Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)asmahsbu.htmNguyên tác: Sanskrit

Luận Đại Thừa Trang Nghiêm Kinh, với Thích Luận của Thế Thân (Mahāyānasūtrālaṃkāra, with Vasubandhu's Bhāṣya)

Kinh (Sūtra) ghi lại lời dạy của đức Phật, thuộc tạng Kinh trong Tam tạng Phật giáo Sanskrit. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 3 / 7 (50.000 ký tự/trang)
marīcibimbasadṛśāḥ prodbhāsaśrutkopamā vijñeyodakacandrabimbasadṛśā nirmāṇatulyāḥ punaḥ |
ṣaṭ ṣaṭ dvau ca punaś ca ṣaṭ dvayamatā ekaikaśaś ca trayaḥ saṃskārāḥ khalu tatra tatra kathitā buddhair vibuddhottamaiḥ || AMsa_11.30 ||
yat tūktaṃ bhagavatā māyopamā dharmā yāvan nirmāṇopamā iti | tatra māyopamā dharmāḥ ṣaḍādhyātmikāny āyatanāni | asaty ātmajīvāditve tathā prakhyānāt | svapnopamāḥ ṣaṭ bāhyāny āyatanāni tadupabhogasyāvastukatvāt | marīcikopamau dvau dharmo cittaṃ caitasikāś ca bhrāntikaratvāt | pratibimbopamāḥ punaḥ ṣaḍ evādhyātmikāny āyatanāni pūrvakarmapratibimbatvāt | pratibhāsopamāḥ ṣaḍ eva bāhyāny āyatanāny ādhyātmikānām āyatanānāṃ chāyābhūtatvāt tadādhipatyotpattitaḥ | ṣaṭ dvayaṃ matāḥ ṣaṭ dvayamatāḥ | pratiśrutkopamā deśanādharmāḥ | udakacandrabimbopamāḥ samādhisaṃniśritā dharmāḥ samādher udakasthānīyatvād acchatayā | nirmāṇopamāḥ saṃcintyabhavopapattiparigrahe 'saṃkliṣṭasarvakriyāprayogatvāt | jñeyaparyeṣṭau ślokaḥ |
abhūtakalpo na bhūto nābhūto 'kalpa eva ca |
na kalpo nāpi cākalpaḥ sarvaṃ jñeyaṃ nirucyate || AMsa_11.31 ||
abhūtakalpo yo na lokottarajñānānukūlaḥ kalpaḥ | na bhūto nābhūto yas tadanukūlo yāvan nirvedhabhāgīyaḥ | akalpas tathatā lokottaraṃ ca jñānaṃ | na kalpo (Msa 63) nāpi cākalpo lokottarapṛṣṭhalabdhaṃ laukikaṃ jñānaṃ | etāvac ca sarvaṃ jñeyaṃ | saṃkleśavyavadānaparyeṣṭau ślokadvayaṃ |
svadhātuto dvayābhāsāḥ sāvidyākleśavṛttayaḥ |
vikalpāḥ saṃpravartante dvayadravyavivarjitāḥ || AMsa_11.32 ||
svadhātuta iti bhāvāṅgād ālayavijñānataḥ | dvayābhāsā iti grāhyagrāhakābhāsāḥ | sahāvidyayā kleśaiś ca vṛttir eṣāṃ ta ime sāvidyākleśavṛttayaḥ | dvayadravyavivarjitā iti grāhyadravyeṇa grāhakadravyeṇa ca | evaṃ kleśaḥ paryeṣitavyaḥ |
ālambanaviśeṣāptiḥ svadhātusthānayogataḥ |
ta eva hy advayābhāsā vartante carmakāṇḍavat || AMsa_11.33 ||
ālambanaviśeṣāptir iti yo dharmālambanalābhaḥ pūrvam uktaḥ | svadhātusthānayogata iti svadhātur vikalpānāṃ tathatā tatra sthānaṃ nāmni sthānāc cetasaḥ | yogata ity abhyāsāt | bhāvanāmārgeṇa ta eva vikalpā advayābhāsā vartante parāvṛttāśrayasya | carmavat kāṇḍavac ca | yathā hi kharatvāpagamāt tad eva carma mṛdu bhavati | agnisaṃtāpanayā tad eva kāṇḍaṃ ṛju bhavati | evaṃ śamathavipaśyanābhāvanābhyāṃ cetaḥprajñāvimuktilābhe parāvṛttāśrayasya ta eva vikalpā na punar dvayābhāsāḥ pravartante ity eva vyavadānaṃ paryeṣitavyaṃ | vijñaptimātratāparyeṣṭau dvau ślokau |
cittaṃ dvayaprabhāsaṃ rāgādyābhāsam iṣyate tadvat |
śraddhādyābhāsaṃ na tadanyo dharmaḥ kliṣṭakuśalo 'sti || AMsa_11.34 ||
cittamātram eva dvayapratibhāsam iṣyate grāhyapratibhāsaṃ grāhakapratibhāsaṃ ca | tathā rāgādikleśābhāsaṃ tad eveṣyate | śraddhādikuśaladharmābhāsaṃ vā | na tu tadābhāsād anyaḥ kliṣṭo dharmo 'sti rāgādilakṣaṇaḥ kuśalo vā śraddhādilakṣaṇaḥ |
yathā dvayapratibhāsād anyo na dvayalakṣaṇaḥ |
iti cittaṃ citrābhāsaṃ citrākāraṃ pravartate || AMsa_11.35 ||
tathābhāsābhāvābhāvo na tu dharmāṇāṃ mataḥ | tatra cittam eva vastu tac citrābhāsaṃ (Msa 64) pravartate | paryāyeṇa rāgābhāsaṃ vā dveṣābhāsaṃ vā tadanyadharmābhāsaṃ vā | citrākāraṃ ca yugapat śraddhādyākāraṃ | bhāso bhāvābhāvaḥ kliṣṭakuśalāvasthe cetasi | na tu dharmāṇāṃ kuśalānāṃ tatpratibhāsavyatirekeṇa tallakṣaṇābhāvāt | lakṣaṇaparyeṣṭau ślokā aṣṭau | ekenoddeśaḥ śeṣair nirdeśaḥ |
lakṣyaṃ ca lakṣaṇaṃ caiva lakṣaṇā ca prabhedataḥ |
anugrahārthaṃ satvānāṃ saṃbuddhaiḥ saṃprakāśitā || AMsa_11.36 ||
anenoddeśaḥ |
sadṛṣṭikaṃ ca yaccittaṃ tatrāvasthāvikāritā |
lakṣyam etat samāsena hy apramāṇaṃ prabhedataḥ || AMsa_11.37 ||
tatra cittaṃ vijñānaṃ rūpaṃ ca | dṛṣṭiś caitasikā dharmāḥ | tatrāvasthā cittaviprayuktā dharmāḥ | avikāritā asaṃskṛtam ākāśādikaṃ tadvijñapter nityaṃ tathāpravṛtteḥ | ity etat samāsena pañcavidhaṃ lakṣyaṃ prabhedenāpramāṇaṃ |
yathājalpārthasaṃjñāyā nimittaṃ tasya vāsanā |
tasmād apy arthavikhyānaṃ parikalpitalakṣaṇaṃ || AMsa_11.38 ||
lakṣaṇaṃ samāsena trividhaṃ parikalpitādilakṣaṇaṃ | tatra parikalpitalakṣaṇaṃ trividhaṃ yathājalpārthasaṃjñāyā nimittaṃ tasya jalpasya vāsanā tasmāc ca vāsanādyo 'rthaḥ khyāti avyavahārakuśalānāṃ vināpi yathājalpārthasaṃjñayā | tatra yathā 'bhilāpam arthasaṃjñā caitasikī yathājalpārthasaṃjñā | tasyā yad ālambanaṃ tannimittam evaṃ yac ca parikalpyate yataś ca kāraṇād vāsanatas tad ubhayaṃ parikalpitalakṣaṇamatrābhipretaṃ |
yathā nāmārtham arthasya nāmnaḥ prakhyānatā ca yā |
asaṃkalpanimittaṃ hi parikalpitalakṣaṇam || AMsa_11.39 ||
aparaparyāyo yathā nāma cārthaś ca yathānāmārtham arthasya nāmnaś ca prakhyānatā yathānāmārthaprakhyānatā | yadi yathānāmārthaḥ khyāti yathārthaṃ vā nāma ity etad abhūtaparikalpālambanaṃ parikalpitalakṣaṇaṃ etāvad dhi parikalpyate yad uta nāma vā artho veti |
trividhatrividhābhāso grāhyagrāhakalakṣaṇaḥ |
abhūtaparikalpo hi paratantrasya lakṣaṇam || AMsa_11.40 ||
(Msa 65)
trividhas trividhaś cābhāso 'syeti trividhatrividhābhāsaḥ | tatra trividhābhāsaḥ padābhāso 'rthābhāso dehābhāsaś ca | punas trividhābhāso manaudgrahavikalpābhāsaḥ | mano yat kliṣṭaṃ sarvadā | udgrahaḥ pañca vijñānakāyāḥ | vikalpo manovijñānaṃ | tatra prathamatrividhābhāso grāhyalakṣaṇaḥ | dvitīyo grāhakalakṣaṇaḥ | ity ayam abhūtaparikalpaḥ paratantrasya lakṣaṇaṃ |
abhāvabhāvatā yā ca bhāvābhāvasamānatā |
aśāntaśāntā 'kalpā ca pariniṣpannalakṣaṇam || AMsa_11.41 ||
pariniṣpannalakṣaṇaṃ punas tathatā sā hy abhāvatā ca sarvadharmāṇāṃ parikalpitā nābhāvatā ca tadabhāvatvena bhāvāt | bhāvābhāvasamānatā ca tayor bhāvābhāvayor abhinnatvāt | aśāntā cāgantukair upakleśaiḥ śāntā ca prakṛtipariśaddhatvāt | avikalpā ca vikalpāgocaratvāt niṣprapañcatayā | etena trividhaṃ lakṣaṇaṃ tathatāyāḥ paridīpitaṃ svalakṣaṇaṃ kleśavyavadānalakṣaṇam avikalpalakṣaṇaṃ ca | uktaṃ trividhaṃ lakṣanāṃ |
niṣpandadharmam ālambya yoniśo manasikriyā |
cittasya dhātau sthānaṃ ca sadasattārthapaśyanā || AMsa_11.42 ||
lakṣaṇā punaḥ pañcavidhā yogabhūmiḥ | ādhāra ādhānam ādarśa āloka āśrayaś ca | tatrādhāro niṣpandadharmo yo buddhenādhigamo deśitaḥ sa tasyādhigamasya niṣpandaḥ | ādhānaṃ yoniśo manaskāraḥ | ādarśaḥ cittasya dhātau sthānaṃ samādhir yad etat pūrvaṃ nāmni sthānam uktaṃ | ālokaḥ sadasatvenārthadarśanaṃ lokottarā prajñā tathā sac ca sato yathābhūtaṃ paśyaty asaccāsataḥ | āśraya āśrayaparāvṛttiḥ |
samatāgamanaṃ tasminn āryagotraṃ hi nirmalam |
samaṃ viśiṣṭam anyūnānadhikaṃ lakṣaṇā matā || AMsa_11.43 ||
samatāgamanamanāsravadhātau āryagotre tadanyair āryaiḥ | tac ca nirmalam āryagotraṃ buddhānāṃ | samaṃ vimuktisamatayā śrāvakapratyekabuddhaiḥ | viśiṣṭaṃ pañcabhir viśeṣaiḥ | viśuddhiviśeṣeṇa savāsanakleśaviśuddhitaḥ | pariśuddhiviśeṣeṇa kṣetrapariśuddhitaḥ | kāyaviśeṣeṇa dharmakāyatayā | saṃbhogaviśeṣeṇa parṣanmaṇḍaleṣv avicchinnadharmasaṃbhogapravartanataḥ | karmaviśeṣeṇa ca tuṣitabhavanavāsādinirmāṇaiḥ satvārthakriyānuṣṭhānataḥ | na ca tasyonatvaṃ saṃkleśapakṣanirodhe nādhikatvaṃ vyavadānapakṣotpāda ity eṣā (Msa 66) pañcavidhā yogabhūmir lakṣaṇā | tathā hi tallakṣyaṃ ca lakṣyate | vimuktiparyeṣṭau ṣaṭ ślokāḥ |
