Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)samghscu.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Samghatasutra (alternative version) (Samghatasutra (alternative version))

Kinh (Sūtra) ghi lại lời dạy của đức Phật, thuộc tạng Kinh trong Tam tạng Phật giáo Sanskrit. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 2 / 3 (50.000 ký tự/trang)
igantum. sarvaśūra āha: katamās tā bhagavan paṃca mahānadyaḥ? 3. bhagavān āha: tadyathā: gaṃgā, sītā, vakṣur, yamunā, candrabhāgā ca. 4. imā sarvaśūra paṃca mahānadyo mahāsamudre praviśanti; 5. ekaikā ca mahānadī paṃcanadīśataparivārā.
[SaSū(C) 113] 1. punar aparaṃ sarvaśūra, paṃcemā mahānadyaḥ ākāśe pravahanti yā prajāṃ prahlādayanti; 2. tāś ca paṃca mahānadyaḥ ekaikā sahasraparivārāḥ. 3. āha: katamās tā bhagavan paṃca mahānadyaḥ sahasrāparivārāḥ? 4. bhagavān āha: sundarī nāma nadī sahasraparivārā, śaṃkhā nāma nadī sahasraparivārā, vahantī nāma nadī sahasraparivārā, citrasenā nāma nadī sahasraparivārā, dharmavṛttā nāma nadī sahasraparivārā. 5. imās tā sarvaśūra paṃca mahānadyaḥ sahasraparivārā yā jaṃbudvīpe autsukyam āpadyante, yāḥ kālena kālaṃ jaṃbudvīpe bindubhir varṣadhārāḥ pramuṃcanti; 6. tena puṣpaphalasasyāny abhiruhyanti. 7. yadā jaṃbudvīpe varṣadhārāḥ prapatanti, tadā udakaṃ jāyate, jātaṃ codakaṃ, sarvakṣetrārāmeṣu tṛpteṣu, satvāḥ sukhino bhavanti.
[SaSū(C) 114] 1. tadyathāpināma sarvaśūra prajāpati sarvajaṃbudvīpe sukhaṃ kārayati, evam eva sarvaśūrāyaṃ saṃghāṭo dharmaparyāya bahujanahitāya jaṃbudvīpe prakāśitaḥ. 2. yathā devānāṃ trāyastriṃśatāṃ āyuṣpramāṇaṃ na tathā manuṣyāṇāṃ. 3. katame sarvaśūra trāyastriṃśā devā yatra śakro devānām indraḥ prativasati. 4. te trāyastriṃśā nāma devāḥ santi tadyathā sarvaśūra satvā ye vāksucaritaṃ bhāṣante. 5. teṣāṃ na śakyaṃ puṇyaskandhasyopamāṃ kartuṃ.
[SaSū(C) 115] 1. santi sarvaśūra satvā ye vāgduścaritaṃ bhāṣante; 2. na śakyaṃ teṣām apuṇyaskandhasyopamāṃ kartum yat te satvāḥ narakatiryakpretaduḥkhāṃ vedanāṃ vedayanti; 3. na ca kaścit teṣāṃ trātā bhavati; tatra te nirāśāḥ paridevante narakeṣu prapatamānāḥ; 4. tad akalyāṇamitravaśena draṣṭavyaṃ. 5. ye satvā vāksucaritaṃ bhāṣante teṣāṃ na śakyaṃ puṇyaskandhasyopamāṃ kartuṃ; 6. tat kalyāṇamitravaśena draṣṭavyaṃ.
[SaSū(C) 116] 1. yadā kalyāṇamitraṃ paśyati, tadā tathāgato dṛṣṭo bhavati; 2. yadā tathāgataṃ paśyati, tadā tasya sarvapāpakṣayo bhavati; 3. yadā sarvapāpakṣayo bhavati, tadā prajāpatir jaṃbudvīpe autsukyaṃ karoti; 4. yadā prajāpatir jaṃbudvīpe autsukyaṃ karoti, tadā jaṃbudvīpakānāṃ satvānāṃ sukhasya na śakyam upamāṃ kartum. 5. evam evāyaṃ sarvaśūra saṃghāṭo dharmaparyāyo jaṃbudvīpe buddhakṛtyaṃ karoti; 6. tadā na śakyaṃ teṣāṃ satvānāṃ puṇyaskandhasyopamāṃ kartum.
[SaSū(C) 117] tadyathāpināma sarvaśūra, yatremāḥ paṃca mahānadyaḥ saṃbhedaṃ samavasaraṇaṃ gacchanti, tatra na śakyam udakasya pramāṇam udgrahītuṃ, etāvad udakakuṃbhā vā, udakakuṃbhaśatāni vā, udakakuṃbhasahasrāṇi vā, udakakuṃbhaśatasahasrāṇi vā. api tu bahutvād udakasya mahān udakaskandha: iti saṃkhyāṃ gacchati.
[SaSū(C) 118] evam eva sarvaśūra yadā jaṃbudvīpakā satvā imaṃ saṃghāṭaṃ dharmaparyāyaṃ śroṣyanti, śrutvā codgrahīṣyanti dhārayiṣyanti, vācayiṣyanti, paryavāpsyanti, pareṣāṃ ca vistareṇa saṃprakāśayiṣyanti, pratipattyā ca saṃpādayiṣyanti, tadā na śakyaṃ teṣāṃ satvānāṃ puṇyaskandhasya pramāṇaṃ udgrahītum. api tu bahutvāt puṇyasya mahān puṇyaskandha: iti saṃkhyāṃ gacchati.
[SaSū(C) 119] 1. ye sarvaśūra satvāḥ saṃghāṭaṃ dharmaparyāyaṃ na śroṣyanti, na taiḥ śakyam anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhum; 2. na śakyaṃ dharmacakraṃ pravartayitum; 3. na śakyaṃ dharmagaṇḍī parāhanitum; 4. na śakyaṃ tair dharmasiṃhāsanam abhiroḍhuṃ; 5. na śakyaṃ nirvāṇadhātum anupraveṣṭuṃ; 6. na śakyam aprameyai raśmibhir avabhāsayitum; 7. ya imaṃ sarvaśūra saṃghāṭaṃ dharmaparyāyaṃ na śroṣyanti, na śakyaṃ tair bodhimaṇḍe niṣattuṃ.
[SaSū(C) 120] 1. sarvaśūra āha: pṛcchāmi bhagavaṃ, pṛcchāmi sugata kaṃcid eva kautuhalam. 2. bhagavān āha: pṛccha tvaṃ sarvaśūra, yad yad evākāṃkṣasy ahaṃ te niṣkāṃkṣaṃ kariṣyāmi. 3. sarvaśūra āha: katamaḥ sa bhagavan ṛṣir abhūd yena te satvāḥ paṃcabhir ānantaryaiḥ karmabhiḥ parimokṣitāḥ, avaivartikabhūmau ca pratiṣṭhāpitāḥ? 4. bhagavān āha:
(1) sūkṣmaṃ vacana buddhānāṃ sarvaśūra śṛṇohi me /
saṃghāṭadarśanaṃ sūtraṃ ṛṣirūpeṇa darśitam //
(2) saṃghāṭo buddharūpaṃ ca darśayaty anukampayā /
yathā bālika gaṃgāyā rūpaṃ darśayate tathā //
(3) buddho darśayate rūpaṃ dharman deśayate svayam /
buddhaṃ ya icchate draṣṭuṃ lokanāthaṃ jinottamaṃ //
(4) saṃghāṭas tena śrotavyaḥ saṃghāṭaṃ buddhasādṛśaṃ /
buddhas tatra bhaven nityaṃ saṃghāṭaṃ yatra tiṣṭhati //
[SaSū(C) 121] 1. tatra khalu bhagavān punar api sarvaśūraṃ bodhisatvam āmantrayate sma: 2. bhūtapūrvaṃ sarvaśūrātīte 'dhvani navānavaty asaṃkhyeyān kalpān anusmarāmi; 3. tatra dvādaśa buddhakoṭyo babhūvan, ratnottamanāmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhāḥ. 4. ahaṃ tena kālena tena samayena pradānaśūro 'bhūvaṃ candro nāma. 5. te ca me dvādaśa buddhakoṭya paryupāsitāḥ; khādanīyabhojanīyamālyagandhavilepanena, yathāsukhaṃ, praṇītenāhāreṇa, sarvasukhopadhānenopasthitāḥ; upasthāpya ca, 6. tatraiva mayā sarvaśūra vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdham.
[SaSū(C) 122] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: aṣṭādaśa buddhakoṭya, sarve ratnāvabhāsanāmānas tathāgatā loka utpannā abhūvan. 2. tatrāham api pradānaśūro 'bhūvaṃ garbhaseno nāma. 3. te cāṣṭādaśa buddhakoṭyo mayā paryupāsitāḥ, pūjitāś ca, yathā tathāgatānāṃ pratyarhaṃ gandhamālyavilepanālaṃkāravibhūṣaṇaiḥ. 4. tatra ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhaṃ.
[SaSū(C) 123] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: viṃśati buddhakoṭyaḥ śikhisaṃbhavanāmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhā loka udapadyanta. 2. pūjitā me te buddhā bhagavanto yathā pratyarheṇa pūjasatkāreṇa. 3. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdham; 4. na cādyāpi kālasamayam abhūd vyākaraṇāya.
[SaSū(C) 124] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: viṃśaty eva buddhakoṭyaḥ kāśyapanāmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhā loka udapadyanta. 2. tatrāham api pradānaśūro 'bhūvaṃ. 3. kṛtaṃ me teṣāṃ tathāgatānām upasthānaṃ; gandhena, mālyena, vilepanena, tathāgatagurūpasthānenopasthitāḥ; yathā tathāgatānāṃ gurugauravaṃ kartavyaṃ tathā kṛtaṃ. 4. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhaṃ.
[SaSū(C) 125] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: ṣoḍaśa buddhakoṭyo 'bhūvan, vimalaprabhāsanāmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhāḥ. 2. tena ca kālena tena samayenāhaṃ gṛhapatir abhūvam, āḍhyo mahādhano, mahābhogaḥ, sarvasvaparityāgī. 3. te ca mayā ṣoḍaśa buddhakoṭyaḥ pūjitā, āstaraṇaprāvaraṇena, gandhena, mālyena, vilepanena, vibhūṣaṇācchādanena ca; yathā tathāgatānāṃ gurūpasthānaṃ kartavyaṃ tathā ca mayā kṛtaṃ. 4. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhaṃ; 5. na ca me kālaṃ na samayam abhūd vyākaraṇāya.
