatāṃ samālokya punarapi bhagavantamadhyeṣate sma - deśayatu me bhagavān yogābhisamayaṃ yathā bodhisattvā mahāsattvā mahāyogayogino bhavanti / bhagavānāha - caturbhirmahāmate dharmaiḥ samanvāgatā bodhisattvā mahāyogayogino bhavanti / katamaiścaturbhiḥ? yaduta svacittadṛśyavibhāvanatayā ca utpādasthitibhaṅgadṛṣṭivivarjanatayā ca bāhyabhāvābhāvopalakṣaṇatayā ca svapratyātmāryajñānādhigamābhilakṣaṇatayā ca / ebhirmahāmate caturbhirdharmaiḥ samanvāgatā bodhisattvā mahāsattvā mahāyogayogino bhavanti // tatra kathaṃ mahāmate bodhisattvo mahāsattvaḥ svacittadṛśyavibhāvanākuśalo bhavati? yaduta sa evaṃ pratyavekṣate - svacittamātramidaṃ traidhātukamātmātmīyarahitaṃ nirīhamāyūhaniyūhavigatamanādikālaprapañcadauṣṭhulyavāsanābhiniveśavāsitaṃ traidhātukavicitrarūpopacāropanibaddhaṃ dehabhogapratiṣṭhāgativikalpānugataṃ vikalpyate khyāyate ca / evaṃ hi mahāmate bodhisattvo mahāsattvaḥ svacittadṛśyavibhāvanākuśalo bhavati // kathaṃ punarmahāmate bodhisattvo mahāsattva utpādasthitibhaṅgadṛṣṭivivarjito bhavati? yaduta māyāsvapnarūpajanmasadṛśāḥ sarvabhāvāḥ svaparobhayābhāvānnotpadyante / svacittamātrānusāritvādbāhyabhāvābhāvadarśanādvijñānānāmapravṛttiṃ dṛṣṭvā pratyayānāmakūṭarāśitvaṃ ca vikalpapratyayodbhavaṃ traidhātukaṃ paśyanto 'dhyātmabāhyasarvadharmānupalabdhibhirniḥsvabhāvadarśanādutpādadṛṣṭivinivṛttau māyādidharmasvabhāvānugamādanutpattikadharmakṣāntiṃ pratilabhante / aṣṭamyāṃ bhūmau sthitāḥ cittamanomanovijñānapañcadharmasvabhāvanairātmyadvayagatiparāvṛttyadhigamānmanomayakāyaṃ pratilabhante // mahāmatirāha - manomayakāya iti bhagavan kena kāraṇena? bhagavānāha - manomaya iti mahāmate manovadapratihataśīghragābhitvānmanomaya ityucyate / tadyathā mahāmate mano 'pratihataṃ girikuḍyanadīvṛkṣādiṣvanekāni yojanaśatasahasrāṇi pūrvadṛṣṭānubhūtān viṣayānanusmaran svacittaprabandhāvicchinnaśarīramapratihatagati pravartate, evameva mahāmate manomayakāyasahapratilambhena māyopamasamena samādhinā balavaśitābhijñānalakṣaṇakusumitamāryagatinikāyasahajo mana iva pravartate 'pratihatagatiḥ pūrvapraṇidhānaviṣayānanusmaran sattvaparipākārtham / evaṃ hi mahāmate bodhisattvo mahāsattva utpādasthitibhaṅgadṛṣṭivivarjito bhavati // tatra kathaṃ mahāmate bodhisattvo mahāsattvo bāhyabhāvābhāvopalakṣaṇakuśalo bhavati? yaduta marīcisvapnakeśoṇḍukaprakhyā mahāmate sarvabhāvāḥ / anādikālaprapañcadauṣṭhulyavicitravipākavikalpavāsanābhiniveśahetukāḥ sarvabhāvasvabhāvā iti saṃpaśyan pratyātmāryajñānagativiṣayamabhilaṣate / ebhirmahāmate caturbhirdharmaiḥ samanvāgatā bodhisattvā mahāsattvā mahāyogayogino bhavanti / atra te mahāmate yogaḥ karaṇīyaḥ // (Vaidya 35) atha khalu mahāmatirbodhisattvaḥ punarapi bhagavantamadhyeṣate sma - deśayatu me bhagavān hetupratyayalakṣaṇaṃ sarvadharmāṇām, yena hetupratyayalakṣaṇāvabodhena ahaṃ ca anye ca bodhisattvā mahāsattvā sadasaddṛṣṭivikalparahitāḥ sarvabhāvanākramaṃ yugapadutpattiṃ na kalpayeyuḥ // bhagavānāha - dviprakāraṃ mahāmate pratītyasamutpādahetulakṣaṇaṃ sarvadharmāṇāṃ yaduta bāhyaṃ ca ādhyātmikaṃ ca / tatra bāhyapratītyasamutpādo mahāmate / mṛtpiṇḍadaṇḍacakrasūtrodakapuruṣaprayatnādipratyayairmahāmate ghaṭa utpadyate / yathā ca mahāmate ghaṭo