padārthadehanirbhāsaparāvṛttir anāsravaḥ |
dhātur bījaparāvṛtteḥ sa ca sarvatragāśrayaḥ || AMsa_11.44 ||
bījaparāvṛtter ity ālayavijñānaparāvṛttitaḥ | padārthadehanirbhāsānāṃ vijñānānāṃ parāvṛttir anāsravo dhātur vimuktiḥ | sa ca sarvatragāśrayaḥ śrāvakapratyekabuddhagataḥ |
caturdhā vaśitā vṛtter manasaś codgrahaś ca ca |
vikalpasyāvikalpe hi kṣetre jñāne 'tha karmaṇi || AMsa_11.45 ||
manasaś codgrahasya ca vikalpasya cāvṛtteḥ parāvṛtter ity arthaḥ | caturdhā vaśitā bhavati yathākramam avikalpe kṣetre jñānakarmaṇoś ca |
acalāditribhūmau ca vaśitā sā caturvidhā |
dvidhaikasyāṃ tadanyasyām ekaikā vaśitā matā || AMsa_11.46 ||
sā ceyam acalādibhūmitraye caturdhā vaśitā veditavyā | ekasyām acalāyāṃ bhūmau dvividhā | avikalpe na cānabhisaṃskāranirvikalpatvāt | kṣetre ca buddhakṣetrapariśodhanāt | tadanyasyāṃ bhūmāv ekaikā vaśitā sādhumatyaṃ jñānavaśitā pratisaṃvidviśeṣalābhāt | dharmamedhāyāṃ karmaṇyabhijñākarmaṇām avyāghātāt |
viditvā nairātmyaṃ dvividham iha dhīmān bhavagataṃ samaṃ tac ca jñātvā praviśati sa tatvaṃ grahaṇataḥ |
tatas tatra sthānān manasa iha na khyāti tad api tadakhyānaṃ muktiḥ parama upalambhasya vigamaḥ || AMsa_11.47 ||
aparo vimuktiparyāyaḥ | dvividhaṃ nairātmyaṃ viditvā bhavatrayagataṃ bodhisatvaḥ samaṃ tac ca jñātvā dvividhinair ātmyaṃ parikalpitapudgalābhāvāt parikalpitadharmābhāvāt na tu sarvathaivābhāvataḥ | tatvaṃ praviśati vijñaptimātratāṃ grahaṇato grahaṇamātram etad iti | tatas tatra tatvavijñaptimātrasthānān manasas tad api tatvaṃ na khyāti (Msa 67) vijñaptimātraṃ | tadakhyānaṃ muktiḥ parama upalambhasya yo vigamaḥ pudgaladharmayor anupalambhāt |
ādhāre saṃbhārād ādhāne sati hi nāmamātraṃ paśyan |
paśyati hi nāmamātraṃ tatpaśyaṃs tac ca naiva paśyati bhūyaḥ || AMsa_11.48 ||
aparaparyāyaḥ | ādhāra iti śrutau saṃbhārād iti saṃbhṛtasaṃbhārasya pūrvasaṃbhāralābhāt | ādhāne satīti yoniśomanaskāre nāmamātraṃ paśyann ity abhilāpamātram artharahitaṃ | paśyati hi nāmamātram iti vijñaptimātraṃ nāma arūpiṇaś catvāraḥ skandhā iti kṛtvā tatpaśyaṃs tad api bhūyo naiva paśyaty arthabhāve tadvijñaptyadarśanād ity ayam anupalambho vimuktiḥ |
cittam etat sadauṣṭhulyam ātmadarśanapāśitam |
pravartate nivṛttis tu tad adhyātmasthiter matā || AMsa_11.49 ||
aparaprakāraś cittam etat sadauṣṭhulyaṃ pravartate janmasu | ātmadarśanapāśitam iti dauṣṭhulyakāraṇaṃ darśayati | dvividhenātmadarśanena pāśitamataḥ sadauṣṭhulyam iti | nivṛttis tu tad adhyātmasthiter iti tasya cittasya citta evāvasthānād ālambanānupalambhataḥ | niḥsvabhāvatāparyeṣṭau ślokadvayaṃ
svayaṃ svenātmanā 'bhāvāt svabhāve cānavasthiteḥ |
grāhavattadādabhāvāc ca niḥsvabhāvatvam iṣyate || AMsa_11.50 ||
svayam abhāvān niḥsvabhāvatvaṃ dharmāṇāṃ pratyayādhīnatvāt | svenātmanā 'bhāvān niḥsvabhāvatvaṃ niruddhānāṃ punas tenātmanānutpatteḥ | svabhāva 'navasthitatvān niḥsvabhāvatvaṃ kṣaṇikatvād ity etattrividhaṃ niḥsvabhāvatvaṃ saṃskṛtalakṣaṇatrayānugaṃ veditavyaṃ | grāhavat tadabhāvāc ca niḥsvabhāvatvaṃ tadabhāvād iti svābhāvāt | yathā bālānāṃ svabhāvagrāho nityasukhaśacyāt to vā 'nyena vā parikalpitalakṣaṇena tathāsau svabhāvo nāsti tasmād api niḥsvabhāvatvaṃ dharmāṇām iṣyate | ....
niḥsvabhāvatayā siddhā uttarottaraniśrayāḥ |
anutpādo 'nirodhaś cādiśantiḥ parinirvṛtiḥ || AMsa_11.51 ||
(Msa 68)
...... niḥsvabhāvatayā 'nutpādādayaḥ | yo hi niḥsvabhāvaḥ so 'nutpanno yo 'nutpannaḥ so 'niruddho yo 'niruddhaḥ sa ādiśānto ya ādiśāntaḥ sa prakṛtiparinirvṛta ity evam uttarottaraniśrayair ebhir niḥsvabhāvatābhir niḥsvabhāvatayā 'nutpādādayaḥ siddhā bhavanti | anutpattidharmakṣāntiparyeṣṭāvāryā |
ādau tatve 'nyatve svalakṣaṇe svayam athānyathābhāve |
saṃkleśe 'tha viśeṣe kṣāntir anutpattidharmoktā || AMsa_11.52 ||
aṣṭāsv anutpattidharmeṣu kṣāntir anutpattikadharmakṣāntiḥ | ādau saṃsārasya na hi tasyādyutpattir asti | tatve 'nyatve ca pūrvapaścimānāṃ na hi saṃsāre teṣām eva dharmāṇām utpattirye pūrvam utpannās tadbhāvenānutpatteḥ | na cānyeṣām apūrvaprakārānutpatteḥ | svalakṣaṇe parikalpitasya svabhāvasya na hi tasya kadācid utpattiḥ | svayamanutpattau paratantrasya | anyathābhāve pariniṣpannasya na hi tadanyathā bhāvasyotpattir asti | saṃkleśe prahīṇe na hi kṣayajñānalābhinaḥ sakleśasyotpattiṃ punaḥ paśyanti | viśeṣe buddhadharmakāyānāṃ na hi teṣāṃ viśeṣotpattir asti | ity eteṣv anutpattidharmeṣu kṣāntir anutpattidharmoktā | ekayānatāparyeṣṭau sapta ślokāḥ |
dharma nairātmyamuktīnāṃ tulyatvāt gotrabhedataḥ |
dvyāśayāpteś ca nirmāṇāt paryantād ekayānatā || AMsa_11.53 ||
dharmatulyatvād ekayānatā śrāvakādīnāṃ dharmadhātor abhinnatvāt yātavyaṃ yānam iti kṛtvā nairātmyasya tulyatvād ekayānatā śrāvakādīnām ātmābhāvatāsāmānyād yātā yānam iti kṛtvā vimuktitulyatvād ekayānatā yāti yānam iti kṛtvā | gotrabhedād ekayānatā | aniyataśrāvakagotrāṇāṃ mahāyānena niryāṇād yānti tena yānam iti kṛtvā dvyāśayāpter ekayānatā buddhānāṃ ca sarvasatveṣv ātmāśayaprāpteḥ śrāvakāṇāṃ ca tadgotraniyatānāṃ pūrvaṃ bodhisaṃbhāracaritād anātmani baddhāśayaprāpter abhinnasaṃtānādhimokṣalābhato buddhānubhāvena tathāgatānugrahaviśeṣapradeśalābhāya ity ekatvāśayalābhenaikatvāt buddhatacchrāvakāṇām ekayānatā | nirmāṇād ekayānatā yathoktam anekaśatakṛtvo 'haṃ śrāvakayānena parinirvṛta iti vineyānām arthe tathā nirmāṇasaṃdarśanāt | paryantād apyekayānatā yataḥ pareṇa yātavyaṃ nāsti tadyānam iti kṛtvā | buddhatvam ekayānam evaṃ tatra tatra sūtre tena (Msa 69) tanābhiprāyeṇaikayānatā veditavyā na tu yānatrayaṃ nāsti | kim arthaṃ punas tena tenābhiprāyeṇaikayānatā buddhair deśitā |
ākarṣaṇārtham ekeṣām anyasaṃdhāraṇāya ca |
deśitāniyatānāṃ hi saṃbuddhair ekayānatā || AMsa_11.54 ||
ākarṣaṇārtham ekeṣām iti ye śrāvakagotrā aniyatāḥ | anyeṣāṃ ca saṃdhāraṇāya ye bodhisatvāgotrā aniyatāḥ |
śrāvako 'niyato dvedhā dṛṣṭādṛṣṭārthayānataḥ |
dṛṣṭārtho vītarāgaś cāvītarāgo 'pya sau mṛduḥ || AMsa_11.55 ||
śrāvakaḥ punar aniyato dvividho veditavyaḥ | dṛṣṭārthayānaś ca yo dṛṣṭasatyo mahāyānena niryāti adṛṣṭārthayānaś ca yo na dṛṣṭasatyo mahāyānena niryāti | dṛṣṭārthaḥ punar vītarāgaś cāvītarāgaś ca kāmebhyaḥ | asau ca mṛdur dhandhagatiko veditavyaḥ | yo dṛṣṭārtho dvividha uktaḥ |
tau ca labdhāryamārgasya bhaveṣu pariṇāmanāt |
acintyapariṇāmikyā upapattyā samanvitau || AMsa_11.56 ||
tau ca dṛṣṭārtho labdhasyāryamārgasya bhaveṣu pariṇāmanāt | acintyapariṇāmikyā upapattyā samanvāgatau veditavyau | acintyo hi tasyāryamārgasya pariṇāma upapattau tasmād acintyapariṇāmikī |
praṇidhānavaśād eka upapattiṃ prapadyate |
eko 'nāgāmitāyogān nirmāṇaiḥ pratipadyate || AMsa_11.57 ||
tayoś caikaḥ praṇidhānavaśād upapattiṃ gṛhṇāti yatheṣṭaṃ yo na vītarāgaḥ | eko 'nāgāmitāyogabalena nirmāṇaiḥ |
nirvāṇābhiratatvāc ca tau dhandhagatikau matau |
punaḥ punaḥ svacittasya samudācārayogataḥ || AMsa_11.58 ||
(Msa 70)
