Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)adsp55-u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Bát-nhã Mười tám ngàn bài tụng, Phẩm 55-70 (Aṣṭādaśasāhasrikā Prajñāpāramitā, Parivarta 55-70)

Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 6 / 6 (50.000 ký tự/trang)
saṃjñāsaṃskāravijñānaṃ nityam ity anityam ity aprapañcyan na prapañcayati ... nnityam ity anityam ity aprapañcyan na prapañcayati. yāvat sarvākārajñātām anuprāpsyāmi ity aprapañcyan na prapañcayati. sarvavāsanānusandhikleśaṃ prahāsyāmi ity aprapañcyan na prapañcayati. tat kasya hetor? na hi svabhāvaḥ svabhāvaṃ prapañcayati. na abhāva abhāvaṃ prapañcayati. na ca svabhāva abhāvau sthāpayitvā anyaḥ kaścid dharma upalabhyate, yaḥ prapañcayed yena vā prapañcayed yatra vā prapañcayet. tasmāt tarhi subhūte niṣprapañcyaṃ rūpaṃ. niṣprapañcyā vedanāsaṃjñāsaṃskārā niṣprapañcyaṃ vijñānaṃ. yāvan niṣprapañcyā sarvākārajñatā. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena niṣprapañcyāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. api tu khalu subhūte nāsti rūpasya svabhāvo nāsti vedanāyāḥ saṃjñāyā saṃskārāṇāṃ nāsti vijñānasya svabhāvaḥ. yāvan nāsti sarvākārajñatāyā svabhāvaḥ. yasya svabhāvo nāsti tad niṣprapañcyaṃ. [f. 260b] anena subhūte kāraṇena niṣprapañcyaṃ rūpaṃ niṣprapañcyā vedanāsaṃjñāsaṃskārā niṣprapañcyaṃ vijñānaṃ. yāvan niṣprapañcyā sarvākārajñatā. evaṃ khalu suhhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran bodhisattvanyāmam avakrāmati. āha: yadi bhagavan na kasyacid dharmasya svabhāva upalabhyate. katamena mārgeṇa bodhisattvo mahāsattvo bodhisattvanyāmam avakrāmati, śrāvakamārgeṇa vā pratyekabuddhamārgeṇa vā buddharmārgeṇa vā? bhagavān āha: na subhūte śrāvakamārgeṇa bodhisattvo mahāsattvo bodhisattvanyāmam avakrāmati. na (AdSPG I 182) pratyekabuddhamārgeṇa na buddhamārgeṇa. api tu khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvamārgeṣu śikṣitvā bodhisattvanyāmam avakrāmati. tadyathāpi nāma aṣṭamakaḥ sarvamārgeṣu śikṣitvā samyaktvanyāmam avakrāmati. na ca tāvat phalam anuprāpnoti yāvan na phalamārgam utpādayati, evam eva subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvamārgān utpādya bodhisattvanyāmam avakrāmati. na ca tāvat sarvākārajñatām anuprāpnoti. yāvan na vajropamaḥ samādhiḥ pratilabdho bhavati. sa tasya samādheḥ pratilaṃbhād ekakṣaṇasamāyuktayā prajñayā sarvākārajñatām anuprāpnoti. āha: yadi bhagavan bodhisattvena mahāsattvena sarvamārgān paripūrya bodhisattvanyāmo 'vakrāmitavyaḥ, nanu bhagavann anya eva aṣṭamakasya mārgaḥ anyaḥ srotaāpannasya anyaḥ sakṛdāgāmitāyai pratipannakasya anyaḥ sakṛdāgāminaḥ anyo 'nāgāmitāyai pratipannakasya anyo 'nāgāminaḥ anyo 'rhattvapratipannakasya anyo 'rhato mārgaḥ anyaḥ pratyekabuddhasya anyaḥ tathāgatasya arhataḥ samyaksaṃbuddhasya mārgaḥ. yadi bhagavann anya eṣāṃ mārgas, tat kathaṃ bodhisattvena mahāsattvena sarvamārgān paripūrya bodhisattvanyāmo 'vakramitavyaḥ? yadi bhagavan bodhisattvena mahāsattvena sarvamārgāḥ paripūrayitavyāḥ, tan mā haiva bhagavan bodhisattvo mahāsattvo 'ṣṭamakamārgam utpādya aṣṭamako bhaved, darśanamārgam
utpādya srotaāpanno bhaved, bhāvanāmārgam utpādya sakṛdāgāmīpratipannako bhavet. sakṛdāgāmī bhaved anāgāmīpratipannako bhaved anāgāmī bhaved arhattvapratipannako bhaved (AdSPG I 183) arhan bhavet pratyekabuddhamārgam utpādya pratyekabuddho bhaved, asthānaṃ ca bhagavann anavakāśo yad bodhisattvo mahāsattvo 'ṣṭamako bhūtvā bodhisattvanyāmam avakrāmen nedaṃ stānaṃ vidyate yad bodhisattvanyāmam avakrāman sarvākārajñatām anuprāpnuyān nedaṃ sthānaṃ vidyate. evaṃ śrotaāpattiphalam anuprāpya sakṛdāgāmīphalam anuprāpya anāgāmīphalam anuprāpya arhattvam anuprāpya pratyekabodhim anuprāpya bodhisattvanyāmam avakrāmet bodhisattvanyāmam avakrāman sarvākārajñatām anuprāpnuyān nedaṃ sthānaṃ vidyate. tat kathaṃ bhagavan jānīyāma bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvamārgān paripūrya bodhisattvanyāmam avakrāmati, bodhisattvanyāmam avakramya sarvākārajñatām anuprāpnoti. sarvavāsanānusandhiṃ ca prajahāti? bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. asthānaṃ subhūte anavakāśo yad bodhisattvo mahāsattvo 'ṣṭamako