mṛtpiṇḍādeva, tantubhyaḥ paṭāḥ, vīraṇebhyaḥ kaṭāḥ, bījādaṅkuraḥ, manthādipuruṣaprayatnayogāddadhno navanīta utpadyate, evameva mahāmate bāhyaḥ pratītyasamutpādaḥ pūrvottarottaro draṣṭavyam // tatra ādhyātmikaḥ pratītyasamutpādo yaduta avidyā tṛṣā karmetyevamādyā mahāmate dharmāḥ pratītyasamutpādasaṃjñāṃ pratilabhante / ebhya utpannā mahāmate skandhadhātvāyatanākhyā dharmāḥ pratītyasamutpādasaṃjñāṃ pratilabhante / te cāviśiṣṭāḥ, kalpyante ca bālaiḥ // tatra heturmahāmate ṣaḍūvidhaḥ / yaduta bhaviṣyaddhetuḥ saṃbandhaheturlakṣaṇahetuḥ kāraṇaheturvyañjanaheturupekṣāheturmahāmate ṣaṣṭhaḥ / tatra bhaviṣyaddheturmahāmate hetukṛtyaṃ karotyadhyātmabāhyotpattau dharmāṇām / saṃbandhahetuḥ punarmahāmate ālambanakṛtyaṃ karotyadhyātmikabāhyotpattau skandhabījādīnām / lakṣaṇahetuḥ punaraparaṃ mahāmate anantarakriyālakṣaṇoparibaddhaṃ janayati / kāraṇahetuḥ punarmahāmate ādhipatyādhikārakṛtyaṃ karoti cakravartinṛpavat / vyañjanahetuḥ punarmahāmate utpannasya vikalpasya bhāvasya lakṣaṇoddyotanakṛtyaṃ karoti pradīpavadrūpādīnām / upekṣāhetuḥ punarmahāmate vinivṛttikāle prabandhakriyāvyucchittiṃ karotyavikalpotpattau // ete hi mahāmate svavikalpakalpitā bālapṛthagjanairna kramavṛttyā na yugapatpravartante / tatkasya hetoḥ? yadi punarmahāmate yugapatpravarteran, kāryakāraṇavibhāgo na syādapratilabdhahetulakṣaṇatvāt / atha kramavṛttyā pravarteran, alabdhasya lakṣaṇātmakatvātkramavṛttyā na pravartate / ajātaputrapitṛśabdavanmahāmate kramavṛttisaṃbandhayogā na ghaṭante / tārkikāṇāṃ hetvārambaṇanirantarādhipatipratyayādibhirjanyajanakatvānmahāmate kramavṛttyā notpadyante / parikalpitasvabhāvābhiniveśalakṣaṇānmahāmate yugapannotpadyante / svacittadṛśyadehabhogapraviṣṭhānatvātsvasāmānyalakṣaṇabāhyabhāvābhāvānmahāmate krameṇa yugapadvā notpadyante / anyatra svacittadṛśyavikalpavikalpitatvādvijñānaṃ pravartate / tasmāttarhi mahāmate hetupratyayakriyāyogalakṣaṇakramayugapaddṛṣṭivigatena te bhavitavyam // tatredamucyate - na hyatrotpadyate kiṃcitpratyayairna nirudhyate / utpadyante nirudhyante pratyayā eva kalpitāḥ // Lank_2.138 // (Vaidya 36) na bhaṅgotpādasaṃkleśaḥ pratyayānāṃ nivāryate / yatra bālā vikalpanti pratyayaiḥ sa nivāryate // Lank_2.139 // yaccāsataḥ pratyayeṣu dharmāṇāṃ nāsti saṃbhavaḥ / vāsanairbhrāmitaṃ cittaṃ tribhave khyāyate yataḥ / nābhūtvā jāyate kiṃcitpratyayairna virudhyate // Lank_2.140 // vandhyāsutākāśapuṣpaṃ yadā paśyanti saṃskṛtam / tadā grāhaśca grāhyaṃ ca bhrāntiṃ dṛṣṭvā nivartate // Lank_2.141 // na cotpādyaṃ na cotpannaḥ pratyayo 'pi na kiṃcana / saṃvidyate kvacitkecidvayavahārastu kathyate // Lank_2.142 // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - deśayatu me bhagavān vāgvikalpalakṣaṇahṛdayaṃ nāma dharmaparyāyaṃ yena vāgvikalpalakṣaṇahṛdayena bhagavan suprativibhāgavinibaddhena ahaṃ ca anye ca bodhisattvā mahāsattvā abhilāpābhilāpyārthadvayagatiṃgatāḥ kṣipramanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya abhilāpābhilāpyārthadvayagatiṃ sarvasattvānāṃ viśodhayeyuḥ / bhagavānāha - tena hi mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru / bhāṣiṣye 'haṃ te / sādhu bhagavan iti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ pratyaśrauṣīt / bhagavānasyaitadavocat - caturvidhaṃ mahāmate vāgvikalpalakṣaṇaṃ bhavati / yaduta lakṣaṇavāk svapnavāk dauṣṭhulyavikalpābhiniveśavāk anādivikalpavāk // tatra mahāmate lakṣaṇavāk svavikalparūpanimittābhiniveśātpravartate / svapnavāk punarmahāmate pūrvānubhūtaviṣayānusmaraṇātprativibuddhaviṣayābhāvācca pravartate / dauṣṭhulyavikalpābhiniveśavāk punarmahāmate śatrupūrvakṛtakarmānusmaraṇātpravartate / anādikālavikalpavāk punarmahāmate anādikālaprapañcābhiniveśadauṣṭhulyasvabījavāsanātaḥ pravartate / etaddhi mahāmate caturvidhaṃ vāgvikalpalakṣaṇamiti me yaduktam, idaṃ tatpratyuktam // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametamevārthamadhyeṣate sma - deśayatu me bhagavān punarapi vāgvikalpābhivyaktigocaram / kutra kasmāt kathaṃ kena bhagavan nṛṇāṃ vāgvijñaptivikalpaḥ pravartate? bhagavānāha - śirauronāsākaṇṭhatālvoṣṭhajihvādantasamavāyānmahāmate vāk pravartamānā pravartate / mahāmatirāha - kiṃ punarbhagavan vāg vikalpādanyā uta ananyā? bhagavānāha - na hi mahāmate vāg vikalpādanyā nānanyā / tatkasya hetoḥ? yaduta taddhetūtpattilakṣaṇatvānmahāmate vāgvikalpaḥ pravartate / yadi punarmahāmate vāg vikalpādanyā syāt, avikalpahetukī syāt / athānanyā syāt, arthābhivyaktitvādvāg na kuryāt / sā ca kurute / tasmānnānyā nānanyā // (Vaidya 37) punarapi mahāmatirāha - kiṃ punarbhagavan vacanameva paramārthaḥ, uta yadvacanenābhilapyate sa paramārthaḥ? bhagavānāha - na mahāmate vacanaṃ paramārthaḥ, na ca yadvacanenābhilapyate sa paramārthaḥ / tatkasya hetoḥ? yaduta paramārthāryasukhābhilāpapraveśitvātparamārthasya vacanaṃ na paramārthaḥ / paramārthasyu mahāmate āryajñānapratyātmagatigamyo na vāgvikalpabuddhigocaraḥ / tena vikalpo nodbhāvayati paramārtham / vacanaṃ punarmahāmate utpannapradhvaṃsi capalaṃ parasparapratyayahetusamutpannam / yacca mahāmate parasparapratyayahetusamutpannaṃ tatparamārthaṃ nodbhāvayati / svaparalakṣaṇābhāvānmahāmate bāhyalakṣaṇaṃ nodbhāvayati // punaraparaṃ mahāmate svacittadṛśyamātrānusāritvādvividhavicitralakṣaṇabāhyabhāvābhāvādvāgvikalpaḥ paramārthaṃ na vikalpayati / tasmāttarhi mahāmate vāgvicitravikalparahitena te bhavitavyam // tatredamucyate - sarvabhāvo 'svabhāvo hi sadvacanaṃ tathāpyasat / śūnyatāśūnyatārthaṃ vā bālo 'paśyan vidhāvati // Lank_2.143 // sarvabhāvasvabhāvā ca vacanamapi nṛṇām / kalpanā sāpi nāsti nirvāṇaṃ svapnatulyam / bhavaṃ parīkṣeta na saṃsāre nāpi nirvāyāt // Lank_2.144 // rājā śreṣṭhī yathā putrān vicitrairmṛnmayairmṛgaiḥ / pralobhya krīḍayitvā ca bhūtān dadyāttato mṛgān // Lank_2.145 // tathāhaṃ lakṣaṇaiścitrairdharmāṇāṃ pratibimbakaiḥ / pratyātmavedyāṃ putrebhyo bhūtakoṭiṃ vadāmyaham // Lank_2.146 // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - deśayatu me bhagavān nāstyastitvaikatvānyatvobhayanobhayanaivāstinanāstinityānityavarjitaṃ sarvatīrthyāgatipracāramāryapratyātmajñānagatigamyaṃ parikalpitasvasāmānyalakṣaṇavinivṛttaṃ paramārthatattvāvatāraṃ bhūmyanusaṃdhikramottarottaraviśuddhilakṣaṇaṃ tathāgatabhūmyanupraveśalakṣaṇamanābhogapūrvapraṇidhānaviśvarūpamaṇisadṛśaviṣayānantalakṣaṇapracāraṃ svacittadṛśyagocaragativibhāgalakṣaṇaṃ sarvadharmāṇām / yathā ca ahaṃ ca anye ca