tau ca nirvāṇābhiratatvād ubhāv api dhandhagatikau matau ciratareṇābhisaṃbodhataḥ | svasya śrāvakacittasya nirvitsahagatasyābhīkṣṇaṃ samudācārāt |
so 'kṛtārtho hy abuddhe ca jāto dhyānārtham udyataḥ |
nirmāṇārthī tadāśritya parāṃ bodhim avāpnute || AMsa_11.59 ||
yaḥ punar asāv avītarāgo dṛṣṭasatyaḥ so 'kṛtārthaḥ śaikṣo bhavan buddharahite kāle jāto dhyānārtham udyato bhavati nirmāṇārthī | tacca nirmāṇam āśritya krameṇa parāṃ bodhiṃ prāpnoti | tam avasthātrayasthaṃ saṃdhāyoktaṃ bhagavatā śrīmālāsūtre | śrāvako bhūtvā pratyekabuddho bhavati punaś ca buddha iti | agnidṛṣṭānte ca yadā ca pūrvaṃ dṛṣṭasatyāvasthā sadā buddharahite kāle svayaṃ dhyānam utpādya janmakāyaṃ tyaktvā nirmāṇakāyaṃ gṛhṇāti yadā ca parāṃ bodhiṃ prāpnotīti | vidyāsthānaparyeṣṭau ślokaḥ |
vidyāsthāne pañcavidhe yogamakṛtvā sarvajñatvaṃ naiti kathaṃcit paramāryaḥ |
ity anyeṣāṃ nigrahaṇānugrahaṇāya svājñārthaṃ vā tatra karoty eva sa yogam || AMsa_11.60 ||
pañcavidhaṃ vidyāsthānaṃ | adhyātmavidyā hetuvidyā śabdavidyā cikitsāvidyā śilpakarmasthānavidyā ca | tad yad arthaṃ bodhisatvena paryeṣitavyaṃ tad darśayati | sarvajñatvaprāptyartham abhedena sarvaṃ | bhedena punar hetuvidyāṃ śabdavidyāṃ ca paryeṣate nigrahārtham anyeṣāṃ tad anadhimuktānāṃ | cikitsāvidyāṃ śilpakarmasthānavidyāṃ cānyeṣām anugrahārthaṃ tadarthikānāṃ | adhyātmavidyāṃ svayam ājñārthaṃ | dhātupuṣṭiparyeṣṭau trayodaśa (Msa 71) ślokāḥ | pāramitāparipūraṇārthaṃ ye pāramitāpratisaṃyuktā evaṃ manasikārā dhātupuṣṭaye bhavanti ta etābhir gāthābhir deśitāḥ |
hetūpalabdhituṣṭiś ca niśrayatadanusmṛtiḥ |
sādhāraṇaphalecchā ca yathābodhādhimucyanā || AMsa_11.61 ||
te punar hetopalabdhituṣṭimanasikārāt | yāvad agratvātmāvadhāraṇamanasikāraḥ | tatra hetūpalabdhituṣṭimanasikāra ādita eva tāvat | gotrastho bodhisatvaḥ svātmani pāramitānāṃ gotraṃ paśyan hetūpalabdhituṣṭyā pāramitādhātupuṣṭiṃ karoti | gotrastho 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittam utpādayatīty ato 'nantaraṃ niśrayatadanusmṛtimanasikāraḥ | sa hi bodhisatvaḥ svātmani pāramitānāṃ saṃniśrayabhūtaṃ bodhicittaṃ samanupaśyann evaṃ manasikaroti niyatam etāḥ pāramitāḥ paripūriṃ gamiṣyanti | tathā hy asmākaṃ bodhicittaṃ saṃvidyate iti | utpāditabodhicittasya pāramitābhiḥ svaparārthaprayoge sādhāraṇaphalecchāmanasikāra āsāṃ pāramitānāṃ parasādhāraṇaṃ va phalāṃ bhavatv anyathā vā mā bhūd ity abhisaṃskaraṇāt | svaparārthaṃ prayujyamāno 'saṃkleśopāyaṃ tatvārthaṃ pratividhyatīty ato 'nantaraṃ yathābodhādhimucyanāmanasikāraḥ | evaṃ sarvatrānukramo veditavyaḥ | yathā buddhair bhagavadbhiḥ pāramitā abhisaṃbuddhā abhisaṃbhotsyante 'bhisaṃbudhyante ca tathā 'ham adhimucye ity abhisaṃskaraṇāt |
caturvidhānubhāvena prīyaṇā khedaniścayaḥ |
vipakṣe pratipakṣe ca pratipattiś caturvidhā || AMsa_11.62 ||
anubhāvaprīyaṇāmanasikāraś caturvidhānubhāvadarśanaprīyaṇā caturvidhānubhāvo vipakṣaprahāṇaṃ saṃbhāraparipākaḥ svaparānugraha āyatyāṃ vipākaphalaniḥṣyandaphaladānatā ca | satvasvabuddhadharmaparipākam ārabhyākhedaniścayamanasikāraḥ sarvasatvavipratipattibhiḥ sarvaduḥkhāpattipātaiś cākhedaniścayābhisaṃskaraṇāt paramabodhiprāptaye | vipakṣe pratipakṣe ca caturvidhapratipattimanasikāraḥ | dānādivipakṣāṇāṃ ca mātsaryādīnāṃ pratideśanā pratipakṣāṇāṃ ca dānādīnām anumodanā (Msa 72) tadadhipateyadharmadeśanārthaṃ ca buddhādhyeṣaṇā | tāsāṃ ca bodhau pariṇāmanā |
prasādaḥ saṃpratīkṣā ca dānacchandaḥ paratra ca |
saṃnāhaḥ praṇidhānaṃ ca abhinandamanaskriyā || AMsa_11.63 ||
adhimuktibalādhānatām ārabhya pāramitādhipateyadharmārthe ca prasādamanasikāraḥ | dharmaparyeṣṭim ārabhya saṃpratīcchanamanasikāras tasyaiva dharmasyāprativahanayogena parigrahaṇatayā | daśanām ārabhya dānacchandamanasikāro dharmasyārthasya ca prakāśanārthaṃ pareṣāṃ | pratipattim ārabhya saṃnāhamanasikāro dānādiparipūraye saṃnahanāt | praṇidhānamanasikāras tatparipūriprāptaye samavadhānārthaṃ | abhinandamanasikāro 'ho bata dānādipratipattyā samyak saṃpādayeyam ity abhinandanāt | eta eva trayo manasikārā avavādānuśāsanyāṃ yojayitavyāḥ | upāyopasaṃhitakarmamanasikāraḥ saṃkalpaiḥ sarvaprakāradānādiprayogamanasikaraṇāt |
śaktilābhe sadāutsukyaṃ dānādau ṣaḍvidhe dhanam |
paripāke 'tha pūjāyāṃ sevāyām anukampanā || AMsa_11.64 ||
autsukyamanasikāraś caturvidhaḥ | śaktilābhe na dānādau ṣaḍvidhe dānadāne yāvat prajñādāne | evaṃ śīlādiṣu ṣaḍvidheṣu | pāramitābhir eva saṃgrahavastuprayogeṇa satvaparipāke | pūjāyāṃ ca dānena lābhasatkārapūjayā | śeṣābhiś ca pratipattipūjayā | aviparītapāramitopadeśāpañcakalyāṇamitrasevāyām autsukyamanasikāro veditavyaḥ | anukampāmanasikāraś caturbhir apramāṇair dānādyupasaṃhāreṇa maitrāyataḥ | mātsaryādisamavadhānena satveṣu karuṇāyataḥ | dānādisamanvāgateṣu muditāyataḥ | tadasaṃkleśādhimokṣataś ca upekṣāyataḥ |
akṛte kukṛte lajjā kaukṛtyaṃ viṣaye ratiḥ |
amitrasaṃjñā khede ca racanodbhāvanāmatiḥ || AMsa_11.65 ||
hrīdharmam ārabhya lajjāmanaskāro 'kṛteṣu vā dānādiṣv aparipūrṇamithyākṛteṣu vā lajjā lajjāyamānaś ca pravṛttinivṛttyartham anānuṣaṅgikaṃ kaukṛtyāyate | dhṛtim ārabhya ratimanaskāro dānādyālambane 'vikṣepataś cittasya dhāraṇāt | akhedamanaskāro (Msa 73) dānādiprayogaparikhede śatrusaṃjñākaraṇāt | racanāc chandamanaskāraḥ pāramitāpratisaṃyuktaśāstraracanābhisaṃskaraṇāt | lokajñatām ārabhya udbhāvanāmanaskāras tasyaiva śāstrasya loke yathābhājanam udbhāvanābhisaṃskaraṇāt |
dānādayaḥ pratisaraṇaṃ sambodhau neśvarādayaḥ |
doṣāṇāṃ ca guṇānāṃ ca pratisaṃvedanād dvayoḥ || AMsa_11.66 ||
pratisaraṇamanaskāro bodhiprāptaye dānādīnāṃ pratisaraṇān neśvarādīnāṃ pratisaṃvinmanaskāro mātsaryadānādivipakṣapratipakṣayor doṣaguṇapratisaṃvedanāt |
cayānusmaraṇaprītir māhārthyasya ca darśanam |
yoge 'bhilāṣo 'vikalpe taddhṛtyāṃ pratyayāgame || AMsa_11.67 ||
cayānusmaraṇaprītimanaskāro dānādyupacaye puṇyajñānasaṃbhāropacayasaṃdarśanāt | māhārthyasaṃdarśanamanaskāro dānādīnāṃ bodhipakṣe bhāvārthena mahābodhiprāptyarthasaṃdarśanāt | abhilāṣamanaskāraḥ sa punaś caturvidhaḥ | yogābhilāṣamanaskāraḥ śamathavipaśyanāyogabhāvanābhilāṣāt | avikalpābhilāṣamanaskāraḥ pāramitāparipūraṇārtham upāyakauśalyābhilāṣāt | dhṛtyabhilāṣamanaskāraḥ pāramitādhipateyadharmārthadhāraṇābhilāṣāt | pratyayābhigamābhilāṣamanaskāraḥ samyakpraṇidhānābhisaṃskaraṇāt |
saptaprakārāsadgrāhavyutthāne śaktidarśanam |
āścaryaṃ cāpyanāścaryaṃ saṃjñā caiva caturvidhā || AMsa_11.68 ||
saptaprakārāsadgrāhavyutthānaśaktidarśanamanaskāraḥ | saptavidho 'sadgrāhaḥ | asati sadgrāho doṣavati guṇavatvagrāho guṇavatyaguṇavatvagrāhaḥ | sarvasaṃskāreṣu ca nityasukhāsadgrāhau | sarvadharmeṣu cātmāsadgrāhaḥ nirvāṇe cāśāntāsadgrāhaḥ | yasya pratipakṣeṇa śūnyatāsamādhitrayaṃ dharmoddānacatuṣṭayaṃ ca deśyate | āścarye caturvidhasaṃjñāmanaskāraḥ | pāramitāsūdārasaṃjñā āyatatvasaṃjñā pratikāranirapekṣasaṃjñā vipākanirapekṣasaṃjñā ca | anāścarye 'pi caturvidhamanaskāraḥ | caturvidham anāścaryam audarya āyatatve ca sati pāramitānāṃ buddhatvaphalābhinivartanāt | asminn eva ca dvaye sati svaparasamacittāvasthāpanāt tadviśiṣṭebhyaś ca śarudibhyaḥ (Msa 74) pūjādilābhe sati pratikāranirapekṣatā ...