bhūtvā śrotaāpattiphalaṃ ca anuprāpyayāvad arhattvaṃ ca anuprāpya pratyekabodhiṃ ca anuprāpya bodhisattvanyāmam avakrāmen nedaṃ sthānaṃ vidyate. bodhisattvanyāmam anavakramya sarvākārajñatām anuprāpnuyān nedaṃ sthānaṃ vidyate. api tu khalu subhūte [f. 261a] bodhisattvo mahāsattvo prathamacittotpādam upādāya ṣaṭsu pāramitāsu carann aṣṭau bhūmīñ jñānena ca darśanena ca atikrāmati. katamā aṣṭau? śūklavidarśanabhūmi gotrabhūmir aṣṭamakabhūmi darśanabhūmis tanubhūmir vītarāgabhūmiḥ kṛtāvībhūmiḥ pratyekabuddhabhūmiḥ īdṛśaḥ sa imā aṣṭau bhūmīñ jñānena ca darśanena ca atikramya mārgākārajñatayā bodhisattvanyāmam avakrāmati. bodhisattvanyāmam avakramya sarvākārajñatājñānena sarvavāsanānusandhikleśaṃ (AdSPG I 184) prajahāti. tatra subhūte. yad aṣṭamakasya jñānaṃ sā bodhisattvasya mahāsattvasya kṣāntiḥ, yac chrotaāpannasya jñānaṃ ca prahāṇaṃ ca sā bodhisattvasya mahāsattvasya kṣāntiḥ. yat sakṛdāgāmino jñānaṃ ca prahāṇaṃ ca sā bodhisattvasya mahāsattvasya kṣāntiḥ. yad anāgāmino jñānaṃ ca prahāṇaṃ ca sā bodhisattvasya mahāsattvasya kṣāntiḥ. yad arhataḥ jñānaṃ ca prahānaṃ ca sā bodhisattvasya mahāsattvasya kṣāntiḥ, yat pratyekabuddhasya jñānaṃ ca prahāṇaṃ ca sā bodhisattvasya mahāsattvasya kṣāntiḥ. tad bodhisattvo mahāsattvo śrāvakapratyekabuddhamārgān paripūrya mārgākārajñatājñānena bodhisattvanyāmam avakrāmati. bodhisattvanyāmam avakramya sarvākārajñatājñānena sarvavāsanānusandhikleśaṃ prajahāti. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvamārgān paripūrya anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya sarvasattvānāṃ phalopājīvyo bhavati. āha: ya ime bhagavan mārgāḥ, śrāvakamārgaḥ pratyekabuddhamārgo buddhamārgas, tat katamātra bhagavan mārgākārajñatāmārgaḥ? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārgākārajñatāviśuddhir utpādayitavyā. tatreyaṃ subhūte mārgākārajñatāviśuddhiḥ, yair yair ākārair yair yair liṅgair yair yair nimittair mārgaḥ sūcyate. tatra tān ākārān tāni liṅgāni tāni nimittāni bodhisattvena mahāsattvena abhisaṃboddhavyāny abhisaṃbuddhya pareṣām ākhyātavyāni. deśayitavyāni prakāśayitavyāni, prajñāpayitavyāni pratiṣṭhāpayitavyāni, parasya vinayanārthaṃ yathā paro jānīyāt, tatra bodhisattvena mahāsattvena sarvarutasaṃketaghoṣā (AdSPG I 185) abhyudīrayitavyāḥ ādhārayitavyāḥ yādṛśais trisāhasramahāsāhasraṃ lokadhātuṃ vijñāpayen pratiśrutkā ājñānana arthena. tad anena api subhūte paryāyeṇa bodhisattvena mahāsattvena sarvamārgāḥ paripūrayitavyāḥ mārgākārajñatāṃ paripūrya sattvānām āśayā jñātavyāḥ. nairayikānāṃ sattvānāṃ mārgo jñātavyaḥ hetur jñātavyaḥ phalaṃ jñātavyaṃ, tataś ca nairayikā mārgato nivārayitavyāḥ hetuto nivārayitavyā phalato nivārayitavyāḥ, tiryagyonikā mārgato nivārayitavyāḥ hetuto nivārayitavyā phalato nivārayitavyāḥ, yamalaukikā mārgato nivārayitavyāḥ hetuto nivārayitavyā phalato nivārayitavyāḥ, kinnarāṇāṃ mahoragānāṃ nāgānāṃ yakṣāṇāṃ manuṣyānāṃ mārgo jñātavyaḥ hetur jñātavyaḥ phalaṃ jñātavyaṃ. devānāṃ mārgo jñātavyo hetur jñātavyaḥ phalaṃ jñātavyaṃ. brahmaṇānāṃ mārgo jñātavyo hetur jñātavya phalaṃ jñātavyaṃ. ābhāsvarāṇāṃ devānāṃ mārgo jñātavyo hetur jñātavya phalaṃ jñātavyaṃ. śubhakṛtsnānāṃ vṛhatphalānām asaṃjñisattvānām avṛhāṇām atapānāṃ sudṛśānāṃ [f. 261b] sudarśanānām akaniṣṭhānāṃ devānāṃ mārgo jñātavyo hetur jñātavyaḥ phalaṃ jñātavyaṃ. ākāśānantyāyatanānāṃ devānāṃ mārgo jñātavyo hetur jñātavyaḥ phalaṃ jñātavyaṃ. yāvat naivasaṃjñānāsaṃjñāyatananaṃ devānāṃ mārgo jnātavyo hetur jnātavya phalaṃ jñātavyaṃ. catvāri smṛtyupasthānāni jñātavyāni catvāri samyakprahāṇāni catvāri ṛddhipādā pañcendriyāṇi pañcabalāni saptabodhyaṅgāni jñātavyāni yāvac śūnyatāvimokṣamukham ānimittaṃ vimokṣamukham apraṇihitaṃ vimokṣamukhaṃ (AdSPG I 186) jñātavyaṃ daśatathāgatabalāni jñātavyāni catvāri