bodhisattvā mahāsattvā evamādiṣu parikalpitasvabhāvasvasāmānya lakṣaṇavinivṛttadṛṣṭayaḥ kṣipramanuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhya sarvasattvānāṃ sarvaguṇasaṃpattīḥ paripūrayema // bhagavānāha - sādhu sādhu mahāmate, sādhu khalu punastvaṃ mahāmate, yattvametamarthamadhyeṣitavyaṃ manyase / bahujanahitāya tvaṃ mahāmate pratipanno bahujanasukhāya lokānukampāyai mahato janakāyasyārthāya hitāya sukhāya devānāṃ ca manuṣyāṇāṃ ca / tena hi mahāmate śṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru / bhāviṣye 'haṃ te / sādhu bhagavanniti mahāmatirbodhisattvo mahāsattvo bhagavataḥ (Vaidya 38) pratyaśrauṣīt / bhagavāṃstasyaitadavocat - svacittadṛśyamātrānavabodhānmahāmate bālapṛthagjanā bāhyavicitrabhāvābhiniveśena ca nāstyastitvaikatvānyatvobhayanaivāstinanāstinityānityasvabhāvavāsanāhetuvikalpābhiniveśena vikalpayanti / tadyathā mahāmate mṛgatṛṣṇodakaṃ mṛgā udakabhāvena vikalpya grīṣmābhitaptāḥ pātukāmatayā pradhāvanti, svacittadṛṣṭibhrāntyanavabodhānna prajānantinātrodakamiti, evameva mahāmate bālapṛthagjanā anādikālavividhaprapañcavikalpavāsitamatayo rāgadveṣamohāgnitāpitamanaso vicitrarūpaviṣayābhilāṣiṇaḥ utpādabhaṅgasthitidṛṣṭyāśayā ādhyātmikabāhyabhāvābhāvākuśalāḥ / te ekatvānyatvanāstyastitvagrāhe prapatanti / tadyathā mahāmate gandharvanagare 'viduṣāmanagare nagarasaṃjñā bhavati / sā ca nagarākṛtiranādikālanagarabījavāsanābhiniveśātkhyāti / tacca nagaraṃ nānagaraṃ na nagaram / evameva mahāmate anādikālatīrthyapraprañcavādavāsanābhiniviṣṭāḥ ekatvānyatvāstitvanāstitvavādānabhiniviśante svacittadṛśyamātrānavadhāritamatayaḥ / tadyathā mahāmate kaścideva puruṣaḥ śayitaḥ svapnāntare strīpuruṣahastyaśvarathapadātigrāmanagaranigamagomahiṣavanodyānavividhagirinadītaḍāgopaśobhitaṃ janapadamantaḥpuraṃ praviśya prativibudhyeta / sa prativibuddhaḥ saṃstadeva janapadamantaḥpuraṃ samanusmaret / tatkiṃ manyase mahāmate - api nu sa puruṣaḥ paṇḍitajātīyo bhavet, yastadabhūtaṃ svapnavaicitryamanusmaret? āha - no hīdaṃ bhagavan / bhagavānāha - evameva mahāmate bālapṛthagjanāḥ kudṛṣṭidaṣṭāstīrthyamatayaḥ svapnatulyātsvacittadṛśyabhāvānna prativijānante, ekatvānyatvanāstyastitvadṛṣṭiṃ samāśrayante / tadyathā mahāmate citrakarakṛtapradeśā animnonnatāḥ santo nimnonnatā bālaiḥ kalpyante, evameva mahāmate bhaviṣyantyanāgate 'dhvani tīrthyadṛṣṭivāsanāśayaprativikalpapuṣṭāḥ / te ekatvānyatvobhayānubhayavādābhiniviṣṭāḥ svayaṃ naṣṭā anyānapi sadasatpakṣaviviktānutpādavādino nāstikā iti vakṣyanti / ete hetuphalāpavādino durdarśanonmūlitahetukuśalaśuklapakṣāḥ / ete śreyorthibhirdūrataḥ parivarjyāṃ iti vakṣyante / te ca svaparobhayadṛṣṭipatitāśayā nāstyastitvavikalpasamāropāpavādakudṛṣṭipatitāśayā narakaparāyaṇā bhaviṣyanti / tadyathā mahāmate taimirikāḥ keśoṇḍukaṃ dṛṣṭvā parasparamācakṣate - iadaṃ citramidaṃ citramiti paśyantu bho mārṣāḥ / tacca keśoṇḍukamubhayānutpannatayā na bhāvo nābhāvo darśanādarśanataḥ / evameva mahāmate tīrthyakudṛṣṭivikalpāśayābhiniviṣṭāḥ sadasatpakṣaikatvānyatvobhayānubhayatvavādābhiniviṣṭāḥ saddharmāpavādakā ātmānaṃ parāṃśca vinipātayiṣyanti / tadyathā mahāmate acakramalātacakraṃ bālaiścakrabhāvena parikalpyate na paṇḍitaiḥ, evameva