Phạn tạng (Sanskrit Canon)adsp55-u.htmNguyên tác: Sanskrit
Kinh Bát-nhã Mười tám ngàn bài tụng, Phẩm 55-70 (Aṣṭādaśasāhasrikā Prajñāpāramitā, Parivarta 55-70)
Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).
Văn bản gốc(Sanskrit)
Trang 4 / 6 (50.000 ký tự/trang)
tthāya (AdSPG I 110) akiṃcanyāyatanaṃ samāpadyate. ākiṃcanyāyatanād vyutthāya nirodhasamāpattiṃ samāpadyate. nirodhasamāpatter vyutthāya naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ samāpadyate. naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanād vyutthāya nirodhasamāpattiṃ samāpadyate. nirodhasamāpatter vyutthāya naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ samāpadyate. naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanād vyutthāya asamahitacitte 'vatiṣṭhate. [f. 243b] asamahitacittān nirodhasamāpattiṃ samāpadyate. nirodhasamāpatter vyutthāya. asamahitacitte 'vatiṣṭhate. asamahitacittān naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ samāpadyate. naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanād vyutthāya asamahitacitte 'vatiṣṭhate. asamahitacittād ākiṃcanyāyatanaṃ samāpadyate. ākiṃcanyāyatanād vyutthāya. asamahitacitte 'vatiṣṭhate. asamahitacittād vijñānānantyāyatanaṃ samāpadyate. vijñānānantyāyatanād vyutthāya asamahitacitte 'vatiṣṭhate. asamahitacittād ākāśānantyāyatanaṃ samāpadyate. ākāśānantyāyatanād vyutthāya asamahita [f. 243A] citte 'vatiṣṭhate. asamahitacittāc caturthaṃ dhyānaṃ samāpadyate. caturthadhyānād vyutthāya asamahitacitte 'vatiṣṭhate. asamahitacittāt tṛtīyaṃ dhyānaṃ samāpadyate. tṛtīyadhyānād vyutthāya asamahitacitte 'vatiṣṭhate. asamahitacittād dvitīyaṃ dhyānaṃ samāpadyate. dvitīyād dhyānād vyutthāya asamahitacitte 'vatiṣṭhate. asamahitacittāt prathamaṃ dhyānaṃ samāpadyate. prathamadhyānād vyutthāya asamahitacitte 'vatiṣṭhate. sa iha avaskandakasamādhau sthitvā sarvadharmasamatām anuprāpnoti. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ sthito dhyānapāramitāṃ parigṛhṇāti. ((6)) (AdSPG I 111) parivarta 63. atha khalv āyuṣman subhūtir bhagavantam etad avocat: kiyac ciraṃ saṃprasthito vatāyaṃ bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ? bhagavān āha: asaṃkhyeyakalpakoṭīniyutasaṃprasthito 'yaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ. āha: kiyanto buddhān bhagavantaḥ paryupāsito 'yaṃ bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvo yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ? bhagavān āha: gaṅgānadīvālukopamān buddhān bhagavantaḥ paryupāsito sa bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ. āha: kin tena bhagavan bodhisattvena mahāsattvena kuśalamūlam avaropitama yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ? bhagavān āha: prathamacittotpādam upādāya subhūte na sā kācid dānapāramitā yā tena bodhisattvena mahāsattvena na paripūritā yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ. na sā kācic chīlapāramitā kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā prajñāpāramitā yā tena bodhisattvena mahāsattvena na paripūritā yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ. āha: āścaryam etad bhagavan bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ye 'nenopāyakauśalena samanvāgatāḥ. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. āścaryam etad bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ ye 'nenopāyakauśalena samanvāgatāḥ tadyathāpi nāma subhūte sūryacandramaṇḍalaṃ caturo (AdSPG I 112) dvīpān avabhāsayati, caluraś ca dvīpān anugacchaty anuparivartate, evam eva subhūte prajñāpāramitā pañcasu pāramitāsu karma karoti, pañcapāramitā anugacchaty anuparivartate. prajñāpāramitā avirahitatvāt pañcapāramitāḥ pāramitānāmadheyaṃ labhante, prajñāpāramitāvirahitatvān na pāramitānāmadheyaṃ labhante. tadyathāpi nāma subhūte yathā rājā cakravartī virahitaḥ saptabhī ratnair na rājā cakravartīti nāmadheyaṃ labhate, evam eva subhūte pañcapāramitā prajñāpāramitāvirahitatvān na pāramitānāmadheyaṃ labhante. tadyathāpi nāma subhūte apuruṣā strī sudharṣaṇā bhavati dhūrtakaiḥ, evam eva subhūte prajñāpāramitāvirahitatvāt pañcapāramitāḥ sudharṣaṇā bhavanti māreṇa vā mārakāyikābhir vā devatābhiḥ. tadyathāpi nāma subhūte saṃgrāmāvacaraḥ puruṣaḥ sarvasannāhasannaddhaḥ saṃgrāme vartamāne durādharṣo bhavati pratirājānair vā pratyarthikair vā pratyamitrair vā, evam eva subhūte pañcapāramitāḥ prajñāpāramitā avirahitatvād durādharṣā bhavanti māreṇa vā mārakāyikābhir vā devatābhir, ādhimānikair vā pudgalair vā, yāvan bodhisattvacaṇḍālair vā. tadyathāpi nāma subhūte koṭṭarājāno rājñā cakravartinā anuvidheyā bhavanti, sāyamprātarupasthānāya gacchanti, evam eva subhūte pañcapāramitāḥ prajñāpāramitāparigṛhītā yena sarvākārajñatā tena anugacchanti. tadyathāpi nāma subhūte yāḥ kācit kunadyaḥ sarvās tā yena gaṅgānadī tena anugacchanti, (AdSPG I 113) tā gaṅgānadyā sārdhaṃ mahāsamudram upayānti, evam eva subhūte pañcapāramitāḥ prajñāpāramitāparigṛhītāḥ yena sarvākārajñatā tena anugacchanti. tadyathāpi nāma subhūte puruṣasya dakṣiṇahastaḥ sarvakṛtyāṇi karoty, evam eva subhūte prajñāpāramitā draṣṭavyā. yathā vāmahastaḥ evaṃ pañcapāramitā draṣṭavyā. tadyathāpi nāma subhūte yat kunadīṣu yac ca mahānadīṣu udakaṃ sarvaṃ tan mahāsamudram anupraviṣṭam ekarasaṃ bhavaty, evam eva subhūte pañcapāramitāḥ prajñāpāramitāparigṛhītāḥ sarvākārajñatām anupraviṣṭā pāramitānāmadheyaṃ labhante. tadyathāpi nāma subhūte rājñāś cakravartinaś caturaṅgasya balakāyasya cakraratnam agrato gacchati, tiṣṭhati ca. yatra rājā cakravarty annahetos tiṣṭhati, tatra rājñaś cakravartino balakāyān saṃtarpayati, na ca tac cakraratnaṃ sthānataś calati, evam eva subhūte āsāṃ pañcānāṃ pāramitānāṃ prajñāpāramitā pariṇāyikā, yena sarvākārajñatā tena anugacchanti, tatra sthāsyanti, tatra sthitvā tataḥ sthānato nātikrāmanti, tadyathāpi nāma subhūte rājñaś cakravartinaś tac cakraratnaṃ tac ca pariṇāyakaratnaṃ tac ca gṛhapatiratnaṃ tac ca strīratnaṃ tac ca maṇiratnaṃ tac ca hastiratnaṃ tac ca aśvaratnaṃ caturaṅgasya balakāyasya agrato gacchaty, evam eva subhūte āsāṃ pañcānāṃ pāramitānāṃ prajñāpāramitā agrato gacchaty, agrato gatvā yena sarvākārajñatā tena tiṣṭhati, na ca prajñāpāramitāyā evaṃ bhavati: dānapāramitā mama [f. 243b] anugacchet. evaṃ śīlapāramitā kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā anugacchet. na dānapāramitāyā evaṃ bhavaty: ahaṃ prajñāpāramitām anugaccheyaṃ. evaṃ na śīlapāramitāyā na kṣāntipāramitāyā na vīryaparamitāyā na dhyānapāramitāyā (AdSPG I 114) evaṃ bhavaty: ahaṃ prajñāpāramitām anugaccheyaṃ. tat kasya hetoḥ? svabhāvo hy āsām eṣaḥ akiṃcitsamarthaḥ svabhāvaśūnyā tucchā marīcisamā. athāyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: yadi bhagavaṃ sarvadharmā svabhāvaśūnyās, tat kathaṃ bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvo dānapāramitāyāṃ carañc chīlapāramitāyaṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapāramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ carann anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhyate? bhagavān āha: iha subhūte bodisattvasya mahāsattvasya ṣaṭpāramitāsu carataḥ evaṃ bhavati: viparyastacitto vatāyaṃ lokasanniveśaḥ. sa na śakyam anupāyakauśalena saṃsārāt parimocayituṃ. ahaṃ teṣāṃ sattvānām arthāya dānapāramitāyāṃ cariṣyāmi. śīlapāramitāyāṃ cariṣyāmi kṣāntipāramitāyāṃ cariṣyāmi. vīryapāramitāyāṃ carisyāmi. dhyānapāramitāyāṃ cariṣyāmi. prajñāpāramitāyāṃ cariṣyāmi. sa teṣāṃ sattvānām arthāya ādhyatmikabahyāni vastūni parityajati, tasyaivaṃ parityajata evaṃ bhavati: na me kiṃcit parityaktaṃ. tat kasya hetos? tathā hy etad vastu svabhāvaśūnyaṃ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattva upaparīkṣamāṇo dānapāramitāṃ paripūrayati. teṣām eva sattvānām arthāya dauḥśīlasya avakāśaṃ na dadāti. tat kasya hetoḥ? tathā hy asyaivaṃ bhavati: naitad me pratirūpaṃ syād yad aham anuttarasyāṃ samyaksaṃbodhaye saṃprasthitaḥ prāṇātipātaṃ kuryāṃ yāvan mithyādṛṣṭiko bhaveyaṃ viṣayān vā prārthayeyaṃ. devatvaṃ vā brahmatvaṃ vā śrāvakabhūmiṃ vā pratyekabuddhabhūmiṃ vā prārthayeyaṃ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo (AdSPG I 115) mahāsattvaḥ upaparīkṣamāṇaḥ śīlapāramitāyāṃ carati. teṣām eva sattvānām arthāya satatam ākruśyamānaḥ paribhāṣyamāṇaḥ kaṭukaiḥ karkaśair vacanair na kṣobhacittam utpādayati. nāpi loṣṭadaṇḍaśastrapāṣāṇaprahārais tāḍyamāno nāpi śārirā vayaveṣu bhidyamāneṣu nāpy aṅgapratyaṅgāvayaveṣu cchidyamāneṣu duṣṭacittam utpādayati. tat kasya hetoḥ? tathā hi sa sarvaśaṃ tāṃ pratiśrutkropamān upaparīkṣate. rūpaṃ phenapiṇḍopamaṃ yāvat vijñānaṃ māyopamam upaparīkṣate. [f. 244a] evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattva upaparīkṣamāṇaḥ kṣāntipāramitāyāṃ carati, teṣām eva sattvānām arthāya na kausīdyacittam utpādayati. sarvakuśalaparyeṣṭyāṃ yāvan na anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddho bhavati. tat kasya hetoḥ? tathā hi tasyaivaṃ bhavati, na kusīdena śakyaṃ sattvānām arthaḥ kartum anuttarāṃ vā samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhuṃ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattva upaparīkṣamāṇaḥ vīryapāramitāyāṃ carati. teṣām eva sattvānām arthāya na vikṣiptacitto bhavati yāvan na anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddho bhavati. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ upaparīkṣamāṇo dhyānapāramitāyāṃ carati. teṣām eva sattvānām arthāya na jātu prajñāvirahito bhavati. tat kasya hetoḥ? nāpy anyathā śakyaṃ sattvān paripācayitum anyatra prajñāpāramitāpraveśāt, tasmāt mayaikam api dauṣprajñasahagataṃ (AdSPG I 116) cittaṃ notpādayitavyam iti. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ sattvānām evārthāya prajñāpāramitāyāṃ carati. āha: yadi bhagavan pāramitānāṃ nāsti nānātvaṃ, kutaḥ iyaṃ prajñāpāramitā pañcānāṃ pāramitānām agryā ākhyāyate jyeṣṭhā śreṣṭhā varā pravarā praṇītā anuttarā niruttarā asamasamā ākhyāyate. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat, na subhūte pāramitānāṃ kiṃcin nānātvāṃ. yadi punaḥ prajñāpāramitā na bhaven nemāḥ paṃcapāramitāḥ pāramitānāmadheyaṃ labheran, prajñāpāramitāṃ punar āgamya imāḥ paṃcapāramitāḥ pāramitānāmadheyaṃ labhante. tadyathāpi nāma subhūte nānāprakārā ātmabhāvāḥ sumeruṃ parvatarājam upasaṃkrāntā ekavarṇā bhavanti, evam eva subhūte prajñāpāramitām āgamyemāḥ paṃcapāramitāḥ pāramitānāmadheyaṃ labhante tāḥ sarvākārajñatām anupraviṣṭā ekavarṇā bhavanti. yaduta prajñāpāramitāvarṇā, na viśeṣaḥ kaścit prajñāyate iyan dānapāramitā iyaṃ śīlapāramitā iyaṃ kṣāntipāramitā iyaṃ vīryapāramitā iyaṃ dhyānapāramitā iyaṃ prajñāpāramitā. tat kasya hetos? tathā hy āsāṃ svabhāvo nāsti, anena kāraṇena viśeso na prajñāyate. āha: yadi bhagavaṃ nārthaprāptau kasyacid dharmasya viśeṣo vā nānākaraṇaṃ vā prajñāyate, kuta iyaṃ prajñāpāramitā āsāṃ paṃcānāṃ pāramitānām agryākhyāyate. jyeṣṭhākhyāyate śreṣṭhākhyāyate varā pravarā praṇītā ākhyāyate. anuttarā niruttarā asamasamā ākhyāyate. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. nārthaprāptau kasyacid dharmasya viśeṣo vā nānākaraṇaṃ vā prajñāyate, api tu khalu lokavyavahārasaṃketam upādāya dānapāramitā prajñāyate śīlapāramitā (AdSPG I 117) kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā prajñāpāramitā prajñāyate. sattvānāṃ saṃsārata parimocanatayā. sarve te ca sattvā na jāyaṃte na mṛyaṃte na cyavyaṃte nopapadyante. sattvāsattayā sarvadharmāsattā veditavyā. anena subhūte paryāyeṇa āsāṃ paṃcānāṃ pāramitānāṃ prajñāpāramitā agryākhyāte jyeṣṭhākhyāyate śreṣṭhākhyāyate. [f. 244b] varākhyāyate pravarākhyāyate praṇītākhyāyate. anuttarākhyāyate niruttarākhyāyate asamasamākhyāyate. tadyathāpi nāma subhūte yā kāścana striyas tāṣāṃ striratnānām agramā ākhyāyate yāvad asamasamākhyāyate. evam eva subhūte āsāṃ paṃcānāṃ pāramitānāṃ prajñāpāramitā agryākhyāyate yāvad asamasamā ākhyāyate. āha: ka eṣa bhagavann abhiprāyo yat prajñāpāramitā agryā ākhyāyate yāvad asamasamākhyāyate? bhagavān āha: tathā hi iyaṃ prajñāpāramitā sarvakuśaladharmān parigṛhya yena sarvākārajñatā tena sthāsyaty asthānayogena. āha: kiṃ punar bhagavaṃ prajñāpāramitā kaṃcid dharmaṃ gṛhṇāti vā muṃcati vā? bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte na prajñāpāramitā kaṃcid dharmaṃ gṛhṇāti vā muṃcati vā. tat kasya hetos? tathā hi subhūte. te sarvadharmā agṛhītā amuktāḥ. āha: katamān bhagavaṃ prajñāpāramitā sarvadharmāṃ na gṛhṇāti na muṃcati? bhagavān āha: rūpaṃ subhūte prajñāpāramitā na gṛhṇāti na muñcati. vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ subhūte prajñāpāramitā na gṛhṇāti na muñcati, yāvad bodhiṃ subhūte prajñāpāramitā na gṛhṇāti na muñcati. āha: kathaṃ bhagavaṃ rūpam aparigṛhītaṃ bhavati, kathaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāvijñānam (AdSPG I 118) aparigṛhītam bhavati. kathaṃ yāvat sarvākārajñatā aparigṛhītā bhavati? bhagavān āha: rūpasya subhūte amanasikārato rūpam aparigṛhītaṃ bhavati, vedanāyā saṃjñāyā saṃskārāṇāṃ vijñānasya amanasikārato vijñānam aparigṛhītaṃ bhavati, yāvat sarvākārajñatāyā amanasikārato bodhir aparigṛhītā bhavati. evaṃ khalu subhūte rūpam aparigṛhītaṃ bhavati. yāvad bodhir aparigṛhītā bhavati. āha: yadi bhagavaṃ rūpaṃ na manasikartavyaṃ vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānaṃ na manasikartavyaṃ yāvat sarvākārajñatā na manasikartavyā, tat kathaṃ bhagavann amanasikurvato rūpaṃ yāvad amanasikurvataḥ sarvākārajñatāṃ kuśalamūlāni vivardhante, kuśalamūlair avivardhamānai kathaṃ ṣaṭpāramitā paripūrayiṣyante, ṣaḍbhiḥ pāramitābhir aparipūryamāṇābhiḥ kathaṃ sarvākārajñatā anuprāpsyate? bhagavān āha: yadā subhūte rūpaṃ na manasikariṣyati vedanāsaṃjñāsaṃskārāvijñānaṃ na manasikariṣyati, yāvad bodhiṃ na manasikariṣyati tadā bodhisattvasya mahāsattvasya kuśalamūlaṃ vivardhiṣyante, kuśalamūlair vivardhamānai ṣaṭpāramitāḥ paripūrayiṣyati ṣaṭpāramitā paripūrya sarvākārajñām anuprāpsyati. tat kasya heto? amanasikṛtya rūpam amanasikṛtya vedanāṃ saṃjñāsaṃskārāvijñānam amanasikṛtya bodhim anuttarām samyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyate. āha: kim atra bhagavaṃ kāraṇāṃ yad amanasikṛtya rūpaṃ, amanasikṛtya vedanāṃ saṃjñā saṃskāravijñānaṃ amanasikṛtya bodhiṃ sarvākārajñatām anuprāpsyati? bhagavān āha: amanasikāreṇa na śleṣyate, kāmadhātau na ślesyate rūpadhātau na śleṣyate arūpyadhātau amanasikāreṇa na kvacic cchliṣyate. evaṃ khalu subhūte bodisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā na (AdSPG I 119) kvacid dharmeṣu śleṣṭavyaṃ. āha: evañ caran bhagavaṃ bodhisattvo [f. 245a] mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ kva sthāsyati? bhagavān āha: evaṃ caran subhūte bodhisattvo mahāsattvo rūpe na sthāsyati vedanāyāṃ saṃjñāyāṃ saṃskāreṣu vijñāne na sthāsyati. yāvat sarvākārajñatāyāṃ na sthāsyati. āha: kena kāraṇena bhagavaṃs tatra api sarvākārajñātāyān na sthāsyati? bhagavān āha: anabhiniveśena na kvacit sthāsyati. tat kasya hetos? tathā hi sarvadharmān na samanupaśyati yatra abhiniviśed avatiṣṭhed vā. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattva prajnāpāramitāyāṃ caraty anabhiniveśena asthānayogena. sacet punar bodhisattvasya mahāsattvasyaivaṃ bhavati, ya evaṃ carati evaṃ bhāvayati sa prajñāpārmitāyāṃ carati, sa prajñāpāramitāṃ bhāvayati. ahaṃ prajñāpāramitāyāṃ carāmy ahaṃ prajñāpāramitāṃ bhāvayāmi. saced evaṃ saṃjānāti dūrikaroti prajñāpāramitāṃ. sa prajñāpāramitāyāḥ dūribhavati dhyānapāramitāyāḥ dūrībhavati, vīryapāramitāyā kṣāntipāramitāyā śīlapāramitāyā dānapāramitāyā dūrībhavati. yāvat sarvākārajñatāyā dūrībhavati. tat kasya hetoḥ? na hi prajñāpāramitā kaṃcid dharmam abhiniviśate. na hi prajñāpāramitāyā kaścid abhiniveśa. tat kasya hetos? tathā hy asyāḥ svabhāvo nāsti yatra abhiniviśeta. sacet punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattva prajñāpāramitām api saṃjānāti cyavate bodhisattvo mahāsattva prajñāpāramitāyāḥ. yaḥ prajñāpāramitāyāś cyavate sa sarvadharmebhyaś cyavate. sacet punar asyaivaṃ bhavati prajñāpāramitā paṃcapāramitān (AdSPG I 120) parigṛhṇāti yavat sarvākārajñatāṃ parigṛhṇāti, cyuto bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyā. na khalu punaḥ prajñāpāramitāvihīnena śakyam anuttarāṃ samyaksaṃbodhir abhisaṃboddhuṃ. sacet punar asyaivaṃ bhavati: iha prajñāpāramitāyāṃ sthita vyākariṣyate 'nuttarasyāṃ samyaksaṃbodhau cyuto bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāḥ. na hi prajñāpāramitāyāś cyuto vyākriyate 'nuttarasyāṃ samyaksaṃbodhau. sacet punar asyaivaṃ bhavati: ya iha prajñāpāramitāyāṃ sthitvā bodhisattvo mahāsattvo dānapāramitām abhinirharati yāvat mahākaruṇām abhinirharati. cyuto bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyā. tat kasya heto? na hi prajñāpāramitāyāś cyutasya śakyaṃ dānapāramitām abhinirhartuṃ yāvan na śakyaṃ mahākaruṇām abhinirhartuṃ. sacet punar asyaivaṃ bhavati: parigṛhītās tathāgatena sarvadharmā svayam abhisaṃbudhya ākhyātā. deśitā prakāśitā cyuto bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāḥ. tat kasya hetoḥ? na hi tathāgatena kaścid dharmo 'bhisaṃbuddhaḥ. tat kasya heto? tathā hi subhūte tathāgata na kaṃcid dharmaṃ prajñapayati. kutaḥ puna kiṃcid dharmam abhisaṃbhotsyate nedaṃ sthānaṃ vidyate. atha khalv āyuṣmāṃs subhūtir bhagavantam etad avocat: kathaṃ bhagavaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ ime doṣāḥ na bhavanti? bhagavān āha: yadā subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann evaṃ saṃjānāty asaṃtaḥ sarvadharmā aparigṛhītā aśakyam abhisaṃboddhuṃ. saced (AdSPG I 121) evaṃ carati carati prajñāpāramitāyāṃ. sacet punar evam aparigṛhītaṃ dharmam abhiniviśate, virahito bodhisattvo [f. 245b] mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāḥ. tat kasya hetoḥ? na hi prajñāpāramitā abhiniveśato vaktavyā. āha: kiṃ punar bhagavaṃ prajñāpāramitā prajñāpāramitāyā avirahitā yāvad dānapāramitā dānapāramitayā avirahitā yāvat sarvākārajñatā sarvākārajñatayā avirahitā? sacet prajñāpāramitā prajñāpāramitayā avirahitā. yāvad dānapāramitā dānapāramitayā avirahitā yāvat sarvākārajñatā sarvākārajñatayā avirahitā. kathaṃ prajñāpāramitā abhinirhṛyate. kathaṃ yāvat sarvākārajñatā abhinirhṛyate? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran rūpam iti na abhiniviśate idaṃ rūpam asya rūpam iti. evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānam iti na abhiniviśate, idaṃ vijñānam asya vijñānam iti, yāvat sarvākārajñateti na abhiniviśate idaṃ sarvākārajñatā asya sarvākārajñateti. rūpaṃ nityato vā anityato vā na abhiniviśate. vedanāsaṃjñāsaṃskārāvijñānaṃ nityato vā anityato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajñatāṃ nityato vā anityato vā nābhiniviśate. rūpaṃ sukhato vā duḥkhato vā nābhiniviśate. vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ sukhato vā duḥkhato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajñatāṃ sukhato vā duḥkhato vā nābhiniviśate. rūpam ātmato vā anātmato vā nābhiniviśate, vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānam ātmato vā anātmato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajñatām ātmato vā anātmato vā nābhiniviśate. rūpaṃ śāntato vā aśāntato vā nābhiniviśate. vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ śāntato vā aśāntato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajnatāṃ śāntato vā aśāntato vā nābhiniviśate. rūpaṃ śūnyato vā aśūnyato vā nābhiniviśate. vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ śūnyato vā aśūnyato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajñatāṃ (AdSPG I 122) śūnyato vā aśūnyato vā nābhiniviśate. rūpaṃ nimittato vā animittato vā nābhiniviśate. vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ nimittato vā animittato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajñatāṃ nimittato vā animittato vā nābhiniviśate. rūpaṃ praṇihitato vā apraṇihitato vā nābhiniviśate. vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ praṇihitato vā apraṇihitato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajñatāṃ praṇihitato vā apraṇihitato vā nābhiniviśate. rūpaṃ viviktato vā aviviktato vā nābhiniviśate, vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ viviktato vā aviviktato vā nābhiniviśate. yāvat sarvākārajñatāṃ viviktato vā aviviktato vā nābhiniviśate. tat kasya hetoḥ? na hy asvabhāvo dharmo nitya iti vā anitya iti vā sukham iti vā duḥkham iti va ātma iti vā anātma iti vā śānta iti vā aśānta iti vā śūnya iti vā