vaiśāradyāni jñātavyāni catasraḥ pratisaṃvido jñātavyāḥ aṣṭādaśāveṇikā buddhadharmā jñātavyāḥ mahāmaitrī jñātavyā mahākaruṇā jñātavyā. yaiś ca mārgair ye sattvā srotaāpattiphale pratiṣṭhāpayitavyās tāṃ srotaāpattiphale pratiṣṭhāpayati. yāvad ye 'rhattve pratiṣṭhāpayitavyās tān arhattve pratiṣṭhāpayati. ye pratyekabodhau pratiṣṭhāpayitavyās tāṃ pratyekabodhau pratiṣṭhāpayati. ye bodhau pratiṣṭhāpayitavyās tāṃ bodhau pratiṣṭhāpayati. iyaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya mārgākārajñatā yatra bodhisattvo mahāsattva śikṣitvā sattvāśayatām avatarati. sattvāśayatām avatīrya. tathaiva dharmaṃ deśayati. sā ca asya dharmadeśanā akṣūṇā amoghāś ca bhavati. tat kasya hetos? tathā hy anena pareṣām indriyāṇi prabhāvitāni bhavanti. sa sattvānāṃ gatiṃ cāgatiñ ca cyutim upapattiṃ ca prajānāti. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. atra prajñāpāramitāyāṃ sarvamārgā antargatā. ye kecid bodhipakṣikā dharmā yatra bodhisattvena mahāsattvena caritavyaṃ śrāvakair vā pratyekabuddhair vā caritavyaṃ. āha: yadi bhagavan ye ca bodhipakṣikā dharmā yā ca bodhiḥ sarva ete dharmā na saṃyuktā na visaṃyuktā arūpiṇo 'nidarśanā apratighā ekalakṣaṇā yadutālakṣaṇā. kathaṃ bhagavaṃ bodhipakṣikā dharmā bodher āhārakā bhavanti. na hi bhagavana na saṃyukto na visaṃyuktaḥ arūpiṇo 'nidarśano 'pratigho ekalakṣaṇo yadutālakṣaṇo dharma kasyacid dharmasya āhārako (AdSPG I 187) vā apahārako vā. tadyathāpi nāma bhagavan na ākāśaṃ kasyacid dharmasya āhārako vā apahārako vā, evam eva bhagavan na svalakṣaṇaśūnyo dharmaḥ kasyacid dharmasya āhārako vā apahārako vā. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etan. na subhūte svalakṣaṇaśūnyo dharmaḥ kasyacid dharmasya āhārako vā apahārako vā. ye punaḥ subhūte sattvāḥ svalakṣaṇaśūnyān dharmān na jānanti teṣām arthāyaivaṃ nirdiśyate. ime bodhipakṣikā dharmā bodher upanāyakā bhavanti iti. api tu khalu punar subhūte yac ra rūpaṃ yā ca vedanā yā ca saṃjñā ye ca saṃskārā yac ca vijñānaṃ yā ca dānapāramitā yā ca śīlapāramitā yā ca kṣāntipāramitā yā ca vīryapāramitā. yā ca dhyānapāramitā yā ea prajñāpāramitā yā ca ādhyātmaśūnyatā yā ca bahirddhāśūnyatā yāvad yā ca svalakṣaṇaśūnyatā yac ca prathamadhyānaṃ yā ca yāvan naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattir ye ca catvāri smṛtyupasthānāni yo ca yāvad āryāṣṭāṅgo mārgo ye ca yāvat trivimokṣamukhāni ye [f. 262a] ca yāvad aṣṭau vimokṣā yāvan navānupūrvavihārasamāpattayaḥ ye ca yāvad daśatathāgatabalāni catvari vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvidaḥ aṣṭādaśāveṇikā buddhadharmā yā ca mahāmaitrī yā ca mahākaruṇā yā ca yāvat sarvākārajñatā asminn ārye dharmavinaye sarva ete dharmā na saṃyuktā na visaṃyuktā arūpiṇo 'nidarśanā apratighā ekalakṣaṇā yadutālakṣaṇāḥ. te ca khalu punaḥ subhūte tathāgatena sattvānām avataraṇārtham evaṃ lokavyavahāreṇa vyāhṛtā na punaḥ paramārthena. tatra subhūte bodhisattvena mahāsattvena sarvatra jñānena ca darśanena śikṣitavyaṃ, jñānena darśanena śikṣitvā kecid dharmāḥ prativeddhavyāḥ (AdSPG I 188) kecid dharmā na prativeddhavyāḥ. katame dharmā bodhisattvena mahāsattvena jñānena darśanena śikṣitvā prativeddhavyāḥ, katame dharmā jñānena darśanena śikṣitvā na prativeddhavyāḥ? śrāvakapratyekabuddhadharmāḥ śikṣitvājñānena darśanena ca na prativeddhavyāḥ, sarvākārajñatājñānena sarvākāraiḥ sarvadharmā prativeddhavyāḥ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena āryadharmavinaye prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ. āha: āryo dharmavinayo āryo dharmavinaya iti bhagavann ucyate. kiyatā bhagavann āryo dharmavinaya ity ucyate? bhagavān āha: iha subhūte śrāvakāḥ pratyekabuddhā bodhisattvā mahāsattvāś ca tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā rāgeṇa na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ doṣeṇa na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ mohena na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ satkāyadṛṣṭyā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ vicikitsayā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ śīlavrataparāmarśena na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ kāmarāgavyāpādena na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ rūparāgārūparāgeṇa na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ avidyayā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ manauddhatyena na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ prathamena dhyānena na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ yāvat caturthena dhyānena