mahāmate kudṛṣṭitīrthyāśayapatitā ekatvānyatvobhayānubhayatvaṃ parikalpayiṣyanti sarvabhāvotpattau / tadyathā mahāmate deve pravarṣati jalabudbudakāḥ sphaṭikamaṇisadṛśāḥ khyāyante / tatra ca bālāḥ sphaṭikamaṇibhāvamabhiniveśya pradhāvanti / te ca mahāmate udakabudbudakā na maṇayo nāmaṇayo grahaṇāgrahaṇataḥ / evameva mahāmate tīrthyadṛṣṭivikalpāśayavāsanāvāsitā asataścotpādaṃ varṇayiṣyanti pratyayaiḥ, sataśca vināśam // (Vaidya 39) punaraparaṃ mahāmate pramāṇatrayāvayavapratyavasthānaṃ kṛtvā āryajñānapratyātmādhigamyaṃ svabhāvadvayavinirmuktaṃ vastu svabhāvato vidyata iti vikalpayiṣyanti / na ca mahāmate cittamano manovijñānacittaparāvṛttyāśrayāṇāṃ svacittadṛśyagrāhyagrāhakavikalpaprahīṇānāṃ tathāgatabhūmipratyātmāryajñānagatānāṃ yogināṃ bhāvābhāvasaṃjñā pravartate / yadi punarmahāmate yogināmevaṃgativiṣayāṇāṃ bhāvābhāvagrāhaḥ pravartate, sa evaiṣāmātmagrāhaḥ poṣagrāhaḥ puruṣagrāhaḥ pudgalagrāhaḥ syāt / yā punarevaṃ mahāmate bhāvasvabhāvasvasāmānyalakṣaṇadeśanā, eṣā mahāmate nairmāṇikabuddhadeśanāḥ na dharmatābuddhadeśanā / deśanā punarmahāmate bālaśayagatadṛṣṭipravṛttā, na ca pratyavasthānagatisvabhāvadharmāryajñānapratyātmādhigamasamādhisukhavihāramudbhāvayati / tadyathā mahāmate jalāntargatā vṛkṣacchāyā khyāyate / sā ca na cchāyā nācchāyā vṛkṣasaṃsthānāsaṃsthānataḥ, evameva mahāmate tīrthyadṛṣṭivāsanāvāsitavikalpā ekatvānyatvobhayatvānubhayatvanāstyastitvaṃ vikalpayiṣyanti svacittadṛśyamātrānavadhāritamatayaḥ / tadyathā mahāmate darpaṇāntargatāni sarvarūpapratibimbakāni khyāyante yathāpratyayataḥ svavikalpanācca, na tāni bimbāni nābimbāni bimbābimbadarśanataḥ / atha ca te mahāmate svacittadṛśyavikalpāḥ khyāyante bālānāṃ bimbākṛtayaḥ / evameva mahāmate svacittapratibimbāni khyāyante ekatvānyatvobhayānubhayadṛṣṭyākāreṇa / tadyathā mahāmate pratiśrutkā puruṣanadīpavanasaṃyogātpravartamānā anuśrūyate / sā ca na bhāvā nābhāvā ghoṣāghoṣaśravaṇataḥ, evameva mahāmate nāstyastitvaikatvānyatvobhayanobhayadṛṣṭisvacittavāsanāvikalpāḥ khyāyante / tadyathā mahāmate nistṛṇagulmalatāvanāyāṃ medinyāmādityasaṃyogānmṛgatṛṣṇikāstaraṃgavatsyandante / te ca na bhāvā nābhāvā lobhyālobhyataḥ / evameva mahāmate bālānāmanādikālaprapañcadauṣṭhulyavāsanāvāsitaṃ vikalpavijñānamutpādasthitibhaṅgaikatvānyatvobhayānubhayanāstyastyāryapratyātmajñānavastumukhena mṛgatṛṣṇikāvattaraṃgāyate / tadyathā mahāmate vetālayantrapuruṣau niḥsattvau piśācayuktigātspandanakriyāṃ kurvāte / tatra ca asadvikalpe bālā abhiniviśante gamanāgamanataḥ / evameva mahāmate bālapṛthagjanāḥ kudṛṣṭitīrthyāśayapatitā ekatvānyatvavādānabhiniviśante / sa ca asadbhūtasamāropaḥ / tasmāttarhi mahāmate utpādasthitibhaṅgaikatvānyatvobhayānubhayanāstyastyāryapratyātmavastvadhigamavikalparahitena bhavitavyam // tatredamucyate - jalavṛkṣacchāyāsadṛśāḥ skandhā vijñānapañcamāḥ / māyāsvapnopamādṛśā(śyā?) vijñaptyā mā vikalpayate // Lank_2.147 // keśoṇḍukaprakhyamidaṃ marīcyudakavibhramat / tribhavaṃ svapnamāyākhyaṃ vibhāvento vimucyate // Lank_2.148 // (Vaidya 40) mṛgatṛṣṇā yathā grīṣme spandate cittamohanī / mṛgā gṛhṇanti pānīyaṃ na cāsyāṃ vastu vidyate // Lank_2.149 // tathā vijñānabījaṃ hi spandate dṛṣṭigocare / bālā gṛhṇanti jāyantaṃ timiraṃ taimirā yathā // Lank_2.150 // anādigatisaṃsāre bhāvagrāhopagūhitam / bālaḥ kīle yathā kīlaṃ pralobhya vinivartayet // Lank_2.151 // māyāvetālayantrābhaṃ svapnavidyuddhanaṃ sadā / trisaṃtativyavacchinnaṃ jagatpaśya (n?) vimucyate // Lank_2.152 // na hyatra kācidvijñaptirmarīcīnāṃ yathā nabhe / evaṃ dharmān vijānanto na kiṃcitpratijānate // Lank_2.153 // vijñaptirnāmamātreyaṃ lakṣaṇena na vidyate / skandhāḥ keśoṇḍukākārā yatra cāsau vikalpyate // Lank_2.154 // cittaṃ keśoṇḍukaṃ māyāṃ svapna gandharvameva ca / alātaṃ mṛgatṛṣṇā ca asantaḥ khyāti vai nṛṇām // Lank_2.155 // nityānityaṃ tathaikatvamubhayaṃ nobhayaṃ tathā / anādidoṣasaṃbandhād bālāḥ kalpanti mohitāḥ // Lank_2.156 // darpaṇe udake netre bhāṇḍeṣu ca maṇīṣu ca / bimbaṃ hi dṛśyate teṣu bimbaṃ nāsti ca kutracid // Lank_2.157 // bhāvābhāsaṃ tathā cittaṃ mṛgatṛṣṇā yathā nabhe / dṛśyate citrarūpeṇa svapne vandhyauraso yathā // Lank_2.158 // punaraparaṃ mahāmate catuṣṭayavinirmuktā tathāgatānāṃ dharmadeśanā, yaduta ekatvānyatvobhayānubhayapakṣavivarjitā nāstyastisamāropāpavādavinirmuktā / asatyapratītyasamutpādanirodhamārgavimokṣapravṛttipūrvakā mahāmate tathāgatānāṃ dharmadeśanā / na prakṛtīśvarahetuyadṛcchāṇukālasvabhāvopanibaddhā mahāmate tathāgatānāṃ dharmadeśanā // punaraparaṃ mahāmate kleśajñeyāvaraṇadvayaviśuddhyarthaṃ sārthavāhavadānupūrvyā aṣṭottare nirābhāsapadaśate pratiṣṭhāpayanti yānabhūmyaṅgasuvibhāgalakṣaṇe ca // punaraparaṃ mahāmate caturvidhaṃ dhyānam / katamaccaturvidham? yaduta bālopacārikaṃ dhyānam, arthapravicayaṃ dhyānam, tathatālambanaṃ dhyānam, tāthāgataṃ caturthaṃ dhyānam / tatra mahāmate bālopacārikaṃ dhyānaṃ katamat? yaduta śrāvakapratyekabuddhayogayogināṃ pudgalanairātmyabhāvasvasāmānyabimbasaṃkalānityaduḥkhāśubhalakṣaṇābhiniveśapūrvakam, evamidaṃ lakṣaṇaṃ nānyatheti (Vaidya 41) paśyataḥ pūrvottarottarata ā saṃjñānirodhādbālopacārikaṃ bhavati / tatra arthapravicayadhyānaṃ punarmahāmate katamat? yaduta pudgalanairātmyasvasāmānyalakṣaṇabāhyatīrthakarasvaparobhayābhāvaṃ kṛtvā dharmanairātmyabhūmilakṣaṇārthaṃ pravicayānupūrvakamarthapravicayadhyānaṃ bhavati / tatra tathatālambanaṃ dhyānaṃ mahāmate katamat? yaduta parikalpitanairātmyadvayavikalpayathābhūtāvasthānādapravṛttervikalpasya tathatālambanamiti vadāmi / tāthāgataṃ punarmahāmate dhyānaṃ katamat? yaduta tāthāgatabhūmyākārapraveśaṃ pratyātmāryajñānalakṣaṇatrayasukhavihārācintyasattvakṛtyakaraṇatayā tāthāgataṃ dhyānamiti vadāmi // tatredamucyate - arthapravicayaṃ dhyānaṃ dhyānaṃ bālopacārikam / tathatālambanaṃ dhyānaṃ dhyānaṃ tāthāgataṃ śubham // Lank_2.159 // somabhāskarasaṃsthānaṃ padmapātālasādṛśam / gaganāgnicitrasadṛśaṃ yogī yuñjan prapaśyati // Lank_2.160 // nimittāni ca citrāṇi tīrthamārgaṃ nayanti te / śrāvakatve nipātanti pratyekajinagocare // Lank_2.161 // vidhūya sarvāṇyetāni nirābhāsaṃ yadā bhavet / tadā buddhākarādityāḥ sarvakṣetrāḥ samāgatāḥ / śiro hi tasya mārjanti nimittaṃ tathatānugam // Lank_2.162 // atha khalu mahāmatirbodhisattvo mahāsattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - nirvāṇaṃ nirvāṇamiti bhagavannucyate / kasyaitadbhagavannadhivacanaṃ yaduta