samatā sarvasatveṣu dṛṣṭiś cāpi mahātmikā |
paraguṇapratikāras trayāśastir nirantaraḥ || AMsa_11.69 ||
... pratyayakārāśaṃsanamanaskāro dānādiguṇapravṛttyā parebhyaḥ | āśāstimanaskāraḥ satveṣu tristhānāśaṃsanāt | pāramitānāṃ bodhisatvabhūminiṣṭhāyā buddhabhūminiṣṭhāyāḥ satvāvaraṇāśaṃsanā cca | nirantaramanaskāro dānādibhir avadhyakālakaraṇābhisaṃskaraṇāt |
buddhapraṇītānuṣṭhānād arvāgasthānacetanāt |
taddhānivṛddhyā satveṣu anāmodaḥ pramodanā || AMsa_11.70 ||
samyakprayogamanaskāro 'viparītānuṣṭhānād arvāgasthānamanasikāraṇāt | anāmodamanaskāro dānādibhir hīyamāneṣu | pramodamanaskāro dānādibhirvardhamāneṣu satveṣu |
prativarṇikāyāṃ varṇikābhūtāyāṃ bhāvanāyāṃ ca nārūciḥ |
nādhivāsamanaskāro vyākṛtaniyate spṛhā || AMsa_11.71 ||
arucimanaskāraḥ pāramitāprativarṇikā bhāvanāyāṃ | rucimanaskāro bhūtāyāṃ | anadhivāsanāmanaskāro mātsaryādivipakṣavinayanābhisaṃskāraṇāt | spṛhāmanaskāro dvividhiḥ pāramitāparipūrivyākaraṇalābhaspṛhāmanaskāraḥ pāramitāniyatabhūmyavasthālābhaspṛhāmanaskāraś ca |
āyatyāṃ darśanād vṛtticetanā samatekṣaṇā |
agradharmeṣu vṛttyā ca agratvātmāvadhāraṇāt dhāraṇā || AMsa_11.72 ||
āyatyāṃ darśanād vṛttimanaskāro yātvā gatiṃ gatvā bodhisatvena satā 'vaśyakaraṇīyatā 'bhisaṃskāraṇāt | dānādīnāṃ samatekṣaṇāmanaskāras tadanyair (Msa 75) bodhisatvaiḥ sahātmanaḥ pāramitāsātatyakaraṇādhimokṣārthaṃ | agratvātmāvadhāraṇamanaskāraḥ pāramitāgradharmapravṛttyā svātmanaḥ pradhānabhāvasaṃdarśanāt |
ete śubhamanaskārā daśapāramitānvayāḥ |
sarvadā bodhisatvānāṃ dhātupuṣṭau bhavanti hi || AMsa_11.73 ||
iti nigamanaśloko gatārthaḥ | dharmaparyeṣṭibhede dvau ślokau |
puṣṭer adhyāśayato mahatī paryeṣṭir iṣyate dhīre |
savivāsā hy avivāsā tathaiva vaibhutvikī teṣām || AMsa_11.74 ||
asakāyā laghulabdhakāyā prapūrṇakāyā ca bodhisatvānām |
bahumānasūkṣmamānā nirmāṇā caiṣaṇābhimatā || AMsa_11.75 ||
trayodaśavidhā paryeṣṭiḥ | puṣṭitaḥ śrutādhimuktipuṣṭyā | adhyāśayato dharmamukhasrotasā | mahatī cittatvalābhināṃ | savipravāsā prathamā | avipravāsā dvitīyā vaibhutvikī tṛtīyā | akāyā śrutacintāmayī dharmakāyarahitatvāt | sakāyā bhāvanāmayī adhimukticaryābhūmau | laghukāyā saptasu bhūmiṣu | paripūrṇakāyā śeṣāsu | bahumānādhimukticaryābhūmau | sūkṣmamānā saptasu | nirmāṇā śeṣāsu | dharmahetutvaparyeṣṭau ślokaḥ |
rūpārūpe dharmo lakṣaṇahetus tathaiva cārogyaṃgye |
aiśvarye 'bhijñābhis tadakṣayatve ca dhīrāṇām || AMsa_11.76 ||
rūpe lakṣaṇahetur dharmaḥ | arūpe ārogyahetuḥ kleśavyādhipraśamanāt aiśvaryahetur abhijñābhis tadakṣayatvahetuś cānupadhiśeṣanirvāṇo 'pyanupacchedāt | ata evoktaṃ brahmaparipṛcchāsūtre | caturbhir dharmaiḥ samanvāgatā bodhisatvā dharmaṃ paryeṣante | (Msa 76) ratnasaṃjñayā durlabhārthena bhaiṣajyasaṃjñayā kleśavyādhipraśamanārthena arthasaṃjñayā avipraṇāśārthena nirvāṇasaṃjñayā sarvaduḥkhapraśamanārthena | ratnābhūtāni hi lakṣaṇāni śobhākaratvād atas taddhetutvād dharmaratnasaṃjñā | ārogyahetutvād bhaiṣajyasaṃjñā abhijñāiśvaryahetutvād arthasaṃjñā | tadakṣayahetutvān nirvāṇasaṃjñākṣayanirbhayatārthena | vikalpaparyeṣṭau ślokaḥ |
abhāvabhāvādhyapavādakalpa ekatvanānāsvaviśeṣakalpāḥ |
yathārthanāmābhiniveśakalpāḥ jinātmajaiḥ saṃparivarjanīyāḥ || AMsa_11.77 ||
daśavidhavikalpo bodhisatvena parivarjanīyaḥ | abhāvavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | prajñāpāramitāyām iha bodhisatvo bodhisatva eva sann iti | bhāvavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | bodhisatvaṃ na samanupaśyatīty evam ādi | adhyāropavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | rūpaṃ śāriputra svabhāvena śūnyam iti | apavādavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | na śūnyatayeti | ekatvavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | yā rūpasya śūnyatā na tadrūpam iti | nānātvavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | na cānyatra śūnyatāyā rūpaṃ rūpam eva śūnyatā śūnyataiva rūpam iti | svalakṣaṇavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | nāmamātram idaṃ yad idaṃ rūpam iti | viśeṣavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | rūpasya hi notpādo na nirodho na saṃkleśo na vyavadānam iti | yathānāmārthābhiniveśavikalpo yasya pratipakṣeṇāha | kṛtrimaṃ nāmety evam ādi | yathārthanāmābhiniveśavikalpaś ca yasya pratipakṣeṇāha | tāni bodhisatvaḥ sarvanāmāni na samanupaśyat yasamanupaśyan nābhiniviśate yathārthatayetya bhiprāyaḥ |
iti śubhamatir etya yatnam ugraṃ dvayaparyeṣitadharmatāsatatvaḥ |
pratiśaraṇamataḥ sadā prajānāṃ bhavati guṇaiḥ sa samudravat prapūrṇaḥ || AMsa_11.78 ||
anena nigamanaślokena paryeṣṭimāhātmyaṃ trividhaṃ darśayati | upāyamāhātmyam ugravīryatayā saṃvṛtiparamārthasatyadharmatāparyeṣaṇataś ca tatvaṃ satyam ity arthaḥ |
parārthamāhātmyaṃ pratiśaraṇībhāvāt prajānāṃ | sva-arthamāhātmyaṃ ca guṇaiḥ samudravat prapūrṇatvāt |
mahāyānasūtrālaṃkāre dharmaparyeṣṭyadhikāra ekādaśaḥ
(Msa 77)
CHAPITRE XII
dvādaśo 'dhikāraḥ
dharmadeśanāyāṃ mātsaryapratiṣedhe ślokaḥ
prāṇān bhogāṃś ca dhīrāḥ pramuditamanasaḥ kṛcchralabdhān asārān satvebhyo duḥkhitebhyaḥ satatam avasṛjanty uccadānaprakāraiḥ |
prāg evodāradharmaṃ hitakaram asakṛt sarvathaiva prajānāṃ kṛcchre naivopalabdhaṃ bhṛśamavasṛjatāṃ vṛddhigaṃ cāvyayaṃ ca || AMsa_12.1 ||
kṛcchralabdhān apy asārān kṣayitvā prāṇān bhogāṃś ca bodhisatvā duḥkhitebhyaḥ kāruṇyāt satatam udārair visargair utsṛjanti prāg eva dharmaṃ yo naiva kṛcchreṇa vā bhṛśam api vāvasṛjatāṃ vṛddhiṃ gachati na kṣayaṃ | dharmanairarthakyasārthakye ślokadvayaṃ |
dharmo naiva ca deśito bhagavatā pratyātmavedyo yata ākṛṣṭā janatā ca yuktayuktivihitair dharmaiḥ svakīṃ dharmatāṃ |
svaśāntyāsyapuṭe viśuddhivipule sādhāraṇe 'thākṣaye lāleneva kṛpātmabhis tvajagaraprakhyaiḥ samāpāditā || AMsa_12.2 ||
tatra buddhā ajagaropamās teṣāṃ svaśāntir āsyapuṭaṃ dharmakāyaḥ | viśuddhivipulaṃ savāsanakleśajñeyāvaraṇaviśuddhitaḥ | sādhāraṇaṃ sarvabuddhaiḥ akṣayam ātyantikatvāt |
tasmān naiva nirarthikā bhavati sā yā bhāvanā yogināṃ tasmān naiva nirarthikā bhavati sā yā deśanā saugatī |
dṛṣṭo 'rthaḥ śrutamātrakād yadi bhavet syād bhāvanāpārthikā aśrutvā yadi bhāvanām anuviśet syād deśanāpārthikā || AMsa_12.3 ||
tasmān na nirarthikā yogināṃ bhāvanā bhavati pratyātmavedyasya dharmasya tadvaśenābhigamāt | na nirarthikā deśanā bhavati yuktivihitair dharmaiḥ svadharmatāyāṃ janatākarṣaṇāt | yathā punarbhāvanā sārthikā bhaved deśanā vā tat ślokārdhena darśayati | śeṣaṃ gatārthaṃ | deśanāvibhāge ślokaḥ |
āgamato adhigamato vibhutvato deśanāgrasatvānāṃ |
mukhato rūpāt sarvākāśād uccaraṇatā 'pi............ || AMsa_12.4 ||
(Msa 78)
tatra vibhutvato yā mahābhūmipraviṣṭānāṃ | sarvato rūpādyā vṛkṣavāditrādibhyo 'pi niścarati | śeṣaṃ gatārthaṃ | deśanāsaṃpattau ślokadvayaṃ |
viṣadā saṃdehajahā ādeyā tatvadarśikā dvividhā |
saṃpannadeśaneyaṃ vijñeyaṃyā bodhisatvānāṃ || AMsa_12.5 ||
ayaṃ catuṣkārthanirdeśena ślokaḥ | yad uktaṃ brahmaparipṛcchāyāṃ | caturbhir dharmaiḥ samanvāgatā bodhisatvā mahādharmadānaṃ vitaranti saddharmaparigrahaṇatayā ātmanaḥ prajñottāpanatayā satpuruṣakarmakaraṇatayā saṃkleśavyavadānasaṃdeśanatayā ca | ekena hi bāhuśrutyād viṣadā deśanā bhavati | dvitīyena mahāprājñatvāt saṃśayajahā pareṣāṃ saṃśayacchedāt | tṛtīyenānavadyakarmatvād ādeyā | caturthena tatvadarśikā dvividhā saṃkleśalakṣaṇasya ca tatvasya vyavadānalakṣaṇasya ca dvābhyāṃ dvābhyāṃ satyābhyāṃ |
madhurā madavyapetā na ca khinnā deśanāgrasatvānāṃ |
sphuṭacitrayuktagamikā nirāmiṣā sarvagā caiva || AMsa_12.6 ||
asmin dvitīye śloke madhurā pareṇākṣiptasyāparuṣavacanāt | madavyapetā stutau siddhau vā madānanugamanāt | akhinnā akilāsikatvāt | sphuṭā nirācāryamuṣṭitvāt kṛtsnadeśanataḥ | citrā apunaruktatvāt | yuktā pramāṇāviruddhavāt | gamikā pratītapadavyañjanatvāt nirāmiṣā prasannādhikārānadhikatvāt | sarvatragā yānatrayagatatvāt | vāksaṃpattau ślokaḥ |
adīnā madhurā sūktā pratītā viṣadā tathā vāg jinātmaje |
yathārhā nirāmiṣā ca parimitākṣayā tathā || AMsa_12.7 ||
(Msa 79)
adīnā paurī parṣanpūraṇāt | madhurā valguḥ | sūktā vispaṣṭā suniruktākṣaratvāt | pratītā vijñeyā pratītābhidhānatvāt | yathārhā śravaṇīyā vineyānurūpatvāt | anāmiṣā aniḥśritalābhasatkārā loke | pratatā apratikūlā | parimitā āyāmakhedāt | viṣadā aparyāttā | vyañjanasaṃpattau ślokadvayaṃ |
uddeśān nirdeśāt tathaiva yānānulomanāt ślākṣṇyāt |
prātītyād yāthārhān nairyāṇyād ānukūlyatvāt || AMsa_12.8 ||
yuktaiḥ padavyañjanair uddeśāt pramāṇāvirodhena | sahitair nirdeśād uddeśāvirodhena | yānānulomanād ānulomikair yānatrayāvirodhena | ślākṣṇyād anucchavikair akaṣṭaśabdatayā | prātītyād aupayikaiḥ pratītārthatayā cārthopagamanāt | yāthārhāt pratirūpair vineyānurūpatayā | nairyāṇyāt pradakṣiṇair nirvāṇādhikāratayā | ānukūlyān nipakasyāṅgasaṃbhāraiḥ śaikṣasyāryāṣṭāṅgamārgānukūlyāt |
vyañjanasaṃpac caiṣā vijñeyā sarvathāgrasatvānāṃ |
ṣaṣṭyaṅgī sācintyā ghoṣo 'nantas tu sugatānāṃ || AMsa_12.9 ||
ṣaṣṭyaṅgī sācintyā yā guhyakādhipatinirdeśe buddhasya ṣaṣṭyākārā vāg nirdiṣṭā | punar aparaṃ śāntamate tathāgatasya ṣaṣṭyākāropetā vāg niścarati snigdhā ca mṛdukā ca manojñā ca manoramā ca śuddhā ceti vistaraḥ | tatra (Msa 80) snigdhā satvadhātukuśalamūlopastambhikatvāt | mṛdukā duṣṭa eva dharme sukhasaṃsparśatvāt | manojñā svarthatvāt | manoramā suvyañjanatvāt | śuddhā niruttaralokottarapṛṣṭhalabdhatvāt | vimalā sarvakleśānuśayavāsanāvisaṃyuktatvāt | prabhāsvarā pratītapadavyañjanatvāt | valguḥ sarvatīrthyakumatidṛṣṭivighātabalaguṇayuktatvāt | śravaṇīyā pratipattinairyāṇikatvāt | anantā sarvaparapravādibhir anāchedyatvāt | kalā rañjikatvāt | vinītā rāgādipratipakṣatvāt | akarkaśā śikṣāprajñaptisukhopāyatvāt | aparuṣā tadvyatikramasaṃpanniḥsaraṇopadeśakatvāt | suvinītā yānatrayanayopadeśikatvāt | karṇasukhā vikṣepapratipakṣatvāt | kāyaprahlādanakarī samādhyāvāhakatvāt | cittāudvilyakarī vipaśyanāprāmodyāvāhaphalakatvāt | hṛdayasaṃtuṣṭikarī saṃśayacchedikatvāt | prītisukhasaṃjananī mithyāniścayāpakarṣikatvāt | niḥparidāhā pratipattāvavipratisāratvāt | ājñeyā saṃpannaśrutamayajñānāśrayatvāt | vijñeyā saṃpannacintāmayajñānāśrayatvāt |
viṣpaṣṭā anācāryamuṣṭidharmavihitatvāt | premaṇīyā 'nuprāptasvaka-arthānāṃ premakaratvāt | abhinandanīyā 'nanuprāptasvakārthānāṃ spṛhaṇīyatvāt | ājñāpanīyā acintyadharmasamyagdarśikatvāt | vijñāpanīyā 'cintyadharmasamyagdeśikatvāt | yuktā pramāṇāviruddhatvāt | sahitā yathārhavineyadeśikatvāt | punaruktadoṣajahā avandhyatvāt | siṃhasvaravegā sarvatīrthyasaṃtrāsakatvāt | nāgasvaraśabdā udāratvāt | meghasvaraghoṣā gambhīratvāt | nāgendrarutā ādeyatvāt | kinnarasaṃgītighoṣā madhuratvāt | kalaviṅkasvararutaravitā 'bhīkṣṇabhaṅgaratvāt | brahmasvararutaravitā dūraṃgamatvāt | jīvaṃjīvakasvararutaravitā sarvasiddhipūrvaṃgamanaṅgalatvāt | devendramadhuranirghoṣā anatikramaṇīyatvāt | dundubhisvarā sarvamārapratyarthikavijayapūrvaṃgamatvāt | anunnatā stutyasaṃkliṣṭatvāt | anavanatā nindā'saṃkliṣṭatvāt | sarvaśabdānupraviṣṭā sarvavyākaraṇasarvākāralakṣaṇānupraviṣṭatvāt | apaśabdavigatā smṛtisaṃpramoṣe tadaniścaraṇatvāt | avikalā vineyakṛtyasarvakālapratyupasthitatvāt | alīnā lābhasatkārāniśritatvāt | adīnā sāvadyāpagatatvāt | pramuditā akheditvāt | prasṛtā sarvavidyāsthānakauśalyānugatatvāt | akhilā satvānāṃ tatsakalārthasaṃpādakatvāt | saritā prabandhānupacchinnatvāt | lalitā vicitrākārapratyupasthānatvāt | sarvasvarapūraṇī ekasvaranaikaśabdavijñaptipratyupasthāpanatvāt | sarvasatvendriyasaṃtoṣaṇī ekānekārthavijñaptipratyupasthānatvāt | aninditā yathāpratijñatvāt | acañcalā āgamitakālaprayuktatvāt | acapalā atvaramāṇavihitatvāt | sarvaparṣadanuravitā dūrāntikaparṣattulyaśravaṇatvāt | (Msa 81) sarvākāravaropeto sarvalaukikārthadṛṣṭāntadharmapariṇāmikatvāt | deśanāmāhātmye catvāraḥ ślokāḥ |
vācā padaiḥ suyuktair anudeśavibhāgasaṃśayacchedaiḥ |
bahulīkārānugatā hy uddhaṭitavipañcitajñeṣu || AMsa_12.10 ||
ākhyāti vācā | prajñāpayati padaiḥ suyuktaiḥ | prasthāpayati vibhājayati vivṛṇoti yathākramamuddeśavibhāgasaṃśayacchedaiḥ | uttānīkaroti uttānīkaraṇaṃ bahulīkārānugatā deśanā niścayabalādhānarthaṃ | deśayaty udghaṭitajñeṣu | saṃprakāśayati vipañcitajñeṣu |
śuddhā trimaṇḍalena hiteyaṃ deśanā hi buddhānāṃ |
doṣair vivarjitā punar aṣṭabhir eṣaiva vijñeyā || AMsa_12.11 ||