na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ maitryā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ karuṇayā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ muditayā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ upekṣayā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ yāvat naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanena na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ caturbhiḥ smṛtyupasthānair na saṃyukta na visaṃyuktāḥ yāvan mahāmaitryā mahākaruṇayā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ, saṃskṛtadhātunā na (AdSPG I 189) saṃyuktā na visaṃyuktāḥ asaṃskṛtadhātunā na saṃyuktā na visaṃyuktā iti. tena te āryā ity ucyante. teṣāṃ cāyaṃ dharmo vinayaś ca, tasmād āryo dharmavinaya ity ucyate. tat kasya hetoḥ? tathā hi te sarvadharmā arūpiṇo 'nidarśanā apratighā ekalakṣaṇā yadutālakṣaṇāḥ. te arūpiṇaḥ arūpiṇāḥ sārdhaṃ na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ,
anidarśanā anidarśanena sārdhaṃ na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ, apratighā apratighena sārdhaṃ na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ, alakṣaṇā alakṣaṇena sārdhaṃ na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ. iyaṃ subhūte arūpy anidarśanā apratighā ekalakṣaṇā alakṣaṇā pāramitā bodhisattvānāṃ [f. 262b] mahāsattvānāṃ yatra bodhisattvena mahāsattvena śikṣitavyaṃ, yo 'tra śikṣitvā na kasyacid dharmasya lakṣaṇam upalabhate. subhūtir āha: na punar bhagavan rūpalakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānalakṣaṇe śikṣitavyaṃ. na cakṣurlakṣaṇe śikṣitavyaṃ na yāvat manolakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na rūpaśabdagandharasaspraṣṭavyadharmalakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na pṛthivīdhātor abdhātor tejodhātor vāyurdhātor ākāśadhātor vijñānadhātor lakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na dānapāramitāyā lakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na śīlapāramitāyā na kṣāntipāramitāyā na vīryapāramitāyā na dhyānapāramitāyā na prajñāpāramitāyā lakṣaṇe śikṣitavyaṃ, nādhyātmaśūnyatālakṣaṇe śikṣitavyaṃ yāvan na svalakṣaṇaśūnyatālakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na pratha madhyānalakṣaṇe śikṣitavyaṃ yāvan na caturthadhyānalakṣaṇe śikṣitavyaṃ na maitryā lakṣaṇe śikṣitavyaṃ na yāvan naivasāṃjñānāsaṃjñāyatanalakṣaṇe śikṣitavyaṃ na smṛtyupasthānānāṃ lakṣaṇe śikṣitavyaṃ yāvan na āryāṣṭāṅgamārgasya lakṣaṇe (AdSPG I 190) śikṣitavyaṃ, na śunyatā samādher nānimittasya samadher nāpraṇihitasya samādher laksane śikṣitavyaṃ, na vimokṣāṇāṃ na anupūrvasamāpattīnāṃ lakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na daśabalānāṃ na caturṇāṃ vaiśāradyānāṃ ca catasṛṇāṃ pratisaṃvidāṃ na aṣṭādaśānām āveṇikānāṃ buddhadharmāṇāṃ lakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na mahāmaitryā na mahākaruṇāya lakṣaṇe śikṣitavyaṃ na duḥkhāryasatyānāṃ lakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na samudayalakṣaṇe śikṣitavyaṃ na nirodhalakṣaṇe śikṣitavyaṃ na mārgalakṣaṇe śikṣitavyaṃ nāryalakṣaṇe śikṣitavyaṃ nānulomapratilomapratītyasamutpādalakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na saṃskṛtadhātulakṣaṇe śikṣitavyaṃ na asaṃskṛtadhātulakṣaṇe śikṣitavyaṃ. yadi bhagavann atrāpi dharmalakṣaṇeṣu na śikṣitavyaṃ, kathaṃ bhagavann aśikṣitvā bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvadharmalaksaṇe saṃskāralakṣaṇe ca śrāvakapratyekabuddhabhūmim atikrāmiṣyaty. anatikramya śrāvakapratyekabuddhabhūmiṃ kathaṃ bodhisattvanyāmam avakramiṣyati, bodhisattvanyāmam anavakramya kathaṃ sarvākārajñatām anuprāpnoti, sarvākārajñatām ananuprāpya kathaṃ dharmacakraṃ pravartayiṣyati, dharmacakram apravartya kathaṃ sattvān saṃsārāt parimocayiṣyati, śrāvakayānena vā pratyekabuddhayānena vā mahayānena vā? bhagavān āha: yadi subhūte kasyacid dharmasya laksaṇaṃ bhavet tad bodhisattvena mahāsattvena tatra lakṣaṇeṣu śikṣitavyaṃ. yasmāt tarhi subhūte sarvadharmāḥ alakṣaṇā arūpiṇo anidarśanā apratighā ekalakṣaṇā yadutālakṣaṇā. tasmād bodhisattvena mahāsattvena naiva lakṣaṇe śikṣitavyaṃ nālakṣaṇe. tat kasya hetor? na hi pūrvam alakṣaṇā abhūvan paścāt salakṣaṇā bhūtāḥ, yasmāt