nirvāṇamiti ? bhagavānāha - sarvavijñānasvabhāvavāsanālayamanomanovijñānadṛṣṭivāsanāparāvṛttirnirvāṇamityucyate sarvabuddhairmayā ca nirvāṇagatisvabhāvaśūnyatāvastugocaram // punaraparaṃ mahāmate nirvāṇamāryajñānapratyātmagatigocaraṃ śāśvatocchedavikalpabhāvābhāvavivarjitam / kathaṃ na śāśvatam? yaduta svasāmānyalakṣaṇavikalpaprahīṇam, ato na śāśvatam / tatrānucchedo yaduta sarvārthā atītānāgatapratyutpannāḥ pratyātmamapi gacchanti, ato nocchedaḥ // punarmahāmate mahāparinirvāṇaṃ na nāśo na maraṇam / yadi punarmahāmate mahāparinirvāṇaṃ maraṇaṃ syāt, punarapi janmaprabandhaḥ syāt / atha vināśaḥ syāt, saṃskṛtalakṣaṇapatitaṃ syāt / ata etasmātkāraṇānmahāmate mahāparinirvāṇaṃ na nāśaṃ na maraṇam / cyutivigataṃ maraṇamadhigacchanti yoginaḥ / punaraparaṃ mahāmate mahāparinirvāṇamaprahīṇāsaṃprāptito 'nucchedāśāśvatato naikārthato nānārthato nirvāṇamityucyate // (Vaidya 42) punaraparaṃ mahāmate śrāvakapratyekabuddhānāṃ nirvāṇaṃ svasāmānyalakṣaṇāvabodhādasaṃsargataḥ / viṣayāviparyāsadarśanādvikalpo na pravartate / tatasteṣāṃ tatra nirvāṇabuddhirbhavati // punaraparaṃ mahāmate dviprakāraṃ svabhāvadvayalakṣaṇaṃ bhavati / katamat dviprakāram? yaduta abhilāpasvabhāvābhiniveśataśca vastusvabhāvābhiniveśataśca / tatra mahāmate abhilāpasvabhāvābhiniveśo 'nādikālavākprapañcavāsanābhiniveśātpravartate / tatra vastusvabhāvābhiniveśaḥ punarmahāmate svacittadṛśyamātrānavabodhātpravartate // punaraparaṃ mahāmate adhiṣṭhānadvayādhiṣṭhitā bodhisattvāstathāgatānāmarhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ caraṇayornipatya praśnān paripṛcchanti / katamenādhiṣṭhānadvayenādhiṣṭhitāḥ? yaduta samādhisamāpattyadhiṣṭhānena sarvakāyamukhapāṇyabhiṣekādhiṣṭhānena ca / tatra mahāmate bodhisattvā mahāsattvāḥ prathamāyāṃ bhūmau buddhādhiṣṭhānādhiṣṭhitā mahāyānaprabhāsaṃ nāma bodhisattvasamādhiṃ samāpadyante / samanantarasamāpannānāṃ ca teṣāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mahāyānaprabhāsaṃ bodhisattvasamādhim, atha daśadiglokadhātuvyavasthitāstathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā mukhānyupadarśya sarvakāyamukhavācāsaṃdarśanenādhiṣṭhānaṃ kurvanti / yathā mahāmate vajragarbhasya bodhisattvasya mahāsattvasya anyeṣāṃ ca tādṛglakṣaṇaguṇasamanvāgatānāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānām, evaṃ mahāmate prathamāyāṃ bhūmau bodhisattvā mahāsattvāḥ samādhisamāpattyadhiṣṭhānaṃ pratilabhante / kalpaśatasahasraṃ saṃcitaiḥ kuśalamūlairanupūrveṇa bhūmipakṣavipakṣalakṣaṇagatiṃgatāṃ dharmameghāyāṃ bodhisattvabhūmau mahāpadmavimānāsanasthasya bodhisattvasya mahāsattvasya tadanurūpairbodhisattvairmahāsattvaiḥ parivṛtasya sarvaratnābharaṇavibhūṣitakirīṭasya haritālakanakacampakacandrāṃśumayūkhapadmasadṛśā daśadiglokadhātvāgatā jinakarāstasya bodhisattvasya mahāsattvasya padmavimānāsanasthasya mūrdhanyabhiṣiñcanti vaśavarticakravartīndrarājavatsarvakāyamukhapāṇyabhiṣekena / sa ca bodhisattvaste ca bodhisattvāḥ pāṇyabhiṣekādhiṣṭhānādhiṣṭhitā ityucyante / etanmahāmate bodhisattvānāṃ mahāsattvānāmadhiṣṭhānadvayam, yenādhiṣṭhānadvayenādhiṣṭhitā bodhisattvā mahāsattvāḥ sarvabuddhamukhānyavalokayanti / anyatrāvyavalokyāstathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ // punaraparaṃ mahāmate yatkiṃcidbodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ pratibhāti samādhyṛddhideśanākāreṇa, tatsarvabuddhādhiṣṭhānadvayādhiṣṭhitānām / yadi punarmahāmate bodhisattvānāṃ mahāsattvānāmadhiṣṭhānamantareṇa pratibhānaṃ pratibhāyāt, bālapṛthagjanānāmapi mahāmate pratibhānaṃ pratibhāyāt / tatkasya hetoḥ? yaduta adhiṣṭhānānadhiṣṭhitatvāt / tṛṇagulmavṛkṣaparvatā api mahāmate vividhāni ca vādyabhāṇḍāni nagarabhavanagṛhavimānāsanasthānāni tathāgatapraveśādhiṣṭhānena pravādyante / kiṃ punarmahāmate sacetanā mūkāndhabadhirā api mahāmate svadoṣebhyo vimucyante / evaṃ mahāguṇaviśeṣaṃ mahāmate tathāgatādhiṣṭhānam // punaraparaṃ mahāmatirāha - kiṃ punarbhagavaṃstathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ samādhisamāpattyavasthānakāle viśeṣabhūmau ca abhiṣekādhiṣṭhānaṃ prakurvanti? (Vaidya 43) bhagavānāha - mārakarmakleśaviyuktārthaṃ śrāvakadhyānabhūmyaprapatanatayā ca tathāgatabhūmipratyātmādhigamanatayā ca prāptadharmādhigamavivṛddhaye ca / etena mahāmate kāraṇena tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāmadhiṣṭhānairadhitiṣṭhanti / anadhiṣṭhitāśca mahāmate bodhisattvā mahāsattvāḥ kutīrthyaśrāvakamārāśayapatitā nānuttarāṃ samyaksaṃbodhimabhisaṃbudhyeran / atastena kāraṇena bodhisattvā mahāsattvāstathāgatairarhadbhiḥ samyaksaṃbuddhairanugṛhyante // tatredamucyate - adhiṣṭhānaṃ narendrāṇāṃ praṇidhānairviśodhitam / abhiṣekasamādhyādyāḥ prathamāddaśamāya vai // Lank_2.163 // atha khalu mahāmatirbodhisattvaḥ punarapi bhagavantametadavocat - pratītyasamutpādaṃ punarbhagavatā deśayatā kāraṇavyapadeśa eva kṛto na svanayaprakṛtyavasthānakathā / tīrthakarā api bhagavan kāraṇata utpattiṃ varṇayanti, yaduta pradhāneśvarapuruṣakālāṇupratyayebhyo bhāvānāmutpattayaḥ / kiṃ tu bhagavatā pratyayaparyāyāntareṇotpattirvarṇyate bhāvānām / na ca siddhāntaviśeṣāntaram / sadasato hi bhagavaṃstīrthakarā apyutpattiṃ varṇayanti, bhūtvā ca vināśaṃ pratyayairbhāvānām / yadapyuktaṃ bhagavatā - avidyāpratyayāḥ saṃskārā yāvajjarāmaraṇamiti, ahetuvādavyapadeśa eṣa bhagavatānuvarṇitaḥ, na sa hetuvādaḥ / yugapadvayavasthitānāṃ bhagavannetadbhavati - asmin satīdaṃ bhavatīti, na kramavṛttyapekṣāvasthitānām / kiṃ tu tīrthakaravyapadeśa eva bhagavan viśiṣyate na tvadīyam / tatkasya hetoḥ? tīrthakarāṇāṃ hiṃ bhagavan kāraṇamapratītyasamutpannaṃ kāryamabhinirvartayati / tava tu bhagavan kāraṇamapi kāryāpekṣaṃ kāryamapi kāraṇāpekṣam / hetupratyayasaṃkaraśca evamanyonyānavasthā prasajyate / ahetutvaṃ ca bhagavan lokasya - asmin satīdaṃ bruvataḥ / bhagavānāha - na mahāmate mamāhetukakāraṇavādo hetupratyayasaṃkaraśca prasajyate - asmin satīdaṃ bruvataḥ, grāhyagrāhakābhāvāt, svacittadṛśyamātrāvabodhāt / ye tu mahāmate grāhyagrāhakābhiniviṣṭāḥ svacittadṛśyamātraṃ nāvabudhyante bāhyasvaviṣayabhāvābhāvatvena, teṣāṃ mahāmate eṣa doṣaḥ prasajyate , na tu mama pratītyakāraṇavyapadeśaṃ kurvataḥ // punaraparaṃ mahāmatirāha - nanu bhagavan abhilāpasadbhāvātsanti sarvabhāvāḥ / yadi punarbhagavan bhāvā na syuḥ, abhilāpo na pravartate / pravartate ca / tasmādabhilāpasadbhāvādbhagavan santi sarvabhāvāḥ / bhagavānāha - asatāmapi mahām