Phạn tạng (Sanskrit Canon)adsp55-u.htmNguyên tác: Sanskrit
Kinh Bát-nhã Mười tám ngàn bài tụng, Phẩm 55-70 (Aṣṭādaśasāhasrikā Prajñāpāramitā, Parivarta 55-70)
Kinh thuộc hệ Bát-nhã Ba-la-mật-đa (Prajñāpāramitā), một trong những bộ kinh quan trọng nhất của Phật giáo Đại thừa, giảng về tánh Không (śūnyatā) và trí tuệ siêu việt. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).
Văn bản gốc(Sanskrit)
Trang 5 / 6 (50.000 ký tự/trang)
kiṃcin nānākaraṇam upalabhyate. nirviśeṣo hi subhūte tathāgataś ca nirmitaś ca. tat kasya hetoḥ? tathā hi yat tathāgataḥ karma karoti. taṃ nirmitaḥ karma karoti. āha: kiṃ punar bhagavan sati tathāgate nirmitaḥ karma karoti? bhagavān āha; karoti subhūte. āha: atha kathaṃ punar bhagavann asati tathāgate nirmita karma karoti? bhagavān āha: tadyathāpi nāma subhūte śāntamatis tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddho bodhisattvam anupalabhamānas tathāgatavigrahaṃ nirmāya parinirvṛta, tena ca nirmitenordhvaṃ kalpaṃ buddhakāryaṃ kṛtaṃ, sa ca paścād bodhisattvo mahāsattvaḥ vyākṛtya parinirvṛta iti saṃjñātaḥ, na ca nirmitasya kaścid utpādo na parinirvāṇaṃ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ yaduta nirmitopamān sarvadharmān adhimucya. (AdSPG I 144) āha: yadi nirmitasya ca tathāgatasya ca viśeṣo nāsti, dakṣiṇāpariśuddhiḥ kathaṃ bhaviṣyati. ya ime bhagavaṃ sattvā puṇyārthikā nirvānārthikās tathāgate 'rhe samyaksaṃbuddhe dakṣiṇāṃ pratiṣṭhāpayanti. na ca jātu sā kṣīyate yāvan na te sarve 'nupadhiśeṣe nirvāṇadhātau parinirvṛtā bhavanti. evam eva nirmite dakṣiṇā pratiṣṭhāpitā. na jātu kṣīyate yāvan na te sarve 'nupadhiśeṣe nirvāṇadhātau parinirvṛtā bhavanti? bhagavān āha: yayā subhūte dharmatayā tathāgata sadevamānuṣāsurasya lokasya dakṣiṇīyaḥ tathaiva dharmatayā nirmitaḥ sadevamānuṣāsurasya lokasya dakṣiṇīyaḥ. tiṣṭhatu tāvat subhūte tathāgatapratiṣṭhāpitā dakṣiṇā. tiṣṭhatu tathāgatanirmitapratiṣṭhāpitā dakṣiṇā. ye 'pi kecit subhūte kulaputrā vā kuladuhitaro vā tathā tathāgataṃ maitrāvatā manasikāreṇa manasikariṣyanti, sarve te tasya kuśalamūlasya paryantam adhigamya duḥkhasyāntaṃ kariṣyanti. tiṣṭhatu maitrāvān manasikāraḥ, ye pi kecit subhūte kulaputrā vā kuladuhitaro vā ākāśe puṣpaṃ kṣepsyanti tathāgataṃ manasikṛtya, sarve te tasya kuśalamūlasya paryantam anadhigamya, duḥkhasyāntaṃ kariṣyanti. tiṣṭhatu subhūte maitrāvān manasikāraḥ tiṣṭhatv ākāśe puṣpaṃ, ye kecit subhūte kulaputrā vā kuladuhitaro vā buddhaṃ namaskariṣyanti, sarve te [f. 252a] 'nupūrveṇa duḥkhasyāntaṃ kariṣyanti. evaṃ mahārthikā vata subhūte tathāgatapratiṣṭhāpitā dakṣiṇā. evaṃ mahānuśaṃsā. tad anena paryāyeṇa subhūte veditavyaṃ. , tathāgatasya ca nirmitasya ca nāsti kiṃcin nānākaraṇaṃ, dharmāṇāṃ dharmatāṃ pramāṇīkṛtya (AdSPG I 145) evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ, dharmāṇāṃ dharmatāyām avatīrya. sā ca dharmāṇāṃ dharmatā na vikopayitavyā iyaṃ prajñāpāramitā iyaṃ prajñāpāramitāyā dharmateti na vikopayitavyaṃ. iyan dhyāna pāramitā, iyaṃ dhyānapāramitāyā dharmateti na vikopayitavyaṃ. yāvat iyan dānapāramitā iyan dānapāramitāyā dharmateti na vikopayitavyaṃ. evaṃ yāvat sarvadharmeṣu kartavyaṃ. āha: yadi bhagavan sarvadharmāṇāṃ dharmatā na vikopayitavyā, tad yat punar bhagavaṃs tathāgatena vikopitam idaṃ rūpam yāvad idaṃ vijñānaṃ. evam adhyātmikā bāhyā dharmā nirdiṣṭāḥ, evaṃ kuśalā akuśalāḥ sāsravā anāsravāḥ laukikā lokottarāḥ sādhāraṇā asādhāraṇāḥ saṃskṛta asaṃskṛtā dharmā nirdiṣṭāḥ, tan mā haiva bhagavatā dharmāṇāṃ dharmatā vikopitā bhavati? bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte. nāmanimittaiś ca mayā te dharmā nirdiṣṭāḥ dharmāṇāṃ sūcanā kṛtā, kathaṃ paro 'vataret iti. na punar dharmāṇāṃ dharmatā vikopitā bhavati. āha: yadi bhagavaṃ nāmani mittaṃ nirdiṣṭaṃ pareṣām avataraṇārthaṃ, tat kathaṃ bhagavann anāmakā animittā dharmā nāmanimittena vyāhṛtāḥ bhagavān āha: vyāhāraḥ subhūte na nāmanimittaṃ na abhiniveśo vā, nānyatra subhūte duḥkham eva vyāharāmi na nāmni na nimitte vā abhiniveśe. na hi subhūte tathāgato vā tathāgataśrāvako vā nāmanimitte (AdSPG I 146) 'bhiniviśate. yadi subhūte nāma nāmny abhiniviśeta, nimittaṃ nimitte 'bhiniviśeta, śūnyatā śūnyatāyām abhiniviśeta, ānimittam ānimitte 'bhiniviśeta, apraṇihitam apraṇihite 'bhiniviśeta. tathatā tathatāyām abhiniviśeta, bhūtakoṭiḥ bhūtakoṭyām abhiniviśeta, dharmadhātur dharmadhātāv abhiniviśeta, asaṃskṛtam asaṃskṛte 'bhiniviśeta. abhiniviśeta tathāgato vā tathāgataśrāvako vā nāmanimitte. ete ca sarvadharmā nāmamātraṃ. na caite nāmamātre 'py avatiṣṭhante. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena nāmanimittamātre sthitvā prajñāpāramitāyāñ caritavyaṃ. tatra ca na abhiniveṣṭavyaṃ. āha: yadi bhagavaṃ nāmanimittamātram eva sarvaṃ saṃskṛtaṃ, tat kasyedānīṃ kṛte bodhisattvo mahāsattvo bodhaye cittam utpādayati, bodhaye cittaṃ utpādya anekavidhān saṃskārāviprakārān pratyanubhavati. bodhisattvacārikāṃ carati. bodhisattvacārikāṃ caran vicitrāṇi dānāni dadāti. śīlañ ca rakṣati kṣāntyā ca saṃpādayati. vīryaṃ ca ārabhate. samādhiṃ ca samāpadyate. prajñāṃ ca bhāvayati. śūnyatāyāṃ ca carati. dhyānāpramāṇaiś ca arūpyasamāpattibhiś ca carati. smṛtyupaṣṭhānaiś ca viharati samyakprahāṇaiś ca viharati. yāvac chūnyatānimittāpraṇihitaiś ca vimokṣamukhair viharati, daśabhiś ca tathāgatabalair viharati yāvan mahāmaitrīṃ mahākaruṇāṃ ca paripūrayati? bhagavān āha: yat subhūtir evam āha: yadi nāmanimittamātram eva sarvaṃ saṃskṛtaṃ, tat kasya idāniṃ kṛte bodhisattvo mahāsattvo bodhisattvacārikāṃ carati? yasmāt (AdSPG I 147) tarhi subhūte nāmanimittamātram eva sarvaṃ saṃskṛtaṃ, tac ca nāma nāmnā [f. 252b] śūnyaṃ, nimittaṃ nimittena śūnyaṃ. tasmād bodhisattvo mahāsattvo bodhisattvacārikāṃ caraṃ sarvākārajñatām anuprāpnoti. sarvakārajñatām anuprāpya dharmacakraṃ pravartayati. dharmacakraṃ pravartya sattvāṃs tribhir yānaiḥ parinirvāpayati. tasya ca nāmanimittasya notpādo na vyayo na sthitasyānyathātvaṃ prajñāyate. āha: sarvākārajñatā sarvākārajñateti bhagavan vadasi. bhagavān āha: sarvākārajñatā sarvākārajñateti vadami. āha: yat punar bhagavaṃ sarvākārajñatā tathāgatena nirdiṣṭā, mārgākārajñatā api tathāgatena nirdiṣṭā, sarvajñatāpi tathāgatena nirdiṣṭā. āsāṃ bhagavaṃs tisṛṇāṃ sarvajñatānāṃ. ko viśeṣa kin nānākaraṇaṃ? bhagavān āha: sarvajñatā subhūte śrāvakapratyekabuddhānāṃ mārgākārajñatā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ sarvākārajñatā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānaṃ. āha: kena kāraṇena bhagavaṃ sarvajñatā śrāvakapratyekabuddhānāṃ. kena kāraṇena mārgākārajñatā bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ. kena kāraṇena sarvākārajñatā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ? bhagavān āha: etāvad