śuddhā trimaṇḍaleneti | yena ca deśayati vācā padaiś ca | yathā coddeśādiprakāraiḥ | yeṣu codghaṭitavipañcitajñeṣu | eṣaiva ca deśanā punar aṣṭadoṣavivarjitā veditavyā yathākramaṃ |
kauśīdyam anavabodho hy avakāśasyākṛtir hy anītatvam |
saṃdehasyācchedas tadvigamasyādṛḍhīkaraṇam || AMsa_12.12 ||
te punar aṣṭau doṣāḥ kauśīdyam anavasaṃbodhaḥ avakāśasyākaraṇaṃ anītārthatvaṃ saṃdehasyācchedanā tadvigamasyādṛḍhīkaraṇaṃ niścayasyety arthaḥ |
khedo 'tha matsaritvaṃ doṣā hy ete matā kathāyāṃ hi |
tadabhāvād buddhānāṃ niruttarā deśanā bhavati || AMsa_12.13 ||
khedo yenābhīkṣṇaṃ na deśayet | matsaritvaṃ cākṛtsnaprakāśantā | arthasaṃpattau ślokadvayaṃ |
kalyāṇo dharmo 'yaṃ hetutvād bhaktituṣṭibuddhīnāṃ |
dvividhārthaḥ sugrāhyaś caturguṇabrahmacaryavadaḥ || AMsa_12.14 ||
parair asādhāraṇayogakevalaṃ tridhātukakleśavihānipūrakam |
svabhāvaśuddhaṃ malaśuddhitaś ca tac caturguṇabrahmavicaryam iṣyate || AMsa_12.15 ||
(Msa 82)
caturguṇabrahmacaryasaṃprakāśako dharmaḥ | ādimadhyaparyavasānakalyāṇo yathākramaṃ śrutacintābhāvanābhir bhaktituṣṭibuddhihetutvāt | tatra bhaktir adhimuktiḥ saṃpratyayaḥ tuṣṭiḥ prāmodyaṃ yuktinidhyānāc chakyaprāptitāṃ viditvā | buddhiḥ samāhitacittasya yathābhūtajñānaṃ | dvividhārtha ityataḥ svarthaḥ saṃvṛttiparamārthasatyayogāt | sugrāhya ityataḥ suvyañjanaḥ pratītapadavyañjanatvāt | caturguṇaṃ brahmacaryaṃ | kevalaṃ parair asādhāraṇatvāt paripūrṇaṃ tridhātukleśaprahāṇaparipūraṇāt | pariśuddhaṃ svabhāvaviśuddhito 'nāsravatvāt | paryavadātaṃ malaviśuddhitaḥ saṃtānaviśuddhyā kṣīṇāsravāṇāṃ | abhisaṃdhivibhāge ślokadvayaṃ |
avatāraṇasaṃdhiś ca saṃdhir lakṣaṇato 'paraḥ |
pratipakṣābhisaṃdhiś ca saṃdhiḥ pariṇatāv api || AMsa_12.16 ||
śrāvakeṣu svabhāveṣu doṣāṇāṃ vinaye tathā |
abhidhānasya gāmbhīrye saṃdhir eṣa caturvidhaḥ || AMsa_12.17 ||
asāre sāramatayo viparyāse ca susthitāḥ |
kleśena ca susaṃkliṣṭā labhante bodhimuktamāṃ || AMsa_12.17* || || iti ||
caturvidho 'bhisaṃdhirdeśanāyāṃ buddhasya veditavyaḥ | avatāraṇābhisaṃdhir lakṣaṇābhisaṃdhiḥ pratipakṣābhisaṃdhiḥ pariṇāmana-abhisaṃdhiśca | tatrāvatāraṇābhisaṃdhiḥ śrāvakeṣu draṣṭavyaḥ | śāsanāvatāraṇārtham anuttrāsāya rūpādyastitvadeśanāt | lakṣaṇābhisaṃdhis triṣu parikalpitādisv abhāveṣu draṣṭavyo niḥsvabhāvānutpannādisarvadharmadeśanāt | pratipakṣābhisaṃdhir doṣāṇāṃ vinaye draṣṭavyo yathāṣṭāvaraṇapratipakṣāgrayānasaṃbhāṣānuśaṃse gāthādvayaṃ vakṣyati | pariṇāmanābhisaṃdhir abhidhānagāmbhīrye draṣṭavyo yathāha |
asāre sāratayo viparyāseca sukhitāḥ |
kleśena ca susaṃkliṣṭā labhante bodhim uttamāṃ || iti
ayam atrābhisaṃdhiḥ | asāre sāramataya ity avikṣepe yeṣāṃ sārabuddhiḥ pradhānabuddhirvikṣepo hi visāraś cetasaḥ | viparyāse ca susthitā iti nityasukhaśucyātmagrāhaviparyayeṇānityādike viparyāse susthitā aparihāṇitaḥ | kleśena ca sa saṃkliṣṭā iti dīrghaduṣkaravyāyām aśrameṇātyarthaṃ parikliṣṭāḥ | abhiprāyavibhāge ślokaḥ |
samatā 'rthāntare jñeyas tathā kālāntare punaḥ |
pudgalasyāśaye caiva abhiprāyaś caturvidhaḥ || AMsa_12.18 ||
(Msa 83)
caturvidho 'bhiprāyaḥ | satatābhiprāyo yad āha | aham eva sa tasmin samaye vipaśvī samyaksaṃbuddho 'bhūvam ity aviśiṣṭadharmakāyatvāt | arthāntarābhiprāyo yad āha | niḥsvabhāvāḥ sarvadharmā anutpannā ity evam ādi ayathārutārthatvāt kālāntarābhiprāyo yadāha | ye sukhāvatyāṃ prāṇidhānaṃ kariṣyanti te tatropapatsyanta iti kālāntareṇety abhiprāyaḥ | pudgalāśayābhiprāyo yat tad eva kuśalamūlaṃ kasyacit praśaṃsate kasyacid vigarhate 'lpamātrasaṃtuṣṭasya vaipulyasaṃgrahāt mahāyānasūtrāntasānuśaṃsaṃ gāthādvayam upādāyāha |
buddhe dharme 'vajñā kauśīdyaṃ tuṣṭir alpamātreṇa |
rāge māne caritaṃ kaukṛtaṃ cāniyatabhedaḥ || AMsa_12.19 ||
satvānām āvaraṇaṃ tatpratipakṣo 'grayān asaṃbhāṣā |
sarvāntarāyadoṣaprahāṇam eṣāṃ tato bhavati || AMsa_12.20 ||
yo granthato 'rthato vā gāthādvayadhāraṇe prayujyeta |
sa hi daśavidhamanuśaṃsaṃ labhate satvottamo dhīmān || AMsa_12.21 ||
kṛtsnāṃ ca dhātupuṣṭiṃ prāmodyaṃ cottamaṃ maraṇakāle |
janma ca yathābhikāmaṃ jātismaratāṃ ca sarvatra || AMsa_12.22 ||
buddhaiś ca samavadhānaṃ tebhyaḥ śravaṇaṃ tathāgrayān asya |
adhimuktiṃ saha buddhyā dvayamukhatām āśubodhiṃ ca || AMsa_12.23 ||
buddhe dharme 'vajñeti pañca gāthāḥ | tatrāniyatabhedo bodhisatvānām aniyatānāṃ mahāyānadbhedaḥ | agrayān asaṃbhāṣā yā mahāyānadeśanā | buddhe 'vajñāvaraṇasya pratipakṣasaṃbhāṣā | aham eva sa tena kālena vipaśvī samyaksaṃbuddho 'bhūvam iti | dharme 'vajñāvaraṇasya pratipakṣasaṃbhāṣā | iyato gaṃgānadīvālikāsamānabuddhān paryupāsya mahāyāne 'vabodha utpadyata iti | kauśīdyāvaraṇasya pratipakṣasaṃbhāṣā | ye sukhāvatyāṃ praṇidhānaṃ kariṣyanti te tatropapatsyanta iti | vimalacandraprabhasya ca tathāgatasya nāmadheyagrahaṇamātreṇa niyato bhavaty unattarāyāṃ samyaksaṃbodhāv iti | alpamātrasaṃtuṣṭyāvarasya pratipakṣasaṃbhāṣā | yatra bhagavān kvacid dānādi vivarṇayati anyatra varṇitavān | rāgacaritasya cāvaraṇasya pratipakṣasaṃbhāṣā | yatra bhagavān buddhakṣetravibhūtiṃ varṇayati | mānacaritasyāvaraṇasya pratipakṣasaṃbhāṣā | yatra bhagavān kasyacid buddhasyādhikāṃ saṃpattiṃ varṇayati | kaukṛtyāvaraṇasya (Msa 84) pratipakṣasaṃbhāṣā | ye buddhabodhisatveṣv akāraṃ kariṣyanti te sarve svargopagā bhaviṣyantīti | aniyatabhedasyāvaraṇasya pratipakṣasaṃbhāṣā | mahāśrāvakāṇāṃ buddhatve vyākaraṇadeśanā ekayānadeśanā ca | kṛtsnadhātupuṣṭiḥ sarvamahāyānādhiṣṭhānāya dhātupuṣṭis tadāvaraṇavigamāt sarvatra mahāyāne 'dhimuktilābhataḥ | dvayamukhatā samādhimukhatā dhāraṇīmukhatā ca | dṛṣṭe dharme dvividho 'nuśaṃsaḥ sāṃparāyike 'ṣṭavidhaḥ krameṇottarāuttaraviśeṣalābhād veditavyaḥ | deśanānuśaṃse ślokaḥ |
iti sugatirakhedavān kṛpāluḥ prathitayaśāḥ suvidhijñatām upetaḥ |
bhavati sukathiko hi bodhisatvas tapati jane kathitair yathaiva sūryaḥ || AMsa_12.24 ||
pañcabhiḥ kāraṇaiḥ sukathikatvaṃ | sūryavat pratapanaṃ cānuśaṃsaḥ | lokāvarjanato bahumatatvāt | pañca kāraṇāni sukathikatvasya yenāviparītaṃ darśayati abhīkṣṇaṃ nirāmiṣacitta ādeyavākyavineyānurūpaṃ ca |
mahāyānasūtrālaṃkāre deśanādhikāro dvādaśaḥ
CHAPITRE XIII
trayodaśo 'dhikāraḥ
pratipattivibhāge ṣaṭ ślokāḥ |
dvedhā nairātmyam ājñāya dhīmān pudgaladharmayoḥ |
dvayamithyātvasamyaktvaṃ vivarjyeta trayeṇa hi || AMsa_13.1 ||
yathārtham ājñāya dharmamājñāya dharmānudharmapratipanno bhavati sāmīcīpratipanno 'nudharmacārī tatsaṃdarśayati | tatra dvidhā pudgaladharmanairātmyajñānaṃ grāhyagrāhakābhāvataḥ | dvayamithyātvasamyaktvaṃ vivarjyaṃ trayaṃ | abhāve ca śūnyatāsamādhiḥ parikalpitasya svabhāvasya | bhāve cāpraṇihitānimittau paratantraniṣpannayoḥ svabhāvayoḥ | (Msa 85) etat samādhitrayaṃ laukikaṃ na mithyātvaṃ lokottarajñānāvāhanāt | na samyaktvam alokottaratvāt |
arthajñaḥ sarvadharmāṇāṃ vetti kolasamānatāṃ |
śrutatuṣṭiprahāṇāya dharmajñas tena kathyate || AMsa_13.2 ||
evam arthajñaḥ sarvadharmāṇāṃ sūtrādīnāṃ kolopamatāṃ jānāti | śrutamātrasaṃtuṣṭiprahāṇāya tena dharmajño bhavati |
pārthagjanena jñānena pratividhya dvayaṃ tathā |
tajjñānapariniṣpattāv anudharmaṃ prapadyate || AMsa_13.3 ||
etena dvividhena pārthagjanenārthadharmajñānena dvayaṃ nairātmyabhāvaṃ pratividhya yathākramaṃ tasya jñānasya pariniṣpattyarthaṃ pratipadyate | evam anudharmaṃ pratipadyate |
tato jñānaṃ sa labhate lokottaramanuttaraṃ |
ādibhūmau samaṃ sarvair bodhisatvais tadātmabhiḥ || AMsa_13.4 ||
tato jñānaṃ sa labhate lokottaramanuttaram iti | viśiṣṭatarayānābhāvāt | ādibhūmau pramuditāyāṃ bhūmau samaṃ sarvair bodhisatvais tadātmabhir iti tadbhūmikair evaṃ sāmīcīpratipanno bhavati tadbhūmikabodhisatvasamatayā |
kṛtvā darśanajñeyānāṃ heyānāṃ kleśānāṃ sarvasaṃkṣayam |
jñeyāvaraṇajñānāya hānāya bhavanāyāṃ prayujyate || AMsa_13.5 ||
śloko gatārthaḥ |
vyavasthānāvikalpena jñānena sahacāriṇā |
anudharmaṃ caraty evaṃ pariśiṣṭāsu bhūmiṣu || AMsa_13.6 ||
śeṣeṇānudharmacāritvaṃ darśayati | vyavasthānāvikalpenāti bhūmivyavasthānajñānenāvikalpena (Msa 86) ca | sahacāriṇety anusaṃbaddhacāriṇā anyonyanairantaryeṇa | etena ślokadvayenānudharmacāritvaṃ darśitaṃ | pratipattāv apramādakriyāyāṃ catvāraḥ ślokāḥ |
sulābho 'tha svadhiṣṭhānaḥ subhūmiḥ susahāyakaḥ |
suyogo guṇavān deśo yatra dhīmān prapadyate || AMsa_13.7 ||
caturbhiś cakrair apramādakriyāṃ darśayati pratirūpadeśavāsādibhiḥ | tatrānena ślokena pratirūpadeśavāsaṃ darśayati | sulābhaś cīvarapiṇḍapātādīnāṃ jīvitapariṣkārāṇām akṛcchena lābhāt | svadhiṣṭhāno durjanair dasyuprabhṛtibhir anadhiṣṭhitatvāt | subhūmir ārogyabhūmitvāt | susahāyakaḥ sabhāgaśīladṛṣṭisahāyakatvāt | suyogo divālpākīrṇābhilāpakatvāt rātrau cālpaśabdādikatvāt |
bahuśruto dṛṣṭasatyo vāgmī samanukampakaḥ |
akhinno bodhisatvaś ca jñeyaḥ satpurūṣo mahān || AMsa_13.8 ||
anena dvitīyena satpuruṣaṃ darśayati | āgamādhigamavākkaraṇanirāmiṣacittākilāsitvaguṇayogāt |
svālambanā susaṃbhārā susaṃstabdhā subhāvanaiva deśitā |
suniryāṇaprayogā cātmasamyakpradhānatā || AMsa_13.9 ||
anena tṛtīyena yoniśomanaskārasaṃgṛhītāmātmanaḥ samyakpraṇidhānatāṃ darśayati | saddharmālambanatayā susaṃbhṛtasaṃbhāratayā śamathādinimittānāṃ kālena kālaṃ bhāvanātayā alpamātrāsaṃtuṣṭitayā satyuttarakaraṇīye sātatyasatkṛtyaprayogatayā ca |
rateḥ kṣaṇopapatteś ca ārogyasyāpi kāraṇaṃ |
samādher vicayasyāpi pūrve hi kṛtapuṇyatā || AMsa_13.10 ||
anena caturthena pūrvakṛtapuṇyatāṃ pañcavidhena hetutvena darśayati | ratihetutvena yataḥ pratirūpadaśavāse 'bhiramate | kṣaṇaupapattihetutvena yataḥ satpuruṣāyāśrayaṃ (Msa 87) labhate | ārogyasamādhiprajñāhetutvena ca yata ātmanaḥ samyakpraṇidhānaṃ saṃpadyate | kleśata eva kleśaniḥsaraṇe ślokās trayaḥ |
dharmadhātuvinirmukto yasmād dharmo na vidyate |
tasmād rāgādayas teṣāṃ buddhair niḥsaraṇaṃ matāḥ || AMsa_13.11 ||
yad uktaṃ bhagavatā | nāham anyatra rāgād rāgasya niḥsaraṇaṃ vadāmy evaṃ dveṣān mohād iti | tatrābhisaṃdhiṃ darśayati | yasmād dharmadhātuvinirmukto dharmo nāsti dharmatāvyatirekeṇa dharmābhāvāt | tasmād rāgādidharmatāpi rāgādyākhyāṃ labhate sa ca niḥsaraṇaṃ rāgādīnām ity evaṃ tatrābhisaṃdhir veditavyaḥ |
dharmadhātuvinirmukto yasmād dharmo na vidyate |
tasmāt saṃkleśanirdeśe sa saṃvid dhīmatāṃ mataḥ || AMsa_13.12 ||
yad uktaṃ | avidyā ca bodhiś caikam iti | tatrāpi sakleśanirdeśe sa evābhisaṃdhiḥ | avidyā bodhidharmatā syāt tad upacārāt |
yatas tān eva rāgādīn yoniśaḥ pratipadyate |
tato vimucyate tebhyas tenaiṣāṃ niḥsṛtis tataḥ || AMsa_13.13 ||
tān eva rāgādīn yoniśaḥ pratipadyamānas tebhyo vimucyate tasmāt parijñātās ta eva teṣāṃ niḥsaraṇaṃ bhavatīty ayam atrābhisaṃdhiḥ | śrāvakapratyekabuddhamanasikāraparivarjane ślokadvayaṃ |
na khalu jinasutānāṃ bādhakaṃ duḥkhamugraṃ narakabhavanavāsaiḥ satvahetoḥ kathaṃcit |
śamabhavaguṇadoṣapreritā hīnayāne vividhaśubhavikalpā bādhakā dhīmatāṃ tu || AMsa_13.14 ||
na khalu narakavāso dhīmatāṃ sarvakālaṃ vimalavipulabodherantarāyaṃ karoti |
svahitaparamaśītas tvanyayāne vikalpaḥ paramasukhavihāre 'pyantarāyaṃ karoti || AMsa_13.15 ||
(Msa 88)
anayoḥ ślokayor ekasya dvitīyaḥ sādhakaḥ | ubhau gatārtho |
niḥsvabhāvatāprakṛtipariśuddhitrāsapratiṣedhe catvāraḥ ślokāḥ |
dharmābhāvopalabdhiś ca niḥsaṃkleśaviśuddhitā |
māyādisadṛśī jñeyā ākāśasadṛśī tathā || AMsa_13.16 ||
yathaiva citre vidhivadvicitrite natonnataṃ nasti ca dṛśyate 'tha ca |
abhūtakalpe 'pi tathaiva sarvathā dvayaṃ sadā nasti ca dṛśyate 'the ca || AMsa_13.17 ||
yathaiva toye lutiṭite prasādite na jāyate sā punar acchatānyataḥ |
malāpakarṣas tu sa tatra kevalaḥ svacittaśuddhau vidhir eṣa eva hi || AMsa_13.18 ||
mataṃ ca cittaṃ prakṛtiprabhāsvaraṃ sadā tadāgantukadoṣadūṣitaṃ |
na dharmatācittamṛte 'nyacetasaḥ prabhāsvaratvaṃ prakṛtau vidhīyate || AMsa_13.19 ||
dharmābhāvaś ca dharmopalabdhiś ceti trāsasthānaṃ niḥsaṃkleśatā ca dharmadhātoḥ prakṛtyā viśuddhatā ca paścād iti trāsasthānaṃ bālānāṃ | tadyathākramaṃ māyādisādṛśyenākāśasādṛśyena ca prasādhayaṃs tatas trāsaṃ pratiṣedhayati | tathā citre natonnatasādṛśyena lutitaprasāditatoyasādṛśyena ca yathākramaṃ | caturthena ślokena toyasādharmyaṃ citte pratipādayati | yathā toyaṃ prakṛtyā prasannam āgantukena tu kāluṣyeṇa lutitaṃ bhavaty evaṃ cittaṃ prakṛtyā prabhāsvaraṃ matam āgantukais tu doṣair dūṣitam iti | na ca dharmatācittād ṛte 'nyasya cetasaḥ paratantralakṣaṇasya prakṛtiprabhāsvaratvaṃ vidhīyate | tasmāc cittatathataivātra cittaṃ veditavyaṃ | rāgajāpattipratiṣedhe catvāraḥ ślokāḥ |
bodhisatvasya satveṣu prema majjagataṃ mahat |
yathaikaputrake tasmāt sadā hitakaraṃ matam || AMsa_13.20 ||
satveṣu hitakāritvān naity āpattiṃ sa rāgajāṃ |
dveṣo virudyate tvasya sarvasatveṣu satpathā || AMsa_13.21 ||
yathā kapotī svasutātivatsalā svabhāvakāṃs tān upaguhya tiṣṭhati |
tathāvidhāyaṃ pratigho virudhyate suteṣu tadvat sakṛpe 'pi dehiṣu || AMsa_13.22 ||
maitrī yataḥ pratighacittam ato viruddhaṃ śāntir yato vyasanacittam ato viruddhaṃ |
(Msa 89)
artho yato nikṛticittam ato viruddhaṃ lhādo yataḥ pratibhayaṃ na ca tato viruddhaṃ || AMsa_13.23 ||
yat satveṣu bodhisatvasya prema so 'ca rāgo 'bhipretas tatkṛtām āpattiṃ teṣāṃ pratiṣedhayati | satvahitakriyāhetutvāt | kapotīm udāharati tadbahurāgatvāt apatyasnehādhimātratayā sakṛpe bodhisatve dehiṣu satveṣu pratigho virudhyate | bodhisatvānāṃ satveṣu maitrī bhavati vyasanaśāntiḥ arthadānaṃ hlādaś ca prītyutpādāt | yata ime maitryādayas tata eva pratighacittaṃ viruddhaṃ | tatpūrvakāṇi ca vyasanacittādīni | pratipattibhede pañca ślokāḥ |
yathāturaḥ subhaiṣajye saṃsāre pratipadyate |
āture ca yathā vaidyaḥ satveṣu pratipadyate || AMsa_13.24 ||
aniṣpanne yathā ceṭe svātmani pratipadyate |
vaṇigyathā punaḥ puṇye kāmeṣu pratipadyate || AMsa_13.25 ||
yathaiva rajako vastre karmaṇe pratipadyate |
pitā yathā sute bāle satvāheṭhe prapadyate || AMsa_13.26 ||
agnyarthī vādharāraṇyāṃ sātatye pratipadyate |
vaiśvāsiko vāniṣpanne adhicitte prapadyate || AMsa_13.27 ||
māyākāra iva jñeye prajñayā pratipadyate |
pratipattiryathā yasmin bodhisatvasya sā matā || AMsa_13.28 ||
yathā yasmin pratipadyate tad abhidyotayati | yatheti subhaiṣajyādiṣv ivāturādayaḥ | yatreti saṃsārādiṣu pratisaṃkhyāya saṃsāraniṣevaṇāt | kāruṇyena kleśāturasatvāparityāgāt | svapraṇihitatvacittakaraṇāt | dānādipāramitābhiś ca yathākramaṃ bhogavṛddhinayanāt | kāyādikarmapariśodhanāt | satvāpakārākopāt | kuśalabhāvanānirantarābhiyogāt | samādhyanāsvādanāt | jñeyāviparyāsāc ca | pratipattitrimaṇḍalapariśuddhau ślokaḥ |
iti satatam udārayuktavīryo dvayaparipācanaśodhane suyuktaḥ |
paramavimalanirvikalpabuddhyā vrajati sa siddhim anuttamāṃ krameṇa || AMsa_13.29 ||
(Msa 90)
iti nirvikalpena dharmanairātmyajñānena pratipattuḥ pratipattavyasya pratipatteś cāvikalpanā trimaṇḍalapariśuddhir veditavyā | dvayaparipācanaśodhaneṣu yukta iti satvānām ātmanaś ca |
mahāyānasūtrālaṃkāre pratipattyadhikāras trayodaśaḥ
CHAPITRE XIV
caturdaśo 'dhikāraḥ
avavādānuśāsanīvibhāge ślokā ekapañcāśat |
kalpāsaṃkhyeyaniryāto hy adhimuktiṃ vivardhayan |
saṃpūrṇaḥ kuśalair dharmaiḥ sāgaro vāribhiryathā || AMsa_14.1 ||
adhimuktiṃ vivardhayann ity adhimātrāvasthānayanāt | śeṣaṃ gatārthaḥ |
tathā saṃbhṛtasaṃbhāro hy ādiśuddhau jinātmajaḥ |
suvijñaḥ kalpacittaś ca bhāvanāyāṃ prayujyate || AMsa_14.2 ||
ādiśuddho bodhisatvasaṃvarapariśodhanān mahāyāne dṛṣṭiṛjjukaraṇāc cāviparītārthagrahaṇataḥ | suvijño bahuśrutatvāt | kalpacitto vinivaraṇatvāt |
dharmasrotasi buddhebhyo 'vavādaṃ labhate tadā |
vipulaṃ śamathajñānavaipulyagamanāya hi || AMsa_14.3 ||
śloko gatārthaḥ |
tataḥ sūtrādike dharme so 'dvayārthavibhāvake |
sūtrādināmni bandhīyāc cittaṃ prathamato yatiḥ || AMsa_14.4 ||
tataḥ padaprabhedeṣu vicared anupūrvaśaḥ |
vicārayet tadarthāṃś ca pratyātmayoniśaś ca saḥ || AMsa_14.5 ||
avadhṛtya ca tān arthān dharme saṃkalayet punaḥ |
tataḥ kuryāt samāśastiṃ tadarthādhigamāya saḥ || AMsa_14.6 ||
(Msa 91)
sūtrageyādike dharme yatsūtrādināma daśabhūmikam ity evamādi tatra cittaṃ prathamato badhnīyāt | ebhis tribhiḥ ślokaiḥ ṣaṭ cittāny upadiṣṭāni | mūlacittam anucaracittaṃ vicāraṇācittam avadhāraṇācittaṃ saṃkalanacittam āśāsticittaṃ ca | tatra mūlacittaṃ yatsūtrādīnāṃ dharmāṇāṃ nāmālambanaṃ | avavādaṃ śrutvā svayaṃ vā kalpayitvā | tadyathā 'nityaṃ duḥkhaṃ śūnyam anātmyaṃ ca yoniśo na cety ādi | anucaracittaṃ yena sūtrādīnāṃ nāmata ālambitānāṃ padaprabhedam anugacchati | vicāraṇācittaṃ yenārthaṃ vyañjanaṃ ca vicārayati | tatrārthaṃ caturbhir ākārair vicārayati gaṇanayā tulanayā mīmāṃsayā pratyavekṣaṇayā ca | tatra gaṇanā saṃgrahaṇaṃ tadyathā rūpaṃ daśāyatanāny ekasya ca pradeśo vedanā ṣaḍ vedanākāyā ity evam ādi | tulanā saṃkhyāvato dharmasya śamalakṣagrahaṇam anādhyāropān apavādataḥ | mīmāṃsā pramāṇaparīkṣā | pratyavekṣaṇā | gaṇitatulitamīmāṃsitasyārthasyāvalokanaṃ | vyañjanaṃ dvābhyām ākārābhyāṃ vicārayati | sārthatathā ca samastānāṃ vyañjanānāṃ nirarthatayā ca vyastānāṃ | avadhāraṇācittaṃ yena yathānucaritaṃ vicāritaṃ vā tannimittam avadhārayati | saṃkalanacittaṃ tadyathā vicāritam arthaṃ mūlacitte saṃkṣipya paripiṇḍitākāraṃ vartate | āśāsticittaṃ yadarthaṃ prayukto bhavati samā tatparipūryarthaṃ vā śrāmaṇyaphalārthaṃ vā bhūmipraveśārthaṃ vā viśeṣagamanārthaṃ vā tacchandasahagataṃ vartate | cittam eva hy ālambanapratibhāsaṃ vartate na cittād anyad ālambanam astīti jānato vā cittamātram ajānato vā cittam evālambanaṃ nānyat | iti ṣaḍvidhaṃ cittam ālambanaṃ vyavasthāpyate |
eṣeta pratyavekṣeta manojalpaiḥ prabandhataḥ |
nirjalpaikarasaiś cāpi manaskārair vicārayet || AMsa_14.7 ||
jñeyaḥ śamathamārgo 'sya dharmanāma ca piṇḍitaṃ |
jñeyo vipaśyanāmārgas tadarthānāṃ vicāraṇā || AMsa_14.8 ||
yuganaddhaś ca vijñeyo mārgas tatpiṇḍitaṃ punaḥ |
līnaṃ cittasya gṛhṇīyād uddhataṃ śamayet punaḥ || AMsa_14.9 ||
śamaprāptam upekṣeta tasminn ālambane punaḥ |
sātatyenātha satkṛtya sarvasmin yojayet punaḥ || AMsa_14.10 ||
ebhiś caturbhiḥ ślokair ekādaśa manaskārā upadiṣṭāḥ | savitarkaḥ savicāraḥ | avitarko vicāramātraḥ | avitarko 'vicāraḥ | śamathamanaskāraḥ | vipaśyanāmanaskāraḥ | (Msa 92) yuganaddhamanaskāraḥ | śamathanimittamanaskāraḥ | upekṣānimittamanaskāraḥ | sātatyamanaskāraḥ | satkṛtyamanaskāraś ca |
nibadhyālambane cittaṃ tatpravedhaṃ na vikṣipet |
avagamyāśu vikṣepaṃ tasmin pratiharet punaḥ || AMsa_14.11 ||
pratyātmaṃ saṃkṣipec cittam upary upari buddhimān |
tataś ca ramayec cittaṃ samādhau guṇadarśanāt || AMsa_14.12 ||
aratiṃ śamayet tasmin vikṣepadoṣadarśanāt |
abhidhyā daurmanasyādīn vyutthitān śamayet tathā || AMsa_14.13 ||
tataś ca sābhisaṃskārāṃ citte svarasavāhitāṃ |
labhetānabhisaṃskārānrāṃ tadabhyāsāt punar yatiḥ || AMsa_14.14 ||
ebhiś caturbhiḥ ślokair navākārayā cittasthityā sthi