aśūnya iti vā nimittam iti vā animittam iti vā praṇihitam iti vā apraṇihitam iti vā vivikta iti vā avivikta iti vā śakyam abhinirhartuṃ. svabhāvaṃ svabhāvena śūnyam iti na śakyam abhinirhartuṃ. sa khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran dhyānapāramitāyaṃ vīryapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ śīlapāramitāyāṃ dānapāramitāyāṃ caran sarvākārajñatāyāṃ [f. 246a] sthāsyati. tadyathāpi nāma subhūte rājñaś cakravartinaś caturaṃgo balakāyo. yena yena rājā cakravartī gacchati. tena tena caturaṃgo balakāyo gacchati. evam eva subhūte yena yenaiva prajñāpāramitā gacchati. tena tenemā pañcapāramitā anuvartante. yena sarvākārajñatā tena sthāsyanti. tadyathāpi nāma subhūte sārathiś caturyugamaś (AdSPG I 123) ca ratham abhiruhya samena mārgeṇa gacchati. evam eva āsāṃ pañcānāṃ pāramitānāṃ prajñāpāramitā sārathī. samena mārgeṇa yena sarvākārajñatā tena gacchati. āha: katamo bhagavan bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mārgaḥ katamaḥ amārgaḥ? bhagavān āha: śravakamārgo bodhisattvānāṃ mahāsattvānām amārgaḥ, pratyekabuddhamārgo bodhisattvānāṃ mahāsattvānām amārgaḥ, sarvākārajñatāmārgaḥ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mārgaḥ. ayaṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mārgaḥ ayam amārgaḥ. āha: mahākṛtyena bhagavan prajñāpāramitā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ pratyupasthitā yaivaṃ praṇayaty ayaṃ mārgo 'yam amārgaḥ. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. mahākṛtyena prajñāpāramitā pratyupasthitā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ yā mārgaṃ vā amārgaṃ vā pradarśayati. aprameyakṛtyena prajñāpāramitā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ pratyupasthitā. asaṃkhyeyakṛtyena prajñāpāramitā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ pratyupasthitā. prajñāparamitā subhūte tac ca kṛtyam varṇayati. na ca rūpaṃ parigṛhṇāti. na vedanāṃ na saṃjñāṃ na saṃskārān na vijñānaṃ parigṛhṇāti na śrāvakatvasya na pratyekabuddhatvasya parigrahāya pratyupasthitā. sā khalu punar iyaṃ prajñāpāramitā bodhisattvasya mahāsattvasya pariṇāyikā anuttarasyāḥ samyaksaṃbodheḥ śrāvakabhūmeś (AdSPG I 124) ca pratyekabuddhabhūmeś ca apariṇāyikā, sarvākārajñatāyāś ca upanāyikā evam iyaṃ prajñāpāramitā na kasyacid dharmasya utpādayitrī na nirodhayitrī dharmasthititāṃ pramāṇīkṛtya. āha: yadi bhagavann iyaṃ prajñāpāramitā na kasyacid dharmasya utpādayitrī na nirodhayitrī, tat kathaṃ bhagavaṃ bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā dānaṃ dātavyaṃ kathaṃ śīlaṃ rakṣitavyaṃ kathaṃ kṣāntir bhāvayitavyāḥ kathaṃ vīryam ārabdhavyaṃ kathaṃ dhyānāni samāpattavyāni. kathaṃ prajñā bhāvayitavyā? bhagavān āha: sarvākārajñatām āraṃbaṇīkṛtya dānan dātavyāṃ sarvākārajñatām āraṃbaṇīkṛtya sīlaṃ rakṣitavyaṃ sarvākārajñatām āraṃbanīkṛtya kṣāntir bhāvayitavyā sarvākārajñatām āraṃbaṇīkṛtya vīryam ārabdhavyaṃ sarvākārajñatām āraṃbaṇīkṛtya dhyānāni samāpattavyāni. sarvākārajñatām āraṃbaṇīkṛtya prajñā bhāvayitavyā. tena tāni kuśalamūlaṃ sarvasattvaiḥ sārdhaṃ sādhāraṇāni kṛtvā anuttarasyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayitavyāni. evaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya tāni kuśalamūlāny anuttarasyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayataḥ ṣaṭpāramitā bhāvanāparipūriṃ gacchaṃti yāvad bodhisattvasya mahāsattvasya sarvākārajñatā [f. 246b] bhāvanāparipūriṃ gacchati. yaś ca kaścid bodhisattvo mahāsattvaḥ ṣaḍbhiḥ pāramitābhir avirahitaḥ sa sarvākārajñatāya avirahitaḥ. tasmād bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmena ṣaṭsu pāramitāsu śikṣitavyaṃ. ṣaṭsu pāramitāsu caran bodhisattvo mahāsattvo sarvakuśalamūlāni paripūrya sarvākārajñatām anuprāpsyati. tasmāt tarhi subhūte bodhisattvena mahāsattvenā ṣaṭsu pāramitāsu yogaḥ karaṇīyaḥ. āha: kathaṃ bhagavan bodhisattvena mahāsattvena ṣaṭsu pāramitāsu (AdSPG I 125) yogaḥ karaṇīyaḥ? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvena mahāsattvena evaṃ pratyavekṣitavyaṃ. rūpaṃ na saṃyuktaṃ na visaṃyuktaṃ. vedanāsaṃjñāsaṃskāra vijñānaṃ sa saṃyuktaṃ na visaṃyuktaṃ yāvat sarvākārajñatā na saṃyuktā na visaṃyuktā. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena ṣaṭsu pāramitāsu yogaḥ karaṇīyaḥ. punar aparaṃ subhūte bodhisattvena mahāsattvena na rūpe sthāsyāmi iti yoga karaṇīyaḥ, na vedanāyāṃ na saṃjñāyāṃ na saṃskāreṣu na vijñāne sthāsyāmi iti yogaḥ karaṇīyaḥ, yāvan na sarvākārajñatā yāṃ sthāsyāmi iti yoga karaṇīyaḥ. tat kasya hetoḥ? na hi rūpaṃ kvacit sthitaṃ, na vedanā na saṃjñā na saṃskārā na vijñānaṃ kvacit sthitaṃ. yāvan na sarvākārajñatā kvacit sthitā, evam asthānayogena bodhisattvena mahāsattvena anuttarā samyakambodhir abhisaṃboddhavyā. tadyathāpi nāma subhūte puruṣa āmraphalāni vā panasaphalāni vā khāditukāmo bhavet. tena āmraphalaṃ vā panasaphalaṃ vā avaropitavyaṃ. avaropya kālena kālam udakaṃ dātavyaṃ kelayitavyaṃ, tasya anupūrveṇa vardhamāne staṃbhe sāmagrīm āsādya āmraphalair vā panasaphalair vā sāmagrī bhaviṣyati. sa tāny āmraphalāni vā panasaphalāni vā khādiṣyati. evam eva subhūte bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmena ṣaṭsu pāramitāsu śikṣitvā sattvān dānena anugrahītavyā śīlena kṣāntyā vīryeṇa dhyānena prajñayā anugrahītavyāḥ sattvāṃ saṃsārāt parimocayitavyāḥ. tasmāt tarhi subhūte bodhisattvena mahāsattvena aparapraṇeyatāṃ gantukāmena buddhakṣetraṃ pariśodhayitukāmena bodhimaṇḍaniṣīditukāmena dharmacakraṃ pravartayitukāmena (AdSPG I 126) ṣaṭsu pāramitāsu śikṣitavyaṃ. āha: prajñāpāramitayā bhagavan prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyam iti vadasi? bhagavān āha: prajñāpāramitayā subhūte prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyam iti vadāmi. sarvadharmavaśitābhāvanām anuprāptukāmena prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyam iti vadāmi. tat kasya hetoḥ? eṣā hi prajñāpāramitā. yayā sarvadharmavaśitābhūmir anuprāpyate. eṣā hi prajñāpāramitā sarvadharmāṇāṃ mukhaṃ. tadyathāpati nāma mahāsamudraḥ sarvanadīnāṃ mukham, evam eva prajñāpāramitā sarvadharmāṇāṃ mukhaṃ. śrāvākayānikair vā pratyekabuddhayānikair vā bodhisattvayānikair vā pudgalair ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ. tasmāt tarhi subhūte bodhisattvena mahāsattvena dānapāramitāyaṃ śikṣitavyaṃ. śilapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ [f. 247a] dhyānapāramitayāṃ prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ yāvat sarvākārajñatāyāṃ śikṣitavyaṃ. tadyathāpi nāma subhūte iṣvastrācāryo yathānurūpaṃ dhanur gṛhītvā durādharṣo bhavati pratyarthikair vā pratyamitrair vā. evam eva subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran durādharṣo bhavati māreṇa vā mārakāyikābhir vā devatābhiḥ. tasmāt tarhi subhūte bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmena prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ. taṃ ca prajñāpāramitāyāṃ carantam atītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavantaḥ samanvāharanti. āha: kathaṃ bhagavan buddhā bhagavan (AdSPG I 127) tas taṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ dānapāramitāyāṃ carantaṃ samanvāharanti? kathaṃ śīlapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapāramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ carantaṃ samanvāharanti? katham adhyātmaśūnyatāyāṃ yāvad abhāvasabhāvaśūnyatāyāṃ carantaṃ samanvāharanti? yāvat kathaṃ sarvākārajñatāyāṃ carantaṃ samanvāharanti? bhagavān āha: iha subhūte atītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavanto bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ dānapāramitāyāṃ carantaṃ samanvāharanti. śīlapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ carantaṃ samanvāharanti. tathā punaḥ samanvāharanti yathā naiva dānaṃ na śīlaṃ na kṣāntiṃ na vīryaṃ na dhyānaṃ na prajñām upalabhate. evam anupalabhamānaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ samanvāharanti. evaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ sarvākārajñatāyāṃ carantaṃ samanvāharanti. tathā ca punaḥ samanvāharanti, yathā naiva sarvākārajñatām upalabhate. evam anupalabhamānaṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ samanvāharanti. punar aparaṃ subhūte buddhā bhagavanto bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ na rūpataḥ samanvāharanti. na vedanāto na saṃjñāto na saṃskārato na vijñanataḥ samanvāharanti. yāvan na sarvākārajñatātaḥ samanvāharanti. āha: bahuṣu bhagavaṃs sthāneṣu bodhisattyena mahāsattvena śikṣitavyaṃ, na kvacic chikṣitavyaṃ? bhagavān āha: evam etat subhūte evam etad. bahuṣu sthāneṣu bodhisattvena manāsattvena śikṣitavyaṃ. na kvacic chikṣitavyaṃ. tat kasya hetoḥ? tathā hi te dharmā nopalabhyante, yatra bodhisattvena mahāsattvena śikṣitavyaṃ. āha: yat punar bhagavaṃs tathāgateneme dharmā saṃkṣipteṇa ca vistareṇa ca bhāṣitās, (AdSPG I 128) tatra bodhisattvena mahāsattvena anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmenemāḥ ṣaṭpāramitāḥ saṃkṣiptena ca vistareṇa ca paryavāptavyā paryavāpya vācā suparicitāḥ kṛtvā manasā anuprekṣitavyās, tathā ca anuprekṣitavyā yathā cittacaitasikadharmā na pravarteran. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. āsu saṃkṣiptavistareṇa ṣaṭsu pāramitāsu śikṣamāṇo bodhisattvo [f. 247b] mahāsattvaḥ sarvadharmāṇāṃś ca saṃkṣiptavistaraṃ jñāsyati. āha: kathaṃ bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvāḥ sarvadharmāṇāṃ saṃkṣiptavistaraṃ jñāsyati? bhagavān āha: rūpasya vā vedanāyā vā saṃjñāyā vā saṃskarāṇāṃ vā vijñānasya vā tathatāṃ jānānaḥ. yāvat sarvākārajñatāyās tathatāṃ jānānaḥ. sarvadharmāṇāṃ saṃkṣiptavistaraṃ jñāsyati. āha: kathaṃ punar bhagavaṃ rūpasya tathatā? bhagavān āha: yasyā tathatāyā notpādaḥ prajñāyate na vyayaḥ prajñāyate na sthitasyānyathātvaṃ prajñāyate. iyaṃ rūpatathatā yatra bodhisattvena mahāsattvena śikṣitavyaṃ. āha: kathaṃ bhagavaṃ vedanāyā saṃjñāyā saṃskarāṇāṃ vijñānasya tathatā yāvat sarvākārajñatāyās tathatā? bhagavān āha: yasyā tathatāyā notpāda prajñāyate na vyayaḥ prajñāyate na sthitasyānyathātvan prajñāyate iyaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānatathatā yāvat sarvākārajñatātathatā. yatra bodhisattvena mahāsattvena śikṣitavyaṃ. bhūtakoṭiṃ jānānaḥ bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvadharmāṇāṃ saṃkṣiptavistaraṃ jñāsyati. āha: katamā sā bhagavaṃ bhūtakoṭiḥ? bhagavān āha: akoṭir bhūtakoṭir. atra koṭyāṃ (AdSPG I 129) śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattva sarvadharmāṇāṃ saṃkṣiptavistaraṃ jñāsyati. dharmadhātuṃ jānāno bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvadharmāṇāṃ saṃkṣiptavistaraṃ jñāsyati. āha: katamāsau bhagavaṃ dharmadhātuḥ? bhagavān āha: adhātur dharmadhātuḥ, yasya dharmadhātor nocchedaḥ prajñāyate na paricchedaḥ. evaṃ caraṃ dharmadhātuṃ jānānan bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvadharmāṇāṃ saṃkṣiptavistaraṃ jñāsyati. āha: kathaṃ bhagavaṃ sarvadharmāṇāṃ saṃkṣiptavistaraṃ jñātavyaṃ? bhagavān āha: yathā sarvadharmā na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ. āha: katame te bhagavaṃ sarvadharmā ye na saṃyuktā na visaṃyuktāḥ? bhagavān ahā: rūpaṃ na saṃyuktaṃ na visaṃyuktaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānaṃ na saṃyuktaṃ na visaṃyuktaṃ yāvat saṃskṛtadhātur asaṃskṛtadhātur na saṃyukto na visaṃyuktaḥ. tat kasya hetoḥ? na hy asya svabhāvo 'sti yaḥ saṃyujyeta vā visaṃyujyeta vā, yaś ca asvabhāvaḥ sa abhāvaḥ, yaś ca abhāvaḥ sa abhāvena sārddhaṃ na saṃyukto na visaṃyuktaḥ. evaṃ sarvadharmā jñātavyāḥ. ayaṃ punaḥ suhhūte abhisaṃkṣepo bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ. atra hi subhūte 'bhisaṃkṣepapāramitāyām ādikarmikeṇa bodhisattvena mahāsattvena śikṣitavyaṃ, yāvad daśamyāṃ bhūmau sthitvā ihaiva abhisaṃkṣepe śikṣitavyaṃ. iha punar abhisaṃkṣepe śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvadharmāṇāṃ saṃkṣepavistaraṃ jñāsyati. āha: tīkṣṇendriyasya bhagavaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya ayaṃ praveśaḥ? bhagavān āha: mṛdvendriyasya api subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya ayaṃ praveśo, madhyendriyasya (AdSPG I 130) api bodhisattvasya mahāsattvasya ayaṃ praveśaḥ asamāhitendriyasya api bodhisattvasya mahāsattvasya ayaṃ praveśaḥ. na ayaṃ kasyacid yan na praveśaḥ śikṣitukāmasya bodhisattvasya mahāsattvasya, na kusīdasya ayaṃ praveśo na hīnavīryasya na muṣitasmṛter na vikṣiptacittasya, ārabdhavīryasyākusīdasya upasthitasmṛter ayaṃ praveśaḥ, śikṣitukāmasya avaivartikabhūmau sarvākārajñatām anuprāptukāmasya ayaṃ praveśaḥ. saced yathopadiṣṭāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ śikṣiṣyate śikṣitvā dānāpāramitāyāṃ śīlapāramitāyāṃ [f. 248a] kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapāramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ sarvākārajñatām anuprāpsyati. tasya khalu punar bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carato yāni kānicin mārakarmāṇy utpatsyante, sa utpadyamānāny eva prahāsyante. tasmād upāyakauśalaṃ parigṛhītukāmena bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ. yasmin samaye bodhisattvo mahāsattva prajñāpāramitāyāṃ carati prajñāpāramitāṃ bhāvayati prajñāpāramitāyāṃ yogam āpadyate. tasmiṃ samaye asaṃkhyeyeṣu lokadhātuṣu ye buddhā bhagavantas tiṣṭhanti dhṛyante yāpayanti saddharmaṃ deśayaṃti. te taṃ bodhisattvaṃ mahāsattvaṃ samanvāharanti. prajñāpāramitāyāṃ carantaṃ. tat kasya hetoḥ? ato niryātā hy atītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavaṃta. yaduta ṣaṭpāramitebhyaḥ. tasmāt tarhi bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ carataivaṃ pratikāṃkṣitavyam aham apy etān dharmān anuprāpsyāmi. ye 'tītānāgatapratyutpannair buddhair bhagavadbhir anuprāptā anuprāpyante. anuprāpsyante ca. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena (AdSPG I 131) mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ carata yogaṃ āpattavyaṃ. evaṃ yujyamāno bodhisattvo mahāsattva kṣipram anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyate. tasmāt tarhi bodhisattvena mahāsattvena sarvākārajñatāmanasikārair avirahitena bhavitavyaṃ. sacet punar bodhisattvo mahāsattva evaṃ caran sarvākārajñatāyām antaśo 'cchaṭāsaṃghātamātram api prajñāpāramitāṃ bhāvayiṣyati. sa khalu punar bodhisattvo mahāsattva bahutaraṃ puṇyaṃ prasaviṣyati. na tv eva trisāhasramahāsāhasre lokadhātau ye sattvās tān dānena saṃtarpayet śīle pratiṣṭhāpayet samādhau pratiṣṭhāpayet prajñāyāṃ pratiṣṭhāpayed vimuktau pratiṣṭhāpayed vimuktijñānadarśane pratiṣṭhāpayet śrotaāpattiphale pratiṣṭhāpayed yāvad arhattve pratiṣṭhāpayet pratyekabodhau pratiṣṭhāpayed, ayam eva bahutaraṃ puṇyaṃ prasaved ya imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitām acchaṭāsaṃghātamātram api bhāvayet. tat kasya hetoḥ? ato niryātaṃ hi tad dānaśīlasamādhiprajñāvimuktivimuktijñānadarśanasrotaāpattiphalaṃ yāvad arhattvaṃ pratyekabodhiḥ. ye 'pi te buddhā bhagavanto daśasu dikṣu lokadhātuṣu tiṣṭhanti dhṛyante yāpayanti dharmaṃ ca deśayanti te 'py ato niryātāḥ prajñāpāramitāyāḥ. ye 'pi te 'tītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavantas te 'py ata eva prabhāvitā. prajñāpāramitāyāḥ. punar aparaṃ subhūte yo muhūrtaṃ vā divasaṃ vā divasaśataṃ vā saṃvatsaraṃ va saṃvatsaraśataṃ vā. kalpaṃ vā kalpaśataṃ vā yāvad asaṃkhyeyāny api kalpaśatāni imāṃ prajñāpāramitāṃ sarvākārajñatāraṃbaṇamanasikārair bhāvayiṣyati. sa prabhūtataraṃ puṇyaṃ prasaviṣyati. na tv eva ye gaṃgānadīvālukopameṣu lokadhātuṣu sattvās tān sarvān dānena saṃtarpayet śīle pratiṣṭhāpayet samādhau prajñāyāṃ vimuktau vimuktijñānadarśane pratiṣṭhāpayet srotaāpattiphale yāvad arhattve pratiṣṭhāpayet pratyekabodhau (AdSPG I 132) pratiṣṭhāpayet. tat kasya hetoḥ? ato niryātā [f. 248b] hi te buddhā bhagavanto yair etad dānamayaṃ puṇyakriyāvastu prajñāptaṃ yāvad arhattvaṃ prajñaptaṃ pratyekabodhiḥ prajñaptā. yaḥ punar bodhisattvo mahāsattvaḥ evam upadiṣṭāyāṃ prajñapāramitāyāṃ sthāsyati. sa khalu punar bodhisattvo mahāsattvaḥ avaivartika pratikāṇkṣitavyaḥ. tathāgatasamanvāgata sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyo yo 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ bahubuddhakoṭiniyutaśatasahasraparyupāsitaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ avaropitakuśalamūlaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, kalyāṇāmitraparigṛhītaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, ṣaṭpāramitācīrṇaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, caturdaśaśūnyatābhāvitaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ yāvat catuḥpratisaṃvidabhāvitaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, ṣaḍabhijñaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, kumārabhūtaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, abhiprāyaparipūrṇāḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, buddhadarśana avirahitaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, kuśalamūla avirahitaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ. buddhakṣetra avirahitaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, anācchedyapratibhānaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, dhārāṇīpratilabdhaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, rūpapariniṣpattiś tasya bodhisattvasya mahāsattvasya pratikāṅkṣitavyaḥ, vyākaraṇasaṃpannaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, saṃcintya bhavapratikāṃkṣī (AdSPG I 133) sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ akṣarapraveśakuśalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, anakṣarapraveśakuśalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ bodhisattvavihārakusalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, vyāhārakuśalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, avyāhārakuśalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, nekādhivacanakuśalo dvyadhivacanakuśalo bahvādhivacanakuśalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, stryadhivacanukuśalo puruṣādhivacanakuśalo napuṃsakādhivacanakuśalo sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, atītānāgātapratyutpannakuśalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ, rūpakuśalo vedanākuśalaḥ saṃjñākuśalaḥ saṃskārakuśalaḥ vijñānakuśalaḥ yāvat nirvāṇakuśalo dharmadhātulakṣaṇakuśalaḥ saṃskṛtalaksaṇakuśalaḥ asaṃskṛtalakṣaṇakuśalaḥ, bhāvakuśalaḥ abhāvakuśalaḥ svabhāvakuśalaḥ parabhāvakuśalaḥ, saṃprayuktakuśalo viprayuktakuśalaḥ saṃprayuktaviprayuktakuśalaḥ na saṃprayuktaviprayuktakuśalaḥ, tathatākuśalaḥ avitathatākuśalaḥ ananyatathatākuśalaḥ [f. 249a] dharmadhātukuśalo dharmaniyāmatākuśalaḥ hetupratyayakuśalaḥ apratyayakuśalaḥ skandhakuśalo dhātukuśalaḥ āyatanakuśalaḥ satyakuśalaḥ pratītyasamutpādakuśalaḥ dhyānakuśalaḥ apramāṇakuśalaḥ ārūpyasamāpattikuśalaḥ ṣaṭpāramitākuśalaḥ (AdSPG I 134) catusmṛtyupasthānakuśalo yāvat sarvakārajñātākuśalaḥ saṃskṛtadhātukuśalaḥ asaṃskṛtadhātukuśalaḥ dhātukuśalaḥ adhātukuśalaḥ rūpamanasikārakuśalaḥ yāvat vijñānamanasikārakuśalaḥ yāvat sarvākārajñatāmanasikārakuśalaḥ rūpaṃ rūpeṇa sūnyam iti kuśalaḥ yāvat vijñānaṃ vijñānena śūnyam iti kuśalaḥ yāvad bodhi bodhyā śūnyeti kuśalaḥ praśrabdhimārgakuśalaḥ apraśrabdhimārgakuśalaḥ utpādanirodhakuśalaḥ sthitvanyathātvakuśalaḥ rāgakuśalaḥ dveṣakuśalo mohakuśalaḥ arāgakuśalaḥ adveṣakuśalaḥ amohakuśalaḥ dṛṣṭikuśalaḥ adṛṣṭikuśalaḥ mithyādṛṣṭikuśalaḥ amithyādṛṣṭikuśalaḥ yāvat sarvadṛṣṭikuśalaḥ nāmakuśalo nāmarūpakuśalaḥ āraṃbaṇakuśalaḥ adhipatikuśalaḥ ākārakuśalaḥ lakṣaṇakuśalaḥ duḥkhakuśalaḥ samudayakuśalaḥ nirodhakuśalaḥ mārgakuśalaḥ narakakuśalaḥ tiryagyonikuśalo yamalokakuśalaḥ manuṣyakuśalaḥ manuṣyamārgakuśalaḥ devakuśalo devamārgakuśalaḥ srotaāpattiphalakuśalaḥ srotaāpattiphalamārgakuśalaḥ sakṛdāgāmīkuśalaḥ sakṛdāgāmīphalamārgakuśalaḥ anāgāmīphalamārgakuśalaḥ arhattvakuśalaḥ arhattvamārgakuśalaḥ pratyekabodhikuśalaḥ pratyekabodhimārgakuśalaḥ mārgākārajñatākuśalo mārgākārajñatāmārgakuśalaḥ sarvākārajñatākuśalaḥ sarvākārajñatāmārgakuśalaḥ indriyakuśalaḥ indriyaparipūrikuśalaḥ āśuprajñakuśalaḥ tīkṣṇaprajñakuśalaḥ javanaprajñakuśalaḥ nairvedhikaprajñakuśalaḥ pṛthuprajñakuśalaḥ asamaprajñakuśalaḥ atītādhvakuśalo 'nāgatādhvakuśalaḥ pratyutpannādhvakuśalaḥ upāyākuśalaḥ sattvāśayakuśalaḥ āśayakuśalaḥ adhyāśayakuśalaḥ (AdSPG I 135) arthakuśalo vyañjanakuśalaḥ yānatrayāvasthānakusalaḥ sa bodhisattvo mahāsattvaḥ pratikāṅkṣitavyaḥ. ete 'nuśāṃsāḥ subhūte tasya bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitām abhinirharataḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayataḥ pratikāṅkṣitavyāḥ. āha: kathaṃ bhagavaṃ prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ kathaṃ prajñāpāramitā abhinirhartavyā kathaṃ prajñāpāramitā bhāvayitavyā? bhagavān āha: rūpaśāntatayā rūpavaśikatayā rūpatucchakatayā rūpāsārakatayā prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānaśāntatayā vijñānavaśikatayā vijñānatucchakatayā. vijñāna asārakatayā prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. yat punar subhūte evaṃ vadasi, kathaṃ prajñāpāramitā abhinirhartavyeti? ākāśaśūnyatābhinirhareṇa prajñāpāramitā abhinirhartavyā. yat punar evaṃ vadasi, kathaṃ prajñāpāramitā bhāvayitavyeti? [f. 249b] bhāvanāvibhāvanatayā prajñāpāramitā bhāvayitavyā. āha: kiyac ciraṃ bhagavaṃ bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ carataḥ prajñāpāramitāyāṃ cīrṇāṃ bhavati? bhagavān āha: prathamacittotpādam upādāya yāvad bodhimaṇḍaniṣaṇṇa prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. evam abhinirhartavyā bhāvayitavyā. āha: kiṃ punar bhagavaṃs cittānantaryatāvirahitena bhavitavyaṃ? bhagavān āha; anyeṣāṃ manasikārāṇām avakāśam adadatā prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ, sarvākārajñatāmanasikāram anutsṛjatā prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ prajñāpāramitā abhinirhartavyā prajñāpāramitā bhāvayitavyā. tathā punaś caritavyaṃ tathā bhāvayitavyaṃ tathā abhinirhartavyā yathā cittacaitasikā dharmā na pravartante. āha; kiṃ punar bhagavan prajñāpāramitāyāṃ caratā prajñāpāramitām abhinirharatā prajñāpāramitāṃ bhāvayatā sarvākārajñatā anuprāpyate? bhagavān āha: no hi iti. āha: tat kim (AdSPG I 136) abhāvayatā? bhagavān āha: no hīti. āha: tat kiṃ bhāvayatā ca abhāvayatā ca? bhagavān āha: no hīti. āha: tat kiṃ naiva bhāvayatā nā bhāvayatā? bhagavān āha: no hīti. āha: katham idānīṃ bhagavaṃ sarvākārajñatām anuprāpyate? bhagavān āha: yathā tathatā. āha: kathaṃ tathatā? bhagavān āha: yathā bhūtakoṭi. āha: kathaṃ bhūtakoṭiḥ? bhagavān āha: yathā dharmadhātuḥ. āha: kathaṃ dharmadhātuḥ? bhagavān āha: yathā ātmadhātuḥ sattvadhātur jīvadhātuḥ pudgaladhātuḥ. āha: kathaṃ bhagavann ātmadhātuḥ sattvadhātur jīvadhātuḥ pudgaladhātu? bhagavān āha: tat kiṃ manyase subhūte api nv ātmā vā sattvo vā jīvo vā pudgalo vā upalabhyate? āha: no hīdaṃ bhagavaṃ. bhagavān āha: anupalabhamānaḥ subhūte ātmānaṃ vā sattvaṃ vā jivaṃ vā pudgalaṃ vā, katham ātmadhātuṃ sattvadhātum jīvadhātuṃ pudgaladhātuṃ prajñapayiṣyāmaḥ? evam aprajñapayan prajñāpāramitām evaṃ aprajñapayaṃ sarvadharmān sarvākārajñātam anuprāpsyati. āha: kiṃ punar bhagavann aprajñapanīyā prajñāpāramitā. aprajñapanīyā dhyānapāramitā aprajñapanīyā vīryapāramitā aprajñapanīyā kṣāntipāramitā aprajñapanīyā śīlapāramitā aprajñapanīyā dānapāramitā? bhagavān āha: aprajñapanīyā subhūte prajñāpāramitā aprajñapanīyā yāvat sarvadharmāḥ saṃskṛtā vā asaṃskṛtā vā śrāvakadharmā vā pratyekabuddhadharmā vā. āha: yadi bhagavann aprajñapanīyā sarvadharmā kutaḥ punar bhagavan narakāḥ prajñāyante. tiryagyonir vā yamaloko vā prajñāyate. devā vā manuṣyā vā prajñāyante śrotaāpanno vā sakṛdāgāmī vā anāgāmī vā arhan vā pratyekabuddho vā bodhisattvo vā (AdSPG I 137) samyaksaṃbuddho vā prajñāyate? bhagavān āha: tat kiṃ manyase subhūte api nu sattvaprajñaptir upalabhyate? āha: no hīdaṃ bhagavan. bhagavān āha: anupalabhamānaḥ subhūte sattvān kuto narakaṃ prajñapayiṣyāmi. tiryagyoniṃ vā yamalokaṃ vā devān vā manuṣyan vā śrotaāpannaṃ vā sakṛdāgāminaṃ vā anāgāminaṃ vā arhattvaṃ vā pratyekabuddhaṃ vā samyaksaṃbuddhaṃ vā prajñapayiṣyāmi? evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā aprajñapanīyeṣu dharmeṣu śikṣitavyaṃ. āha: na punar bhagavan bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā rūpe śikṣitavyaṃ vedanāyāṃ saṃjñāyāṃ [f. 250a] yāṃ saṃskāreṣu vijñāne śikṣitavyaṃ yāvan na sarvākārajñatāyāṃ śikṣitavyaṃ. bhagavān āha: rūpe śikṣitavyaṃ anutkṣepāprakṣepatayā. vedanāyāṃ saṃjnāyāṃ saṃskāreṣu vijñāne śikṣitavyam anutkṣepāprakṣepatayā. yāvat sarvākārajñatāyāṃ śikṣitavyam anutkṣepāprakṣepatayā. āha: kathaṃ bhagavaṃ rūpe śikṣitavyam anutkṣepāprakṣepatayā. kathaṃ vedanāyāṃ saṃjñāyāṃ saṃskāreṣu kathaṃ vijñāne śikṣitavyam anutkṣepāprakṣepatayā? bhagavān āha; anutpādānirodhataḥ śikṣitavyaṃ. āha: kathaṃ bhagavaṃ yāvat sarvākārajñatāyāṃ śikṣitavyam anutkṣepāprakṣepatayā? bhagavān āha: anutpādānirodhataḥ śikṣitavyaṃ. āha: kathaṃ bhagavann anutpādānirodhatāyāṃ śikṣitavyaṃ? bhagavān āha: anabhisaṃskāratāyāṃ, saṃskārāṇāṃ na bhāvanāyāṃ na vibhāvanāyāṃ. āha: kathaṃ bhagavann anabhisaṃskāratāyāṃ śikṣitavyaṃ? bhagavān āha; svalakṣaṇaśūnyatāṃ sarvadharmāṃ paśyatā (AdSPG I 138) anabhisaṃskāratāyāṃ śikṣitavyaṃ. āha: kathaṃ bhagavaṃ svalakṣaṇaśūnyā sarvadharmā draṣṭavyā? bhagavān āha: rūpaṃ rūpeṇa śūnyaṃ draṣṭavyaṃ. vedanā vedanayā śūnyā draṣṭavyā. saṃjñā saṃjñayā śūnyā draṣṭavyā saṃskārā saṃskarai śūnyā draṣṭavyā vijñānaṃ vijñānena śūnyaṃ draṣṭavyaṃ cakṣuś caksūṣā śūnyaṃ draṣṭavyaṃ. yāvat mano manasā śūnyaṃ draṣṭavyam adhyātmaśūnyatā adhyātmaśūnyatayā śūnyā draṣṭavyā yāvat svalakṣaṇaśūnyatā svalakṣaṇaśūnyatayā śūnyā draṣṭavyā dhyānāni dhyānai śūnyāni draṣṭavyāni. yāvan nirodhasamāpattir nirodhasamāpattyā śūnyā draṣṭavyā smṛtyūpasthānāni smṛtyupasthānai śūnyāni draṣṭavyāni yāvad bodhir bodhyā śūnyā draṣṭavyā. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā svalakṣaṇaśūnyeṣu sarvadharmeṣu śikṣitavyaṃ. āha: yadi bhagavaṃ rūpaṃ rūpeṇa śūnyaṃ yāvad bodhir bodhyā śūnyā draṣṭavyā tat kathaṃ bhagavaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataś caryā bhavati? bhagavān āha: acaryā subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitācaryā. āha: kena kāraṇena bhagavann acaryā prajñāpāramitācaryā? bhagavān āha: tathā hi subhūte prajñāpāramitā nopalabhyate bodhisattvo 'pi nopalabhyate. caryā api nopalabhyate. yaś carati yena vā carati yatra vā carati tad api nopalabhyate. iyaṃ subhūte acaryā bodhisattvasya māhasattvasya prajñāpāramitācaryā yatraite sarvaprapaṃcā nopalabhyante. āha: yadi bhagavann acaryā prajñāpāramitācaryā tat katham ādikarmikeṇa bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ? bhagavān āha: iha subhūte ādikarmikeṇa bodhisattvena mahāsattvena prathamacittotpādam evārabhya anupalaṃbheṣu sarvadharmeṣu śikṣitavyaṃ. tena dānaṃ dadatā anupalaṃbhayogena dānaṃ dātavyaṃ, śīlaṃ rakṣatā anupalaṃbhayogena śīlaṃ (AdSPG I 139) rakṣitavyaṃ kṣāntyā saṃpādayatā anupalaṃbhayogena kṣāntyā saṃpādayitavyaṃ. vīryam ārabhamāṇena anupalaṃbhayogena vīryam ārabdhavyaṃ. samādhiṃ samāpadyamānena anupalaṃbhayogena samādhiḥ samāpattavyaḥ prajñāṃ bhāvayatā. anupalaṃbhayogena [f. 250b] prajñā bhāvayitavyā. yāvat sarvākārajñatāṃ bhāvayatā anupalaṃbhayogena sarvākārajñatā bhāvayitavyā. āha: kiyatā bhagavann anupalaṃbho bhavati. kiyatopalaṃbho bhavati? bhagavan āha: yāvad dvayaṃ tāvad upalaṃbha. advayam anupalaṃbha. āha: kim iti bhagavan dvayaṃ? bhagavān āha: yāvat cakṣūrūpāṇi yāvad yāvan manodharmāś ca yāvad yāvad bodhir buddhāś ca idaṃ subhūte dvayaṃ. āha: kiṃ punar bhagavann upalabhyo 'nupalaṃbhaḥ atha anupalabhyo 'nupalaṃbha? bhagavān āha: na subhūte anupalaṃbhyo 'nupalaṃbha. na anupalabhyo 'nupalaṃbhaḥ. api tu khalu punaḥ subhūte upalaṃbha anupalaṃbhasamatā anupalaṃbhaḥ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena upalaṃbhasamatāyāṃ śikṣitavyaṃ. evaṃ śikṣamāṇo bodhisattvo mahāsattva prajñāpāramitāyām anaupalaṃbhiko bhavati. āha: yadi bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran naivopalaṃbhe sajjate naivānupalaṃbhe, kathaṃ bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā bhūmer bhūmiḥ paripūrayitavyaṃ, bhūmer bhūmiṃ paripūrya sarvākārajñatā anuprāptavyā? bhagavān āha: na subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann upalaṃbhe sthitvā bhūmer bhūmiṃ paripūrayati. na hy upalaṃbhe sthitvā śakyaṃ bodhisattvena mahāsattvena prajnāpāramitāyāṃ caratā bhūmer bhūmi paripūrayituṃ. tat kasya heto? anupalaṃbho hi prajñāpāramitā anupalaṃbho bodhi so 'pi nopalabhyate. yaḥ prajñāpāramitāyāṃ carati. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ (AdSPG I 140) caritavyaṃ. āha: yadi bhagavaṃ prajñāpāramitā nopalabhyate bodhir api nopalabhyate yo 'pi bodhau carati so 'pi nopalabhyate. tat katham idānīṃ bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā sarvadharmeṣu pravicayaḥ kartavyaḥ idaṃ rūpam iyaṃ vedanā iyaṃ saṃjñā ime saṃskārā idaṃ vijñānaṃ yāvad iyaṃ bodhiḥ? bhagavān āha: na hi subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caraṃs tathā dharmeṣu pravicayaṃ karoti. yathā kurvan rūpam upalabheta vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānam upalabheta. yāvad bodhim upalabheta. āha: yadi bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran rūpaṃ nopalabhate. vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñānaṃ nopalabhate. yāvad bodhiṃ nopalabhate, katham idānīṃ dānapāramitāṃ paripūrya śīlapāramitāṃ kṣantipāramitāṃ vīryapāramitāṃ dhyānapāramitāṃ prajñāpāramitāṃ paripūrya bodhisattvanyāmam avakrāmati. bodhisattvanyāmam avakramya buddhakṣetraṃ pariśodhayati. buddhakṣetraṃ pariśodhya sattvān paripācayati. sattvān paripācya sarvākārajñatām anuprāpnoti. sarvākārajñatām anuprāpya dharmacakraṃ pravartayati. dharmacakraṃ pravartya buddhakāryaṃ karoti. buddhakāryaṃ kṛtvā sattvān saṃsārāt parimocayati? bhagavān āha: na subhūte bodhisattvo mahāsattvo rūpasya kṛte prajñāpāramitāyāṃ carati. na vedanāyā na saṃjñāyā na saṃskārāṇāṃ na vijñānasya kṛte yāvan na bodheḥ [f. 25la] kṛte prajñāpāramitāyāṃ carati. āha: kasya bhagavan kṛte bodhisattvo mahāsattvaḥ (AdSPG I 141) prajñāpāramitāyāṃ carati? bhagavan āha: na kasyacit kṛte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carati. tat kasya hetos? tathā hy akṛtāḥ sarvadharmāḥ anabhisaṃskṛtāḥ sarvadharmāḥ, sāpi prajñāpāramitā akṛtā anabhisaṃskṛtā, bodhir apy akṛtā anabhisaṃskṛtā. bodhisattvo 'py akṛto 'nabhisaṃskṛtaḥ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyam akṛta anabhisaṃskṛtayogena. āha: yadi bhagavann akṛtā anabhisaṃskṛtāḥ sarvadharmā, tat katham eṣāṃ trayāṇāṃ yānānāṃ vyavasthānaṃ bhavati. śrāvākayānasya vā pratyekabuddhayānasya vā mahāyānasya vā? bhagavān āha: na subhūte akṛtānabhisaṃskṛtānāṃ dharmāṇāṃ kiṃcid vyavasthānam upalabhyate. abhisaṃskṛtānām abhisaṃcetayitānāṃ dharmāṇāṃ vyavasthānam upalabhyate. tat kasya hetos? tathā hi bālo 'śrutavān pṛthagjano 'bhiniviśya pañcasu skandheṣu rūpe yāvad vijñāne. yāvat sarvākārajñātāyām abhiniviśya rūpaṃ manyate rūpam upalabhate. yāvad vijñānaṃ manyate vijñānam upalabhate. yāvad bodhiṃ manyate bodhim upalabhate. tasyaivaṃ bhavaty: ahaṃ bodhim abhisaṃbhotsye ahaṃ sattvān mocayiṣye saṃsārāt sa evam asat kalpayati. tat kasya hetos? tathā hi subhūte yad buddhaiḥ paṃcabhiś cakṣubhir nopalabdhaṃ rūpaṃ yāvad bodhiḥ, tat te mohapuruṣā andhā acakṣuṣkā sattvāṃc chinnanti saṃsārāt parimocayituṃ. āha: yadi bhagavaṃs tathāgatena arhatā samyaksaṃbuddhena paṃcabhiś cakṣubhir nopalabhdāḥ sattvā ye saṃsārāt parimucyeran, katham idānīṃ bhagavān anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya sattvāṃs tṛṣu rāśiṣu vyākarṣīt, samyaktvaniyate aniyate mithyātvaniyate? bhagavān āha; (AdSPG I 142) na me subhūte anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya kaścit sattva upalabdhaḥ, samyaktvaniyato vā aniyato vā mithyātvaniyato vā. api tu khalu subhūte ya ime sattvā adravye dravyasaṃjñina. abhūtagrāhād vārayāmi, lokavyavahāreṇa na punaḥ paramārthena. āha: nanu bhagavatā paramārthe sthitvā anuttarā samyaksaṃbodhir abhisaṃbuddhā? bhagavān āha: neti. āha: tad viparyāse sthitvā anuttarā samyaksaṃbodhir abhisaṃbuddhā? bhagavān āha: neti. āha: tad yadi bhagavan nāpi paramārthe sthitvā anuttarā samyaksaṃbodhir abhisaṃbuddhā nāpi viparyāse sthitvā tan mā haiva na tathāgatena anuttarā samyaksaṃbodhir abhisaṃbuddhā bhavet. bhagavān āha: abhisaṃbuddhā subhūte tathāgatena arhatā samyaksaṃbuddhena anuttarā samyaksaṃbodhiḥ, sā na kvacit sthitvā saṃskṛte vā dhātāv asaṃskṛte vā dhātau. tadyathāpi nāma subhūte tathāgatanirmito na kvacit sthitaḥ saṃskṛte vā dhātau vā asaṃskṛte vā dhātau. sa tathāgatanirmito gacchati ca āgacchati ca, tiṣṭhati ca niṣīdati ca, sa dānapāramitāyāṃ carec chīlapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapāramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caret, yāvac catvāri dhyānāny upasaṃpadya viharet catvāry apramāṇāni catasra ārūpyasamāpattī. pañcābhijñā catvāri smṛtyupasthānāni bhāvayed yāvad āryāṣṭāṃgaṃ [f. 251b] mārgaṃ śūnyatāṃ samādhim ānimittaṃ samādhim apraṇihitaṃ samādhim adhyātmaśūnyatāṃ yāvat svalakṣaṇaśūnyatām aṣṭau vimokṣān navānupūrvasamāpattīr daśatathāgatabalāni catvān vaiśāradyāni catasra pratisaṃvido mahāmaitrīṃ mahākaruṇām (AdSPG I 143) aṣṭādaśāveṇikān buddhadharmān dharmacakrapravartanāyai. sa ca nirmitaḥ apy apramāṇān sattvān nirmāya triṣu rāśiṣu vyākuryāt, tat kiṃ manyase subhūte. api nu tena nirmitena kaścit sattvo vyākṛto bhavet? āha: no hīdaṃ bhagavan. bhagavān āha: evam eva subhūte tathāgatena nirmitopamā sarvadharmā jñātā gaṇitā ajñānanirmitāṃ jñātvā na kaścit sattva upalabdho nāpi vinītaḥ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. tadyathāpi nāma subhūte tathāgatanirmita. āha: yadi bhagavaṃ sarvadharmā nirmitopamās, tathāgatasya ca nirmitasya ca ko viśeṣaḥ kiṃ nānākaraṇaṃ ko 'bhiprāyaḥ? bhagavān āha: tathāgatasya subhūte nirmitasya ca na kiṃcid viśeṣo na