eva subhūte sarvaṃ yāvad eva adhyātmikāś ca bāhyāś ca dharmāḥ te śrāvakapratyekabuddhair api jñātā na punaḥ sarvamārgāṇi na sarvākāreṇa. yat punaḥ subhūtir evam āha: kena kāraṇena mārgākārajñatā bodhisattvānāṃ mahāsattvānām iti? sarvamārgāḥ subhūte bodhisattvena mahāsattvenautpādayitavyāḥ, sarvamārgāḥ jñātavyā, (AdSPG I 148) ye ca śrāvakapratyekabuddhamārgā. ye ca bodhisattvamārgāḥ, te ca mārgāḥ paripūrayitavyāḥ, taiś ca mārgair mārgakaraṇīyaṃ kartavyaṃ. na ca bhūtakoṭi prativeddhavyā. āha: yat punar bhagavaṃ bodhisattvena mahāsattvena buddhamārgaḥ paripūrayitavyo nanu tena bhūtakoṭi na? sākṣātkartavyā? bhagavān āha: na apariśodhya subhūte buddhakṣetraṃ na aparipācya sattvāṃs tena bodhisattvena mahāsattvena bhūtakoṭiḥ sākṣātkartavyā. āha: kiṃ punar bhagavaṃ bodhisattvena mahāsattvena mārge sthitvā bhūtakoṭiḥ sākṣātkartavyā? bhagavān āha: neti. āha: tad amārge sthitvā? bhagavān āha: neti. āha: tan mārge ca amārge ca sthitvā? bhagavān āha: neti. āha: tan naiva mārge na amārge sthitvā? bhagavān āha: neti. āha: tat kathaṃ bhagavaṃ bodhisattvena mahāsattvena bhūtakoṭiḥ sākṣātkartavyā? bhagavān āha: tat kiṃ manyase subhūte mārge te sthitasya anupādāyāsravebhyaś cittaṃ vimuktaṃ? āha: no hīdaṃ bhagavan. bhagavān āha: amārge sthitasya? āha: no hīdaṃ bhagavan. bhagavān āha: tan mārge ca amārge sthitasya? āha: no hīdaṃ bhagavan. bhagavan āha: tan naiva mārge na amārge sthitasya anupādāya āsravebhyaś cittaṃ vimuktaṃ? āha: no hīdaṃ bhagavan. na me bhagavaṃ kvacit sthitasya anupādāyāsravebhyas cittaṃ vimuktaṃ, vimuktaṃ ca me bhagavaṃś cittaṃ yathā na kvacit sthitasya. bhagavān āha: evam eva subhūte bodhisattvena mahāsattvena na kvacit sthitvā bhūtakoṭiḥ sākṣātkartavyā. yat punaḥ subhūte sarvākārajñatā sarvākārajñatety (AdSPG I 149) ucyate. ekena ākāreṇa sarvākārajñatety ucyate. yaduta śāntākāreṇa. api tu khalu punaḥ subhūte yair ākārair yair liṅgair yair nimittair [f. 253a] dharmā sūcyante, sarvāṇi tāny ākārās tāni liṅgāni tāni nimittāni tathāgatena anubuddhāni, tasmāt sarvākārajñatety ucyate. āha: yat punar bhagavaṃ sarvākārajñatā ca mārgākārajñatā ca sarvajñatā ca, kaccid bhagavann āsām tisṛṇāṃ sarvajñatānāṃ kleśaprahāṇasya nānātvam asti, asya sāvaśeṣaprahāṇam asya anavaśeṣaprahāṇam iti? bhagavān āha: na subhūte kleśaprahāṇasya nānātvam asti. asti punas tathāgatasya sarvavāsanānusandhiprahāṇaṃ na punaḥ srāvakasya pratyekabuddhasya ca sarvāsanānusandhikleśaprahānaṃ. āha: kiṃ punar bhagavann ebhir anuprāptam asaṃskṛtaṃ. kiṃ vā punar bhagavann asaṃskṛtasya nānātvam upalabhyate? bhagavān āha: neti. āha: yady asaṃskṛtasya nānātvaṃ nopalabhyate, kuto bhagavann evaṃ nirdiśaty: asya sarvavāsanānusandhiprahāṇam asya na sarvavāsanānusandhiprahāṇaṃ? bhāgavān āha: na subhūte vāsanānusandhikleśo 'sti. api tv asti teṣāṃ śrāvākapratyekabuddhānāṃ rāgadoṣamohaprahāṇaṃ kaścit tu kāyavikārās pravartante te bālapṛthagjanānām anarthāya sanivartante. na tu śrāvakānāṃ te tathāgatasya nāsti. athāyuṣmāṃ subhūtir bhagavantam etad avocat: yady abhāvo (AdSPG I 150) bhagavaṃ mārgaḥ abhāvo nirvāṇaṃ, tat kutaḥ bhagavan nirdiśyate. ayaṃ śrotaāpanna ayaṃ sakṛdāgāmī. ayam anāgāmī ayam arhann ayaṃ pratyekabuddhho 'yaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'yaṃ tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ? bhagavān āha: sarva ete subhūte asaṃskṛtaprabhāvitā. yaś ca śrotaāpanno yaś ca sakṛdāgāmī yaś ca anāgāmī yaś ca arhan yaś ca pratyekabuddho yaś ca bodhisattvo mahāsattvo yaś ca tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ. āha: kaccit punar bhagavann asaṃskṛtaṃ prabhāvayaty ayaṃ śrotaāpanno 'yaṃ yāvad arhann ayaṃ pratyekabuddho 'yaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'yaṃ tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddha iti? bhagavān āha: na khalu subhūte asaṃskṛtaṃ prabhāvayaty api tu khalu vacanaṃ pramāṇīkṛtya jalpyate. na punaḥ paramārthena śakyaṃ prabhāvituṃ. tat kasya hetoḥ? nāsti tatra vākpathaprajñaptir. āha: kathaṃ bhagavan paścimā koṭir prajñapyate? bhagavān āha: lokavyavahāraṃ subhūte pramāṇīkṛtya yair yair antaḥ ucchinnas teṣāṃ paścimā koṭiḥ prajñapyate. api tu khalu punar yaiḥ pūrvānto vyavacchinnas teṣāṃ paścimā koṭir prajñaptā. āha: svalakṣaṇaśūnyānāṃ bhagavan sarvadharmāṇāṃ kutaḥ punaḥ pūrvakoṭiḥ prajñāyate, kutaḥ punaḥ paścimā koṭiḥ prajñāyate? bhagavan āha: evam etat subhūte evam etat. svalakṣaṇaśūnyānāṃ subhūte sarvadharmāṇāṃ pūrvakoṭir na prajñāyate, kutaḥ punaḥ paścimā koṭiḥ prajñapyate nedaṃ sthānaṃ vidyate. api tu khalu subhūte ye te sattvā svalakṣaṇaśunyān dharmān na jānanti, teṣām evaṃ nirdiṣṭam iyaṃ sā pūrvakoṭir iyaṃ sā paścimā koṭir iti, na punaḥ svalakṣaṇaśūnyeṣu sarvadharmeṣu (AdSPG I 151) pūrvakoṭir na paścimā koṭir upalabhyate. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena svalakṣaṇaśūnyeṣu sarvadharmeṣu prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. svalakṣaṇaśūnyeṣu sarvadharmeṣu caran na kvacid abhiniviśate. adhyātmikeṣu vā bāhyeṣu vā, saṃskṛteṣu vā asaṃskṛteṣu vā, śrāvakadharmeṣu vā pratyekabuddhadharmeṣu vā. evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: prajñāpāramitā prajñāpāramiteti bhagavann ucyate, kenārthena prajñāpāramitety ucyate? bhagavān āha: paramapāramiprāptaiṣā subhūte prajñāpāramitā sarvadharmāṇāṃ, tenārthena prajñāpāramitety ucyate. api tu khalu punaḥ subhūte anayā prajñāpāramitayā sarvaśrāvakapratyekabuddhā [f. 253b] bodhisattvāś ca mahāsattvā tathāgatāś ca arhantaḥ samyaksaṃbuddhā pāraṃ gatā gacchanti gamiṣyanti, tenārthena prajñāpāramitety ucyate. api tu khalu punaḥ subhūte paramārthena yo 'rthaḥ sarvadharmāṇāṃ abhinnaḥ sa. iha prajñāpāramitayāḥ taiś ca tathāgatair arhadbhiḥ samyaksaṃbuddhaiḥ sarvadharmeṣu pāro nopalabdhas, tenārthena prajñāpāramitety ucyate. api tu khalu punaḥ subhūte iha prajñāpāramitāyāṃ tathatā antargatā bhūtakoṭir antargatā dharmadhātur antargatās, tenārthenocyate prajñāpāramitety. api tu khalu punaḥ subhūte iyaṃ prajñāpāramitā na kenacid dharmeṇa saṃyuktā vā visaṃyuktā vā sanidarśanā vā anidarśanā vā pratighā vā apratighā vā. tat kasya hetoḥ? tathā hi iyaṃ prajñāpāramitā arūpiṇy anidarśanā apratighā ekalakṣaṇā yadutālakṣaṇā. api tu khalu punaḥ subhūte iyaṃ prajñāpāramitā sarvadharmāṇāṃ (AdSPG I 152) cārikā, dātrī sarvapratibhānānāṃ sarvālokānānām anacchedyeyaṃ subhūte prajñāpāramitā asaṃhāryā mārair vā mārakāyikābhir devatābhiḥ śrāvakapratyekabuddhayānikair vā pudgalair yāvan na kaiścid anyatīrthikaiḥ pāpamitrair iyaṃ prajñāpāramitā śakyam ācchetuṃ bodhisattvasya mahāsattvasya. tat kasya hetos? tathā hi te sarve 'tra prajñāpāramitāyāṃ nopalabhyante svalakṣaṇaśūnyatām upādāya. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena iha prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. punar aparaṃ subhūte bodhisattvena mahāsattvena iha gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyām arthe caratā anityārthe caritavyaṃ duḥkhārthe anātmārthe caritavyaṃ. duḥkhajñānārthe samudayajñānārthe nirodhajñānārthe mārgajñānārthe. kṣayajñānārthe. anutpādajñānārthe. dharmajñānārthe. anvayajñānārthe. saṃvṛtijnānārthe, paramārthajñānārthe. yāvad yathāvajjñānārthe caritavyaṃ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyārthe caritavyaṃ. āha: yadi bhagavann iha gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyām arthaś ca anarthaś ca nopalabhyate. kathaṃ bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyārthe caritavyaṃ? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvena mahāsattvena gaṃbhīre prajñāpāramitārthe caratā evaṃ caritavyaṃ. rāgo me 'rtho 'nartha iti na varitavyaṃ dośo me 'rtho 'nartha iti na caritavyaṃ moho me 'rtho 'nartha iti na caritavyaṃ mithyādṛṣṭir me 'rtho 'nartha iti na caritavyaṃ yāvat sarvadṛṣṭigatāni me (AdSPG I 153) 'rtho 'nartha iti na caritavyaṃ. tat kasya hetoḥ? na hi rāgadoṣamohānāṃ tathatā yāvan na nānādṛṣṭigatānāṃ tathatā kasyacid arthaṃ karoti na anarthaṃ karoti. rūpaṃ me artha iti na caritavyaṃ. rūpaṃ me 'nartha iti na caritavyaṃ, vijñānaṃ me artha iti na caritavyaṃ vijñānaṃ me 'nartha iti na caritavyaṃ. yāvad: bodhi me 'rtha iti na caritavyaṃ bodhi me 'nartha iti na caritavyaṃ. tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte tathāgatena arhatā samyaksaṃbuddhena anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya na kaścid dharmo upalabdho yo 'rthaṃ vā kuryād anarthaṃ vā. api tu khalu subhūte utpādād vā tathāgatānām anutpādād vā tathāgatānāṃ sthitaiva dharmāṇāṃ dharmatā dharmasthititā sthitaiva dharmadhātu. sa naiva kasyacid arthaṃ karoti na anarthaṃ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena artha anarthān varjitena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. āha: kena kāraṇena bhagavan prajñāpāramitā na arthaṃ karoti na anarthaṃ karoti? bhagavān āha: tathā hi subhūte saṃskārāṇām asaṃskṛtadharmatā yāś ca karaṇīyā prajñāpāramitā, anena kāraṇena prajñāpāramitā [f. 254a] na kasyacid arthakarā na anarthakarā. āha: nanu bhagavann asaṃskṛto 'rtha sarvāryāṇāṃ buddhānāṃ ca buddhaśrāvakānāṃ ca? bhagavān āha: asaṃskṛto 'rthaḥ subhūte sarvāryāṇāṃ buddhānāṃ ca buddhaśrāvakānāṃ ca? na punar kasyacid upakāreṇa vā anupakāreṇa vā pratyupasthitaḥ. tadyathāpi nāma subhūte ākāśasya tathatā na kasyacid upakāreṇa vā anupakāreṇa vā pratyupasthitā, evam eva subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitā (AdSPG I 154) na kasyacid dharmasya upakāreṇa vā anupakāreṇa vā pratyupasthitā. āha: nanu bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvo 'saṃskṛtāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ śikṣitvā sarvākārajñatām anuprāpnoti? bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. bodhisattvo mahāsattvaḥ iha gaṃbhīrāyām asaṃskṛtāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ śikṣitvā sarvākārajñatām anuprāpnoti, na punar dvayayogena. āha: kiṃ punar bhagavann advayo dharma advayaṃ dharmam anuprāpnoti? bhagavān āha: neti. āha: tat kiṃ dvayo dharma dvayaṃ dharmam anuprāpnoti? bhagavān āha: neti. āha: tat kiṃ dvayo dharma advayaṃ dharmam anuprāpnoti? bhagavān āha: neti. āha: tat kim advayo dharma dvayaṃ dharmam anuprāpnoti? bhagavān āha: neti. āha: tat katham idānīṃ prāpyate? bhagavān āha: yadā na dvayan dharmo nādvayan dharma upalabhyate. tat kasya hetoḥ? anupalaṃbho hi prāpti sā na anupalaṃbhena prāpyate na punar upalaṃbhena prāpyate. (63) (AdSPG I 155) parivarta 64. athāyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: gaṃbhīrā bhagavaṃ prajñāpāramitā duṣkarakārakā bhagavaṃ bodhisattvāḥ mahāsattvāḥ ye 'nuttarasyai samyaksaṃbodhaye saṃpratiṣṭhante na ca nāma kaścit sattva upalabhyate na ca sattvaprajñaptis, te ca sattvānāṃ kṛte anuttarasyai samyaksaṃbodhaye saṃpratiṣṭhante. tadyathāpi nāma bhagavaṃ kaścid eva puruṣa ākāśa apratiṣṭhāne stambam icched vāpayitum evam eva bhagavaṃ bodhisattvā mahāsattvāḥ sattvānāṃ kṛte sarvākārajñatām icchanty anuprāptuṃ. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat, duṣkarakārakā bodhisattvā mahāsattvāḥ ye sattvānāṃ kṛte 'nuttarasyai samyaksaṃbodhaye saṃpratiṣṭhante. tāṃ ca sarvākārajñatām abhisaṃbudhya sattvāṃ sattvagrāhāt parimocayanti. tadyathāpi nāma subhūte kaścid eva puruṣaḥ stambam icched vāpayituṃ. sa ca puruṣas tasya stambasya na mūlaṃ jānīyān) na śākhān na gaṇḍaṃ na pattrān na puṣpaṃ na phalaṃ jānīyāt, sa tasya stambasya gaṇḍaṃ vāpayitvā kālena kālaṃ gopayet udakaṃ dadyāt tasya sa gaṇḍam anupūrveṇa śākhāsaṃpannaś ca bhavet pattrasaṃpannaś ca bhavet puṣpasaṃpannaś ca (AdSPG I 156) bhavet phalasaṃpannaś ca bhavet. sa tasya stambasya pattrāṇi ca anubhuṃjīta puṣpāṇi ca phalāni ca anubhuṃjīta. evam eva subhūte ye bodhisattvāḥ mahāsattvāḥ sarvasattvānāṃ kṛte 'nuttarasyai samyaksaṃbodhaye saṃpratiṣṭhante te 'nupūrveṇa ṣaṭpāramitāsu caraṃtaḥ sarvākārajñatām anuprāpnuvanti. te sarvasattvānāṃ pattrapuṣpaphalopajīvyā bhavanti. tatredaṃ subhūte pattraṃ yad bodhisattvaṃ mahāsattvam āgamya sattvāḥ tribhyo apāyebhyaḥ [f. 254b] parimucyante. puṣpaṃ yad bodhisattvaṃ mahāsattvam āgamya kṣatriyamahāsālakuleṣu brāhmaṇamahāsālakuleṣu gṛhapatimahāsālakuleṣu upapadyante cāturmahārājakāyikeṣu deveṣu upapadyante yāvan naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanopageṣu deveṣu upapadyante. phalaṃ yad bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvākārajñatām anuprāpya tāṃ sattvāṃ srotaāpattiphale pratiṣṭhāpayati sakṛdāgāmīphale pratiṣṭhāpayati anāgāmīphale pratiṣṭhāpayati. arhattve pratiṣṭhāpayati. pratyekabodhau pratiṣṭhāpayati. tam eva bodhisattvaṃ mahāsattvam āgamya sarvākārajñatām anuprāpnuvanti, sarvākārajñatām anuprāpya te 'pi sarvasattvānāṃ pattrapuṣpaphalopajīvyā bhavaṃti. tatra ye dakṣiṇāṃ pratiṣṭhāpayaṃti te sarve 'nupūrveṇa tribhir yānaiḥ parinirvānti, yaduta śrāvakayānena vā pratyekabuddhayānena vā mahāyānena vā 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhyante. na ca tatra sattvaṃ prajñapayaṃti. na sattvaprajñaptiṃ tāṃś ca sattvāṃ sattvagrāhāṃ parimocayaṃti. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena (AdSPG I 157) prajñāpāramitāyaṃ caritavyaṃ. na ceha kaścit sattvo na sattvaprajñaptir upalabhyate. yeṣāṃ kṛte sarvākārajñatām anuprāpsyāmi. subhūtir āha: tathāgata eva bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ. tat kasya hetos? tathā hi bhagavan bodhisattvaṃ mahāsattvam āgamya sarvanarakā ucchidyante, sarvatiryagyonaya sarvayamalokā ucchidyante sarvākṣaṇāpāyā ucchidyante sarvadāridryāny ucchidyante sarvahīnagataya ucchidyante sarvakāmadhātur ucchidyate sarvarūpadhātur ucchidyate sarva ārūpyadhātur ucchidyate. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat, tathāgata eva bodhisattvo mahāsattvo veditavyaḥ. sacet khalu punaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvo nābhaviṣyan, nātītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatām anuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ prajñāsyatan, na pratyekabuddhānāṃ loke prādurbhāvo 'bhaviṣyan na arhatāṃ loke prādurbhāvo 'bhaviṣyan na anāgāmināṃ na sakṛdāgāmināṃ na srotaāpannānāṃ loke prādurbhāvo 'bhaviṣyat. na punar yāvat sarvanarakā udacchetsyaṃta na sarvatiryagyonayo na sarvayamalokā udacchetsyanta. na sarvakāmadhātur udacchetsy anta na sarvarūpadhātur udacchetsyanta na sarvārūpyadhātur udacchetsyanta. ... ... api tu khalu punar subhūte yad evaṃ vadasi, tathāgata eva bodhisattvo mahāsattvo veditavya iti. evam etat subhūte evam etat. tathāgata eva bodhisattvo mahāsattvaḥ veditavyaḥ. tat kasya [f. 255a] hetoḥ? yayā subhūte tathatayā tathāgataḥ prajñapyate, yayā tathatayā (AdSPG I 158) pratyekabuddhaḥ prajñapyate. yayā tathatayā sarvāryāḥ prajñapyante. yayā tathatayā rūpaṃ prajñapyate yayā tathatayā yāvad vijñānaṃ prajñapyate yayā tathatayā yāvat saṃskṛtadhātuḥ prajñapyate. asaṃskṛtadhātu prajñapyate. sarvā sā tathataiva, tasmāt tathatā ity ucyate. tasyāṃ tathatāyāṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ sthitvā sarvākārajñatām anuprāpsyati. tasmāt tathāgata ity ucyate. anena subhūte paryāyeṇa bodhisattvo mahāsattvas tathāgata eva veditavyaḥ tathatāṃ pramāṇīkṛtya. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena tathatā prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ. tathatāprajñāpāramitāyāṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ śikṣitvā sarvadharmatathatāyāṃ śikṣate. mahāsattvaḥ śikṣitvā sarvadharmatathatāyāṃ śikṣate. sarvadharmatathatāyāṃ śikṣitvā sarvadharmatathatāṃ paripūrayiṣyati. sarvadharmatathatāṃ paripūrya sarvadharmatathatāvaśībhāvanatām anuprāpsyati, sarvadharmatathatāvaśībhāvanatām anuprāpya sarvasattvendriyakuśalo bhaviṣyati indriyakuśalo bhūtvā. indriyaparipūrīkuśalatām anuprāpsyati. indriyaparipūrīkuśalatām anuprāpya sattvānāṃ karmasvakatāṃ jñāsyati, sattvānāṃ karmasvakatāṃ jñātvā praṇidhijñānaṃ paripūrayiṣyati, praṇidhijñānaṃ paripūrya tridhvasujñānaṃ viśodhayiṣyati. tridhvasujñānaṃ viśodhya bodhisattvacārikāṃ caran sattvānām arthaṃ kariṣyati, sattvānām arthaṃ kurvan buddhakṣetraṃ pariśodhayiṣyati. buddhakṣetraṃ pariśodhya sarvākārajñatām anuprāpsyati, sarvākārajñatām anuprāpya dharmacakraṃ pravartayiṣyati. dharmacakraṃ pravartya sattvān triṣu yāneṣu (AdSPG I 159) pratiṣṭhāpayiṣyati, sattvān triṣu yāneṣu pratiṣṭhāpya anupadhiśeṣe nirvāṇadhātau parinirvāsyati. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena sarvāṃ guṇānuśaṃsān paśyatā ātmanā ca anuttarāyai samyaksaṃbodhaye cittam utpādayitavyaṃ, pare ca anuttarasyai samyaksaṃbodhaye cittam utpādayitavyaṃ. subhūtir āha: namaskaraṇīyās te bhagavaṃ bodhisattvā mahāsattvāḥ sadevamānuṣāsureṇa lokena ye iha gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ yathopadiṣṭhāyāṃ caranti. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat, namaskaraṇīyās te bodhisattvā mahāsattvāḥ sadevamānuṣāsureṇa lokena. ya iha gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ yathopadiṣṭhāyāṃ caranti. āha: kiyad bhagavaṃ prathamacittotpādiko bodhisattvo mahāsattvaḥ puṇyaṃ prasaviṣyati yaḥ sarvasattvānāṃ kṛte 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmaḥ? bhagavān āha: sacet subhūte yāvantas trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvās te sarve śrāvakabhūmau pratitiṣṭheyu pratyekabuddhabhūmau pratitiṣṭheyu. api nu te sattvā bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? āha: bahu bhagavan bahu sugata. aprameyaṃ bhagavann aprameyaṃ sugata. bhagavān āha: yac ca khalu punaḥ subhūte trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvānāṃ sarvaśrāvakayānikānāṃ pratyekabuddhayānikānāṃ vā puṇyaṃ, yac ca prathamacittotpādikasya bodhisattvasya mahāsattvasya puṇyaṃ, asya prathamacittotpādikasya bodhisattvasya puṇyasaṃbhārasya evaṃ (AdSPG I 160) trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvānāṃ śrāvakayānikānāṃ pratyekabuddhayānikānāṃ vā [f. 255b] puṇyaṃ śatatamīm api kalāṃ nopaiti. yāvat koṭīśatasahasratamīm api kalāṃ nopaiti yāvad upaniśām api na kṣamate. tat kasya hetoḥ? bodhisattvaprasūtā hi śrāvakapratyekabuddhayānikā pudgalā na punaḥ śrāvakapratyekabuddhaprasūtā bodhisattvā mahāsattvā. tiṣṭhantu trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ śrāvakayānikā vā pratyekabuddhayānikā vā, sacet ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvās te sarve śrāvakaguṇasamanvāgatā pratyekabuddhaguṇasamanvāgatā bhaveyus teṣāṃ yat puṇyaṃ tat prathamacittotpādikabodhisattvapuṇyasya śatatamīm api kalāṃ nopaiti. yāvat koṭīśatasahasratamīm api kalāṃ nopaiti. yāvad upaniśām api na kṣamate. tat kasya hetor? bodhisattvaprasūtā hi śrāvakapratyekabuddhaguṇā na śrāvakapratyekabuddhaprasūtā bodhisattvā mahāsattvā. evaṃ saced ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvās te sarve śuklavidarśanābhūmau pratiṣṭhitā bhaveyuḥ teṣāṃ yat puṇyaṃ tat prathamacittotpādikabodhisattvapuṇyasya śatatamīm api kalāṃ nopaiti yāvad upaniśām api na kṣamate. sacet punaḥ ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvās te sarve gotrabhūmau pratiṣṭhitā bhaveyuḥ, teṣāṃ yat puṇyaṃ tat prathamacittotpādikabodhisattvapuṇyasya śatatamīm api kalāṃ nopaiti yāvad upaniśām api na kṣamate. yāvat saced aṣṭamakabhūmau pratiṣṭhitā bhaveyur. darśanabhūmau pratiṣṭhitā bhaveyuḥ tanubhūmau pratiṣṭhitā bhaveyu. vītarāgabhūmau pratiṣṭhitā bhaveyuḥ kṛtāvībhūmau pratiṣṭhitā bhaveyuḥ pratyekabuddhabhūmau pratiṣṭhitā bhaveyuḥ (AdSPG I 161) teṣāṃ yat puṇyaṃ tat prathamacittotpadikabodhisattvapuṇyasya śatatamīm api kalāṃ nopaiti yāvat koṭīśatasahasratamīm api kalān nopaiti. yāvad upaniśām api na kṣamate. tat kasya hetoḥ? bodhisattvaprasūtā hi śravakapratyekabuddhaguṇā na śrāvakapratyekabuddhaprasūtā bodhisattvā mahāsattvā. sacet punar ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvās te sarve bodhisattvanyāmam avakrāntā bhaveyus, teṣāṃ yat puṇyaṃ tad bodhisattvasya mahāsattvasya puṇyasya śatatamīm api kalāṃ nopaiti yāvad upaniśām api na kṣamate. sacet punar ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvās te sarve bodhipratipannakā bhaveyus teṣāṃ yat puṇyaṃ tathāgatasya arhataḥ samyaksaṃbuddhasya puṇyasya śatatamīm api kalān nopaiti yāvat koṭīśatasahasratamīm api kalāṃ nopaiti. yāvad upaniśām api na ksamate. āha: prathamacittotpādikena bhagavaṃ bodhisattvena mahāsattvena sarvākārajñatā manasikartavyā? bhagavān āha: prathamacittotpādikena subhūte bodhisattvena mahāsattvena sarvākārājñatā manasikartavyā. āha: sarvākārajñatāyā bhagavaṃ ko bhāva kim āraṃbaṇaṃ kim ādhipateyaṃ ka ākāra kiṃ lakṣaṇaṃ? bhagavān āha: sarvākārajñateti subhūte 'bhāvaḥ alaksaṇam animittam anābhogam anutpāda aprādurbhāvaḥ. yat punar subhūtir evam āha: sarvākārajñatāyāḥ kim āraṃbaṇam iti? sarvākārajñatāyā kim ādhipateyaṃ ka ākāra kiṃ lakṣaṇam iti? sarvākārajñatāyā subhūte abhāva āraṃbaṇaṃ, (AdSPG I 162) smṛtir ādhipateyaṃ, śāntir ākāro, alakṣaṇaṃ lakṣaṇaṃ. sarvākārajñatāyāḥ subhūte idam āraṃbaṇam idam ādhipateyam idaṃ lakṣaṇam ayam ākāra. āha: kiṃ punar sarvākārajñataiva abhāvaḥ, utāho rūpam apy abhāvaḥ, vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānam [f. 256a] apy abhāvaḥ, evam ādhyātmikabāhyā dharmāḥ abhāvāḥ, catvāri dhyānāni catvāry apramāṇāni catasra ārūpyasamāpattayaḥ catvāri smṛtyupasthānāni catvāri samyakprahāṇāni catvārarddhipādā pañcendriyāṇi pañcabalāni saptabodhyaṅgāny āryāṣṭāṇgo mārga śūnyatāsamādhiḥ ānimittasamādhiḥ apraṇihita samādhiḥ aṣṭau vimokṣāḥ navānupūrvasamāpattayaḥ daśatathāgatabalāni catvāri vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikā buddhadharmā mahāmaitrī mahākaruṇā mahāmuditā mahopekṣā prathamābhijñā dvitīyābhijñā tṛtīyā caturthī pañcamy abhijñā ṣaṣṭy abhijñā saṃskṛtadhātur asaṃskṛtadhātur apy abhāvaḥ? bhagavān āha: rūpam api subhūte abhāva vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānam apy abhāvaḥ yāvat saṃskṛtadhātur apy abhāvaḥ asaṃskṛtadhātur apy abhāvaḥ. tat kasya hetos? tathā hi subhūte sarvākārajñatāyā svabhāvo nāsti. yasya khalu punaḥ subhūte svabhāvo nāsti sa abhāvaḥ. āha: kena kāraṇena bhagavaṃ sarvākārajñatāyā svabhāvo nāsti? bhagavān āha: nāsti subhūte sāṃyogikaḥ svabhāvaḥ. yasya sāṃyogikaḥ svabhāvo nāsti sa abhāvaḥ. anena subhūte paryāyeṇa abhāvasvabhāvāḥ sarvadharmāḥ. api tu khalu punar subhūte śūnyatāsvabhāvāḥ sarvadharmāḥ ānimittasvabhāvāḥ sarvadharmāḥ apraṇihitasvabhāvāḥ sarvadharmā. api tu khalu subhūte. tathatāsvabhāvaḥ (AdSPG I 163) sarvadharmāḥ bhūtakoṭisvabhāvāḥ sarvadharmāḥ dharmadhātusvabhāvāḥ sarvadharmāḥ. anenāpi subhūte paryāyeṇaivaṃ veditavyam abhāvasvabhāvāḥ sarvadharmāḥ. āha: yadi bhagavan sarvadharmāḥ abhāvasvabhāvās, tat katamenopāyakauśalena samanvāgataḥ prathamacittotpādiko bodhisattvo mahāsattvo dānapāramitāyāṃ caran buddhakṣetraṃ pariśodhayati. sattvāṃś ca paripācayati. evaṃ śīlapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapāramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caran buddhakṣetraṃ pariśodhayati sattvāṃś ca paripācayati. evaṃ prathame dhyāne caran yāvat caturthe dhyāne maitryāṃ yāvad upekṣāyāṃ, ākāśānantyāyatanasamāpattau yāvan naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattau, adhyātmaśūnyatāyāṃ yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ, caturṣu smṛtyupasthāneṣu yāvad āryāṣṭāṅge mārge, śūnyatāyāṃ samādhau ānimittasamādhau apraṇihitasamādhau, dhyāneṣu apramāṇeṣu yāvat navānupūrvasamāpattīṣu daśasu tathāgatabaleṣu caturṣu vaiśāradyeṣu. catasṛṣu pratisaṃvitsv aṣṭādaśeṣv āveṇikeṣu buddhadharmeṣu, mahāmaitryāṃ mahākaruṇāyāṃ (yāvat? ) sarvākārajñatāyāṃ caran buddhakṣetraṃ pariśodhayati sattvāṃś ca paripācayati. bhagavān āha: etad eva subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya upāyakauśalaṃ veditavyaṃ, yad abhāvasvabhāveṣu dharmeṣu paricayaṃ karoti, buddhakṣetraṃ ca [f. 256b] pariśodhayati. sattvāṃś ca paripācayati. tac ca buddhakṣetraṃ tāṃś ca sattvān abhāvasvabhāvāṃ jānāti. sa khalu punar bodhisattvo mahāsattvo dānapāramitāyāṃ caraṃ bodhimārge paricayaṃ (AdSPG I 164) karoti. śīlapāramitāyāṃ caraṃ bodhimārge paricayaṃ karoti. kṣāntipāramitāyāṃ caraṃ bodhimārge paricayaṃ karoti. vīryapāramitāyāṃ caraṃ bodhimārge paricayaṃ karoti. dhyānapāramitāyāṃ caraṃ bodhimārge paricayaṃ karoti. prajñāpāramitāyāṃ caran bodhimārge paricayam karoti. yāvat sarvākārajñatāyāṃ caraṃ bodhimārge paricayaṃ karoti, tan ca bodhimārgam abhāvasvabhāvaṃ jānāti. sa khalu punar subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ ṣaṭsu pāramitāsu caraṃs tāvat tasmin bodhimārge paricayaṃ karoti. yāvan na daśabhis tathāgatabalaiḥ samanvāgato bhavati. na caturbhir vaiśāradyaiḥ samanvāgato bhavati. na catasṛbhiḥ pratisaṃvidbhiḥ samanvāgato bhavati na āveṇikair buddhadharmair mahāmaitryā mahākaruṇayā ca samanvāgato bhavati. ayaṃ subhūte sa bodhimārgo yatra mārge sthitvā pāramitān paripūrayati. pāramitān paripūrya ekakṣaṇasamāyuktayā prajñayā sarvākārajñatām anuprāpsyati. tasya tatra avasthāyāṃ sarvavāsanānusandhikleśan prahāsyati anutpattikaprahāṇena. sa buddhacakṣuṣā trisāhasramahāsāhasraṃ lokadhātuṃ vyavalokayann abhāva ity api na upalapsyate prāg eva bhāvaṃ. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyam abhāvasvabhāvasarvadharmeṣu. etad eva subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya upāyakauśalaṃ yad abhāva iti nopalabhate prāg eva bhāvaṃ. sa khalu punar subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran dānaṃ (AdSPG I 165) dadāti, sa tan dānan dadan na kalpayati, na nimittīkaroti naiva bhāvato na abhāvato manasikaroti. pratigrāhakam api na kalpayati, na nimittīkaroti, naiva bhāvato nābhāvato manasikaroti. dāyakam api na kalpayati. na nimittīkaroti. naiva bhāvato nābhavato manasikaroti. tad api bodhicittaṃ nopalabhate. na nimittīkaroti, nālambanīkaroti. na samanupaśyati ... yāvat ... prajñāpāramitāṃ na kalpayati, na nimittīkaroti, naiva bhāvato na abhāvato manasikaroti. yo 'pi tāṃ prajñāpāramitāṃ bhāvayati, tam api na samanupaśyati na nimittīkaroti, naiva bhāvato nābhāvato manasikaroti, yeṣām api sattvānāṃ kṛtaśas tāṃ prajñāpāramitāṃ bhāvayati tāṃ na kalpayati na nimittīkaroti, naiva bhāvato nābhāvato manasikaroti. tat kasya hetos? tathā hi yadi ta eva sarvadharmā abhāvās te na buddhaiḥ kṛtā na śrāvakair na pratyekabuddhaiḥ kṛtā. akārakāḥ hi sarvadharmā kārakavirahitāḥ āha: nanu bhagavaṃ dharmair eva dharmā virahitā? bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. dharmair eva dharmā virahitā. āha: yadi bhagavaṃ dharmair eva dharmā virahitās, tat kathaṃ virahito dharmo virahitaṃ dharmaṃ saṃjānāti, bhāva iti vā abhāva iti vā. na hi bhagavann abhāvo dharmo abhāvam dharmaṃ jānāti. na bhāvo dharmo 'bhāvaṃ dharmaṃ jānāti. na abhāvo dharmo 'bhāvan dharmaṃ jānāti. na bhāvo dharmo bhāvaṃ dharmaṃ jānāti. evam asaṃjānaṃ sarvadharmeṣu kutaḥ evaṃ bhavati. bodhisattvasya mahāsattvasya bhāva iti vā abhāva iti vā? bhagavān āha: lokasaṃvṛtim upādāya bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ (AdSPG I 166) caran bhāva iti vā abhāva iti vā nirdiśati, na punaḥ paramārthena. āha: kiṃ punar bhagavann anyā lokasaṃvṛtir anyaḥ paramārthaḥ? bhagavān āha: na anya subhūte Iokasaṃvṛtir anyaḥ paramārthaḥ. yena lokasaṃvṛtes tathatā saiva paramārthasya [f. 257a] tathatā, tat te sattvā viparyastā etāṃ tathatāṃ na jānanti na paśyanti. teṣām arthāya bodhisattvo mahāsattvo lokasaṃvṛtyā nirdiśati, bhāva iti vā abhāva iti vā. api tu khalu subhūte ya ete sattvāḥ pañcaskandheṣu bhāvasaṃjñinaḥ abhāva iti na jānanti. teṣām arthāyaivaṃ taṃ nirdiśyate, dharmāṇām aprabhedatām upādāya, katham abhāva jānīyur iti. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. ((64)) (AdSPG I 167) parivarta 65. athāyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: bodhisattva cārikā bodhisattvacārikety ucyate, kasyaitad adhivacanaṃ yaduta bodhisattvacāriketi? bhagavān āha: bodhisattvacārikā bodhisattvacāriketi subhūte ucyate bodhaye esā cārikā tasmād bodhisattvacārikety ucyate. āha: kva bhagavaṃ sā bodhisattvasya mahāsattvasya cārikā? bhagavān āha: rūpaṃ śūnyam iti carati. vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānaṃ śūnyam iti carati. evam ādhyātmikabāhyair āyatanair dānapāramitāyāṃ carati śīlapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapāramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ. ādhyātmaśūnyatāyāṃ carati. bahirddhāśūnyatāyām ādhyātmabahirddhāśūnyatāyāṃ śūnyatāśūnyatāyāṃ mahāśūnyatāyāṃ paramārthaśūnyatāyāṃ saṃskṛtaśūnyatāyām asaṃskṛtaśūnyatāyām atyaṃtaśūnyatāyām anavarāgraśūnyatāyām anavakāraśūnyatāyāṃ prakṛtiśūnyatāyāṃ sarvadharmaśūnyatāyāṃ carati svalakṣaṇaśūnyatāyāṃ carati. anupalaṃbhaśūnyatāyām abhāvaśūnyatāyāṃ carati. svabhāvaśūnyatāyāna carati. abhāvasvabhāśūnyatāyāṃ carati. prathame dhyāne carati. dvitīye tṛtīye eaturthe dhyāne carati maitryāṃ carati. karuṇāyāṃ muditāyām upekṣāyāṃ carati. ākāśānantyāyatane carati. vijñānantyāyatane ākiṃcanyāyatane, naiva (AdSPG I 168) saṃjñānāsaṃjñāyatane carati. caturṣu smṛtyupasthāneṣu carati. caturṣu samyakprahāṇeṣu caturṣu ṛddhipādeṣu paṃcasv indriyeṣu. paṃcasu baleṣu. saptabodhyaṅgeṣv. āryāṣṭāṃge mārge carati. śūnyatāyāṃ samādhau caraty ānimitte samādhau ca apraṇihite samādhau carati. aṣṭasu vimokṣeṣu navasv anupūrvasamāpattiṣu carati. daśasu tathāgatabaleṣu carati. catasṛṣu vaiśāradyeṣu catasṛṣu pratisaṃvitsu mahāmaitryā mahākaruṇāyām aṣṭādaśasv āveṇikeṣu buddhadharmeṣu carati. buddhakṣetrapariśuddhaye carati. sattvaparipāke carati. pratibhāne caraty akṣarābhinirhāreṣu carati. akṣarapraveśeṣu carati. anakṣarapraveśe carati. dhāranīṣu carati. saṃskṛtadhātau caraty. asaṃskṛtadhātau carati. tathā punar carati yathā buddhir na dvidhī bhavati. evaṃ khalu subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran bodhau carati. athāyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat: buddho buddha iti bhagavamn ucyate. kasyaitad adhivacanaṃ buddha iti? bhagavān āha: bhūto 'rtho buddha ity ucyate. api tu khalu subhūte bhūto 'nena dharmo 'bhisaṃbuddhas, tasmād buddha ity ucyate. bhūto [f. 257b] 'nenārthaḥ pratividdhas tasmād buddha ity ucyate. api tu khalu subhūte sarvadharmāḥ anena yathāvad abhisaṃbuddhās, tasmād buddha ity ucyate. āha: bodhi bodhir iti bhagavann ucyate, kasyaitad bhagavann adhivacanaṃ bodhir iti? bhagavān āha: bodhir iti subhūte śūnyatāyā etad adhivacanaṃ, tathatāyā etad adhivacanaṃ, bhūtakoṭer etad adhivacanaṃ, dharmadhātor etad adhivacanaṃ. api tu khalu subhūte bodhir iti tathata avitathatā (AdSPG I 169) ananyatathatā ananyathābhāvas, tasmād bodhir ity ucyate. api tu khalu subhūte nāmadheyanimittamātram etad yaduta bodhis, tasmād bodhir ity ucyate. api tu khalu subhūte abhedārtho bodhyarthaḥ. api tu khalu subhūte buddhānām eṣā bhagavatāṃ bodhis, tasmād bodhir ity ucyate. api tu khalu subhūte buddhair eṣā bhagavadbhir abhisaṃbuddhās, tasmād bodhir ity ucyate. āha: yo bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattva iha bodhaye carati, sa kiṃ ṣaḍbhiḥ pāramitābhir carati yāvat sarvākārajñatāyāṃ viharati, katameṣāṃ bhagavaṃ kuśalamūlānām ācayo bhavaty apacayo vā hānir vā vṛddhir vā utpādo vā nirodho vā saṃkleśo vā vyavadānaṃ vā? bhagavān āha: yaḥ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ iha bodhau carati ṣaḍbhiḥ pāramitābhir carati yāvat sarvākārajñatayā carati. tasya na kasyacid dharmasya ācayo bhavaty apacayo vā hānir vā vṛddhir vā utpādo vā nirodho vā saṃkleśaṃ vā vyavadānaṃ vā. tat kasya heto? na hi subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya bodhiḥ prajñāpāramitāyāṃ carataḥ kasyacid dharmasya āraṃbaṇayogena pratyupasthitā, ācaye vā apacaye vā hānaye vā vṛddhaye vā utpādāya vā nirodhāya vā saṃkleśāya vā vyavadānāya vā. āha: yadi bhagavaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prajñāpāramitāyāṃ carataḥ bodhir na kasyacid dharmasya āraṃbaṇayogena pratyupasthitā. tat katham idānīṃ bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvo dānapāramitāṃ parigṛhṇāti. śīlapāramitāṃ kṣāntipāramitāṃ vīryapāramitāṃ dhyānapāramitāṃ prajñāpāramitāṃ parigṛhṇāti, katham adhyātmaśūnyatāyāṃ carati. bahirddhāśūnyatāyām adhyātmabahirddhāśūnyatāyāṃ yāvat svalakṣaṇaśūnyatāyāṃ (AdSPG I 170) carati, kathaṃ dhyāneṣu apramaṇeṣu ārūpyasamāpattiṣu yāvat anupūrvavihārasamāpattiṣu carati. kathaṃ śūnyatānimittāpraṇihiteṣu vimokṣamukheṣu carati. kathaṃ daśasu tathāgatabaleṣu carati caturṣu vaiśāradyeṣu catasṛṣu pratisaṃvitsu aṣṭādaśaṣv āveṇikeṣu buddhadharmeṣu mahāmaitryāṃ mahākaruṇāyāṃ carati. kathaṃ daśasu bodhisattvabhūmiṣu carati. śrāvakapratyekabbuddhabhūmim atikrāmati. bodhisattvanyāmaṃ ca avakrāmati? bhagavān āha: na hi subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya dvayacāriṇī buddhiḥ. na hi subhūte bodhisattvo mahāsattvo dvayena dānapāramitāyāṃ carati. na dvayena śīlapāramitāyāṃ carati, na dvayena kṣāntipāramitāyāṃ carati, na dvayena vīryapāramitāyāṃ carati. na dvayena samādhipāramitāyāṃ carati. na dvayena prajñāpāramitāyāṃ carati. evaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ dānapāramitāṃ parigṛhṇāti yāvat prajñāpāramitāṃ parigṛhṇāti yāvat sarvākārajñatām anuprāpnoti. āha: yadi bhagavaṃ na dvayena [f. 258a] dānapāramitāyāṃ carati, na dvayena śīlapāramitāyāṃ kṣāntipāramitāyāṃ vīryapāramitāyāṃ dhyānapāramitāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ carati, tat katham idānīṃ bodhisattvo mahāsattvaḥ kuśalamūlair vivardhamānai prathamacittotpādam upādāya. yāvat paścimakaś cittotpādaḥ kuśalamūlair vivardhate? bhagavān āha: ye subhūte dvayena caranti, na te vivardhante kuśalamūlaiḥ. tat kasya hetoḥ? dvayaniśritā hi subhūte sarvabālapṛthagjanās, te na vivardhaṃte kuśalamūlaiḥ. bodhisattvo mahāsattvaḥ punar advayena carati, sa prathamacittotpādam upādāya kuśalamūlair vivardhate. yāvat paścimakaś cittotpāda kuśalamūlair vivardhate. tena (AdSPG I 171) na śakyate 'bhibhavituṃ. sadevamānuṣāsureṇa lokena, yair akuśalamūlair avamarditaḥ śrāvakabhūmau vā pratyekabuddhabhūmau vā patet, tad anyair vā akuśalair dharmaiḥ saṃhṛyeta, yaiḥ saṃhṛyamāno dānapāramitāyāṃ caran kuśalair mūlair na vivardheta, yāvat sarvākārajñatāyāṃ caran kuśalamūlair na vivardheta. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. āha: kiṃ punar bhagavaṃ bodhisattvena mahāsattvena kusalamūlānāṃ kṛte prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ? bhagagavān āha: no hīdaṃ subhūte, na bodhisattvo mahāsattvo kuśalamūlānāṃ kṛte prajñāpāramitāyāṃ carati, nāpy akuśalamūlānāṃ kṛte prajñāpāramitāyāṃ carati, na ca aparyupāsya buddhān bhagavato, na aparipūrya kuśalamūlāni. na kalyāṇamitrair aparigṛhīto bodhisattvo mahāsattvaḥ śaktaḥ sarvākārajñatām anuprāptuṃ. āha: kathaṃ bhagavaṃ paryupāsya buddhāṃ bhagavataḥ kuśalamūlaiḥ parigṛhītaḥ kalyāṇamitrair parigṛhīto bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvākārajñatām anuprāpnoti? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prathamacittotpādam upādāya buddhān bhagavataḥ paryupāste, yac ca te buddhā bhagavanto bhāṣante, sūtraṃ geyaṃ vyākaraṇaṃ gāthodānanidāna-ityuktakajātakavaipulya-adbhutadharmāpadānāpadeśas tat sarvam udgṛhṇāty udgṛhya vācā suparicitaṃ kṛtvā manasā ca anuprekṣitaṃ kṛtvā dṛṣṭyā supratividdhaṃ kṛtvā dhāraṇīṃ pratilabhate. dhāraṇyāpratilabdhayā pratisaṃvida utpādayati. pratisaṃvidbhir utpāditābhis (AdSPG I 172) tasya jātivyativṛttasyāpi te dharmā na jātu vipraṇaśyati yāvat sarvākārajñatām anuprāpnoti. tatra ca tathāgateṣv arhatsu samyaksaṃbuddheṣu kuśalamūlāny avaropayati, yaiḥ kuśalamūlaiḥ parigṛhīto na jātv apāyeṣv akṣaṇeṣu copapadyate. taiś ca kuśalaiḥ mūlaiḥ āśrayapariśuddhiṃ parigṛhṇāti, yair āśrayair buddhakṣetraṃ pariśodhayati sattvāṃś ca paripācayati, taiś ca kuśalamūlaiḥ parigṛhītaḥ kalyāṇamitrair na jātu virahito bhavati buddhaiś ca bhagavadbhiḥ bodhisattvair mahāsattvaiḥ śrāvakaiś ca ye buddhayānasya varṇāṃ bhāṣante. evaṃ khalu subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caratā buddhā bhagavantaḥ paryupāsitavyāḥ, kuśalamūlāni ca avaropayitavyāni kalyāṇamitrāṇi ca sevitavyāni. ((65)) [f. 258b] (AdSPG I 173) parivarta 66. athāyuṣmāṃ subhūtir bhagavantam etad avocat: yaḥ punar bhagavaṃ bodhisattvo mahāsattvo naiva buddhāṃ bhagavataḥ paryupāste, na kuśalamūlāni paripūrayati, na kalyāṇamitraparigṛhīto bhavet, mā haiva bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvākārajñatām anuprāpnuyāt? bhagavān āha: nāsti subhūte bodhisattvo mahāsattvo yo buddhāṃ bhagavato 'paryupāsya kuśalamūlāny aparipūrya kalyāṇamitrair aparigṛhītaḥ sarvākārajñatām anuprāpnuyāt. tat kasya hetor? buddhān eva tāvat paryupāsya kuśalamūlāny avaropya kalyāṇamitrāṇi. sevitvā ādy api tāvat sarvākārajñatā na śakyate 'nuprāptuṃ. prāg eva aparyupāsya buddhān bhagavataḥ aparipūrya kuśalamūlāny asevitvā kalyāṇamitrāṇi sarvākārajñatām anuprāpnuyād iti nedaṃ sthānaṃ vidyate. tasmāt tarhi subhūte bodhisattvena mahāsattvena satye bodhiṃ niṣṭhātukāmena, kṣipraṃ ca anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmena buddhān bnagavataḥ paryupāsitavyā kuśalamūlāny avaropayitavyāni kalyāṇamitrāṇi sevitavyāni. āha: kena kāraṇena bhagavaṃ bodisattvo mahāsattvo buddhān bhagavataḥ paryupāsya kuśalamūlāny avaropya kalyāṇamitrāṇi sevitvā sarvākārajñatāṃ na anuprāpnoti? bhagavān āha: upāyakauśalavirahitatvāt, so 'nenopāyo na śruto bhavati teṣāṃ buddhānāṃ bhagavatām antikāt, tāni ca kuśalamūlāni na avaropitāni. (AdSPG I 174) tāni ca kalyāṇamitrāṇi na sevitāni. ye 'syopāyam upadiśanti. āha: katamad bhagavāṃs tad upāyakauśalaṃ yenopāyakauśalena samanvāgato bodhisattvo mahāsattvaḥ sarvākārajñatām anuprāpnoti? bhagavān āha: iha subhūte bodhisattvo mahāsattva prathamacittotpādam upādāya dānapāramitāyāṃ caraṃ sarvākārajñatāpratisaṃyuktair manasikārair dānaṃ dadāti, buddhebhyo bhagavadbhyas pratyekabuddhebhyaḥ śrāvakebhyo manuṣyabhūtebhyaḥ amanuṣyabhūtebhyaḥ. sa taiḥ sarvākārajñatāpratisaṃyuktair manasikārair samanvāgato na ca asya dāne dānasaṃjñā bhavati, na pratigrāhake pratigrāhakasaṃjñā bhavati, na dāyake dāyakasaṃjñā bhavati. tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte svalakṣaṇaśūnyān sarvadharmān jānāty asato 'saṃbhūtān apariniṣpannān anabhinirvṛttān sarvadharmān paśyati. dharmāṇāṃ ca dharmalakṣaṇam avataraty akiñcitsamarthāḥ sarvadharmā ity asaṃskāralakṣaṇena avatarati. so 'nenopāyakauśalena samanvāgata kuśalamūlair vivardhate, sa kuśalamūlair vivardhamāno dānapāramitāyāṃ carati, dānapāramitāyāṃ caran sattvāṃś ca paripācayati buddhakṣetraṃ ca pariśodhayati. na ca dānaphalam āśaṃsate yad dānaphalaṃ saṃsāre paribhuṃjīta anyatra sattvaparitrāṇatāyai sattvaparimocanatāyai dānapāramitāyāṃ carati. upāyakauśalyanirdeśaparivartaḥ. ((66)) (AdSPG I 175) pativarta 67. punar aparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ śīlapāramitāyāṃ caraṃ prathamacittotpādam upādāya sarvākārajñatāpratisaṃyuktair manasikāraiḥ śīlaṃ rakṣati. tasya naiva rāga cittam āvṛnoti na doṣo na moho na anuśayā na paryutthānāni na anye 'py akuśalā dharmā ye bodheḥ paripanthakarā, tadyathā mātsaryaṃ vā dauśīlyaṃ vā kṣobhaṇacittaṃ vā kausīdyacittaṃ vā hīna [f. 259a] vīryacittaṃ vā vibhrāntacittaṃ vā dauṣprajñacittaṃ vā māno vā avamāno vā adhimāno vāsmimāno vā. śrāvakapratyekabuddhacittaṃ vā. tat kasya hetoḥ? tathā hi sa svalakṣaṇaśūnyān sarvadharmān jānāty, asato 'saṃbhūtān apariniṣpannān anabhinirvṛttāṃś ca sarvadharmān paśyati. dharmāṇāṃ ca dharmalakṣaṇam avataraty akiñcitsamarthāt sarvadharmā ity asaṃskṛtalakṣaṇena avatarati. so 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ kuśalamūlair vivardhate. sa kuśalamūlair vivardhamānaḥ śīlapāramitāyāṃ carati. sa śīlapāramitāyāṃ caraṃ sattvāṃś ca paripācayati. buddhakṣetraṃ ca pariśodhayati. na ca śīlaphalam ākāṇkṣate, yac chīlaphalaṃ saṃsāre paribhuṃjīta anyatra sattvaparitrāṇatāyai sattvaparipācanatāyai śīlapāramitāyāṃ carati. ((67)) (AdSPG I 176) parivarta 68. evaṃ kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā kartavyā. punar aparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattva prajñāpāramitāyāṃ caraṃ prathamacittotpādam upādāya sarvākārajñatāpratisaṃyuktair manasikāraiḥ prajñāṃ bhāvayati. tasya naiva rāga cittam āvṛṇoti, na doṣo yāvan na śrāvakapratyekabuddhacittaṃ vā. tat kasya hetoḥ? tathā hi sa subhūte svalakṣaṇaśūnyān sarvadharmān jānāty asato 'saṃbhūtān apariniṣpannān anabhinirvṛttāṃś ca sarvadharmān paśyati. dharmāṇāṃ ca dharmalakṣaṇam avataraty akiñcit asamarthāḥ sarvadharmā ity asaṃskṛtalakṣaṇena avatarati. so 'nenopāyakauśalena samanvāgataḥ kuśalamūlair vivardhate sa kuśalamūlair vivardhamānaḥ prajñāpāramitāyāṃ carati. sa prajñāpāramitāyāṃ caraṃ sattvāṃś ca paripācayati, buddhakṣetraṃ ca pariśodhayati. na ca prajñāphalam ākāṃkṣate yat prajñāphalaṃ saṃsāre paribhuṃjītānyatra sattvaparitrāṇatāyai sattvaparimocanatāyai prajñāpāramitāyāṃ carati. ((68)) (AdSPG I 177) parivarta 69. punar aparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prathamadhyānaṃ samāpadyate yāvat caturthaṃ dhyānaṃ samāpadyate, maitriṃ yāvad upekṣāṃ samāpadyate, ākāśānantyāyatanasamāpattiṃ yāvan naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattiṃ samāpadyate. na ca vipākaṃ parigṛhṇāti. tat kasya hetoḥ? tathā hi sa upāyakauśalena samanvāgato yenopāyakauśalena tān dhyāna apramāṇaārūpyasamāpattīn svalakṣaṇaśūnyān jānāti yāvad anabhinirvṛttān jānāti. punar aparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattva prathamacittotpādam upādāya upāyakauśalena samanvāgato darśanabhāvanāprahātavye ca mārge carati, na ca srotaāpattiphalam anuprāpnoti na sakṛdāgāmīphalaṃ na anāgāmīphalaṃ na arhattvam anuprāpnoti. tat kasya hetoḥ? tathā hi sa svalakṣaṇaśūnyān sarvadharmān jānāti yāvad anabhinirvṛttān jānāti. teṣu ca bodhipakṣikeṣu dharmeṣu caraṃc chrāvakapratyekabuddhabhūmim atikrāmati. iyaṃ subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya anutpattikeṣu dharmeṣu kṣānti. punar aparaṃ subhūte 'bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann aṣṭau vimokṣān samāpadyate navānupūrvasamāpattīn samāpadyate na ca srotaāpattiphalam anuprāpnoti yāvan na arhattvam anuprāpnoti. tat (AdSPG I 178) kasya hetoḥ? tathā hi svalakṣaṇaśūnyān sarvadharmān [f. 259b] jānāti yāvad anabhinirvṛttāṃ sarvadharmān jānāti. punar aparaṃ subhūte bodhisattvo mahāsattvo daśasu tathāgatabaleṣu paricayaṃ karoti, caturṣu vaiśāradyeṣu catasṛṣu pratisaṃvitsu aṣṭādaśāveṇikeṣu buddhadharmeṣu mahāmaitryāṃ mahākaruṇāyāṃ ca paricayaṃ karoti. na ca tāvat sarvākārajñatām anuprāpnoti yāvan na buddhakṣetraṃ pariśodhitaṃ bhavati sattvāś ca paripācitā bhavanti. evaṃ subhūte bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ. āha: paramabuddhimāṃ khalu bhagavan bodhisattvo mahāsattvo bhavati, ya evaṃ gaṃbhīreṣu dharmeṣu carati na ca vipākaṃ parigṛhṇāti. bhagavān āha: evam etat subhūte evam etat. paramabuddhimān bodhisattvo mahāsattvo ya evaṃ gaṃbhīreṣu dharmeṣu carati, na ca vipākaṃ parigṛhṇāti. tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ svabhāvato na calati. āha: kasya svabhāvato na calati? bhagavān āha: abhāvān na calati. yat punaḥ subhūtir evam āha: kasya svabhāvān na calati? rūpasya svabhāvāṃ na calati, vedanāyā saṃjñāyā saṃskārāṇāṃ vijñānasya svabhāvān na calati, dānapāramitāyā svabhāvān na calati, śīlapāramitāyā svabhāvān na calati, kṣāntipāramitāyā vīryapāramitāyā dhyānapāramitāyā prajñāpāramitāyā svabhāvān na calati. dhyānasvabhāvān na calaty apramāṇasvabhāvān na calaty ārūpyasamāpattisvabhāvān na calati. smṛtyupasthānānāṃ svabhāvān na calati. yāvad āryāṣṭāṅgasya mārgasya svabhāvān na calati. śūnyatāsamādher ānimittasya samādher apraṇihitasya samādheḥ svabhāvān na calaty aṣṭavimokṣanavānupūrvasamāpattisvabhāvān (AdSPG I 179) na calati. daśānāṃ tathāgatabalānāṃ svabhāvān na calati yāvad aṣṭādaśānām āveṇikānāṃ buddhadharmāṇāṃ svabhāvān na calati. mahāmaitryā mahākaruṇāyā svabhāvān na calati. tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte ya eṣāṃ dharmāṇāṃ svabhāvaḥ so 'bhāvaḥ. na hi subhūte abhāvena abhāvaḥ śakyam abhisaṃboddhuṃ. āha: kiṃ punar bhagavan bhāvena bhāvaḥ śakyam abhisaṃboddhuṃ? bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte. āha: tad abhāvena bhāvaḥ śakyam abhisaṃboddhuṃ? bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte. āha: tad abhāvena abhāvaḥ śakyam abhisaṃboddhuṃ? bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte. āha: tad bhāvena abhāva sakyam abhisaṃboddhuṃ? bhagavān āha: no hīdaṃ subhūte. āha: tan mā haiva bhagavan na prāptir na abhisamayo bhaviṣyati, yadi na abhāvena abhāvasya abhisamayo na bhāvena bhāvasya abhisamayaḥ na abhāvena bhāvasya abhisamayo na bhāvena abhāvasya abhisamayaḥ. bhagavān āha: asty abhisamayo, na punar anena catuṣka abhinirhāreṇa. āha: katham idāniṃ bhagavann abhisamayaḥ? bhagavān āha: yatra naiva bhāvo na abhāvaḥ sa tādṛśo 'bhisamayaḥ yatraite prapaṃcā na saṃvidyante, aprapaṃcyonisprapañco 'bhisamayaḥ. āha: kaḥ punar bhagavaṃ bodhisattvasya mahāsattvasya prapañcaḥ? bhagavān āha: rūpaṃ nityam ity anityam iti vā bodhisattvasya mahāsattvasya prapañca. vedanāsaṃjñasaṃṣkāravijñānaṃ nityam ity anityam iti vā prapañcaḥ. rūpaṃ sukham iti [f. 260a] vā duḥkham iti vā prapañca. vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānaṃ sukham iti vā duḥkham iti vā prapañca. rūpam ātmety anātmeti vā prapañca. vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānam ātmety anātmeti (AdSPG I 180) vā prapañca. rūpaṃ śāntam ity aśāntam iti vā prapañca. vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānaṃ śāntam ity aśāntam iti vā prapañca. rūpaṃ parijñeyam aparijñeyam iti vā prapañca. vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānaṃ parijñeyam aparijñeyam iti vā prapañca. duḥkham āryasatyaṃ parijñeyam iti prapañca, samudaya prahātavya iti prapañca, nirodhaḥ sākṣātkartavya iti prapañcaḥ, mārgo bhāvayitavya iti prapañcaḥ. catvāri dhyānāni bhāvayitavyāni iti prapañcaḥ catvāry apramāṇāni bhāvayitavyāni iti prapañcaḥ catasraḥ ārūpyasamāpattayo bhāvayitavyā iti prapañcaḥ. catvāri smṛtyupasthānāni catvāri samyakprahāṇāni bhāvayiṣyāmi iti prapañcaḥ catvārariddhipādā bhāvayitavyā iti prapañcaḥ. evaṃ pañcendriyāṇi pañcabalāni saptabodhyaṅgāny āryāṣṭāṅgo mārgo bhāvayitavyā iti prapañcaḥ. śūnyatāvimokṣamukham ānimittaṃ vimokṣamukham apraṇihitaṃ vimokṣamukhaṃ bhāvayitavyam iti prapañcaḥ aṣṭau vimokṣā navānupūrvasamāpattayo bhāvayitavyā iti prapañcaḥ, śrotaāpattiphalaṃ sakṛdāgāmīphalam anāgāmīphalam arhattvaṃ samatikrāmiṣyāmi iti prapañcaḥ. pratyekabuddhabhūmiṃ samatikrāmiṣyāmi iti prapañcaḥ daśabodhisattvabhūmīn paripūrayiṣyāmi iti prapañcaḥ bodhisattvanyāmam avakrāmiṣyāmi iti prapañcaḥ, buddhakṣetraṃ pariśodhayiṣyāmi iti prapañcaḥ, sattvān paripācayiṣyāmi iti prapañcaḥ. daśatathāgatabalāny utpādayisyāmi iti prapañcaḥ, catvāri vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvido 'ṣṭādaśāveṇikān buddhadharmān utpādayiṣyāmi iti prapañcaḥ. sarvākārajñatām anuprāpsyāmi iti prapañcaḥ sarvavāsanānusandhikleśaṃ prahāsyāmi iti prapañcaḥ. tasmād bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran rūpaṃ nityam ity anityam ity aprapañcyan na prapañcayati (AdSPG I 181) vedanā