tarhi (AdSPG I 191) subhūte pūrvam apy ete dharmā etarhy apy alakṣaṇās tasmād bodhisattvena mahāsattvena naiva lakṣaṇe śikṣitavyaṃ, na alakṣaṇe. tat kasya hetor? utpādād vā anutpadād vā tathāgatānāṃ sthita evāyam alakṣaṇadhātur. [f. 263a] āha: yadi bhagavann alakṣaṇāḥ sarvadharmāḥ na vilakṣaṇas, tat kathaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitabhāvanā bhaviṣyati? na ca bhagavann abhāvayitvā prajñāpāramitāṃ bodhisattvena mahāsattvena śakta śrāvākabhūmir vā pratyekabuddhabhūmir vā atikramituṃ, anatikramya śrāvakabhūmiṃ pratyekabuddhabhūmiṃ na ca śakyaṃ bodhisattvena mahāsattvena bodhisattvanyāmo 'vakramituṃ, anavakramya bodhisattvanyāmaṃ na śakyaṃ bodhisattvena mahāsattvena anutpattikeṣu dharmeṣu kṣāntim utpādayituṃ, anutpattikeṣu dharmeṣu kṣāntir notpādya na śakyam abhijñā utpādayituṃ, bodhisattvo 'bhijñā anutpade na śakyaṃ buddhakṣetraṃ pariśodhayituṃ sattvāṃś ca paripācayituṃ, buddhakṣetram apariśodhya sattvāṃś ca aparipācya na śakyaṃ sarvākārajñatām anuprāptuṃ, ananuprāpya sarvākārajñatāṃ na śakyaṃ dgarmacakraṃ pravartayituṃ, dharmacakram apravartya na śakyaṃ sattvāṃ srotaāpattiphale pratiṣṭhāpayituṃ
na sakṛdāgāmiphale na anāgāmiphale na arhattve na pratyekabodhau pratiṣṭhāpayituṃ, nāpi śakyaṃ sattvān dānamaye puṇyakriyāvastuni pratiṣṭhāpayituṃ na śīlamaye bhāvanāmaye puṇyakriyāvastuni pratiṣṭhāpayituṃ. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. alakṣaṇā subhūte sarvadharmā na vilakṣaṇāḥ. āha: ta katham alakṣaṇeṣu dharmeṣu prajñāpāramitābhāvanā bhavati? bhagavān (AdSPG I 192) āha: na subhūte prajñāpāramitābhāvanā bodhisattvasya mahāsattvasya vilakṣaṇā naivalakṣaṇā. alakṣaṇabhāvanā subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitābhāvanā. āha: tat katham alakṣaṇā prajñāpāramitābhavanā bhavati? bhagavān āha: sarvadharmavibhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. āha: tat kathaṃ bhagavaṃ sarvadharmavibhāvanā? bhagavān āha: rūpavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. vedanāsaṃjñāsaṃskārāvijñānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. cakṣuśrotraghrāṇajihvākāyamanovibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. rūpaśabdagandharasaspraṣṭavyadharmavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. āyūhavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. niryūhavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. prathamadhyānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. dvitīyadhyānatṛtīyadhyānacaturthadhyānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. maitrīvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. karuṇāmuditā upekṣāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. ākāsānantyāyatanavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. vijñānānantyāyatanākiṃcanyāyatananaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. buddhānusmṛtivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. dharmānusmṛtisaṃghānusmṛtiśīlānusmṛtityāgānusmṛtidevatānusmṛtyudvegānusmṛtyānāpānānusmṛtimaraṇānusmṛtikāyagatānusmṛtivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. anityasaṃjñāduḥkhasaṃjñānātmasaṃjñāśubhasaṃjñāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. pratītyasamutpādavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. ātmasaṃjñāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. sattvasaṃjñajīvasaṃjñājantusaṃjñāmanujasaṃjñā mānavasaṃjñā [f. 263b] (AdSPG I 193) poṣasaṃjñāpudgalasaṃjñākārakasaṃjñākārapakasaṃjñāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. nityasaṃjñāsukhasaṃjñāśubhasaṃjñātmasaṃjñāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. smṛtyupasthānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. samyakprahāṇarddhipādendriyabalabodhyaṅgāryāṣṭāṅgamārgavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. śūnyatāsamādhivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. ānimittasamādhyapraṇihitasamādhivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. aṣṭavimokṣavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. navānupūrvasamāpattivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. savitarkasavicārasamādhivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. avitarkasavicāramātrasamādhivibhāvanābhāvanā