[SaSū(C) 126] 1. śṛṇu sarvaśūra, anusmarāmy ahaṃ: paṃcanavatir buddhakoṭyo loka utpannāny abhūvan, sarve śākyamunināmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhāḥ. 2. ahaṃ ca tena kālena tena samayena ca rājābhūvaṃ, dhārmiko, dharmarājā. 3. paryupāsitā me te paṃcanavatir buddhakoṭyaḥ śākyamunināmadheyās tathāgatāḥ, gandhena, mālyena, vilepanena, āstaraṇapravaraṇena, cchatradhvajapatākābhiś ca. 4. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdham.
[SaSū(C) 127] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: navati buddhakoṭyaḥ krakatsudanāmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhā, loka udapadyanta. 2. ahaṃ ca tena kālena tena samayena brāhmaṇakumāro 'bhūvam, āḍhyo, mahādhano, mahābhogaḥ, pradānadātā, sarvasvaparityāgī. 3. te ca mayā tathāgatā sarve upasthitāḥ, gandhena, mālyena, vilepanena, āstarāṇaprāvaraṇena, vibhūṣaṇācchādanena; yādṛśaṃ ca tathāgatānām upasthānaṃ tathā teṣāṃ mayā pratyarham upasthānaṃ kṛtaṃ. 4. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhaṃ; 5. na ca me kālaṃ na samayaṃ vyākaraṇāya.
[SaSū(C) 128] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: aṣṭādaśa buddhakoṭyo loka udapadyanta, sarve kanakamunināmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhāḥ. 2. ahaṃ ca tena kālena tena samayena pradānaśūro 'bhūvam. 3. paryupāsitā me te tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, pūjitāś ca gandhena, mālyena, vilepanena, āstaraṇaprāvaraṇena, vibhūṣaṇena; yathā tathāgatānāṃ gurūpasthānāṃ tathā me upasthitāḥ. 4. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhaṃ; 5. na ca me kālaṃ na samayaṃ vyākaraṇāya.
[SaSū(C) 129] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: trayodaśa buddhakoṭyo loka udapadyanta, sarve 'vabhāsaśrīnāmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhāḥ. 2. te ca me tathāgatāḥ pūjitā, āstaraṇaprāvaraṇena, gandhena, mālyena, vilepanācchādanavibhūṣaṇena; yathā tathāgatānāṃ gurūpasthānaṃ kṛtaṃ tādṛśam upasthānam upasthitāḥ. 3. taiś ca tathāgatair nānādharmamukhāni bhāṣitāni arthavinayaviniścayāt. 4. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhaṃ; 5. na cādyāpi samayaṃ vyākaraṇāya.
[SaSū(C) 130] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: paṃcaviṃśati buddhakoṭyaḥ puṣyanāmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhā loka udapādyanta. 2. ahaṃ ca tena kālena tena samayena pravrajito 'bhūvam. 3. paryupāsitā me te tathāgatā; yathānanda etarhi mamopasthānam upatiṣṭhati, tādṛśaṃ ca me te tathāgatā upasthitāḥ. 4. tatraiva ca me vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhaṃ; 5. na cādyāpi samayam abhūd vyākaraṇāya.
[SaSū(C) 131] 1. anusmarāmy ahaṃ sarvaśūra: aṣṭādaśa buddhakoṭyo vipaśyināmānas, tathāgatā, arhantaḥ, samyaksaṃbuddhā loka udapadyanta. 2. paryupāsitā me te tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ, ābharaṇaprāvaraṇena, ācchādanagandhamālyavilepanena; yathā tathāgatopasthānaṃ tathā me upasthitā. 3. ahaṃ ca tena kālena tena samayena pravrajito 'bhūvam. 4. tatraiva cāhaṃ vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhavān; 5. na cādyāpi samayaṃ vyākaraṇāya, na cireṇa kālena.
[SaSū(C) 132] 1. yaḥ paścimako vipaśyī loka utpannaḥ sa imaṃ saṃghāṭaṃ dharmaparyāyaṃ bhāṣitavān. 2. tam ahaṃ jñātvā, tasmin samaye, jaṃbudvīpe saptaratnavarṣaṃ pravṛṣṭavān. tadā te jāṃbudvīpakāḥ satvā adaridrā saṃvṛttāḥ. 3. tatraiva cāhaṃ vyākaraṇam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pratilabdhavān; 4. tataś cireṇa kālasamayenādyāpi ca māṃ na vyākaroty anutpattikadharmakṣāntivyākaraṇena.
[SaSū(C) 133] 1. āha: katamaḥ sa bhagavan kālaḥ, katamaḥ sa samayaḥ? 2. bhagavān āha: śṛṇu sarvaśūra, tato 'py asaṃkhyeyaiḥ kalpair dīpaṃkaro nāma tathāgato, 'rhan, samyaksaṃbuddho loka udapādi. 3. tato 'haṃ sarvaśura tena kālena tena samayena megho nāma māṇavako 'bhūvam. 4. yadā sa dīpaṃkaras tathāgato loka utpannaḥ, tadāham api tasmin kāle tasmin samaye brahmacaryam acārṣaṃ māṇavakarūpeṇa. 5. tato 'haṃ, bhagavantan dīpaṃkaran tathāgataṃ dṛṣṭvā, prasādapratilabdhaḥ saptabhir utpalair avakīrṇavām, tac ca tathāgatāvaropitaṃ kuśalamūlam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmitam. 6. sa ca mān dīpaṃkaras tathāgato vyākārṣīd: bhaviṣyasi tvaṃ māṇavakānāgate 'dhvany asaṃkhyeyaiḥ kalpaiḥ śākyamunir nāma tathāgato, 'rhan, samyaksaṃbuddha iti.
[SaSū(C) 134] 1. tato 'haṃ sarvaśūra, dvādaśatālamātraṃ vihāyasam antarīkṣe sthitvā, anutpattikadharmakṣāntiṃ pratilabdhavān. 2. yac ca me sarvaśūrāsaṃkhyeyeṣu kalpeṣu brahmacaryaṃ cīrṇaṃ, yac ca pāramitāpratisaṃyuktaṃ kuśalamūlaṃ, tat sarvam āmukhībhūtam ivānusmarāmi yathādya śvo vā. 3. tatra mayā sarvaśūrānekāni satvakoṭīnayutaśatasahasrāṇi kuśaleṣu dharmeṣu pratiṣṭhāpitāni. 4. kaḥ punar vādaḥ sarvaśūra, ya etarhy aham, anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhaḥ, sarvasatvahitaiṣī, kāruṇikaḥ, satvānāṃ nirodhadharman deśayiṣyāmi.
[SaSū(C) 135] 1. naitat sthānaṃ vidyate. tat kasya hetoḥ? 2. bahuprakāraṃ cāhaṃ sarvaśūra satvānān dharman deśayāmi: yathārūpavaineyānāṃ satvānāṃ, tathārūpeṇa dharman deśayāmi. 3. devarūpeṇa devaloke dharman deśayāmi; 4. nāgabhavane nāgarūpeṇa dharman deśayāmi; 5. yakṣabhavane yakṣarūpeṇa dharman deśayāmi; 6. pretabhavane pretarūpeṇa dharman deśayāmi; 7. manuṣyaloke manuṣyarūpeṇa dharman deśayāmi; 8. buddhavaineyānāṃ satvānāṃ buddharūpeṇa dharman deśayāmi; 9. bodhisatvāvaineyānāṃ satvānāṃ bodhisatvarūpeṇa dharman deśayāmi; 10. yena yena rūpeṇa satvā vinayaṃ gacchanti, tena tena rūpeṇāhaṃ satvānān dharman deśayāmi; evaṃ bahuprakāram ahaṃ sarvaśūra satvānān dharman deśayāmi.
[SaSū(C) 136] 1. tat kasya hetor? yathaiva sarvaśūra satvā bahuprakāraṃ dharmaṃ śṛṇvanti, tathaiva te satvasārā bahuprakāraṃ kuśalamūlāni kariṣyanti, 2. dānāni ca dadanti, puṇyāni ca kurvanti, svārthe ca pratijāgaranti, maraṇānusmṛtiṃ ca bhāvayiṣyanti; 3. te caivaṃrūpaṃ kuśalaṃ karmābhisaṃskāraṃ kariṣyanti; 4. tena ca dharmaśravaṇahetunā tat pūrvakaṃ kuśalamūlaṃ saṃsmariṣyanti. 5. teṣāṃ tad bhaviṣyati dīrgharātram arthāya hitāya sukhāya devānāṃ ca manuṣyāṇāṃ ca. 6. evaṃ hi sarvaśūra saṃghāṭasūtrasya dharmaparyāyasya sahaśravaṇamātreṇaivam aprameyā guṇānuśaṃsā bhaviṣyanti.
[SaSū(C) 137] 1. atha te satvāḥ parasparam evam āhuḥ: 2. asty anyaḥ kaścit kuśalamūlo yasya kṛtatvād upacitatvād anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhyante, sarvasatvahitaiṣiṇaś ca bhavanti?
[SaSū(C) 138] 1. atha bhagavāṃs, teṣāṃ satvānāṃ cetasaiva cetaḥparivitarkam ājñāya, tān etad avocat: asti kulaputrā! 2. ye dharmaṃ pattīyanti te evaṃ vakṣyanti: asti dharmo yathābhūtaḥ. 3. teṣāṃ mahāphalaṃ, sukhavipākam, anuttaraṃ dharmasukhaṃ bhaviṣyati.
[SaSū(C) 139] 1. ye punaḥ satvā mohamūḍhās ta evaṃ vakṣyanti: na santi dharmāḥ, nāsti kaścid dharmāṇāṃ pāragaḥ. 2. sa, teṣāṃ mahāphalaṃ kaṭukavipākam, apāyeṣūpapatsyate, punaḥ punaś ca te mohapuruṣā apāyabhūmiparāyaṇā bhaviṣyanti.
[SaSū(C) 140] aṣṭau kalpān nairāyikān duḥkhāṃ vedanām anubhaviṣyanti; dvādaśa kalpāni pretayoniṣu duḥkhāṃ vedanām vedayiṣyanti; 3. ṣoḍaśa kalpāny asureṣūpapatsyante; 4. nava kalpasahasrāni bhūtapiśācayoniṣūpapatsyante; 5. caturdaśa kalpasahasrāṇi ajihvakā bhaviṣyanti; 6. ṣoḍaśa kalpasahasrāṇi mātugarbhe kālaṃ kariṣyanti; 7. dvādaśa kalpasahasrāṇi māṃsapiṇḍā bhaviṣyanti; 8. ekādaśa kalpasahasrāṇi jātyandhabhūtāḥ prajāsyanti, duḥkhāṃ vedanāṃ vedayamānā.
[SaSū(C) 141] 1. jātyandhaṃ ca dṛṣṭvā tadā mātāpitṛbhyām evaṃ bhaviṣyati: nirāsvādam asmābhir duḥkham anubhūtaṃ; nirāsvādam asmākāṃ putro jātaḥ; nirāsvādaṃ navāmāsāḥ kukṣau dhāritaḥ. 2. śītoṣṇāṃ vedanāṃ vedayamānaiḥ kṣutpipāsāsuḥkhāni ca pratyanubhūtāni, bahūni ca dṛṣṭadharmavedanīyāny, anyāni ca duḥkhāni pratyanubhūtāni. 3. tatyathāpināmasarvaśūrajātyandhaṃ putraṃ dṛṣṭvā mātāpitror nautsukyaṃ bhavati, mahatī ca nirāśatā bhaviṣyati, evam eva sarvaśūra nirāśāḥ saddharmapratikṣepakāḥ satvāḥ; 4. narakatiryakpretaparāyaṇāḥ, te ca tasmin maraṇakālasamaye mahāśokāśalyasamarpitā bhaviṣyanti.
[SaSū(C) 142] 1. ye tu sarvaśūra satvā evaṃ vācaṃ bhāṣante: asti dharmaḥ, asti dharmāṇāṃ pāragaḥ, te tena kuśalamūlena viṃśati kalpāny uttarakuruṣūpapatsyante; 2. paṃcaviṃśati kalpasahasrāṇi trāyastriṃśatāṃ devānāṃ sahabhāvyatāyām upapatsyante; 3. trāyastriṃśadbhyo devebhyaś cyavitvā uttarakuruṣūpapatsyante; 4. na ca mātuḥ kukṣāv upapatsyante; 5. lokadhātuśatasahasraṃ ca drakṣyanti; sarve ca tāṃ lokadhātavaḥ sukhāvatīnāmānaḥ sarvabuddhakṣetrasandarśanan dṛṣṭvā, tatraiva pratiṣṭhānāṃ kṛtvā, tatraiva bodhim abhisambhotsyante.
[SaSū(C) 143] 1. evaṃ hi sarvaśūra mahāprabhāvo 'yaṃ saṃghāṭo dharmaparyāyaḥ: 2. ye 'smiṃś cittaprasādaṃ kariṣyanti na te jātu viṣamaparihāreṇa kālaṃ kariṣyanti; pariśuddhaśīlasamavāgatās te satvā bhaviṣyanti.
[SaSū(C) 144] 1. santi sarvaśūra satvā ya evaṃ kathayanti: rātrindivam tathāgato bahūni satvāni saṃsārāt parimocayanti, adyāpi satvadhātuḥ kṣayaṃ na gacchanti. 2. bahavo bodhāya praṇidhānaṃ kurvanti, bahavaḥ svargaloka upapadyante, bahavo nirvṛtim anuprāpnuvanti; atha kena hetunā satvānāṃ kṣayo na bhavati?
[SaSū(C) 145] 1. athānyatīrthikacarakaparibrājakanigranthānām etad abhavat: 2. gamiṣyāmo vayaṃ, śramaṇena gautamena sārdhaṃ vivādaṃ kariṣyāmaḥ. 3. atha khalu caturnavati brāhmaṇānyatīrthikacarakaparibrājakāḥ, anekāni ca nigranthaśatāni, yena rājagṛhaṃ tenopasaṃkrāmanti. 4. tena ca kālena tena samayena bhagavān smitāṃ prāduścakāra.
[SaSū(C) 146] 1. atha khalu maitreyo bodhisatvo mahāsatva utthāyāsanād, ekāṃsam uttarāsaṃgaṃ kṛtvā, dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya, yena bhagavāṃs tenāṃjaliṃ praṇamya, bhagavantam etad avocat: 2. ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayaḥ smitasya prāduṣkaraṇāya? nāhetuṃ nāpratyayaṃ tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā smitaṃ prāduṣkurvanti.
[SaSū(C) 147] 1. bhagavān āha: śṛṇu kulaputra, adyeha rājagṛhe mahānagare rājagṛhe mahāsannipāto bhaviṣyati. 2. āha: ke bhagavann ihāyāsyanti, devā vā, nāgā vā, yakṣā vā, manuṣyā vā, amanuṣyā vā? 3. bhagavān āha: sarva ete maitreyādyehāgamiṣyanti: devanāgayakṣamanuṣyāmanuṣyāḥ, caturaśītiś ca sahasrāṇi brāhmaṇānām ihāyāsyanti;
[SaSū(C) 148] 1. navati koṭīsahasrāṇi tīrthikacarakaparibrājakanigranthānām ihāyāsyanti. te mayā sārdhaṃ vivādaṃ kariṣyanti. 2. teṣāṃ sarveṣāṃ vivādaśamanāya dharman deśayiṣyāmi. 3. sarve ca te brāhmaṇā anuttarāyāṃ samyaksambodhau cittam utpādayiṣyanti. 4. navati koṭīśatasahasrāṇy anyatīrthikacarakaparibrājakanigranthāḥ sarve srotaāpattiphalaṃ prāpsyanti.
[SaSū(C) 149] aṣṭādaśa koṭīsahasrāṇi nāgarājñām āgamiṣyanti ye mamāntikād dharmaṃ śroṣyanti; śrutvā ca sarve 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittāny utpādayiṣyanti.
[SaSū(C) 150] 1. ṣaṣṭi koṭīsahasrāṇi śuddhāvāsakāyikānāṃ devaputrāṇām āgamiṣyanti; 2. tṛṃśat koṭīsahasrāṇi mārāṇāṃ pāpīmatāṃ saparivārāṇām āyāsyanti; 3. dvādaśa koṭīsahasrāṇi asurarājñām āgamiṣyanti; 4. paṃcamātrāṇi ca rājaśatāni saparivārāṇy āyāsyanti dharmaśravaṇāya. 5. te sarve mamāntikād dharmaṃ śrutvānuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittāny utpādayiṣyanti.
[SaSū(C) 151] atha khalu maitreyo bodhisatvo mahāsatvo bhagavataḥ pādau śirasā vanditvā, bhagavantaṃ tṛṣ pradakṣiṇīkṛtvā, tatraivāntardhitataḥ.
[SaSū(C) 152] 1. atha khalu sarvaśūro bodhisatvo mahāsatva utthāyāsanād, ekāṃsam uttarāsaṃgaṃ kṛtvā, dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya, yena bhagavāṃs tenāṃjaliṃ praṇamya, bhagavantam etad avocat: 2. kin nāmāni bhagavan paṃcamātrāṇi rājaśatāni?
[SaSū(C) 153] 1. bhagavān āha: śṛṇu sarvaśūra, nando nāma rājā, 2. sunando nāma rājā, 3. upanando nāma rājā, 4. jinarṣabho nāma rājā, 5. brahmaseno nāma rājā, 6. brahmaghoṣo nāma rājā, 7. sudarśano nāma rājā, 8. jayaseno nāma rājā, 9. nandaseno nāma rājā, 10. biṃbisāro nāma rājā, 11. prasenajin nāma rājā, 12. virūḍhako nāma rājā; 13. evaṃpramukhāni paṃcamātrāṇi rājaśatāni, ekaiko rājā viṃśatikoṭīsahasraparivāraḥ. 14. te sarve 'nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ, sthāpayitvā rājā virūḍhakaḥ.
[SaSū(C) 154] 1. pūrvasyān diśi tṛṃśat koṭīsahasrāṇi bodhisatvānām āgacchanti; 2. dakṣiṇāyāṃ diśi paṃcāśat koṭīsahasrāṇi bodhisatvānām āgacchanti; 3. paścimāyān diśi ṣaṣṭi koṭīsahasrāṇi bodhisatvānām āgacchanti; 4. uttarasyān diśi aśīti koṭīsahasrāṇi bodhisatvānām āgacchanti; 5. adhastāddiśi navati koṭīsahasrāṇi bodhisatvānām āgacchanti; 6. ūrdhvāyān diśi śatakoṭīsahasrāṇi bodhisatvānām āgacchanti; 7. sarve ca daśabhūmipratiṣṭhitāḥ.
[SaSū(C) 155] atha te sarve bodhisatvā, yena rājagṛhaṃ mahānagaraṃ, yena ca gṛddhrakūṭaparvato, yena bhagavāṃs tenopasaṃkrāntā bhagavato darśanāya vandanāya, sarve ca te bodhisatvā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitāḥ.
[SaSū(C) 156] 1. atha khalu bhagavān sarvaśūraṃ bodhisatvaṃ mahāsatvam āmantrayati sma: 2. gaccha tvaṃ sarvaśūra daśasu dikṣu sarvalokadhātuṣu, bodhisatvānām evaṃ vada: 3. adya tathāgato rājagṛhe mahānagare dharman deśayati. tad yūyaṃ sarve daśasu dikṣu lokadhātuṣu sthitā añjalīn praṇāmayatha. 4. anuśrāvya ca muhūrtamātreṇa ca punar eva nivartayasva dharmaśravaṇāya.
[SaSū(C) 157] atha khalu sarvaśūro bodhisatvo mahāsatva utthāyāsanād, bhagavataḥ pādau śirasābhivandya, bhagavantaṃ tṛṣ pradakṣiṇīkṛtya, ṛddhibalenāntardhitaḥ.
[SaSū(C) 158] 1. atha khalu sarvaśūro bodhisatvo mahāsatvo, daśasu dikṣu lokadhātuṣu gatvā, bodhisatvānām ārocayati: 2. adya mārṣā śākyamunis tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ sahāyāṃ lokadhātau rājagṛhe mahānagare satvānān dharman deśayati. 3. tad yūyaṃ sādhukāram anuprayacchatha, tad yuṣmākam adyaiva hitāya sukhāya mahālābho bhaviṣyati.
[SaSū(C) 159] 1. atha khalu sarvaśūro bodhisatvo mahāsatvo, daśasu dikṣu lokadhātuṣu gatvā, sarvabuddhān paryupāsya, bodhisatvānām ārocayitvā, tadyathāpināma balavān puruṣo 'cchaṭāsaṃghāṭaṃ kuryād, atrāntare sarvaśūro bodhisatvo mahāsatvo, yena rājagṛhaṃ mahānagaraṃ, yena ca bhagavāṃs, tenāgatya, bhagavataḥ purataḥ sthitaḥ. 2. tatra ca sarve brāhmaṇānyatīrthikacarakaparibrājakanigranthāḥ sannipatitāḥ; 3. bahavaś ca devanāgamanuṣyāmanuṣyāḥ, paṃcamātrāṇi ca rājaśatāni saparivārāṇi sannipatitāni; 4. triṃśat koṭīsahasrāṇi mārāṇāṃ pāpīyasāṃ saparivārāḥ sannipatitā.
[SaSū(C) 160] 1. tena khalu punaḥ samayena rājagṛhaṃ mahānagaraṃ prakaṃpitam. 2. atha khalu daśasu dikṣu lokadhātuṣu divyaṃ candanacūrṇaṃ pravarṣitaṃ; 3. divyaṃ ca puṣpavarṣaṃ pravarṣitaṃ. 4. tad bhagavato mūrdhasandhau kūṭāgāraḥ saṃsthitaḥ. 5. tena khalu punaḥ samayena tathāgatasya purataḥ śakro devānām indraḥ sthito 'bhūt. sa vajreṇa bhūmiṃ parāhanat.
[SaSū(C) 161] 1. atha khalu tasmin samaye caturdiśaṃ catvāro vātarājāna utthāya pravānti, 2. ye ca rājagṛhe mahānagare saṃkarā vā, pāṃsavo vā, bālikā vā, tat sarvaṃ nagarād bahiḥ prakṣipanti; 3. daśasu dikṣu lokadhātuṣu gandhodakavarṣaṃ pravarṣanti; 4. daśasu dikṣu lokadhātuṣūtpalapadmakumudapuṇḍarīkāṇi pravarṣanti; 5. te ca puṣpās teṣāṃ satvānām upari murdhni puṣpacchatrāṇi tasthire, tathāgatasya copari murdhni. 6. upary antarīkṣe caturaśītiḥ kūṭāgārasahasrāṇi saṃsthitāni, 7. teṣu ca caturaśītiṣu puṣpakūṭāgārasahasreṣu caturaśīti sahasrāṇy āsanānāṃ prajñaptāni saptaratnamayāni prādurbhūtāni, 8. sarvatra cāsane tathāgato niṣaṇṇo dharman deśayati. 9. atha khalv ayaṃ trisāhasramahāsāhasro lokadhātuḥ ṣaḍvikāraṃ prakampitaḥ.
[SaSū(C) 162] 1. atha khalu sarvaśūro bodhisatvo mahāsatvo, yena bhagavāṃs tenāṃjaliṃ praṇamya, bhagavantam etad avocat: ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo yad imāny evaṃrūpāṇi rājagṛhe mahānagare prātihāryāṇi sandṛśyante? 2. bhagavān āha: tadyathā kaścid eva puruṣaḥ syāc, cañcalaś, capalo, 'haṃkāramamakārasthitaḥ; sa ca daridro bhavet. 3. tasya rājā śīrṣaṃ parimārjayed; atha sa puruṣo 'dhimānād, yāvād rājadvāraṃ gatvā, balasā taṃ rājakulaṃ praveṣṭum icched. atha te rājāmātyapārṣadyās taṃ puruṣaṃ gṛhṇīyur, bahubhiś ca prakārais tāḍayeyur.
[SaSū(C) 163] 1. atha tena kālena tena samayena sa rājā śṛṇuyād etāṃ prakṛtiṃ: sa daridrapuruṣo balasābhyantaraṃ praveṣṭukāma. iti śrutvā cāsyaivaṃ bhaved: avaśyam ayaṃ mama ghātayitukāmaḥ. 2. tataḥ sa rājā ruṣṭas tān pārṣadyān evaṃ vaded: gacchantu bhavanta, etaṃ puruṣaṃ parvatavivaraṃ nītvā jīvitād vyaparopayatha sarvaparivāraṃ; 3. mātāpitṛputraduhitṛdāsīdāsakarmakarāṇāṃ ca vyasanam āpādayatha. 4. atha te sarve jīvitād vyavaropitāḥ, 5. tasya ca sarve svajanabandhuvargāḥ paramaśokaśalyasamarpitā bhaveyuḥ.
[SaSū(C) 164] 1. evam eva sarvaśūra tathāgato 'rhan samyaksaṃbuddhaḥ satvānān dharman deśayati. 2. tatra, yathā sa puruṣo 'dhimānika, evaṃ bālapṛthagjanās: tathāgataṃ rūpavarṇaliṃgasaṃsthānato nimittam udgṛhya, tathāgatakāyam iti saṃjānanti.
[SaSū(C) 165] 1. tatra te bahūn dharmāṃ cchrutvādhimāne patanti, nānāpralāpān pralapanti. 2. ahaṃkāramamakāreṇābhibhūtāḥ svayam eva dharmaṃ na śṛṇvanti na prakāśayanti. 3. yaḥ kaścit sūtraṃ vā gāthāṃ vāntaśo dṛṣṭāntaṃ vā teṣāṃ ārocayati, tat te na gṛhṇanti, na śrotram avadadhanti: vayaṃ svayaṃ jānīmaha iti: 4. tat kasya hetor? yathāpinamādhimānatvāt tena bāhuśrutyena pramādam āpadyante.
[SaSū(C) 166] 1. ye bālapṛthagjanaiḥ sārdhaṃ samavadhānaṃ kurvanti na te tathārūpaṃ dharmopasaṃhitaṃ vacanaṃ śroṣyanti; 2. te tena bāhuśrutyena pramattā bhaviṣyanti; 3. te tathārūpāḥ puruṣāḥ svakāvyāni sthāpayanti, svakāni granthānidānāni sthāpayanti; 4. te sarvalokaṃ cātmānaṃ ca visaṃpādayanti; 5. vyarthaṃ ca rāṣṭrapiṇḍaṃ prabhūtaṃ paribhokṣyanti, bhuktvā ca na samyak pariṇamayiṣyanti. 6. maraṇakālasamaye teṣāṃ mahāsantrāso bhaviṣyati.
[SaSū(C) 167] 1. te ca satvās taṃ vakṣyanti: bahavas tvayā vayaṃ śilpajñānaṃ śikṣāpitāḥ kathaṃ tvaṃ svam ātmānaṃ na śaknuṣe saṃsthāpayituṃ? 2. sa teṣāṃ evaṃ vaden: na śakyaṃ mārṣā idānīm ātmānaṃ parisaṃsthāpayituṃ.
[SaSū(C) 168] 1. tatra te satvās, tasya tad bhāṣitaṃ śrutvā, nānāprakāraṃ paridevayiṣyanti. 2. yathā tasyaikapudgalasyārthena bahavo jñātisaṃghā jīvitād vyavaropitā anaparādhinaḥ, svakarmapratyayena, evam eva te satvā maraṇakālasamaye, teṣāṃ paridevatāṃ narakatiryagyoniparāyaṇaṃ ātmānaṃ samanupaśyante 'kalyāṇamitrasaṃsargahetoḥ. 3. tad ahaṃ yuṣmākaṃ brāhmaṇānām anyatīrthikacarakaparibrājakanigranthānām evaṃ vadāmi: mā yūyaṃ pramattā bhavatha! 4. tadyathāpināmājātapakṣaḥ śakunir na śaknoty ākāśe prakramituṃ devalokagamanāya, evam eva yuṣmābhir ahaṃkāramamakārasthitair na śakyaṃ nirvāṇaṃ anuprāptuṃ; na yuṣmākaṃ tathā ṛddhiḥ saṃvidyate. 5. tat kasya hetoḥ? karmaprakaraṇena yūyaṃ kukkuṭayonyā ivotpannāḥ. 6. na cireṇāyaṃ kāyo bhedanadharmā maraṇaparyavasāno bhaviṣyati. 7. maraṇakālasamaye nirāsvādanatā, paritasyanatā ca bhaviṣyati.
[SaSū(C) 169] 1. kim ayam asmābhir ātmabhāvaḥ sandhārito ye vayaṃ na devasukhaṃ na pratyanubhaviṣyāma, nāpi nirvāṇapadasthā bhaviṣyāmaḥ? 2. nirarthakam asmābhiḥ śarīram udvūḍhaṃ! 3. kā gatir asmābhiḥ kiṃ parāyaṇaṃ bhaviṣyati? 4. kutropapattiḥ, kutra vā nirodho bhaviṣyatīti?
[SaSū(C) 170] 1. atha khalu bhagavāṃ punar api tān anyatīrthikacarakaparibrājakanigranthabrāhmaṇān āmantrayati: 2. mā yūyaṃ mārṣā ratnamayāj jaṃbudvīpān nirāśā bhaviṣyadhve! 3. mā yūyaṃ dharmaratnāt paribāhyā bhaviṣyatheti! 4. pṛcchatha yūyaṃ mārṣās tathāgataṃ yad yad evākāṃkṣathāha; ahaṃ yuṣmākaṃ sarvābhiprāyān paripūrayiṣyāmi.
[SaSū(C) 171] 1. atha khalu te sarve brāhmaṇānyatīrthikacarakaparibrājakanigranthā utthāyāsanebhya, ekāṃsāni cīvarāṇi pravṛtya, aṃjalayaḥ pragṛhya, bhagavantaṃ paripṛcchanti sma: 2. bahūni bhagavaṃ satvāni rātrindivas tathāgataḥ saṃsārāt parimocayati, na ca satvadhātor ūnatvaṃ vā pūrṇatvaṃ vā prajñāyate. 3. ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayaḥ yat te satvā samānā utpādanirodhaṃ darśayanti?
[SaSū(C) 172] 1. atha khalu bhagavān bhaiṣajyasenaṃ bodhisatvaṃ mahāsatvam āmantrayati sma: 2. mahāsannāhaṃ sannahyanti tīrthyā mahākaukṛtyavinodanārthāya. mahādharmolkājvālanāyamahāpraśnanidānaṃ paripṛcchanti. 3. paścime tu kāle na bhaviṣyanti daharā satvā vṛddhā vā ye utpādanirodhaṃ kariṣyanti. santi bhaiṣajyasena vṛddhā satvā daharā iva na kiṃcij jānanti.
[SaSū(C) 173] 1. tadyathāpināma bhaiṣajyasena kaścid eva puruṣaḥ śiraḥ śocayeta, navakāni ca vastrāṇi pravṛṇuyāt sa ca gṛhād bahir niṣkrameta; 2. tam enaṃ satvā āmantrayanti: suprāvṛtāni te navakāni vastrāṇīti. 3. atha kaścid evāparaḥ satvo bhavet; sa śiraḥ śocayeta, purāṇakāni ca vastrāṇi prāvṛṇuyāt; tāni ca śithilakāni bhavanti, na ca śobhante. 4. sa ca puruṣaḥ susnātaśirā bhavati, vastraṃ cāsya na śobhate. 5. evam eva bhaiṣajyasena saṃti vṛddhā satvā ye jaṃbudvīpaṃ na śobhayanti. 6. daharās tu satvā utpādanirodhaṃ darśayanti.
[SaSū(C) 174] 1. atha khalu te sarve 'nyatīrthikacarakaparibrājakanigranthabrāhmaṇā utthāyāsanād, bhagavantam etad avocan: ko bhagavann asmākaṃ vṛddho vā daharo vā? 2. bhagavān āha: vṛddhā yūyaṃ! punaḥ punar narakatiryakpreteṣu duḥkhāṃ vedanāṃ dṛṣṭvā tad adyāpi yūyaṃ tṛptiṃ nādhigacchatha!
[SaSū(C) 175] 1. atha khalu te sarve brāhmaṇānyatīrthikacarakaparibrājakanigranthāḥ, sarve ca nāgarājāno bhagavantam etad avocan: na bhūyo bhagavann utsahāma saṃsāre duḥkhāṃ vedanām anubhavituṃ! 2. te cānyatīrthikacarakaparibrājakanigranthabrāhmaṇā evam āhuḥ: na santi daharā satvā ye śaknuyur dharmatāṃ sākṣātkartum.
[SaSū(C) 176] 1. atha khalu bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat: paśya bhadanta bhagavan kiyad duradhimocyā ime satvāḥ! 2. bhagavān āha: śṛṇu bhaiṣajyasena, sāṃprataṃ tathāgataḥ sarvalokapratyakṣaṃ karoti.
[SaSū(C) 177] 1. atha khalu caturnavati koṭīsahasrāṇi navakānāṃ satvānāṃ te tathāgatasya purataḥ sthitāḥ. na ca tathāgataṃ vandanti, nālapanti, na saṃlapanti. 2. atha khalu bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat: ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo yad ete satvā bhagavantaṃ nālapanti, na saṃlapanti, na vandanti, na ca bhagavantaṃ paripṛcchanti? 3. bhagavān āha: śṛṇu bhaiṣajyasena, satvā evaṃ vadanti: na śakyaṃ navakaiḥ satvair dharmatā sākṣātkartum. 4. ta ete bhaiṣajyasena navakāḥ satvā yuṣmābhir draṣṭavyāḥ. 5. te ca satvā evaṃ āhur: vayaṃ bhagavan navakāḥ satvā, vayaṃ sugata navakāḥ satvā! 6. bhagavān āha: eṣāṃ bho satvānāṃ lokapratyakṣaṃ, sāṃprataṃ svaśarīrāl lokasya pramāṇaṃ darśayatha.
[SaSū(C) 178] 1. tena khalu punaḥ kālena tena samayena caturnavati koṭīsahasrāṇi navakānāṃ satvānāṃ, kāyasya bhedād antarīkṣe sthitvā, daśabhūmipratilabdhā abhūvan. 2. atha khalu bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat: sulabdhālābhā bhagavann īdṛśāḥ satvāḥ ye saṃsāre parikṣayāya paryādānāya vīryam ārabhante. 3. adyaiva bhagavann ime satvā utpannāḥ, adyaiva bhagavann ime satvāḥ parimuktāḥ, adyaiva sarve daśabhūmipratiṣṭhitā dṛṣṭāḥ.
[SaSū(C) 179] 1. atha khalu sarvabrāhmaṇānyatīrthikacarakaparibrājakanigranthā, nāgarājāno 'pi, mārāś ca pāpīmān saparivāra upasaṃkrānto vicakṣuṣkaraṇāya, sarve bhagavantam etad avocann: iha vayaṃ bhagavans tathāgatasyāntikam upasaṃkrāntā vicakṣuṣkaraṇāya. 2. te vayaṃ bhagavann, iman dharmaparyāyaṃ śrutvā, prasādapratilabdhā abhūma buddhe ca dharme ca. 3. tatrāsmākaṃ bhagavan sarveṣām evaṃ bhagavaty: evaṃrūpaṃ buddhasukhaṃ pratilabhemahe! 4. evaṃrūpāś ca tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā loke bhavemaḥ.
[SaSū(C) 180] 1. bhagavān āha: evam etad bhadramukhā! yathā yūyaṃ tathāgatasyāntikam upasaṃkrāntāḥ, tairyuṣmābhir imaṃ saṃghāṭaṃ dharmaparyāyaṃ śrutvā, ānuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittaṃ utpāditaṃ. 2. tena yūyaṃ bhadramukhāḥ kuśalamūlena na cireṇa kālenānuttarāṃ samyaksaṃbotsyadhve. abhisaṃbhotsyadhve.
[SaSū(C) 181] 1. samanantarabhāṣitā ca tathāgateneyaṃ vāg, atha teṣāṃ sarveṣām anyatīrthikacarakaparibrājakanigranthabrāhmaṇānām anutpattikadharmakṣāntipratilābho 'bhūt, 2. sarve ca daśabhūmipratiṣṭhitā bodhisatvāḥ saṃvṛttāḥ, 3. sarve ca te bodhisatvā, upary antarīkṣe sapta tālān vaihāyasam abhyudgamya, saptaratnamayāni kūṭāgārāṇi tathāgatasyopanāmayanti, 4. sarve ca nānāvikurvādhiṣṭhānardhyabhisaṃkārān abhisaṃskurvanti. 5. atha te, bhagavata upari mūrdhni sthitvā bhagavantaṃ nānāpuṣpair abhyavakiranti. 6. tathāgatāṃś ca manasikurvanti, svakāye ca buddhasaṃjñām utpādayanty. 7. anekāni ca devaputrakoṭīnayutaśatasahasrāṇi divyapuṣpais tathāgatam abhyavakiranti sma.
[SaSū(C) 182] evaṃ ca vācam abhāśanta: mahālābhaḥ śramaṇo gautamaḥ! mahākṣetro, lokanāthaḥ; samādhibalādhānaprāptaḥ; vijño, vijñārthikaḥ, yaḥ īdṛśān satvān saṃsārād anupūrveṇopāyakauśalyena parimocayaty: ekena subhāṣitamātreṇa etāvanti satvāni saṃsārāt parimucyante!
[SaSū(C) 183] 1. atha khalu bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatva utthāyāsanād, ekāṃsam uttarāsaṃgaṃ kṛtvā, dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya, yena bhagavāṃs tenāṃjaliṃ praṇamya, bhagavantam etad avocat: 2. ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo yad ete devaputrā evaṃ vācaṃ niścārayanti, bahūni ca rdhyabhisaṃskārān kurvanti, bahūni ca tathāgatasya varṇān abhisaṃstuvanti sma? 3. bhagavān āha: śṛṇu kulaputra, na hi te māṃ stuvanti, svakāyam eva stunvanti; 4. svakāyam eva dharmarājāsane sthāpayiṣyanti; 5. svakāyam evāgradharmāsane pratiṣṭhāpayiṣyanti; 6. svakāyād eva dharmaraśmin niścārayiṣyanti; 7. sarvabuddhaparigṛhītāś ca bhaviṣyanty anuttarāsyāḥ samyaksaṃbodher abhisaṃbodhāya, abhisaṃbudhya ca dharman deśayiṣyanti.
[SaSū(C) 184] 1. atha khalu bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat: bahavo bhadanta bhagavan satvāḥ, bahavo bhadanta sugata satvā rātrindivaṃ parimucyante; tad adyāpi satvānāṃ kṣayo na bhavati. 2. bhagavān āha: sādhu sādhu bhaiṣajyasena yas tvaṃ tathāgatam etam arthaṃ paripraṣṭavyaṃ manyase. śṛṇu bhaiṣajyasena! 3. tadyathāpināma bhaiṣajyasena kaścid eva puruṣo bhaved, āḍhyo, mahādhano, mahābhogaḥ, bahudhanadhānyakośakoṣṭhāgārasamanvāgataḥ, bahudāsadāsīkarmakarapauruṣeyāni cāsya syur, bahūni ca dhanaskandhāni, bahūni ca kṣetrārāmāṇi saṃvidyeran, bahūni ca dhanadhānyāni; 4. sa ca puruṣo vasantakāle sarvāṇi tāni dhanadhānyāni vāpayet. 5. atha yāvad apareṇa kālasamayena sarvāṇi tāni bījāni paripacyeran, sa paripakvānīti viditvā, tataḥ sa puruṣas tāni dhanadhānyāni gṛhasyābhyantare pṛthak pṛthak sthāpayati; sthāpayitvā paribhuṃkte. 6. yāvad vasantakāle punar eva bījāni vāpayati.
[SaSū(C) 185] 1. evam eva bhaiṣajyasena ime satvāḥ, pūrvaṃ śubhaṃ karma kṛtvā, paścāt teṣāṃ karmaṇāṃ parikṣayāt, punaḥ punar api puṇyakṣetram anveṣante, kuśalamūlāny avaropayanti. 2. kuśalamūlāny avaropayitvā tatra ca kuśaladharme pratipattyā saṃpādayanti.  3. pratipattisaṃpannā sarvadharmān vardhayanti. 4. sarvadharmān vardhayitvā prītiprāmodyam utpādayanti, 5. tena ca prītiprāmodyacittena bhaiṣajyasenānekāni kalpakoṭīsahasrāṇi na nāśyante. 6. evam eva bhaiṣajyasena prathamacittotpādiko bodhisatvo na kadācid vināśadharmā bhavati, saṃkṣiptena sarvadharmān prajānāti.
[SaSū(C) 186] āha: 1. kathaṃ bhagavan prathamacittotpādiko bodhisatvaḥ svapnaṃ paśyati? 2. bhagavān āha: bahūni bhaiṣajyasena prathamacittotpādiko bodhisatvaḥ svapnāntare bhayāni paśyati. 3. tat kasya hetor? yadā svapnāntare bhayāni paśyati, tadā sarvapāpakāni karmāṇi pariśodhayati. 4. na śakyaṃ bhaiṣajyasena pāpakarmaṇā satvena tīvraṃ duḥkham apanayitum, na ca pāpena svapnena dṛṣṭenāsya bhayaṃ bhavati.
[SaSū(C) 187] 1.bhaiṣajyasena āha: katamāni bhagavan prathamacittotpādiko bodhisatvaḥ svapnāntare bhayāni paśyati? 2. bhagavān āha: agniṃ bhaiṣajyasena prajvalitaṃ paśyati. tatas tena bodhisatvenaivaṃ veditavyaṃ: sarvakleśā me dagdhāḥ. 3. dvitīyaṃ bhaiṣajyasena udakaṃ paśyati, luḍitaṃ, saṃpraluḍitaṃ. tatra tena prathamacittotpādikena bodhisatvena na bhetavyaṃ. 4. tat kasya hetoḥ? evaṃ hi bhaiṣajyasena, sarvapāpakṣayaṃ kṛtaṃ bhavati. 5. tṛtīyaṃ bhaiṣajyasena prathamacittotpādiko bodhisatvaḥ svapnaṃ paśyati mahābhayaṃ. 6. āha: katamaṃ bhagavan?
[SaSū(C) 188] 1. bhagavān āha: svaśarīre śīrṣaṃ muṇḍitaṃ paśyati. tatra tena bodhisatvena na bhetavyaṃ. 2. tenaivaṃ cittam utpādayitavyaṃ: rāgadveṣamohāni me muṇḍitāni bhavanti, 3. ṣaḍgatikaṃ ca me saṃsāraṃ parājitaṃ bhaviṣyati. 4. na hi tasya narakāvāso bhaviṣyati, na tiryakṣu, na preteṣu vā, nāsureṣu vā, na nāgeṣu, na deveṣu. 5. pariśuddheṣu bhaiṣajyasena buddhakṣetreṣu prathamacittotpādiko bodhisatva upapattiṃ pratigṛhṇāti.
[SaSū(C) 189] 1. bhaiṣajyasena, paścime kāle paścime samaye, yadi kaścit satvo bodhau cittaṃ pariṇamayiṣyati, tena mahatī paribhāṣaṇā draṣṭavyā, paribhūtavāsaś ca bhaviṣyati. 2.  tatra tena bhaiṣajyasena na parikhedacittam utpādayitavyaṃ, na viṣīditavyaṃ.
[SaSū(C) 190] 1. bahavo bhaiṣajyasena mayā dharmā deśitāḥ. 2. mayā ca bhaiṣajyasenānekāni kalpakoṭīnayutaśatasahasrāṇi duṣkaracaryā cīrṇā. 3. na mayā bhaiṣajyasena rājyabhogārthāya vā, vṛttibhogārthāya vā, aiśvaryabhogārthāya vā duṣkaracaryā cīrṇā; svabhāvadharmāvabodhāya bhaiṣajyasena mayā duṣkaracaryā cīrṇā. 4. na ca me tāvad anuttarā samyaksaṃbodhiḥ prāptā yāvan na mayāyaṃ dharmaparyāyaḥ śrutaḥ: 5. yasmiṃs tu bhaiṣajyasena kālasamaye mayāyaṃ saṃghāṭo dharmaparyāyaḥ śrutaḥ, tatraiva divase anuttarā samyaksaṃbodhir abhisaṃbuddhā. 6. gaṃbhīro 'yaṃ bhaiṣajyasena dharmaparyāyaḥ. 7. durlabho 'sya dharmaparyāyasya śravaḥ. 8. paramadurlabho bhaiṣajyasena tathāgatānām utpādaḥ. paramadurlabho bhaiṣajyasenāsya dharmaparyāyasya dhārakaḥ.
[SaSū(C) 191] 1. ye te iman dharmaparyāyaṃ śroṣyanti, sarve te 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyante. 2. kalpasahasraṃ bhaiṣajyasena saṃsārāt paścānmukhaṃ kariṣyanti. 3. pariṣuddhaṃ buddhakṣetraṃ pratilapsyante, nirodhamārgaṃ ca prajñāsyanti. 4. bhavyāś ca te niśrayaṃ prajñātuṃ, bhavyāḥ kuśalasthānaṃ prajñatuṃ, bhavyā abhijñākuśalasthānaṃ prajñatum, bhavyāḥ kuśalasthānanirodhaṃ prajñātum.
[SaSū(C) 192] 1. nirodham eva bhaiṣajyasena kimartham ucyate? 2. āha: artha ucyate bhagavan dharmasthānam. 3. bhagavān āha: katamaṃ bhaiṣajyasena dharmasthānaṃ? 4. āha: dharma ucyate bhagavann ārabdhavīryatā, ārabdhaśīlatā; śīlasamanvāgamatā dharmanidhānam ity ucyate. idaṃ bhagavan dharmanidhānaṃ saṃbhavati. 5. bhagavān āha: sādhu sādhu bhaiṣajyasena yas tvaṃ tathāgatam etam arthaṃ paripraṣṭavyaṃ manyase.
[SaSū(C) 193] 1. āha: kena kāreṇa na bhagavaṃs tathāgatā loka utpadyante? 2. bhagavān āha: ye bhaiṣajyasena bāhuśrutyasamanvāgamaṃ prajānanti, te tathāgatānām utpādaṃ prajānanti. 3. te tathāgatānām utpādaṃ jñātvā, idaṃ tathāgatānām utpāde sukhasthānaṃ prajānanti. 4. yadā ca tathāgatā loka utpadyante, tadā satvā sarvadharmān prajānanti. laukikalokottarān dharmān prajānanti. laukikalokottarāṇi jñānāni prajānanti.
[SaSū(C) 194] 1. āha: jñānam evaṃ jñātvā, katamaṃ nirvāṇaṃ prajānanti? 2. bhagavān āha: dharmam eva bhaiṣajyasena prajānanti. 3. dharmam eva jñātvā, evam eva bhaiṣajyasena dharmasaṃgrahaṃ prajānatāṃ prathamo lābha utpadyate. 4. yathāśrutaṃ gṛhya, dhārmika eva lābho bhaviṣyati.
[SaSū(C) 195] tadyathāpināma bhaiṣajyasena kaścid eva puruṣo vāṇijako bhavet. sa, lābhahetor gacchan, parakyasvakasya suvarṇasya puruṣabhārasahasraṃ gṛhītvā, gacchet. 2. tasya tau mātāpitarāv evam āhutuḥ: 3. śṛṇu putra, idaṃ suvarṇasya puruṣabhārasahasraṃ gṛhītvā parakyasvakasya ca, tat tvayedaṃ suvarṇaṃ sugṛhītaṃ kartavyaṃ, na ca kiṃcid ato vināśayitavyaṃ. mahālābhaṃ kṛtvā, suvarṇaṃ eva sugṛhītaṃ kuru, tad asmākaṃ mahālābho bhaviṣyati, sukhaṃ ca jīviṣyāmaḥ. 4. sa ca putras tau mātāpitarāv evaṃ vaded: evaṃ kariṣyāmi, ity uktvā, sa vāṇijakaḥ suvarṇaṃ gṛhītvā gacched. atha sa vāṇijakaḥ pramādād yāvan māsamātreṇa sarvaṃ suvarṇaṃ vināśayed vilayaṃ kuryāt.
[SaSū(C) 196] 1. atha sa puruṣaś cintāyāsam āpannaḥ, śokaśalyenāviddhahṛdayaḥ; sahrīr apatrāpyena ca svagṛhaṃ na paraviśeta. 2. tasya tau mātāpitarau śṛṇuyātāṃ: evaṃ yuvābhyāṃ putreṇa tat suvarṇaṃ sarvaṃ vināśitam. iti śrutvā nirāśībhūtau; śokaśalyenābhyāhatahṛdayau, vastrāṇi pāṭayataḥ, śocataḥ krandataḥ. 3. evaṃ ca paridevataḥ: duṣputro 'smākaṃ gṛhe putrarūpeṇotpannaḥ. sakalaṃ eva gṛhaṃ vināśītavān. asmākam anāthaṃ kṛtvā, dāsau karmakarau kṛtau. 4. tasya tau mātāpitarau, cintāparigatahṛdayau, nirāśau, kālagatau. 5. tatas tena putreṇa śrutaṃ: matāpitarau me, nirāśau kālagatau. so 'pi putro, nirāśa eva, kālagataḥ.
[SaSū(C) 197] 1. evam eva bhaiṣajyasena tathāgato 'py etam arthaṃ bhāṣate: 2. ye satvā mama śāsane na prasīdanti te nirāśībhūtā maraṇakālasamaye, śokaśalyābhyāhatahṛdayā, mahādharmaratnabahiṣkṛtāḥ kālaṃ kurvanti, 3. yathā tau mātāpitarau nirāśau śocataḥ, paridevataḥ, suvarṇahetoḥ śokaśalyābhyāhatahṛdayau, parakyasvakena suvarṇena śokaśalyaparigatau, cintām āpadya kālagatau.
[SaSū(C) 198] 1. evam eva bhaiṣajyasena, ye mama śasane na prasīdanti, paścān maraṇakālasamaye, paritapyamānāḥ paridevanto duḥkhāṃ vedanāṃ vedayanti, 2. pūrvakṛtāni ca puṇyāni paribhuktvā, na bhūyo 'nyāni puṇyāni kurvanti sukṣetragatāni. 3. teṣāṃ śokaśalyaparigatahṛdayānāṃ, tena kālena tena samayena, narakatiryagyoniyamalokopapattiṃ ghorāṃ dāruṇān dṛṣṭvā maraṇakālasamaye evaṃ bhavati: 4. ko me trātā bhaved? yad ahaṃ narakatiryakpretayamalokaṃ na paśyeyan, na ca tāṃ duḥkhāṃ vedanāṃ vedayeyaṃ!
[SaSū(C) 199] 1. tasya mātāpitarāv evam āhatuḥ: kiṃ kariṣyāma putraka? gāthābhiś cāddhyābhāṣataḥ:
(1) grahītuṃ śakyate naiva vyādhir duḥkhaṃ mahābhayaṃ /
nāsti te maraṇaṃ putra glānasya maraṇād bhayaṃ //
mokṣo bhaviṣyate tubhyaṃ vyādhibhyo bhayabhairavāt /
2. putra āha:
(2) niruddhyate me vijñānaṃ kāyo me pīḍyate bhṛśam /
sarve aṅgāni duḥkhanti mṛtyuṃ paśyāmi ātmanaḥ //
(3) na paśyataś cakṣuṣī me karṇau me na śṛṇonti ca /
śrotraṃ punar na lapsyāmi na kāyaḥ saṃsahiṣyati //
(4) aṅgamaṃgāni mucyaṃti kāṣṭhā iva acetanāḥ /
visvādayasi me amba nāgataṃ maraṇaṃ tava //
3. mātā āha:
(5) vaktuṃ nārhasi putraivaṃ mā me trāsaparāṃ kuru /
kāyaṃ tava jvarākrāntaṃ viprakārāṇi paśyasi //
4. putra āha:
(6) na paśyāmi jvaraṃ kāye na ca vyādhir na duḥkhati /
paśyāmi maranaṃ ghoraṃ hataṃ kāyaṃ ca me bhṛśam //
(7) paśyāmi ātmanā sarvaṃ kāyaṃ duḥkhaprapīḍitaṃ /
(8) gacchāmi kasya śaraṇaṃ ko me trātā bhaviṣyati //
mātāpitā vadet putra devakrodhaṃ hi te bhavet /
(9) devebhyo yajanaṃ kṛtvā tataḥ svastir bhaviṣyati //
putra āha:
kariṣyathā yūyam eva yena svastir bhaven mama /
(10) śīghraśīghraṃ ca gatvā vai pṛcchathā devapālakam //
[SaSū(C) 200] 1. atha tasya tau mātāpitarau, devakulaṃ gatvā, devasya dhūpaṃ dāpayanti. 2. atha sa devapālako, devasya dhūpaṃ datvā, evaṃ vācaṃ bhāṣate; 3. devas te kruddhaḥ; devasyopakāraḥ kartavyaḥ, yajanaṃ kartavyaṃ, tatra paśur ghātayitavyaḥ, puruṣaś ca ghātayitavyaḥ; tatas te putro vyādheḥ parimokṣyate. 4. atha tau mātāpitarau cintayataḥ: kathaṃ kariṣyāmo? daridrāś cāsma. 5. yadi devo na prasīdati, tad asmākaṃ putraḥ kālaṃ kariṣyati; 6. atha vā prasādaṃ kuryāt, tad vayaṃ paramadaridrāḥ. paśuṃ puruṣaṃ cānayāma.
[SaSū(C) 201] 1. atha tau śīghraśīghraṃ svagṛhaṃ gatvā, yat kiṃcid gṛhe pariṣkāraṃ saṃvidyate, tat sarvaṃ vikrīya, paśukrayārthe gacchataḥ. 2. atha tāvad anyataraṃ puruṣam evaṃ vadeyuḥ: dehi bhoḥ puruṣa suvarṇam asmākaṃ yācitaṃ; 3. yadi śaknumo daśame divase punar api dātuṃ, tac chobhanam; 4. atha na śaknumo dātuṃ, tad vayaṃ tava dāsā bhaviṣyāmaḥ, karmakarāḥ. 5. tau ca taṃ suvarṇaṃ gṛhītvā gaccheyuḥ puruṣaṃ kretuṃ.
[SaSū(C) 202] 1. tābhyāṃ puruṣaḥ krītaḥ; 2. sa ca puruṣo na jānīyād yan: mām ete jīvitād vyavaropayiṣyanti. 3. atha tau mātāpitarau, saṃmoham āpannau, na bhūyaḥ svagṛhaṃ praviṣṭau; 4. tau devakulaṃ gatvā devapalakam āmantrayanti: śīghram idānīṃ yajanaṃ kuruṣva! 5. atha tau mātāpitarau svayam eva taṃ paśuṃ ghātayataḥ, taṃ ca puruṣaṃ jīvitād vyavaropayataḥ. 6. tataḥ sa devapālaka ārabdho yajñaṃ yajanāya medaṃ prajvālayati. 7. tataḥ sa devo 'vatīrya evaṃ kathayati: tava putro mayā parigṛhītā iti. 8. tatas tau mātāpitarau, prītiprāmodyena sphuṭāv, āhatuḥ: varaṃ putro jīvatu, vayaṃ dāsā bhaviṣyāmaḥ. 9. tatas tau mātāpitarau nivartya suyaṣṭaṃ devaṃ kṛtvā, yāvat svagṛhaṃ gatvā, tadā taṃ putraṃ kālagataṃ paśyanti. 10. tatas tau mātāpitarau, mahatā duḥkhadaurmanasyena śokaśalyenāviddhahṛdayau, nirāśībhūtau tatraiva kālagatau. 11. evam eva bhaiṣajyasenākalyāṇamitrasaṃsargatā draṣṭavyā.
[SaSū(C) 203] 1. āha: pṛcchāmi tāvad bhagavan: kutas bhagavan teṣāṃ satvānām upapattiḥ? 2. bhagavān āha: alaṃ, ma me bhaiṣajyasena paripṛccha! 3. āha: pṛcchāmi bhagavan, pṛcchāmi sugata! 4. bhagavān āha: tatra bhaiṣajyasena mātā raurave mahānarake upapannā, pitā saṃghāte mahānarake upapannaḥ, putras tapane mahānarake upapannaḥ, devapālako mahāvīcau mahānarake upapannaḥ.
[SaSū(C) 204] 1. āha: anaparādhikasya bhagavan puruṣasya, kutropapattiḥ, ko 'syābhisaṃparāyaḥ? 2. bhagavān āha: iha bhaiṣajyasenānaparādhikasya puruṣasya trāyastriṃśānān devānām sahabhāvyatāyām upapattiḥ. 3. āha: ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo yat sa puruṣas trāyastriṃśanāṃ devānāṃ sahabhāvyatāyām upapannaḥ? 4. bhagavān āha: śṛṇu bhaiṣajyasena sa puruṣo maraṇakālasamaye tathāgatasyopari cittaṃ prasādya, evaṃ vācam abhāṣata: namas tasya bhagavatas tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya, ity ekavārākṛtaṃ. 5. sa tena bhaiṣajyasena kuśalamūlena ṣaṣṭiḥ kalpān trāyastriṃśatāṃ devānāṃ sukham anubhaviṣyati; 6. aśīti kalpāṃ jātyā jātismaro bhaviṣyati; 7. jātau jātau ca sarvaśokavigato bhaviṣyati; 8. jātamātraś ca sarvaduḥkhāni nirvāpayiṣyati; na hi te sarvasatvā śakyaṃ parinirvāpayitum.
[SaSū(C) 205] 1. evam ukte bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat: kathaṃ bhagavan na śakyaṃ sarvasatvāḥ parinirvāpayitum? 2. bhagavān āha: vīryaṃ bhaiṣajyasenārabdhavyam. 3. āha: katamo bhagavan vīryāraṃbhaḥ? 4. bhagavān āha: śṛṇu bhaiṣajyasena, vīryam ucyate phalānāṃ darśanaṃ. yad uta srotaāpattiphalaṃ nāma, vīryasthānaṃ; 6. sakṛdāgāmiphalaṃ nāma, vīryasthānaṃ; 7. anāgāmiphalaṃ nāma, vīryasthānaṃ; 8. arhatvaphalam, arhannirodhaś ca nāma, vīryasthānaṃ; 9. pratyekabuddhaphalaṃ, pratyekabuddhaphalajñānaṃ nāma, vīryasthānaṃ; 10. bodhisatvabhūmiphalaṃ ca, bodhisthānaṃ, vīryasthānaṃ nāma. 11. ime bhaiṣajyasena vīryasthānānāṃ nāmāni.
[SaSū(C) 206] 1. āha: kathaṃ bhagavan srotaāpanno darśayitavyaḥ, srotaāpattiphalañ ca? 2. bhagavān āha: tadyathāpināma kaścid eva bhaiṣajyasena puruṣa vṛkṣaṃ vāpayeta; 3. vāpitasya vṛkṣasya tatraiva divase aṅkuraṃ viruhyeta; 4. yatraiva divase aṅkurāṇi viruhyeraṃs, tatraiva divase tad aṃkuraṃ yojanam adhastād gacchete. 5. dvitīyaś ca puruṣa evam eva vṛkṣaṃ vāpayeta; 6. tatraiva divase vātakṣobhena tasya vṛkṣasya nāṅkurāṇi viruhyeran; atha sa puruṣas tasmāt sthānāt taṃ vṛkṣaṃ uddharet. 7. athānyataraś ca puruṣaḥ kalahabhaṇḍanavigrahavivādaṃ kuryāt: kimarthaṃ me bhūmiṃ khanasīti?
[SaSū(C) 207] 1. tena ca rājā aśrauṣīd evaṃ: dvau puruṣauparasparakalahabhaṇḍanavigrahajātau, vivadataḥ. 2. tena ca rājñā tayor dūtaḥ preṣitaḥ: gaccha bhoḥ puruṣa, tau dvau puruṣāv ānaya! 3. evaṃ deveti, sa puruṣas tvaramāṇarūpaḥ pradhāvitvā, tau puruṣāv etad avocat: rājā yuvayor āmantrayati. 4. atha tāvad eva tatraikapuruṣo bhītas, trasto; dvitīyaś ca puruṣo bhīto, 'nutrastaḥ. 5. yena rājā tenopanītāv upanīya, rājñaḥ purataḥ sthāpitāv, atha rājā tayor evam āha: 6. kimiti bho yuvayoḥ kalahabhaṇḍanavigrahavivādo jātaḥ?
[SaSū(C) 208] 1. atha khalu tau dvau puruṣāv utthāya rājānam etad avocatāṃ: 2. śṛṇu mahārāja, asmākaṃ na kiṃcit pṛthivīpradeśaḥ saṃvidyate. 3. yācitake pṛthivīpradeśe vṛkṣo vāpitaḥ. 4. yatraiva divase vāpitas, tatraiva divase 'ṅkuraṃ, patrāṇi, puṣpāṇi, phalāni ca prādurbhūtāni, āmārdhaṃ pakvārdhaṃ ca. 5. etena ca dvitīyena puruṣeṇa tatraiva divase tasmin pṛthivīpradeśe vṛkṣo vāpitaḥ, 6. tasya ca vṛkṣasya nāṃkurāṇi rohanti; 7. vātena kṣubhitena na patrāṇi, na puṣpāṇi, na phalāni prādurbhūtāni, 8. na ca mahārāja yojanam adhastād asya mūlaṃ gacchati. 9. sa eṣa puruṣo mayā sārdhaṃ vivadati: tavāparādha iti. 10. api tu ca deva svayam eva parīkṣya jānīyān: nātra mama kiṃcid aparādhaḥ saṃvidyate.
[SaSū(C) 209] 1. atha khalu sa rājā triṃśat koṭyo 'mātyānām āhūyaikadhye sannipātyaivam āha: kathayatha yūyaṃ. 2. amātyā āhuḥ: kiṃ kathayāma mahārāja? 3. rājāha: kvacid yuṣmābhir dṛṣṭaṃ vā śrutaṃ vā, yatraiva divase vṛkṣo vāpitas, tatraiva divase 'ṅkuraṃ viruhyate, 4. patrāṇi, puṣpāṇi, phalāni ca jāyante, pakvārdhamāmārdhāni? 5. niścayam idaṃ bhavadbhiḥ kartavyaṃ. 6. atha khalu te amātya utthāyāsanāt, taṃ rājānam evam āhuḥ: asmākaṃ mahārāja niścayam idaṃ na śobhate kartuṃ, na ca śakṣyāmo 'sya niścayaṃ vaktuṃ. 7. vismayam idaṃ mahārāja! 8. eṣa eva puruṣas tāvat praṣṭavyaḥ. 9. vada bhoḥ puruṣa, kiṃ satyam etam arthaṃ yad vadasi? 10. āha: satyaṃ mahārājaitam arthaṃ! 11. rājāha:
(1) na śrutaṃ naiva paṣyāma duḥśrāddheyaṃ vacas tava /
vṛkṣo yatra dine vuptas tatraivāṅkurito dine //
(2) patrāḥ puṣpaṃ phalaṃ dattaṃ dine tatraiva bhāṣase /
kṛtāṃjāliḥ sa puruṣas taṃ rājānam athābravīt //
(3) gaccha svayaṃ vāpaya taruṃ paśya ruhyati aṅkuram //
[SaSū(C) 210] 1. atha khalu sa rājā tṛṃśatkoṭibhir amātyaiḥ sārdhaṃ bahir niṣkrāmati, 2. tau ca dvau puruṣau cārakāvarodhaṃ kārayati. 3. tataḥ sa rājā svayam eva vṛkṣaṃ vāpayati, na ca sa vṛkṣo 'ṅkurāṇi dadāti, na patrāṇi, na puṣpāṇi, na phalāni. 4. atha sa rājā ruṣṭa evam āha: gacchantu bhavantaḥ, śīghram ānayantu dārupāṭakāni kuṭhārāṇi. 5. yāvad ānayitvā, yas tena puruṣeṇa vāpito vṛkṣaḥ sapatrapuṣpaphalaḥ prādurbhūtaḥ, taṃ vṛkṣaṃ roṣāc chedayati.
[SaSū(C) 211] 1. taṃ caikaṃ vṛkṣaṃ chinnaṃ, dvādaśa vṛkṣāḥ prādurbhūtāḥ; 2. dvādaśa vṛkṣāś chinnāś, caturviṃśati vṛkṣāḥ prādurbhūtāḥ, saptaratnamayāḥ, samūlāḥ, sapatrāḥ, sapahalāḥ, sāṃkurāḥ. 3. atha tebhyaś caturviṃśati vṛkṣebhyaś caturviṃśati pakṣiṇaḥ kukkuṭāḥ prādurbhūtāni, suvarṇacūḍāni, suvarṇatuṇḍāni, saptaratnamayāni pakṣmāṇi. 4. atha khalu sa rājā roṣābhibhūtaḥ svahastena kaṭhāraṃ gṛhya taṃ vṛkṣaṃ parāhanati; tataś ca vṛkṣāt parāhatād amṛtodakaṃ pravahati.
[SaSū(C) 212] 1. atha khalu sa rājā saṃvignamanā ājñāpayati: gacchata, tau puruṣau tataś cārakābandhanān mocayadhvam. 2. evaṃ deveti tatkṣanam eva pradhāvitvā, tau puruṣau tataś cārakabandhanān mokṣayitvā, yena taṃ vṛkṣaṃ tenopanīyataḥ. 3. atha sa rājā papraccha: kim ayaṃ vṛkṣas tvadvāpitaḥ, eko bhūtvā, cchidyamāno dviguṇavṛddhyābhivardhamānaḥ, yāvac caturviṃśatidhā gataḥ? madvāpitas tu vṛkṣo nāṃkurāṇi, na patrāṇi, na puṣpāṇi, na phalāni dattavān? 4. tataḥ sa puruṣa evam āha: yādṛśāni mahārāja mama puṇyāṇi, na tava tādṛśāni puṇyāni saṃvidyante.
[SaSū(C) 213] 1. atha khalu te triṃśad amātyakoṭyas, tasya puruṣasyobhau jānumaṇḍalau pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya, evam āhuḥ: tvayā rājyaṃ kārayitavyaṃ, nāyaṃ pūrvimako rājā śobhate. 2. atha khalu sa puruṣas tān amātyān gāthābhiḥ pratyabhāṣata:
(1) rājyabhogaiś ca me nārtho na dhānyena dhanena vā //
(2) prasādo mama buddhebhyo bhaveyaṃ dvipadottamaḥ /
vrajen nirvāṇadhātau hi śānte yatra tathāgataḥ //
(3) deśeyaṃ dharmaṃ yuṣmākaṃ nirvāṇapuragāminaṃ /
paryaṃkaṃ sa bandhitvā pratijñām akarot tataḥ //
(4) pūrvaṃ mayā kṛtaṃ pāpaṃ rājño bandhanam āgataḥ /
idan tu kṛtvā praṇidhiṃ mama pāpakṣayo bhavet //
[SaSū(C) 214] 1. atha khalu te caturviṃśati pakṣiṇakukkuṭakoṭyo vajratuṇḍena tūryāṇi parāhanati sma. 2. atha khalu tena kālena tena samayena dvātriṃśati kūṭāgārasahasrāṇi prādurbhūtāni, 3. ekaikaṃ ca kūṭāgāraṃ paṃcaviṃśatiyojanapramāṇaṃ prādurabhavat 4. ekaikasmiṃś ca kūṭāgāre paṃcaviṃśati koṭyo pakṣiṇānāṃ prādurbhūtāni, suvarṇacūḍāni, suvarṇatuṇḍāni, suvarṇamukhāni; 5. te mānuṣyakaṃ vācaṃ niścārayanti:
(1) asādhus te mahārāja yad vṛkṣaś cheditas tvayā /
koṭīśatāni vṛkṣāṇāṃ caturviṃśat sthitāḥ punaḥ //
(2) pāpena karmaṇānena aniṣṭhaṃ bhokṣyase phalam /
na jānīṣe kīdṛśaḥ satvo yenāyaṃ vāpito drumaḥ //
6. rājāha:
(3) na jānāmi imam arthaṃ vyākurudhavaṃ mahātapā /
7. pakṣiṇa āhuḥ:
(4) eṣo hi lokapradyoto utpatsyati vināyakaḥ /
8. rājāha:
(5) katamo dvitīyaḥ puroṣo yasya vṛkṣaṃ na rūhati /
9. pakṣiṇa āhuḥ:
(6) devadatto hi mūḍho 'sau yasya vṛkṣaṃ na rūhati /
na kṛtaṃ kuśalaṃ kiṃcid ruhyate 'sya kathaṃ druma //
[SaSū(C) 214] 10. atha khalu tena kālena tena samayena tṛṃśat koṭya 'mātyānām, iman dharmaparyāyaṃ śrutvā, sarve daśabhūmipratiṣṭhitā, abhijñāpratilabdhāḥ saṃvṛttāḥ, sa ca rājā daśabhūmipratiṣṭhitaḥ, kuśaladharmābhisamayam anuprāptaḥ //
[SaSū(C) 215] 1. atha khalu bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat: ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo yat triṃśat koṭyo janānāṃ daśabhūmipratiṣṭhitā, abhijñāpratilabdhā saṃvṛttāḥ? 2. bhagavān āha: śṛṇu bhaiṣajyasena, vyākariṣyāmi. 3. atha khalu bhagavāṃs tasyāṃ velāyāṃ smitaṃ prāduṣcakāra. 4. atha tasmin samaye bhagavato mukhadvārāc caturaśīti raśmisahasrāṇi naścaranti smā, anekavarṇāni, nānāvarṇāny, anekaśatasahasravarṇāni, tadyathā nīlapītalohitāvadātamaṃjiṣṭhāsphaṭikarajatavarṇāni. 5. tā anantāparyantā lokadhātūn avabhāsya, punar eva pratyudāvṛtyā, bhagavantaṃ pradakṣiṇīkṛtya, bhagavato mūrdhany antardhīyanta.
[SaSū(C) 216] 1. atha khalu bhaiṣajyaseno bodhisatvo mahāsatvaḥ utthāyāsanād, ekāṃsaṃ cīvaraṃ prāvṛtya, dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya, yena bhagavāṃs tenāṃjaliṃ praṇamaya, bhagavantam etad avocat: 2. ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayaḥ smitasya prāduṣkaraṇāya? nāhetukaṃ nāpratyayaṃ tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ smitaṃ prāduṣkurvanti. 3. bhagavān āha: paśyasi tvaṃ bhaiṣajyasena caturdiśaṃ lokadhātau samantāj janakāyam āgacchantaṃ mamāntike? 4. āha: nohīdaṃ bhagavan na paśyāmi. 5. bhagavān āha: ten