prajnāpāramitābhāvanā. avitarkāvicārasamādhivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. duḥkhāryasatyavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. samudayanirodhamārgāryasatyavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. duḥkhajñānasamudayajñānanirodhajñānamārgajñānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. kṣayajñānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. anutpādajñānadharmajñānānvayajñānasaṃvṛtijñānaparicayajñānayathāvajjñānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. dānapāramitāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. śīlapāramitākṣāntipāramitāvīryapāramitādhyānapāramitāprajñāpāramitāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. adhyātmaśūnyatāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. bahirddhāśūnyatā adhyātmabahirddhāśūnyatāśūnyatāśūnyatāmahāśūnyatāparamārthaśūnyatā (AdSPG I 194) saṃskṛtaśūnyatāsaṃskṛtaśūnyatātyantaśunyatānavarāgraśūnyatāanavakāraśūnyatāprakṛtiśūnyatāsarvadharmaśūnyatāsvalakṣaṇaśūnyatābhāvaśūnyatāsvabhāvaśūnyatābhāvasvabhāvaśūnyatāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. daśatathāgatabalavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. caturvaiśāradyacatupratisaṃvidaṣṭādaśāveṇikabuddhadharmāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. mahāmaitrimahākaruṇāvibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. srotaāpattiphalavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. sakṛdāgāmiphalānāgāmiphalārhatvapratyekabodhivibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. sarvākārajñatāvibhāvanabhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. sarvavāsanānusandhiprahāṇavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā. subhūtir āha: kathaṃ punar bhagavaṃ rūpavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā yāvat kathaṃ sarvavāsanānusandhiprahānavibhāvanābhāvanā prajñāpāramitābhāvanā? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran rūpaṃ bhāva iti na bhāvayati yāvad vijñānaṃ bhāva iti na bhāvayati. yāvat sarvākarajñatāṃ bhāva iti na bhāvayati yāvat
sarvavāsanānusandhiprahāṇaṃ [f. 264a] bhāva iti na bhāvayati. tat kasya hetoḥ? nāsti subhūte bhāvasaṃjñinaḥ dānapāramitābhāvanā, nāsti śilapāramitābhāvanā kṣāntipāramitābhāvanā vīryapāramitābhāvanā dhyānapāramitābhāvanā nāsti subhūte bhāvasaṃjñinaḥ prajñāpāramitābhāvana. (AdSPG I 195) nāsti bhāvasaṃjñinaḥ yāvat sarvākārajñatābhāvanā. tat kasya hetos? tathā hi subhūte tasja bhāve saktasya dānena śīlena kṣāntyā vīryeṇa dhyānena prajñāyām eṣa saṃgaḥ. yas tathā saktas tasya nāsti mokṣaḥ. nāsti subhūte bhāvasaṃjñinaḥ smṛtyupasthānabhāvanā, na samyakprahāṇabhāvanā ṛddhipādābhāvanā indriyabhāvanā balabhāvanā, na bodhyaṅgabhāvanā na mārgabhāvanā na śūnyatābhāvanā na animittabhāvanā na apraṇihitabhāvanā, yāvan nāsti sarvākārajñatābhāvanā. tat kasya hetos? tathā hi subhūte sa bhāve saktaḥ. evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: kim iti bhagavan bhāvaḥ? kim ity abhāvaḥ? bhagavān āha: dvayaṃ subhūte bhāvaḥ, advayam abhāvaḥ. āha: kim iti bhagavan dvayaṃ? bhagavān āha: rūpasaṃjñā subhūte dvayaṃ, vedanāsaṃjñāsaṃskārāvijñānasaṃjñā dvayaṃ, cakṣuḥsaṃjñā yāvat manosaṃjñā dvayaṃ, rūpasaṃjñā yāvad dharmasaṃjñā yāvad buddhasaṃjñā bodhisaṃjñā saṃskṛtadhātusaṃjñā asaṃskṛtadhātusaṃjñā yāvat subhūte sarvasaṃjñā yāvac ca asaṃjñā sarvam etad dvayaṃ. yāvad dvayaṃ tāvad bhāvaḥ, yāvad bhāvas tāvat saṃskṣro, yāvat saṃskāras tāvat sattvā na parimucyante jātijarāvyādhimaraṇaśokaparidevaduḥkhadaurmanasyopāyāsebhyaḥ (AdSPG I 196) tad anena api subhūte paryāyeṇaivaṃ veditavyam: nāsti dvayasaṃjñino dānaṃ nāsti śīlaṃ nāsti kṣāntir nāsti vīryaṃ nāsti dhyānaṃ nāsti prajñā, nāsti mārgo nāsti prāptir nāsty abhisamayo, nāsty antaśaḥ ānulomiky api kṣāntiḥ, kutaḥ punar rūpasya parijñā yāvad vijñānasya parijñā, yāvat sarvākārajñatāyāḥ parijñā? yasya nāsti mārgabhāvanā, kutas tasya srotaāpattiphalaṃ kuto yāvad arhatvaṃ kutaḥ pratyekabodhiḥ, kuto yāvat sarvavāsanānusandhiprahāṇaṃ? ((69))
(AdSPG I 197)
parivarta 70.
athāyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavan bhāvasaṃjñinaḥ anulomiky api kṣāntir nāsti, kutaḥ punaḥ prāptiḥ kuto 'bhisamayaḥ? kiṃ punar abhāvasaṃjñinaḥ anulomikī kṣāntiḥ nāsti, śuklavidarśanabhūmir vā gotrabhūmir vā aṣṭamakabhūmir vā darśanabhūmir vā tanubhūmir vā vītarāgabhūmir vā kṛtāvībhūmir vā pratyekabuddhabhūmir vā bodhisattvabhūmir vā buddhabhūmir vā. mārgabhāvanā vā yāṃ mārgabhāvanām āgamya kleśān na prajahāti śrāvakapratisaṃyuktān vā pratyekabuddhapratisaṃyuktāṃ vā, yaiḥ kleśair āvṛto bodhisattvanyāmaṃ na avakrāmet, bodhisattvanyāmam anavakraman sarvākārajñatāṃ na anuprāpnuyāt, sarvākārajñatāṃ na anuprāpnuvan sarvavāsanānusandhikleśān na prajahīta? yadi bhagavan nāsti kasyacid dharmasya utpadyamānasya utpādaḥ na ca anutpādya imān dharmāṃc chakyaṃ sarvākārajñatāṃ anuprāptuṃ? bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. na abhāvasaṃjñina ānulomikī kṣāntir asti yāvan nāsti sarvavāsanānusandhikleśaprahānaṃ. āha: kiṃ punar bhagavaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato bhāvasaṃjñā bhavaty abhāvasaṃjñā vā, rūpasaṃjñā vā yāvat vijñānasaṃjñā vā, yāvat sarvākārajñatāsaṃjñā vā, rāgasaṃjñā vā rāgaprahāṇasaṃjñā vā, dveṣasaṃjñā vā dveṣaprahāṇasaṃjñā [f. 264b] vā, mohasaṃjñā vā mohaprahāṇasaṃjñā (AdSPG I 198) vā, avidyāsaṃjñā vā avidyāprahāṇasaṃjña vā, saṃskārasaṃjñā vā saṃskāraprahāṇasaṃjñā vā, vijñānasaṃjñā vā vijñānaprahānasaṃjñā vā, nāmarūpasaṃjñā vā nāmarūpaprahānasaṃjñā vā, ṣaḍāyatanasaṃjñā vā ṣaḍāyatanaprahāṇasaṃjñā vā, sparśasaṃjñā vā sparśaprahāṇasaṃjñā vā, vedanāsaṃjñā vā vedanāprahāṇasaṃjñā vā, tṛṣṇāsaṃjñā vā tṛṣṇāprahānasaṃjñā vā, upādānasaṃjñā vā upādānaprahāṇasaṃjñā vā, bhavasaṃjñā vā bhavaprahāṇasaṃjñā vā, jātisaṃjñā vā jātiprahāṇasaṃjñā vā, jarāmaraṇasaṃjñā vā jarāmaraṇaprahāṇasaṃjñā vā, śokaparidevasaṃjñā vā śokaparidevaprahāṇasaṃjñā vā, duḥkhasaṃjñā vā duḥkhaprahāṇasaṃjñā vā, samudayasaṃjñā vā samudayaprahāṇasaṃjñā vā, nirodhasaṃjñā vā nirodhaprahāṇasaṃjñā vā, mārgasaṃjñā vā mārgaprahāṇasaṃjñā vā, yāvat sarvākārajñatāsaṃjñā vā sarvavāsanānusandhikleśaprahānaprahāṇasaṃjñā vā? bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte. na subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran kvacid dharme bhāvasaṃjñī vā abhāvasaṃjñī vā bhavati. eṣaiva bodhisattvasya mahāsattvasya ānulomikī kṣāntir yatra nāsti bhāvasaṃjñā na abhāvasaṃjñā. eṣaivāsya mārgabhāvanā yatra nāsti bhāvasaṃjñā na abhāvasaṃjñā. etad eva asya phalaṃ yatra nāsti bhāvasaṃjñā na abhāvasaṃjñā. abhāvaḥ khalu punaḥ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya mārgaḥ, abhāva eva abhisamayas. tad anena api te subhūte paryāyeṇaivaṃ veditavyam: abhāvasvabhāvāḥ sarvadharmāḥ. āha: yadi bhagavann abhāvasvabhāvāḥ sarvadharmāḥ, tat kathaṃ bhagavann abhāvasvabhāvāḥ sarvadharmās tathāgatena abhisaṃbuddhāḥ, yeṣām abhisaṃbodhāya sarvadharmaviṣayavaśavarttitā (AdSPG I 199) anuprāptā? evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat: iha ahaṃ subhūte pūrvaṃ bodhisattvacārikāṃ caraṃ, ṣaṭsu pāramitāsu caran, viviktam eva kāmair viviktaṃ pāpakair akuśalaiḥ dharmaiḥ savitarkaṃ savicāraṃ vivekajaṃ prītisukhaṃ prathamaṃ dhyānaṃ yāvad caturthaṃ dhyānam upasaṃpadya viharāmi. so 'haṃ teṣān dhyānānāṃ dhyānāṅgānāñ ca nimittam anudgṛhṇaṃs, tair dhyānair na manye, dhyānāni na āsvādayāmi, dhyānāni nopalabhe. so 'haṃ tāni dhyānāny ākāraviśuddhāni samāpadye, so 'haṃ tāni dhyānāni vipākīkṛtvā vividhajñānasākṣātkriyāyai cittam abhinirṇāmayāmi, yāvad divyaśrotrajñānasākṣātkriyāyai cittaparyāyajñānasākṣātkriyāyai pūrvanivāsānusmṛtijñānasākṣātkriyāyai divyacakṣurjñānasākṣātkriyāyai cittam abhinirṇāmayāmi. tāsāṃ sākṣātkriyāyāṃ nimittam anudgṛhṇaṃs tābhir abhijñabhir na manye na āsvādayāmi nopalabhe. so 'haṃ tāḥ pañcābhijñāḥ ākāśasamāḥ paśyāmi samāpadye. so 'haṃ subhūte ekalakṣaṇasamāyuktayā prajñayā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya idaṃ duḥkhaṃ, ayaṃ duḥkhasamudayo, ayaṃ duḥkhanirodhaḥ, iyaṃ duḥkhanirodhagaminīpratipad iti yathābhūtam ājñātavān, so 'haṃ daśabhiḥ tathāgatabalaiḥ samanvāgataś caturbhir vaiśāradyaiś catasṛbhiḥ pratisaṃvidbhiḥ mahāmaitryā mahākaruṇayā 'ṣṭādaśabhir āveṇikair buddhadharmaiḥ samanvāgataḥ sattvāṃs triṣu rāśiṣu vyākaromi. (AdSPG I 200) āha: kathaṃ bhagavaṃs [f. 265a] tathāgatena arhatā samyaksaṃbuddhena abhāvasvabhāvāni catvāri dhyānāni utpāditāni, katham abhāsvabhāvā ṣaḍabhijñā utpāditā, kathaṃ sattvāsattvā triṣu rāśiṣu vyākṛtāḥ? bhagavān āha: sacet subhūte kāmānāṃ vā pāpakānāṃ vā akuśalānāṃ dharmāṇāṃ svabhāvo 'bhaviṣyad bhāvo vābhaviṣyat para bhāvo vābhaviṣyan,
na ahaṃ subhūte pūrvaṃ bodhisattvacārikāṃ carann abhāvasvabhāvān kāmān viditvā abhāvasvabhāvān pāpakān akuśalān dharmān viditvā catvāri dhyānāny upasaṃpadya vyāharṣaṃ. yasmāt tarhi subhūte na kāmānāṃ pāpakānāṃ ca akuśalānāṃ dharmāṇāṃ svabhāvo 'sti na bhāvo na parabhāvaḥ anyatra abhāvasvabhāvatvāt eva, tasmād ahaṃ pūrvaṃ bodhisattvacārikāṃ caran viviktaṃ kāmair viviktaṃ pāpakair akuśalair dharmaiḥ savitarkaṃ savicāraṃ vivekajaṃ prītisukhaṃ prathamadhyānam upasaṃpadya vyāharṣaṃ. evaṃ yāvat caturthaṃ dhyānam upasaṃpadya vyāharṣaṃ. sacet subhūte abhijñānāṃ bhāvo vā svabhāvo vā parabhāvo vā abhaviṣyan, na ahaṃ subhūte sarvābhijñā abhāvasvabhāvā viditvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsye. yasmāt tarhi subhūte sarvābhijñānāṃ na bhāvo na svabhāvo na parabhāvo 'sti, anyatra abhāvasvabhāvāt eva, tasmāt tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ sarvābhijñā abhāvasvabhāvā viditvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhaḥ.