Tàng Kinh Việt
Tàng Kinh Việt
Phạn tạng (Sanskrit Canon)mpsu_w_u.htmNguyên tác: Sanskrit

Kinh Đại Bát Niết-bàn (Mahāparinirvāṇasūtra)

Kinh (Sūtra) ghi lại lời dạy của đức Phật, thuộc tạng Kinh trong Tam tạng Phật giáo Sanskrit. Dữ liệu văn bản lấy từ kho GRETIL (Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages).

Văn bản gốc(Sanskrit)

Trang 2 / 4 (50.000 ký tự/trang)
ahāpṛthivīcālo bha)vaty ulk(āpātā diśodāhā antarīkṣe) devadundubhayo 'bhinadanti ||
17.20 ay(aṃ saptamo hetuḥ sap)tam(a)ḥ pratyayo mahataḥ pṛthivīcālasya ||
17.21 punar aparaṃ na cirasyedānīṃ tathāgatasyānu(padhiśeṣe nirvā)ṇadhātau parinirvāṇaṃ bhaviṣy(ati || atyarthaṃ tasmin) samaye mahāpṛthivīcālaś ca bhavaty ulkāpātā diśodāhā antarīkṣe devadundubhayo 'bhina(dan)t(i) ||
17.22 ayam aṣṭamo hetur aṣ(ṭamaḥ pratyayo mahata)ḥ pṛthivīcālasya ||
18.1 athāyuṣmān ānando bhagavantam idam avocat ||
18.2 yathā khalv ahaṃ bhadanta bhagavato bhāṣitasyārtham ājān(āmi bhagava)taitarhi jīvitasaṃskārān adhiṣṭhāyāyuḥsaṃskārā utsṛṣṭāḥ ||
18.3 evam etad ānandaivam etad ānanda || e(tarhy ānanda) tathāgatena jīvitasaṃskārān (adhiṣṭhāyāyuḥsaṃskār)ā utsṛṣṭāḥ ||
18.4 saṃmukhaṃ me bhadanta bhagavato 'ntikāc chrutaṃ saṃmukham udgṛhītam || yasya kasyacic catvāra ṛ(ddhipādā) āsevitā bhāvitā bahul(īkṛtā ākāṃkṣamāṇaḥ) k(a)lpam api ti(ṣṭh)e(t ka)lpāva(ś)e(ṣa)m api ||
18.5 (bhagavato bhadanta catvāra ṛddhipādā āsevitā bhāvitā bahulīkṛtā ākāṃkṣamāṇas tathāgatas kalpaṃ vā tiṣṭhet kalpāvaśeṣaṃ vā) ||
18.6 tiṣṭhatu bhagavān kalpaṃ tiṣ(ṭha)t(u) sugataḥ kalpāvaśeṣam ||
18.7 tavaiv(ānandāpa)r(ā)dhas tav(ai)va duṣkṛ(ta)ṃ yas tv(aṃ tathāgatasya yāvat trir apy audā)r(e) 'vabhās(animi)tt(e p)rāviṣkriyamāṇe na śaknoṣi taṃ nimittaṃ prativ(e)ddhuṃ yathāpi tat sphuṭo māreṇa (pāpī)yasā ||
18.8 k(iṃ) manyasa ānanda bh(āṣeta tathāgatas tāṃ vā)caṃ yā syād dvaidhavipākyā || no bhadanta ||
18.9 sādhu sādhv ānanda || asthānam anavakāśo yat tahāgatas tāṃ vācaṃ bhāṣeta yā syād dvaidhavipā(kyā ||)
19.1 (gaccha tvam ānanda yāvanto bhikṣavaś cāpālaṃ caityam upaniśritya viharanti tān sarvān upasthānaśālāyāṃ sannipātaya ||)
19.2 (evaṃ bhadanta || āyuṣmān ānando bhagavataḥ pratiśrutya yāvanto bhikṣavaś cāpālaṃ caityam upaniśritya viharanti tān sarvān upasthānaśālāyāṃ sannipātya yena bhagavāṃs tenopasaṃkrāntaḥ || upasaṃkramya bhagavataḥ pādau śirasā vanditvaikānte 'sthāt ||)
19.3 (ekāntasthita āyuṣmān ānando bhagavantam idam avocat ||)
19.4 (yāvanto bhadanta bhikṣavaś cāpālaṃ caityam upaniśritya viharanti sarve ta upasthānaśālāyāṃ niṣaṇṇāḥ sannipatitāḥ || yasyedānīṃ bhagavān kālaṃ manyate ||)
19.5 (atha bhagavān yenopasthānaśālā tenopasaṃkrāntaḥ || upasaṃkramya purastād bhikṣusaṃghasya prajñapta evāsane nyaṣīdat || niṣadya bhagavān bhikṣūn āmantrayate sma ||)
19.6 (anityā bhikṣavaḥ sarvasaṃskārā adhruvā anāśvāsikā vipariṇāmadharmāṇo yāvad alam eva bhikṣavaḥ sarvasaṃskārān saṃskaritum alaṃ virantum ||)
19.7 tasmāt tarh(i) bhikṣavo ye te dharm(ā) dṛṣṭadharmahitāya saṃva(r)tante dṛṣṭadharmasukhāya saṃparāy(ahitāya saṃpa)rāyasukhāya te bhikṣubhir udgṛhya paryavāpya (tathā ta)th(ā) dhārayitavyā grāhayitavyā vācayitavyā yathedaṃ brahmacaryaṃ cirasthitikaṃ syāt tad bhaviṣ(yati bahu)janahitāya bahujanasukhāya lo(kānukam)pāyārthāya hitāya sukhāya devamanuṣyāṇāṃ ||
19.8 katame te dharmā dṛṣṭadharmahitāya (saṃvartante dṛ)ṣṭadharmasukhāya sa(ṃ)parāyahitāy(a saṃparā)y(a)s(u)khāya te bhikṣubhir udgṛhya pūrvavad yāvad devamanuṣyāṇām ||
19.9 tadyathā catvāri smṛtyup(asthānāni catvāri) s(a)myakprahāṇāni catvāra ṛddhipādāḥ pañcendri(yāṇi pañca ba)lāni sapta bodhyaṅgāny āryāṣṭāṅgo mārgaḥ ||
19.10 ime te dharmā dṛṣṭadharmahitāya saṃvart(ante pūrvavad yāvad devamanu)ṣyāṇām ||
20.1 tatra bhagavān āyuṣmantam ānandam āmantrayate ||
20.2 āgamayānanda yena kuṣṭhagrāmakaḥ ||
20.3 evaṃ bhad(ant)e(ty āyu)ṣmān ānando bhagava(taḥ pratyaśrauṣīt ||)
20.4 (bha)gavān vaiśālīsāmantakenātikraman dakṣiṇena sarvakāyena nāgāvalokitenāvalok(ayati ||)
20.5 (adrākṣīd ā)yuṣmān ānando bhagavantaṃ da(kṣiṇena sarvakāye)na nāgāvalokitena vyavalokayantaṃ dṛṣṭvā punar bhagavantam idam avocat ||
20.6 nā(h)e(tv apratyayaṃ bhadanta tathāga)tā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā nā(gāvalokitam ava)lokayanti || ko bhadanta hetuḥ kaḥ pratyayo nāgāvalokita(sya ||)
20.7 (e)v(am e)tad ānandaivam etad ānanda || nāhe(tv apratyayaṃ tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhā dakṣiṇena sarvakāyena nāgāvalokitenāvalokayanti ||)
20.8 (idam ānanda tathāgatasya vaiśā)lyāḥ paścimaṃ da(r)śanaṃ na bhūya iha sa(ṃ)buddho (vaiśālīm āgamiṣyati || parinirvāṇāya gamiṣyati mallānām upavartanaṃ yamakaśālavanam ||)
20.9 (athānyataro bhi)kṣus tasyāṃ velāyāṃ gāthāṃ babhāṣe ||
20.10     i(dam apaścimakaṃ nātha
vaiśālyās tava darśanam ||
na bhūyaḥ sugato buddho
vaiśālīm āgamiṣyati ||
nirvāṇāya) prayāto 'yaṃ
mallānām upavartane |
21.1 atha bhaga(vān vṛjiṣu janapadeṣu caryāṃ caraṅ kuṣṭhagrāmakam anuprāptaḥ kuṣṭhagrāmake viharaty uttareṇa grāma)sya śiṃśapāvane ||
21.2 tatra bhagavān bhikṣūn āmantrayate |
21.3 itīmāni bhikṣ(avaḥ śīlāni || ayaṃ samādhiḥ || iyaṃ prajñā || śīlaprabhāvitaḥ samādhiś cirasthitiko bhavati || prajñāparibhāvitaṃ cittaṃ samyag eva vimucyate rāgadveṣamohebhyaḥ ||)
21.4 (evaṃ samyaksuvimuktacitta āryaśrāvakaḥ samyag eva prajānāti ||)
21.5 (kṣīṇā me jātir uṣitaṃ brahmacaryaṃ kṛtaṃ karaṇīyaṃ nāparam asmād bhavaṃ prajānāmi ||)
<hier im Tib. und Skt. Uddāna; cf. MPS p. 495>:
kuṣṭha gaṇḍa āmra ca
jambu śūrpa tūla hasti ca ||
grāmau (ca) vṛjimallau
bhoganagarakaṃ tathā |>
21.6 (yathā ku)ṣṭhagrāmaka evaṃ gaṇḍagrāmako droṇagrāmakaḥ śūrpagrāmaka ā(mragrāmako jambugrāmako hastigrāmakaḥ ||)
21.7 (vṛjigrāmakān mallagrāmakād bhoganagarakam anu)prāptaḥ || bhoganagarake viharaty uttareṇa grāmasya śiṃśapāvane ||
21.8 ta(t)r(a bhagavān bhikṣūn āmantrayate ||)
21.9 (itīmāni bhikṣavaḥ śīlāni pūrvavad yāvad nāpa)ram asmād bhāvaṃ prajānāmi ||
22.1 tena khalu samayena mahāpṛthivīcā(laś cābhūd ulkāpātā diśodāhā antarīkṣe devadundubhayo 'bhinadanti ||)
22.2 (athāyuṣmān ānandaḥ) sāyāhne pratisaṃlayanād vyutthāya yena (bhaga)vā(ṃs t)e(nopajagāma || upetya bhagavataḥ pādau śirasā vanditvaikānte 'sthāt ||)
22.3 (ekāntasthita āyuṣmān āna)ndo bhagavantam idam avocat ||
22.4 ko bhadanta he(tuḥ kaḥ pratyayo yenaitarhy abhūd mahāpṛthivīcāla ulkāpātā diśodāhā antarīkṣe devadundubhayo 'bhinada)nti ||
22.5 traya ime ānanda hetavas trayaḥ pratyayā (mahataḥ pṛthivīcālasya ||)
22.6 (katame trayaḥ ||)
22.7 (iyaṃ mahāpṛthivy apsu pratiṣṭhitā pūrvavad yāvac cālayanti ||)
22.8 (ayaṃ prathamo hetuḥ pra)th(amaḥ) pratyayo mahataḥ pṛthivīcāl(asya ||)
22.9 (punar aparaṃ bhikṣur maharddhiko bhavati pūrvavad yāvac cālayati ||)
22.10 <Nur Tibetisch.>
22.11 (ayaṃ dvitīyo hetur dvitīyaḥ pratyayo mahataḥ pṛthivīcālasya ||)
22.12 (punar a)paraṃ na cirasyedānīṃ tathāgatasyānu(padhi)ś(e)ṣ(e) n(irvāṇa)dhātau parini(rvāṇaṃ bhaviṣyati || atyarthaṃ tasmin samaye mahāpṛthivīcā)l(a)ś ca bhavaty ulk(āpātā diśo)dāhā antarīkṣe devadundubhayo 'bhinadanti ||
22.13 ayaṃ tṛtīyo (hetu)s tṛtīy(aḥ pratyayo mahataḥ pṛthivīcālasya ||)
23.1 (athāyuṣmān ānando bhagavantam idam avocat ||)
23.2 (āsca)ryādbhutadharmasa(manvāgatā)s tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ || yatredānīṃ na cira(sya tathāgatasyānupadhiśeṣe nirvāṇadhātau parinirvāṇaṃ bhavi)ṣyaty aty(a)rthaṃ tasmi(n samaye) mahāpṛthivīcālaś ca bhavaty ulkāpātā diśodāhā (antarīkṣe devadundubhayo 'bhinadanti ||)
23.3 (evam etad ānanda evam e)tad ānanda || āścaryādbh(utadharma)samanvāgatā eva tathāgatā a(rhanta)ḥ samyaksaṃbuddhāḥ ||
23.4 abhijān(āmi khalu punar aham anekaśataṃ kṣatriyapariṣadaṃ darśanāyopasaṃkrami)tum upasaṃkrāntasya (ca me yā)d(ṛ)śas teṣām ārohapariṇā(h)o (bhava)ti mamāpi tādṛśa āro(hapariṇāho bhavati || yādṛśī teṣāṃ varṇapuṣkalatā bhavati mam)āpi tādṛśī varṇ(apu)ṣkalatā bhavati || yādṛśī teṣāṃ sv(aragupti)r bhavati mamāpi t(ā)dṛś(ī) s(varaguptir bhavati ||)
23.5 (te yam arthaṃ mantrayanty aham api tam arthaṃ mantrayāmi || te yam a)rtha(ṃ) na mantrayanty (aha)m api tam arthaṃ (na) mantrayāmi || uttare vai (tān dhā)rmyā kathayā sandarśayāmi (samādāpayāmi samuttejayāmi saṃpraharṣayāmi tato) 'ntardhāpayāmi || antarhi(tasya) me na jānanti ka eṣa antarhito devo vā manuṣyo vā ||
23.6 e(vam api brāhmaṇapariṣadaṃ gṛhapatipariṣadaṃ) ś(r)amaṇapariṣadaṃ cā(turmahā)rājikān devāṃs trāyastriṃśān yāmāṃs tuṣitān nirmāṇara(tīn parinirmitavaśavartino brahmakāyikān brahmapāriṣadyān brahmapuro)hitān mahābrahma(ṇaḥ pa)rīttābhān apramāṇābhān ābhāsvarān parīttaśubhān a(pra)m(ā)ṇaśu(bhāñ śubhakṛtsnān anabhrakān puṇyaprasavān bṛhatphalān abṛ)hān atapān sudṛś(ān sudarśa)nān akaniṣṭhān devān darśanāyopasaṃkr(amitu)m
23.7 (u)pa(saṃkrā)ntasya ca me (yādṛśas teṣām ārohapariṇāho bhavati pūrvavad yāvad de)vo vā manuṣyo vā ||
23.8 (evam āścaryā)dbhutadharmasamanvāga(tās tathāgatā ar)h(a)ntaḥ samyaksaṃbuddhāḥ ||
24.1 tatra bhagavān āyuṣmantam ā(nandam āmantra)yate ||
24.2 tasmāt ta(r)h(i) ta ānanda bhi(kṣubhiḥ) sūtrāntapratisaraṇair bhavitavyaṃ na pudgala(p)r(atisaraṇaiḥ ||)
24.3 (kathaṃ) bhikṣuḥ sūtrāntapratisaraṇo bhavati na (pudgalapratisaraṇaḥ ||)
24.4 ihān(a)nda bhikṣur āgacch(et sa evaṃ) vadet ||
24.5 saṃmukhaṃ me bhagavato 'ntikāc chrutaṃ saṃmukh(am udgṛhītam ayaṃ dha)rmo 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanam ||
24.6 t(asya bhikṣavas tan) notsāhayit(a)vyaṃ nāvasādayitavyam || anutsāhayitvānavasādayitvā śrotram avadhā(ya tāni pa)davyaṃjanāny udgṛhya sūtre 'vatār(ayitavyaṃ vina)y(e) saṃdarśayitavyaṃ || yadi sūtr(e) 'vatāryamāṇā vinaye saṃdarśyamānāḥ sūtre nāvataran(ti vinaye) na saṃdṛśyante dharmatāṃ ca vilomayanti (sa eva)ṃ syād vacanīyaḥ ||
24.7 addhāyuṣmann ime dharmā na bhagavatā bhāṣitāḥ || āyuṣmatā vā ime dharmā du(rgṛhītās tathā) hīme dharmāḥ sūtre 'vatāryamāṇā vinaye saṃd(arśyamānāḥ) sūtre nāvataranti vinaye na saṃdṛśyante dharmatāṃ ca vilomayanti ||
24.8 nāyaṃ dharmo nāyaṃ vi(nayo nedaṃ śās)tuḥ śāsanam iti viditvā chorayitavyāḥ ||
24.9 puna(r apa)ram (ānanda) bhikṣur āgacchet sa evaṃ vadet ||
24.10 amuṣminn āvāse mahān bhikṣusaṃgha(ḥ prativasati sasthaviraḥ sapramokṣaḥ ||)
24.11 (saṃmukhaṃ me tasya mahato bhikṣusaṃghasyāntikāc chrutaṃ saṃmukham udgṛhītam ayaṃ dharmo) 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanaṃ ||
24.12 tasya (bhikṣavas) ta(n notsāhayitavyaṃ nāvasādayitavyam || anutsāhayitvānavasādayitvā śrotram avadhāya tāni padavyaṃja)nāny udgṛhya sūtre 'vatārayitavyaṃ vinaye saṃ(darśayitavyaṃ || yadi sūtre 'vatāryamāṇā vinaye saṃdarśyamānāḥ sūtre nāvataranti vinaye na saṃ)dṛśyante dharmatāṃ ca vilomayanti sa evaṃ syād va(canīyaḥ ||)
24.13 (addhāyuṣmaṃs tena mahatā bhikṣusaṃghena dharmasaṃjñinā ca vinayasaṃjñinā cādharmaś cāvinaya)ś ca bhāṣitaḥ || āyuṣmatā vā ime dharmā durgṛ(hītās tathā hīme dharmāḥ sūtre 'vatāryamāṇā vinaye saṃdarśyamānāḥ sūtre nāvataranti vinaye na saṃdṛśyante dharma)tāṃ ca vilomayanti ||
24.14 nāyaṃ dharmo nāyaṃ vinayo (nedaṃ śāstuḥ śāsanam iti viditvā chorayitavyāḥ ||)
24.15 (punar aparam ānanda bhikṣur āgacchet sa evaṃ vadet ||)
24.16 ()(amuṣminn āvāse saṃba)hulā bhikṣavaḥ prativasanti sūtradharā vina(yadharā mātṛkādharāḥ ||)
24.17 (saṃmukhaṃ me teṣāṃ saṃbahulānāṃ bhikṣūṇām antikāc chrutaṃ saṃmukham udgṛhītam ayaṃ dharmo 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanaṃ)
24.18 (tasya bhikṣavas tan notsāhayitavyaṃ pūrvavad yāvat sa) evaṃ syād vacanīyaḥ ||
24.19 addhāyuṣmaṃs tair bhikṣubhir dha(rmasaṃjñibhiś ca vinayasaṃjñibhiś cādharmaś cāvinayaś ca bhāṣitaḥ || pūrvavad)
24.20 (yāvad iti viditvā chorayitavyāḥ ||)
24.21 (punar aparam ānanda) bhikṣur āgacchet sa evaṃ vadet ||
24.22 amuṣminn āvāse (bhikṣuḥ prativasati sthaviraḥ ..............) <= 24.45>
24.23 (saṃ)mukhaṃ me tasya bhikṣor antikāc chrutaṃ saṃmukha(m udgṛhītam ayaṃ dharmo 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanaṃ ||)
24.24 (tasya bhikṣavas tan notsāhayitavyaṃ pūrvavad yāvat sa evaṃ syād vacanīyaḥ ||)
24.25 (addhāyuṣmaṃs tena bhi)kṣuṇā dharmasaṃjñinā ca vinayasaṃjñinā cā(dharmaś cāvinayaś ca bhāṣitaḥ || pūrvavad)
24.26 (yāvad iti viditvā chorayitavyāḥ ||)
24.27 (punar aparam āna)nda bhikṣur āgacchet sa evaṃ vadet ||
24.28 saṃmukhaṃ me bhagava(to 'ntikāc chrutaṃ saṃmukham udgṛhītam ayaṃ dharmo 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanam ||)
24.29 (tasya bhikṣavas tan notsāhayitav)y(aṃ) nāvasādayitavyam || anutsāhayitvānavasā(dayitvā śrotram avadhāya tāni padavyañjanāny udgṛhya sūtre 'vatārayitavyaṃ vinaye sandarśayi)tavyaṃ || yadi sūtre 'vat(ā)ryamā(ṇā vina)ye sandarśy(amā)nāḥ sūtre '(vataranti vinaye saṃdṛśyante dharmatāṃ ca na vilomayanti sa evaṃ syād vacanīyaḥ ||)
24.30 (addhāyuṣman)n (i)me dharmā bhagavatā bhāṣitāḥ || āyu(ṣmat)ā ceme dh(ar)m(ā)ḥ sugṛhītā(s tathā hīme dharmāḥ sūtre 'vatāryamāṇā vinaye saṃdarśyamānāḥ sūtre 'vataranti vina)ye saṃdṛśyante dharmatāṃ ca na vilomayanti ||
24.31 ayaṃ dharmo 'yaṃ vi(naya idaṃ śāstuḥ śāsanam iti viditvā dhārayitavyāḥ ||)
24.32 (punar aparam ānanda bhikṣur āgacchet sa) evaṃ vadet ||
24.33 amuṣminn āvāse mahān bhikṣusaṃghaḥ prati(va)sati sa(sthaviraḥ sapramokṣaḥ ||)
24.34 (saṃmukhaṃ me tasya mahato bhikṣusaṃghasyāntikāc chrutaṃ saṃmukham udgṛhītam ayaṃ dharmo) 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanam ||
24.35( tasya bhikṣavas tan n)otsāha(yitavyaṃ pūrvavad yāvat sa evaṃ syād vacanīyaḥ ||)
24.36 (addhāyuṣmaṃs tena mahatā bhikṣusaṃghena dharmasaṃjñinā vinaya)saṃj(ñ)inātra dharmaś ca vinayaś ca (bhāṣitaḥ || āyuṣmatā) ce(me dharmāḥ sugṛhītās tathā hīme dharmāḥ sūtre 'vatāryamāṇā vinaye saṃdarśyamānāḥ sūtre 'vataranti vinaye na saṃd)ṛśy(ante) dharmatāñ ca na vi(lomayanti ||)
24.37 (ayaṃ dharmo) 'yaṃ vi(naya idaṃ śāstuḥ śāsanam iti viditvā dhārayitavyāḥ ||)
24.38 (punar aparam ānanda bhikṣur āgacchet sa evaṃ vadet ||)()
24.39 ()(amuṣmin)n āvāse s(aṃ)bahulā bhikṣavaḥ prati(vasanti sūtradharā vi)nayadha(rā mātṛkādharāḥ ||)
24.40 (saṃmukhaṃ me teṣāṃ saṃbahulānāṃ bhikṣūṇām antikāc chrutaṃ saṃmukham udgṛhītam ayaṃ dha)rmo 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanaṃ ||
24.41 (tasya bhikṣavas tan notsāhayitavyaṃ) pūrvava(d) y(ā)vat sa evaṃ (syād vacanīyaḥ ||)
24.42 (addhāyuṣmaṃs tair bhikṣubhir dharmasaṃjñibhiś ca vinayasaṃjñibhiś ca dharmaś ca vina)yaś ca bhāṣitaḥ || āyuṣmatā ceme dharmāḥ sugṛhītās tathā hī(me dharmāḥ sūtre 'vatāryamāṇā pūrvavad yāvad)
24.43 (ayaṃ dharmo 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanam iti viditvā dhārayitavyāḥ ||)
24.44 punar aparam (ānanda) bhikṣur āgacchet sa e(va)ṃ (vade)t ||
24.45 amuṣminn āvāse bhikṣuḥ prati(vasati sthaviraḥ ..............) <= 24.22>
24.46 (saṃmukhaṃ me ta)sya bhikṣor antikāc chrutaṃ saṃmukha(m udgṛhī)tam ayaṃ (dharmo 'yaṃ vinaya idaṃ śāstuḥ śāsanam ||)
24.47 (tasya bhikṣavas tan no)tsāha(yitavyaṃ pūrvavad yāvat) s(a) evaṃ syād vacan(ī)y(aḥ ||)
24.48 (addhāyuṣmaṃs tena bhikṣuṇā dharmasaṃjñinā ca vinayasaṃjñinā ca dharmaś ca vinayaś ca bhāṣitaḥ || pūrvavad)
24.49 (yāvad i)t(i) viditvā dhā(rayitavyāḥ ||)
24.50 (tatr)ānanda ye te pūrvakāś ca(t)v. .................. (nāyaṃ dharmo nāyaṃ vinayo nedaṃ) śāstuḥ (śāsanam iti) viditvā chorayitavyāḥ ||
24.51 ta(trānanda ye te .....................) (a)yaṃ dharmo ('yaṃ vinaya) idaṃ śāst(uḥ) śāsana(m iti viditvā dhārayitavyāḥ ||)
24.52 (evam evānanda bhikṣubhiḥ sūtrāntapratisaraṇair bhavitavyaṃ na pudgalapratisaraṇaiḥ ||)
25. = Sondertext I (ST.I) <CT 417ff.>
25.1 (ST.I) tatra bhagavān āyuṣm(antam ānadam ā)mantr(aya)t(e ||)
25.2 (ST.I) āgam(ayānanda yena rāmagrāmakaḥ || evaṃ bhadantety āyuṣmān ānando bhagavataḥ pratyaśrauṣīt ||)
25.3 (ST.I) (atha bhagavān krauḍyeṣu jana)padeṣu caryāṃ caraṃ rā(magrāmaka)m anuprāp(to rāmagrāmake viharati ......)
25.4 (ST.I) (tatra bhagavān āyuṣmantam ānandam āmantrayate ||)
(rāma)grāmake r. .i .. (nāma krau)ḍyaḥ prativasati || sa tathā(gatasya parinirvṛtasya rāmagrāmake śarīrastūpaṃ pratiṣṭhāpayiṣyati śarīrāṇāṃ satkārāya) guruk(ārāya mānanā)ya pūjanāya arcanā(ya apacitaye ||)
25.5 (ST.I) (sa tathāgatasya parinirvṛtasya śarīrastūpapratiṣṭhāpanena ...... kalpān vinipātaṃ na gamiṣyati devāṃś ca ma)nuṣyāṃś ca sandhā(vya saṃsṛtya pa)ścime bhave paścime nikete (paścime samucchraye paścime ātmabhāvapratilambhe manuṣyatvaṃ pratilabhya ................ dharma)caritena (keśaśmaśrūṇy avatā)rya kāṣāyāṇi vastrā(ṇy ācchādya samyag eva śraddhayāgārād anagārikāṃ pravrajya pratyekāṃ bodhiṃ sākṣīkariṣyati ||)
25.6 (ST.I) (vi)ṣṇudvīpe ānanda śubhākṛtsno nāma brāhmaṇa(ḥ prativasati || so 'pi tathāgatasya parinirvṛtasya viṣṇudvīpe śarīrastūpaṃ pratiṣṭhāpya)
25.7 (ST.I) (etena śarīrastūpapratiṣṭhāpanena ....... kalpān) vinipātaṃ na gamiṣyati devāṃś ca manuṣyāṃś ca pūrv(avad yāvat pratyekāṃ bodhiṃ sākṣīkariṣyati ||)
25.8 (ST.I) (kapilavastuny ānanda ............) buddho nāma śākyaḥ prativasati || so 'pi tathāgatasy(a parinirvṛtasya kapilavastuni śarīrastūpaṃ pratiṣṭhāpya)
25.9 (ST.I) (etena śarīrastūpapratiṣṭhāpanena ..... kalpān vinipātaṃ na gamiṣyati) d(e)vāṃś ca manuṣyāṃś ca pūrvavad yāvat prat(y)e(kāṃ bodhiṃ sākṣīkariṣyati ||)
25.10 (ST.I) (rājagṛhe ānanda rājā) māgadha ajātaśatrur vaidehīputraḥ prativasati || so 'pi tathāgatasya parinirvṛta(sya rājagṛhe śarīrastūpaṃ pratiṣṭhāpayiṣyati śarīrāṇāṃ satkārā)ya gurukārāya (mānanāya) p(ū)janāya arcanāya apacitaye ||
25.11 (ST.I) sa ta(thāgatasya parinirvṛtasya śarīrastūpapratiṣṭhāpanena ...... kalpān) vinipātaṃ na g(amiṣyati devāṃś ca) manuṣyāṃś ca pūrvavad yāvat pratyekāṃ bodhiṃ sākṣīkariṣya(ti ||)
25.12 (ST.I) (atha bhagavāṃs tasyāṃ velāyāṃ gāthā babhāṣe ||)
25.13 (ST.I)     (śataṃ sahasrāṇi suva)rṇaniṣkā
jāṃ(būnadā nāsya samā bha)vaṃti (||)
ye buddhacaityeṣu prasaṃnacittāḥ
padā (vihāre samatikramaṃti | 1)
25.14 (ST.I)     ()(śataṃ sahasrāṇi suvarṇapiṇḍā
jāṃbūnadā nāsya samā bhavaṃ)ti ||
yo (buddhacaityeṣu p)r(asa)nna(citta)
ā(ropa)y(e)n mṛttikapiṇḍam ekam (|) 2
25.15 (ST.I) śataṃ saha(srāṇi suvarṇamūṭā
jāṃbūnadā nāsya samā bhavaṃti ||
yo buddhacaityeṣu prasannacitta
āropayen) muktapuṣpasya rāśim (|) 3
25.16 (ST.I) śataṃ sahasrāṇi suvarṇakoṭya
jāṃbūnadā nā(sya samā bhavaṃti ||
yo buddhacaityeṣu prasannacittaḥ
pradīpadānaṃ prakaroti vidvān | 4)
25.17 (ST.I) (śa)t(aṃ) sahasrāṇi suvarṇavāhāḥ
jāṃbūnadā nā(sya sa)mā bhavaṃti ||
yo buddhacaityeṣu prasa(nnacitto
mālāvihāraṃ prakaroti vidvān | 5)
25.18     (ST.I) (śataṃ sahasrāṇi suvarṇapar)v(a)tāḥ
meroḥ samā nāsya samā bhavaṃti ||
yo buddh(acaityeṣu prasa)nnacitta
āropayec chatradhvajaṃ patā(kam | 6)
25.19 (ST.I) (eṣāho dakṣiṇā proktā
aprameyā tathāgate ||
samudrakalpe) saṃbuddhe
s(ā)rthavāhe anuttare (|) 7
25.20 (ST.I) tiṣṭhantaṃ pūjayed yaś ca
yaś cāpi parinirvṛtam (||
same cittaprasāde hi
nāsti puṇyaviśeṣatā | 8)
25.21 (ST.I) (na hi citte prasanne 'smi)m*
svalpā bha(vati) dakṣiṇā ||
tathāgate vā saṃbuddhe
buddhānāṃ śrāvakeṣu vā (|) 9
25.22 (ST.I) evaṃ (hy acintitā buddhā
buddhadharmo 'py acintitaḥ ||
acintite prasādyeha
vipākaḥ syād acintitaḥ |) 10
25.23 (ST.I) teṣām acintitān(ām
apratihatadharma)cakravartīnām (||)
samyaksaṃbuddhānāṃ nālaṃ
(guṇapāram adhigantum | 11)
<25.24 (uddānam* |) Cf. Bl. (185) R 6:
.. calakalpā viṣṇu(dvīpaṃ kapilavastu) + rājagṛhaṃ paścimaṃ jñeyam* rāmaś ca ro>
26.1 (tatra bhagavān āyuṣmantam ānandam āmantrayate ||)
26.2 (āgamayānanda yena pāpāgrāmakaḥ || evaṃ bhadantety āyuṣmān ānando bhagavataḥ pratyaśrauṣīt ||)
26.3 (atha bhagavān malleṣu janapadeṣv anupūrveṇa caryāṃ caran pāpām anuprāptaḥ pāpāyāṃ viharati jalūkāvanaṣaṇḍe ||)
26.4. (aśrauṣuḥ pāpīyakā mallā bhagavān malleṣu janapadeṣv anupūrveṇa caryāṃ caran pāpām anuprāptaḥ pāpāyāṃ viharati jalūkāvanaṣaṇḍe ||)
26.5. (śrutvā ca punaḥ saṃghāt saṃghaṃ pūgāt pūgaṃ saṃgamya samāgamya pāpāyā niṣkramya yena bhagavāṃs tenopajagmuḥ ||)
26.6 (upetya bhagavatpādau śirasā vanditvaikānte nyaṣīdan || ekāntaniṣaṇṇān bhagavān dhārmyā kathayā sandarśayati samādāpayati samuttejayati saṃpraharṣayati ||)
26.7 (tena khalu samayena cundaḥ karmāraputras tasmin samāje sanniṣaṇṇo 'bhūt sannipatitaḥ || atha bhagavān pāpīyakān mallān anekaparyāyeṇa dhārmyā kathayā sandarśayitvā samādāpayitvā samuttejayitvā saṃpraharṣayitvā tūṣṇīm abhūt || atha pāpīyakā mallā bhagavato bhāṣitam abhinandyānumodya bhagavatpādau śirasā vanditvā prakrāntāḥ ||)
26.8 (cundaḥ karmāraputras tatraivāsthāt || atha cundaḥ karmāraputro 'ciraprakrāntān pāpīyakān mallān viditvotthāyāsanād ekāṃsam uttarāsaṅgaṃ kṛtvā yena bhagavāṃs tenāñjaliṃ praṇamya bhagavantam idam avocat ||)
26.9 (adhivāsayatu me bhagavāñ śvo bhaktena sārdhaṃ bhikṣusaṃghena ||)
26.10 (adhivāsayati bhagavāñ cundasya karmāraputrasya tūṣṇīṃbhāvena ||)
26.11 (atha cundaḥ karmāraputro bhagavatas tūṣṇīṃbhāvenādhivāsanāṃ viditvā bhagavato bhāṣitam abhinandyānumodya bhagavatpādau śirasā vanditvā bhagavato 'ntikāt prakrāntaḥ ||)
26.12 (atha cundaḥ karmāraputras tām eva rātriṃ śuciṃ praṇītaṃ khādanīyabhojanīyaṃ samudānīya kālyam evotthāyāsanakāni prajñapyodakamaṇiṃ pratiṣṭhāpya bhagavato dūtena kālam ārocayati ||)
26.13 (samayo bho gautamo sadyo bhaktaṃ yasyedānīṃ bhavāṅ gautamaḥ kālaṃ manyate ||)
26.14 (atha bhagavān pūrvāhṇe nivasya pātracīvaram ādāya bhikṣusaṃghaparivṛto bhikṣusaṃghapu)raskṛ(to) yena cundasya ka(r)māraputrasya bh(aktābhisāras tenopajagāma || upetya purastād bhikṣusaṃghasya prajñapta evāsane nyaṣīda)t ||
26.15 atha cundaḥ karmāraputraḥ sukh(opa)niṣaṇṇaṃ buddhapramukhaṃ bhikṣusaṃghaṃ vidi(tvā bhagavantaṃ praṇītena khādanīyena lohakaroṭakāt svahastaṃ santarpayati saṃpravāra)yati || bhikṣusaṃghaṃ ca śucinā praṇītena khādanīyabhojanīyena sva(hastaṃ santarpayati saṃpravārayati ||)
26.16 (tena samayena anyatamaḥ pāpabhikṣur) lohakaroṭakaṃ kakṣeṇāpahṛtavāṃs taṃ khalu pāpabhikṣuṃ bhaga(vān adrākṣīc cundaś ca buddhānubhāvena ||)
26.17 (atha cundaḥ karmāraputro buddhapra)mukhaṃ bhikṣusaṃghaṃ śucinā praṇītena khādanīyabhojanīyena svaha(staṃ santarpayitvā saṃpravārayitvā bhagavantaṃ bhuktavantaṃ viditvā dhautahastam apanītapātraṃ nīcata)r(a)k(a)m āsanaṃ gṛhītvā bhagavataḥ p(u)rato niṣadya bhagavantaṃ gā(thābhir gītābhiḥ papraccha ||)
26.18      + + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + +
(sā)r(a)th(i)pr(a)varaṃ vināyakāgraṃ
kat(i) lok(e) śramaṇās tad aṅga brūhi | 1
26.19 bh(agavān āha ||)
+ + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + +
(mārgajñaś ca mārga)daiśiko
mārg(e) jīvati yaś ca mārgadūṣī | 2
26.20 cunda(ḥ) prāha ||
kaṃ mārgajinaṃ vad(anti) + + + +
+ + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + + | 3
26.21 bhagavān āha ||
yaś chinnakathaṃkatho viśalyo
nirvāṇā + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + + | 4
26.22     paramapravaraṃ hi yo viditvā
ākhyātā vibhajet tathaiva dha + ||
+ + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + + | 5
26.23     (dha)rmapade sudeśite
mārge jīvati saṃyataḥ smṛtaś ca ||
anavadyapadeṣu s. + + +
+ + + + + + + + + + + + | 6
26.24     + + + + + + + + + + + +
praskandī kuladūṣakaḥ pragalbhaḥ ||
māyāvī h(y a)saṃyataḥ pralāpī
p(ra)tir(ū)pe cara + + + + + | 7
26.25     + + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + +
(sarve) n(ā)py evaṃvidhā bhavanti
jñātvaitān + + + ti tasya śraddhām | 8
26.26     kathaṃ nu duṣṭeṣu (hy a)saṃpraduṣṭaṃ
śuddhān aśuddh. + + + + + + ||
+ + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + + |
26.27 <Tib.>
26.28     + + pakaṃ dhūpitā karṇikeva
lohārdhamāṣa iva hiraṇyanaddhaḥ ||
+ + + + + (bahi)r ārya(biṃbaḥ)
+ + + + + + + + + + + + |
26.29 (atha bhagavāñ cundasya karmārapu)trasya tad dānam anayābhyanumodanayābhy(anumodate ||)
26.30 (dadataḥ) puṇyaṃ pra + + +
+ + + + + + + + + + + +
+ + + + + + + + + + + +
rāgadveṣamohakṣayāt sunirvṛtiḥ |
26.31 atha bh(agavāṃś cundaṃ karmā)raputraṃ dhārmyā kath(ayā sandarśayitvā samādāpayitvā samuttejayitvā saṃpraharṣa)yitvotthāyāsanāt prakrāntaḥ ||
<Hier im Tib. Uddāna>
27.1 tatra bhagavān āyuṣmant(am ānandam āmantrayate ||)
27.2 āgamayān(anda yena kuśinagarī ||
)27.3 (evaṃ bhadantety āyuṣmān ānando bhagavataḥ pra)tyaśrauṣīt ||
27.4 atha bhagavān malleṣu janapadeṣu caryāṃ caran ta(trāntarā ca pāpām) ant(a)rā ca nadīṃ hi(raṇyavatīm adhvapratipanno mārgād avakramy)
27.5 (āyuṣmantam ānandam āmantraya)te ||
27.6 prajñāpayānanda tathāgatasya caturguṇam uttarāsa(ṅgaṃ pṛṣṭhī ma āvi)lāyati tā(ṃ) t(āvad āyāmayiṣye ||)
27.7 (evaṃ bhadantety āyuṣmān ānando bhagavataḥ pratiśrutya) laghu laghv eva caturguṇam uttarāsaṅgaṃ prajñapya bhag(avantam idam avoca)t ||
27.8 prajñaptas tathāga(tasya caturguṇa uttarāsaṅgaḥ || yasyedānīṃ bhagavāṅ kālaṃ manyate ||)
27.9 atha bhagavāṅ gaṇaguṇāṃ saṃghāṭiṃ śira(si pratiṣṭhāpya dakṣiṇ)ena pārśvena śayyāṃ (kalpayati pāde pādam ādhāyālokasaṃjñī pratismṛtaḥ saṃprajāna) utthānasaṃjñāṃ manasi kurvāṇaḥ || tatra bhaga(vān āyuṣmantam āna)ndam āmantra(yate ||)
27.10 (gacchānanda nadyāḥ kukustāyāḥ pātreṇa udakam āhara ya)to 'haṃ pānīyaṃ pāsyāmi gātrāṇi ca pariṣekṣyāmi ||
27.11 evaṃ bhadante(ty āyuṣmān ānando) bhagava(taḥ pratiśrutya pātraṃ gṛhītvā jagāma yena nadī kukustā ||)
27.12 (tena kha)lu samayena nadyāḥ kukustāyāḥ pañcamātrāṇi śakaṭaśatā(ny aciravyatikrāntāni || tair udakaṃ viloḍitaṃ luṭhitam āvilam ||)
27.13 (atha āyuṣmān ānando nadyāḥ kukustāyāḥ pātreṇa pānīyam ādāya yena bhagavāṃs tenopajagāma || upetya bhagavantam idam avocat ||)
27.14 (atra bhadanta nadyāḥ kukustāyāḥ pañcamātrāṇi śakaṭaśatāny aciravyatikrāntāni || tair udakaṃ viloḍitaṃ luṭhitam āvilam ||)
27.15 (tena bhadantodakena bhagavān mukhaṃ pariṣiñcatu pādau prakṣālayatu || asmād bhadantāvidūre nadī hiraṇyavatī || tatra bhagavān pānīyaṃ pāsyati gātrāṇi ca pariṣekṣyati ||)
27.16 (atha bhagavāṃs tena pātrodakena pādau prakṣālayati mukhaṃ pariṣiñcati || ato viśrāntaḥ sukhita utthāya nyaṣīdat paryaṅkam ābhujyarjuṃ kāyaṃ praṇidhāya pratimukhaṃ smṛtim upasthāpya ||)
28.1 (tena khalu samayena putkaso mallamahāmātras tatraivādhvapratipannaḥ ||)
28.2 (adrākṣīt putkaso mallamahāmātro bhagavantaṃ prāsādikaṃ prasādanīyaṃ śāntendriyaṃ śāntamānasaṃ paracittadamakam upaśāntopaśamanaṃ suvarṇayaṣṭisadṛśaprabham anyatamasmin vṛkṣamūle niṣaṇṇam ||)
28.3 (dṛṣṭvā ca punar yena bhagavāṃs tenopajagāma || upetya bhagavatpādau śirasā vanditvaikānte nyaṣīdat ||)
28.4 (ekāntaniṣaṇṇaṃ putkasaṃ mallamahāmātraṃ bhagavān āmantrayate ||)
28.5 (putkasa rocayasi tvaṃ kāñcic chramaṇasya vā brāhmaṇasya śauceyān dharmān ||)
28.6 (bhadantārāḍasya kālāmasya śauceyān dharmān rocayāmi ||)
28.7 (kasmāt putkasa rocayasi tvam ārāḍasya kālāmasya śauceyān dharmān ||)
28.8 (eko 'yaṃ bhadanta samaya ārāḍaḥ kālāmo 'dhvapratipanno mārgād avakramyānyatamasmin vṛkṣamūle divāvihāropagataḥ ||)
28.9 (tena khalu samayena tatraiva mārgasya pañcamātrāṇi śakaṭaśatāny aciravyatikrāntāni ||)
28.10 (athānyatamaḥ puruṣas teṣāṃ śakaṭānāṃ pṛṣṭhato 'vaśiṣṭo yenārāḍaḥ kālāmas tenopajagāma || upetyārāḍaṃ kālāmam idam avocat ||)
28.11 (kiṃ bhavān pañcamātrāṇi śakaṭaśatāni vyatikramamāṇāny adrākṣīt ||)
28.12 (na bhoḥ puruṣādrākṣam ||)
28.13 (kiṃ nu bhavān pañcamātrāṇāṃ śakaṭa)ś(a)tānā(ṃ) vy(atikrama)m(āṇānāṃ) ś(a)bd(aṃ nāśrauṣīt ||)
28.14 (na bhoḥ puruṣāśrauṣam ||)
28.15 k(iṃ) nu bhavāñ śaye (sup)t(aḥ ||)
28.16 (na bhoḥ puruṣāhaṃ śaye suptaḥ ||)
28.17 (kiṃ nu bhavān saṃjñy eva samāno jāgran nāśrauṣīt pañcānāṃ śakaṭaśatānāṃ vyatikramamāṇānāṃ śabdam ||)
28.18 saṃjñī evāhaṃ bhoḥ puruṣa samāno jāgran nāśrauṣaṃ pañcānāṃ śakaṭaśatānāṃ vyat(i)kramamāṇānāṃ śabdam ||
28.19 atha tasya puruṣasyaita(d abhavat ||)
28.20 (āścaryaṃ bata pravrajitānāṃ śāntavihāriṇāṃ yatredānīṃ saṃjñī) samāno jāgran nāśrauṣīt pañcānāṃ śakaṭaśatānāṃ vyatikramamāṇā(nāṃ śabdam || tathāpi cīvaraṃ rajasāvakīrṇam ||)
28.21 (prasannaś cāsya sa puruṣo vaśīkṛtaḥ || evam evāhaṃ) bhadantārāḍasya kālāmasya śauceyān dharmān rocayāmi ||
28.22 kiṃ manyase (putkasa katara uttamo yaḥ pañcānāṃ śakaṭaśatānāṃ vya)tikramamāṇānāṃ śabdo yo vā devasya garjato 'śanyāś ca sphoṭatyāḥ ||
28.23 kiṃ bhadanta kari(ṣyanti pañcamātrāṇi daśa vā sahasraṃ vā śakaṭaśatāni || uttamaḥ) śabdo yo devasya garjato 'śanyāś ca sphoṭatyāḥ ||
28.24 eko 'yaṃ putkasa samaya ādum(ā)y(āṃ) vihar(āmi bhūtāgāre || pūrvāhṇe nivasya pātracīvaram ādāyādumāṃ piṇḍā)ya praviśāmi || ādumāṃ piṇḍāya caritvā kṛtabhaktakṛtyaḥ paścādbhaktapiṇḍapātaḥ pra(tikramya pātracīvaraṃ pratiśamayya pādau prakṣālya bhūtāgāre niṣaṇṇaḥ pratisaṃla)yanāya ||
28.25 tena khalu samayenādumāyāṃ devena garjatāśanyā (ca) sph(o)ṭatyā c(atvāro balivardakā hatā dvau ca kārṣakau bhrātarau || tadādumāyā uccaśabdamahāśa)bdo mahājanakāyasya nirghoṣaḥ ||
28.26 so 'haṃ sāyāhne pratisaṃlayan(ād vyutthāya bhūtāgārasya cchāyāyām abhyavakāśe caṅkrame caṅkramye ||)
28.27 (athānyatamaḥ pu)ruṣas tasmān mahājanakāyād yenāhaṃ tenopasaṃkrāntaḥ || upetya mam(a pādau śirasā vanditvā māṃ caṅkramamāṇam anucaṅkramyate ||)
28.28 (tam aham evam ā)mantraye ||
28.29 kim etad bhoḥ puruṣādumāyā uccaśabdamahāśabdo mahājanakāyasya ni(rghoṣaḥ ||)
28.30 (sa āha || idānīṃ bhadantādumāyāṃ devena garjatāśanyā ca sph)oṭatyā c(atvāro ba)liv(ardak)ā (hatā) dvau ca kārṣakau bhrātarau || ta(d)aiṣa uccaśabdamahāśab(do mahājanakāyasya nirghoṣaḥ ||)
28.31 (kiṃ nu bhagavān devaṃ garjantam aśaniṃ ca sphoṭatīṃ nāśrauṣīt ||)
28.32 (na bhoḥ puruṣāśrauṣam ||)
28.33 (āha sa) puruṣaḥ || ki(ṃ) nu bhagavāñ (śaye suptaḥ ||)
28.34 (na bhoḥ puruṣāhaṃ śaye suptaḥ ||)
28.35 (kiṃ nu) bhagavān saṃjñy e(va) samāno j(āgran nāśrauṣīd devasya garjato 'śanyāś ca sphoṭatyāḥ śabdam ||)
28.36 (saṃ)jñy evāhaṃ bhoḥ puruṣ(a samāno jāgran nāśrauṣaṃ devasya garjato 'śa)nyāś ca sphoṭatyāḥ śabdam ||
28.37 atha tasya puruṣasy(aitad abhavat || āścaryaṃ bata) tathāgatānām a(rhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ śāntavihāriṇāṃ yatredānīṃ saṃ)jñy eva sam(ā)no jāgran nāśrauṣīd devasya garjato ('śanyāś ca sphoṭatyāḥ śabdam ||)
28.38 (pra)sannaś ca me sa puru(ṣo vaśīkṛtaḥ ||)
28.39 (sa āha || ko bhadanta bhaga)vato n(ā)bhiprasīdet || eṣāhaṃ bhadanta bhagava(ta udāram abhiprasannaḥ ||)
28.40 atha putkaso mallamahā(mātra upakārakaṃ puruṣam idam avocat ||)
28.41 anuprayaccha me bhoḥ (pu)ru(ṣa) navaṃ suvarṇapītaṃ duṣya(yugaṃ tenāhaṃ bhagavantam ācchādayi)ṣy(ā)mi ||
28.42 adād upa(k)ā(rakaḥ puruṣaḥ putkasāya mallamahāmātrā)ya navaṃ (suva)r(ṇa)pī(taṃ duṣ)yayugam ||
28.43 atha putkaso ma(llamahāmātro navaṃ suvarṇapītaṃ duṣyayu)gam ād(ā)ya bhaga(vantam idam avocat ||)
28.44 (idaṃ navaṃ suvarṇapī)taṃ duṣya(yugam a)sm(ākaṃ pri)y(aṃ) manāpaṃ ca tad bhagavā(n pratigṛhṇātv anukampām upādāya ||)
28.45 (pra)tigṛhṇāti bhagavān putk(asasya mallamahāmātrasya navaṃ su)varṇapītaṃ duṣyayu(ga)m anukampām upādāya ||
28.46 atha putkaso mall(amahāmātro bhagavanta)m idam avocat ||
28.47 pun(ar ahaṃ bhadantopasthāsyāmi bhagavantaṃ bhi)kṣusaṃghañ ca ||
28.48 kalyāṇam idaṃ putkasocyate bhagavān avocat ||
28.49 atha pu(tka)so m(alla)mahāmātro bhagav(ato bhāṣitam abhinandyānumodya bhagavatpādau) śirasā vanditvā bha(ga)vato 'ntikāt prakrāntaḥ ||
28.50 tatra bhagavān āyuṣmanta(m ānandam āmantra)yate ||
28.51 anuprayaccha ma (ānanda navaṃ suvarṇapītaṃ duṣyayugaṃ śastra)lūnaṃ kṛtvācchādayiṣyāmi ||
28.52 adād āyuṣmān ānando bhagavato (navaṃ suvarṇapītaṃ du)ṣyayugaṃ śastralūnaṃ kṛ(tvā ||)
28.53 (tad ācchāditaṃ bhagavataś chavivarṇā)vabhāsena hatāvabhāsam iva khy(ā)ti ||
28.54 athāyuṣmān ānando bhagava(n)t(am idam avocat ||)
28.55 (ahaṃ bhadanta viṃśatiṃ varṣāṇi sādhikaṃ bhagavantam) upat(i)ṣṭhā(mi) nābh(i)jānāmy (e)v(aṃ)vidhasya cchavivarṇāvabhāsasya prādurbhāvaṃ || ko bhadanta het(uḥ kaḥ pratyayo 'syaivaṃvidhasya chavivarṇāvabhāsasya prādurbhā)vāya ||
28.56 evam etad ānanda || evam etad ānanda || dvāv imau hetū dvau pratyayāv asyaivaṃvidhasya (cchavivarṇāvabhāsasya prādurbhāvāya ||)
28.57 (katamau dvau ||)
28.58 (yasyāṃ rātrau bodhisat)vo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddho yasyāṃ ca rātrau tathāgato 'nupadhiśeṣe nirvāṇ(adhātau parinirvāsyate ||)
28.59 (imau dvau hetū dvau pratyayāv evaṃvidhas)ya cchavivarṇāvabhāsasya prādurbhāvāya ||
29.1 tatra bhagavān āyu(ṣ)m(a)ntam ānandam āmantrayate ||
29.2 āga(mayānanda yena nadī hiraṇyavatī ||)
29.3 (evaṃ bhadantety āyuṣmā)n ānando bhagavataḥ pratyaśrauṣīt ||
29.4 atha bhagavān yena nadī hiraṇyavatī tenopajagām(opetya nadyā hiraṇyavatyās tīre nivāsanam ekānte sthāpayitvā nadīṃ hiraṇ)y(a)vatīm abhyavagāhya gātrāṇi pariṣicya nadīṃ hiraṇyavatīṃ pratyu(tth)ā(ya nyaṣīdad gātrāṇi viśoṣayan ||)
29.5 (atha bhagavān āyuṣmantam ānandam āmantrayate ||)
29.6 syād ānanda cundasya karmāraputrasya vipratisāraḥ pare(ṣām āpāditaḥ || tasya te cunda na labdham alābhā || tasya te durlabdhaṃ na sulabdhaṃ ya)sy(a) te śāstā p(a)śc(i)maṃ piṇḍapātaṃ paribhujyānupadhiśeṣe nirvāṇadhātau pa(rinirvṛtaḥ ||)
29.7 (dvividhānanda cundasya karmāraputrasya vipratisāriṇo kaukṛtyaṃ v)inodayitavyam ||
29.8 saṃmukhaṃ ma āyuṣmaṃś cunda bhagavato 'ntikāc chrutaṃ saṃmukh(am udgṛhītaṃ dvau piṇḍapātau samasamau vipākena ||)
29.9 (yaṃ ca piṇḍapātaṃ) bhuktvā bodhisatvo 'nuttarāṃ samya(ksa)ṃbodhim abhisaṃbuddhaḥ ||
29.10 yaṃ ca piṇda(pātaṃ bhuktvā tathāgato 'nupadhiśeṣe nirvāṇadhātau parinirvāsyate ||)
29.11 (imau dvau piṇḍapātau) samasamau vipākena ||
29.12 tad idam ānanda cundena karmāraputreṇāyuḥsaṃ(vartanīyaṃ karma kṛtaṃ varṇasaṃvartanīyaṃ balasaṃvartanīyaṃ bhoga)saṃvartanīyaṃ svargasaṃvar(ta)nīyam aiś(va)ryasaṃvartanīyaṃ karma kṛtaṃ bhaviṣya(ti ||)
29.13 (athāyuṣmān ānando bhagavantam idam avocat ||)
29.14 (ayam āyuṣmāñ chandaś caṇḍo rabhasaḥ paruṣo roṣita ākrośa)ko bhikṣū(ṇāṃ || ta)sy(ā)sm(ābhir) bhada(n)ta (bha)gavat(o) 'tyay(ā)t kath(aṃ p)r(a)t(i)p(atta)vy(aṃ ||)
29.15 ch(an)d(a) ā(nanda bhikṣur mamātyayād brahmadaṇḍena tarjanīyaḥ || brahmadaṇḍena tarjitaś ced vipratisāra)vaś(a)m āpatsyate tathāsaṃvignaś ca kātyāyanāvavādenāvavāditavyaḥ ||
30.1 tatra bhag(av)ā(n āyuṣmantam ānandam āmantrayate ||)
30.2 (āgamayānanda yena kuśinagarī ||)
30.3 (evaṃ badantety āyuṣmān ānando) bhagavataḥ praty(a)śrauṣīt ||
30.4 atha bhagavān antar(ā) ca nadī(ṃ) hiraṇyavatīm antarā ca kuśi(nagarīṃ malleṣu janapadeṣu caryāṃ carann atrāntarādhvapratipanno mārgād avakramyāyuṣmantam ānandam āmantrayate ||)
30.5 (prajñāpayā)nanda tathāgatasya caturguṇam uttarāsaṅgaṃ pṛṣṭhī ma āvilāyati t(ā)ṃ tāvad āyām(ayiṣye ||)
30.6 (evaṃ bhadantety āyuṣmān ānando bhagavataḥ pratiśrutya laghu laghv eva caturguṇam utta)rāsa(ṅ)gaṃ prajñapya bhagavantam idam avocat ||
30.7 (p)rajñaptas tathāgatasya caturguṇa (u)tt(arāsaṅgaḥ || yasyedānīṃ bhagavāṅ kālaṃ manyate ||)
30.8 (atha bhagavāṅ gaṇaguṇāṃ saṃghāṭiṃ śirasi pratiṣṭhāpya) dakṣiṇena pārśvena śay(y)āṃ kalpayati pāde pādam ādhāyālokasaṃjñī (pratismṛtaḥ saṃprajāna utthānasaṃjñāṃ manasi kurvāṇaḥ ||)
30.9 (tatra bhagavān āyuṣmantam ānandam āmantrayate ||)
30.10 (pratibhāntu) ta ānanda bodhyaṅg(ā)ni ||
30.11 smṛtisaṃbodhyaṅgaṃ bhadanta bhagavatā sv(ayam abhijñātaṃ samyagadhigataṃ suvyākhyātaṃ vivekaniśritaṃ virāganiśritaṃ nirodhaniśritaṃ vyavasargapariṇatam ||)
30.12 (dharmavica)yo vīryaṃ p(r)īti(ḥ) p(rasrabdhiḥ) sam(ā)dhi(r u)pe(kṣā ca saṃb)odh(ya)ṅgaṃ (bhadanta bhagavatā svayam abhijñātaṃ samyagadhigataṃ suvyākhyātaṃ vivekaniśritaṃ virāganiśritaṃ nirodhaniśritaṃ vyavasargapariṇataṃ ||)
30.13 (pratibhātaṃ ta ānanda vīryam ||)
30.14 (pratibhātaṃ bhagavan vīryam ||)
30.15 (vīryam ānandāsevitaṃ bhāvitaṃ bahulīkṛtam anuttarasamyaksaṃbodhaye saṃvartate ||)
30.16 (evam uktvā bhagavān utthāya nya)ṣīdat p(ar)y(aṅka)m ābhujyarjuṃ kāyaṃ praṇidhāya pratimukha(ṃ) smṛtim up(as)th(āpya ||)
30.17 (a)thāny(atamo bhikṣus tasyāṃ ve)lāyāṃ g(ā)thā babhāṣe ||
30.18     madhur(aṃ) dharma(ṃ) śrotuṃ
glāny. + + + + + + + + + ||
+ śās(t)ā bhikṣo 'vadad. + + + +
+ bodhyaṅgāni vartante | 1
30.19 <Chin.>
30.20     sādhv ity avadat sthaviro
'py (ā)nandaḥ pa + + + + + + + ||
śuklā hy ete dharmāḥ
santi virajasa(ḥ) pravacanen(a) | 2
30.21     smṛtivicayau vīryaṃ ca
prītiḥ pra(srabdh)i(r ya)th(ā) samādhiś ca ||
sopekṣāṇy etāni hi
bodhya(ṅgāni) + + + + + | 3
30.22     bodhyaṅgakathāṃ śrutvā
bodhyaṅgānāṃ rasaṃ sa vijñāya ||
bāḍh. + + + + +
+ + dhād vyutthita + + | 4
30.23     so 'pi hi dharmasvāmi
dharmasyā + + + + + + .ā ||
icchati dharmaṃ śrotuṃ
na śrotavyaḥ kathaṃ so 'nyaiḥ | 5
30.24     yo 'py (agro bhikṣuś ca
prajñāvān daśa)bale(na ni)rdiṣṭaḥ ||
so 'pi jagāma glāno
dharmaśravaṇārtham upatiṣyaḥ | 6
30.25     śṛṇvanti te 'pi (sūtradha)rā
(vinaya)dharā mātṛk(ā)dharāś caiva ||
kuśalān ay. + + + +
(na śrotavyaḥ kathaṃ so 'nyaiḥ) | 7
30.26     śṛṇvanti yathādharmam
ājñācit(t)aṃ + + upasthāpya ||
prītiṃ t(a)thā labha(n)te
(nirāmiṣ)eṣu (buddhavacaneṣu) | 8
30.27     pr(ī)timanaḥ p(r)asrabdhiḥ
kāye 'smin sa su(kha) + + + + + ||
+ + + (samā)dhiṃ
+ + + + pi saṃsp. + + | 9
30.28     c(i)tte samāhite viśve
saṃskā(ra)śaraṇa(ṃ na gacchanti ||
saṃsāra)bh(a)vag(a)ti(bh)y(o)
v(i)raktacittā vimucyante | 10
30.29     + + + + + +
+ + + + (deveṣ)u manuj(e)ṣu ||
nirupādāna iva śikhī
p(arinirvāsyanti bhūtvārhan | 11
)30.30     + + + + + m iha
dharmaśravaṇaṃ jinena nirdiṣṭa(m ||)
+ + + + + +
+ + + + + + + stu | 12
31. = Sondertext II (ST.II) <CT 136ff.>
31.1 (ST.II) tatra bhagavān āyu(ṣmantam ānandam āmant)r(aya)ti || āgamayānanda yena kuśinagarī || evaṃ bhadante(ty āyuṣmān ānando bhagavataḥ pratyaśrauṣīt ||)
31.2 (ST.II) aśrauṣuḥ kauśināgarāṇāṃ ma(llapramukhāḥ pañca ca) mallaśatāny anyatarasmiṃ saṃsthāgāre sanniṣaṇṇāni s(annipatitāni || bhagavān malleṣu janapa)deṣv anupūrveṇa caryāṃ caraṃ pāpām anuprāptaḥ pāp(āyāṃ viharati jaluk)āvanaṣaṇḍe || tam enaṃ (pā)pīyakā mallāḥ paramayā mān(anayā mānitavantaḥ paramayā pūjana)yā pūjitavantaḥ paramayā g(urukāra)tayā (gurukṛtavantaḥ ||) punas (t)eṣām ag(r)eṇa praṇ(ī)tenānuttareṇa dhar(madā)ne(nopakṛt). + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + ti bhagavā(ṃ) bh(i)kṣ(u)s(aṃ)gh(aparivṛto) bhikṣu(saṃghapuraskṛto kuśinagarīm āgamiṣyaty asmākaṃ grāmakṣetre ||)
31.3 (ST.II) + + + + + + + + + + + + + + +(ā)tmahitahetoḥ sarvān kuśi + + + + + + śo + + + suhi + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + ch(a)tradh(v)ajapatākāṃś cāropay(e)ma mahāṃś ca prasthāpayema + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + tataḥ paścāt sarveṣāṃ pratyudgamanam eva śreyaḥ syāt ||
31.4 (ST.II) tatas te sa(r)ve + + + s(aṃ)modamānā e + + + + + + + + + + + + + + (viśodha)yaṃti s(u)sannāṃ susaṃmṛṣṭāṃ kṛtvā sarvālaṅk(ā)ra(v)ibhūṣaṇair vibhūṣayanti praṇītaiś c(a ga)ndhair mālyaiḥ puṣpair dhūpai(ḥ) + + + + + + (chatradhvajapatākāṃś cāropa)yanti (y)ena ca mārgeṇa bhagavāṃ niryāti tam a + + (pratyudgaṃ)tu(ṃ prakrā)ntāḥ ||
31.5 (ST.II) tena khal(u sa)mayenāntarā c(a) + + + + + + + + + + + + + (uttare ma)hatī pṛthvīśilā samavaruddhā asthāne rājap(ra)de + + + + + u + (ṣa)ṣṭ(i)hastapramā(ṇ)am ūrdhvato 'bhyudgatā tr(iṃśat). + + + + +
31.6 (ST.II) + + + + + + (nannu va)yam imāṃ mahatīṃ pṛthvīśilām asmāt pradeś(ād) utkṣ(ep)syā(maḥ || yat)r(āsmāt) pradeś(ād ut)kṣipem(a) tat(rā)smākaṃ mārgaś ca suśo(dhitaḥ syāt ||) + + + + + + + + + + + + + (asmā)kaṃ ca diśi dikṣūdāraḥ kalyāṇakīrtiśabdaśloko 'bhyudgacchet ||
31.7 (ST.II) (atha kauśi)nāgarā mall. + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + uttare sā mahatī pṛthvīśilā || asmāt pradeśā(t) pra(kṣep)syāma(ḥ) + + + + + me r. + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + (śṛṇvantu) bh(a)vantaḥ kauśināgar(ā) mallā vā malla + + + + + + + + ṃ pā + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + (va)yam imām api mahatīṃ (pṛthvīśi)l(ām asmāt pradeśād utkṣepsyāmaḥ || yatrā)sm(āt) pradeś(ād utkṣipema tatrā)smāk(aṃ) m(ār)gaś ca s(uśo)dhitaḥ syāt pū(r)vavad (yāvat kalyāṇakīrtiśabdaśloko 'bhyudgacchet ||)
31.8 (ST.II) (tathā bhavatu kauśināgarā) mallā(ḥ pa)rasparān pratyaśrauṣuḥ pratyekapratyekaṃ bhadreṣu yāneṣv adhiruhy. + + + + + + + + + + + + + + + + kulabalarūpaiś c. + + + + + + + + nt. mahāśabda(ṃ) prakṣveḍayantaḥ kilikilāyamānā hṛṣṭās tuṣṭā udagrāḥ pr(ī)tisaumanasyajātāḥ + + + + (maha)tyā ṛddhyā kuśinaga(ryā niṣkramyānekaśatā)ny aśvoṣṭranīlagavāṃpatīnām ṛṣabhagajagandhahastinām ādāya yena sā ma(hatī) pṛthvī(śilā tenopaja)gmuḥ ||
31.9 (ST.II) upetya tāṃ mahatīṃ (p)ṛ(thvīśilāṃ na)larajjvā bahuśo veṣṭayanti kecin niśrayaṇīm ābadhya muñjabalbajarajjvā k. + nā(ka)rṣayanti parika + + + + + phalaśatair mūlata uddhartum + + + + + + ntuṃ
31.10 (ST.II) kecid vajraprahāraiś cūrṇayituṃ kecic charīrabale(na) sann(addh)auṣṭr. + cālayituṃ kecid ṛṣabha + + + ś c(a) pātayituṃ kecid dhastiyū(tha) + + + yituṃ kecid auṣadhabalai(r) n(ā)śayituṃ kecin mantrabalair anta(r)dhāpayitum icch(an)ti ||
31.11 (ST.II) teṣām evaṃrūpāṇām u(ttamaṃ) vyāyacchatāṃ kaccid asmāt pradeś(āt) + + + + + + + + + + + + + || te 'śv(āsāḥ) klāntakāyā(ḥ) prāgbhārakāyā vihatapr(āṇā) nai(va śaknuva)nti tāṃ maha(tīṃ śilāṃ) cālayituṃ kutaḥ punar ucchrayituṃ (p)r(avartayi)tu(m).
31.12 (ST.II) atha bhagavāṃ bhikṣusaṃghaparivṛto bhikṣusaṃghapura(s)kṛ(t)o ('nupūrveṇa caryāṃ caran yena) sā mahatī pṛthvīśilā (tenopajagāma ||)
31.13 (ST.II) (atha kauśi)n(ā)garā mallā bhagavantaṃ dūrata evāgacchantaṃ dṛṣṭvā ca punar hṛṣṭās (tu)ṣṭā (udagrāḥ prītisaumanasyajātā) gurugauravajātā s. + + + + + + + + + + (bha)g(a)vatpādau śirasā vandanti bhagavantaṃ tripradakṣiṇīkurvant(i) + + + + + + + + + + + + + +
31.14 (ST.II) (ek)āntasthitān kauśin(āgarān mallān bhagavān i)dam avocat || kim etad ārabdhaṃ kumārakāḥ parameṇa ca mahatā p(arākrameṇa ||)
31.15 (ST.II) + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + (vaya)ṃ bhadantāśrauṣma kauśināgarā mallāḥ || bhagavāṃ malleṣu janapade(ṣv anupūrveṇa caryāṃ caran pāpām anuprāptaḥ pāpāyāṃ viharati jalukāvanaṣaṇḍe || tam enaṃ pāpīyakā) mallāḥ paramayā mānanayā māni(tavantaḥ paramayā pūjanayā pūjitavantaḥ paramayā gurukāratayā gurukṛtavantaḥ || punas teṣām agreṇa) p(ra)ṇītenānuttareṇa dharmadānenopakṛ(t). + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + (ti bhagavāṃ bhikṣusaṃghaparivṛto bhikṣusaṃghapuraskṛto kuśinagarī)m āgamiṣyaty asmā(ka)ṃ grāmakṣetre || ś(ru)t(vā)
.................... große Lücke <mātāpitṛkabala, puṇyabala, prajñābala, ṛddhibala, bhāvanābala> ......
31.16 (ST.II) + + + c. taṃ + + + pūrṇam anūnam avikal(am) + + (a)bhisaṃkṣipya saṃpiṇḍayitvā t(ad) ṛ(ddhibala) + + + + + + m akārṣīd vivikte(na) + + + + + + ś. pr. n. .dh. + + n idaṃ tathāgatasya bhāvanābalam ||
31.17 (ST.II) kīdṛśe(na) bh(a)danta mātāpaitṛkeṇa balena sa(manvāgatās tathāgatā a)rhantaḥ samyaksaṃbuddh(āḥ) ||
31.18 (ST.II) (icchatha) yūyaṃ vāsiṣṭhās tathāgatasyāntikāt tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ mātāpaitṛ(kaṃ balaṃ śrotuṃ ||)
31.19 (ST.II) (paramaṃ bhadan)ta bhagavann icchāmaḥ paramaṃ sugatecchāmaḥ ||
31.20 (ST.II) tena hi yūyaṃ vāsiṣṭhāḥ śṛṇuta sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuruta bhāṣiṣye ||
31.21 (ST.II) y(ad daśānāṃ prākṛ)tānāṃ gavānāṃ balaṃ tad ekasya nīlagavasya balaṃ || yad daśānāṃ nīlagavānāṃ balaṃ tad ekasya maharṣabhasya balam || yad daśānāṃ mah(arṣabhānāṃ balaṃ tad eka)sya (cama)rasya balam || yad daśānāṃ camarāṇāṃ balaṃ tad ekaṃ khaḍgabalam || yad daśa khaḍgabalāni tad ekasya prākṛtasya hastino balam || y(ad daśānāṃ prākṛtānām) ha(s)t(ināṃ) balaṃ tad ekasya vāmānukahastino bala(ṃ) || yad daśānāṃ vāmānukahastināṃ balaṃ tad ekasya kaṇerukasya hastino balam || yad d(aśānāṃ kaṇerukahasti)nāṃ balaṃ tad ekasya karāḍahastino balam || yad daśānāṃ karāḍahastināṃ balaṃ tad ekasya nīlagirer hastino balam || evaṃ pītagire(r lohitagireḥ śvetagi)reḥ saugandhikasya madhugandhikasyotpalagandhikasya kumudagandhino balam || yad daśānāṃ kumudagandhināṃ balaṃ tad ekasya (padmahastino balam || ya)d daśānāṃ padmahasti(nām ba)l(a)ṃ (ta)d ekasya mahāpadmahastino
balam || yad daśānāṃ mahāpadmahastināṃ balaṃ tad ekasya (h)ai(mavatasya hastino balam || ya)d daśānāṃ haimav(atānāṃ hastināṃ ba)l(aṃ) tad eka(sya) g(a)j(a)gandhahastino balam || yad daśānāṃ gajagandha(ha)stināṃ balaṃ tad ekasyārdhamahā(nagnino balam || yad dvayor ardhamah)ān(a)g(n)i(n)o(r balaṃ tad eka)sya ma(hānagnino ba)lam || ya(d) d(aś)ā(n)āṃ (ma)hānagnināṃ balaṃ ta(d ekasyā)rdhapraskandino balam || yad dvayo(r ardhapraskandinor balaṃ tad e)kasya prask(andino ba)lam || yad daśānā(ṃ p)r(a)skand(i)nām bala(ṃ) tad (e)k(asya) + + + + (ba)lam || yad daś. + + + + + + + + + + + + + + + + + + + (e)ka(ṃ) varāṅgab(alam) || yad daśavarāṅgabalāni tad ekam ardhanārāya(ṇabalam) + + || yad dvayor ardhan(ārāyaṇayor balaṃ tad eka) + + + + + + + + + kāni tr. + + + (nārā)yaṇabalaśatāni tad ekasya tathāgatasyārh(ataḥ samya)ks(aṃ)buddhasya (balam) ||
31.22 (ST.II) + + + + + + + + ṅge na + + + + + + + + + + + + (ba)laṃ dhārayanti tathāgatā arhantaḥ samyaksa(ṃbuddhāḥ || ye cātītā) ye cānā(gatās tathāgatā arhantaḥ sa)myaksa(ṃ)buddh(ā)ḥ sarve (sa)masamāḥ samasvarāḥ samalakṣaṇāḥ samaguṇatul(y)ā + + + + + + + pa + + + + + + + + + + (āyuṣā śarīra)dehena ca ||
31.23 (ST.II) īdṛśen(a) vāsiṣṭhā mātāpaitṛkena balena samanvāgatās tathāg(atā arhantaḥ pūrvavad yāvad āyuṣā śarīradehena ca ||)
31.24 (ST.II) (śrutam asmābhir eva) bhagavato 'ntikāt (tathā)gatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ mātāpaitṛkaṃ balam ||
31.25 (ST.II) (kīdṛśena bhadanta puṇyabalena samanvāgatās tathāgatā arhantaḥ samyak)saṃbuddhāḥ ||
31.26 (ST.II) icchatha yūyaṃ vās(iṣṭhās) tathāgatasyāntikāt tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbu(d)dh(ānāṃ puṇyabalaṃ śrotum ||)
31.27 (ST.II) (paramaṃ bhadanta bhagavann icchāmaḥ paramaṃ sugate)cchāmaḥ ||
31.28 (ST.II) tena hi yūyaṃ vā(si)ṣṭhāḥ śṛṇuta sādhu ca suṣṭhu ca manasi kurut(a bhāṣiṣye ||)
31.29 (ST.II) (yad vā)siṣṭhā jaṃ(budvīpe satvānāṃ puṇyaṃ taj jambudvīpapateś cakrava)rtinaḥ puṇyeṣūpa(ni)dhāya śatimān api kalāṃ nopaiti sahasrimā(ṃ śatasa)hasrimā(ṃ) + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + py upaniṣadam api nopaiti ||
31.30 (ST.II) y(ad v)āsiṣṭhā dvīpayoḥ satvānāṃ puṇyaṃ tad dvidvī(papate)ś cakravartin(aḥ puṇyeṣūpanidhāya śatimām api kalāṃ nopaiti) pūrvavad yāv(ad upaniṣada)m api nopai(ti || yad v)āsiṣṭhās triṣu dvīpeṣ(u) satvānāṃ puṇyaṃ tat t(r)idvī(papa)teś cakravarti(naḥ puṇyeṣūpanidhāya śatimām api kalāṃ nopaiti pūrvavad yāvad upani)ṣadam api nopaiti || yad vāsiṣṭhāś catur(ṣu dvīpeṣu satvānāṃ puṇyaṃ tac caturdvīpapateś cakravartinaḥ puṇyeṣūpanidhāya śatimām api kalāṃ nopaiti pūrvavad yāvad upaniṣadam api) nopaiti ||
31.31 (ST.II) catvāraḥ khalu vāsiṣṭhāś (c). + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
31.32 (ST.II) (ekadv)īpakasya cakravartino 'yasmayaṃ (cakraṃ prā)durbhavati samantakrośam || dvidvīp(akasya cakravartino + + + cakraṃ prādurbhavati dvisamantakrośam || tridvīpakasya ca)kravartino rājataṃ cakraṃ prādurbhavati trisamantakrośam || catu(rdvīpakasya cakravartino sanābhi)kaṃ sanemikaṃ divyaṃ (sar)vasauvarṇaṃ (cakraṃ prādurbhavati catuḥsamantakrośam ||)
31.33 (ST.II) + + prabhāsvaraṃ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + (puṇyaṃ ta)c cat(u)rmahārājikānāṃ devānāṃ (p)uṇyeṣūpani(dhāya śatimām api) kalāṃ (nopaiti pūrvavad yāvad upaniṣadam api nopaiti || yac caturmahārājikānāṃ de)vānāṃ puṇyaṃ tac ca(tu)rṇā(ṃ) mahā(rājñāṃ puṇyeṣūpanidhāya śa)t(i)mām a(pi kalāṃ nopaiti pūrvavad yāvad upaniṣadam api nopaiti || yac ca)turṇāṃ mahārājñāṃ puṇyaṃ tad devā(nāṃ trayastriṃśānāṃ puṇyeṣūpanidhāya) ś(a)timām api k(alāṃ nopaiti pūrvavad yāvad upaniṣadam api nopaiti ||)
31.34 (ST.II) (yat koṭi)śatasahasraṃ devānāṃ trayastriṃśānāṃ puṇyaṃ tad + + + + + (puṇyeṣūpanidhāya) śatimām api kalā(ṃ) n(o)p(ai)ti pū(rvavad yāvad upaniṣadam api) nopaiti ||
31.35 (ST.II) yathā devās trayastriṃśāḥ + + + (śak)r(o dev)endra + vaṃ + mā + .ā + + + + + + + + + + + + + (tathā yāmās tuṣi)tā devāḥ saṃtuṣito devaputro ni(rmāṇaratayaḥ parinirmi)tavaśavarti(no) brahmā sabhāpatir brahmapurohi(tā mahābrahmāṇaḥ parī)ttābhā apra(māṇā)bhā ābhāsvarāḥ parīttaśubhāḥ śu(bhakṛtsnā anabhrakāḥ puṇyapra)savā bṛhatphalā abṛhā at(apāḥ) sudarśanā akaniṣṭhāḥ ||
31.36 (ST.II) yat koṭiśatasahasram akaniṣṭhānāṃ (puṇyaṃ tad) + + + + + (puṇyeṣūpanidhāya śa)timām api kalāṃ nopaiti pūrv(avad yā)vad upaniṣadam api nopaiti || yat koṭiśa(tasahasram) + + + + (puṇyaṃ tad eka)sya maitreyasya bodh(i)satvasya puṇye(ṣūpanidhāya śatimām api kalāṃ nopaiti pūrvavad yāvad upaniṣadam api nopaiti ||)
31.37 (ST.II) (yat koṭiśatasahasraṃ maitreyā)ṇāṃ bodhisatvānāṃ (p)uṇyaṃ tad e(kasya) + + + + (puṇyeṣūpanidhāya śatimām api kalāṃ nopaiti pūrvavad yāvad upaniṣadam api nopaiti || yat) + + + tiy. .gaṅgāvālukānāṃ cara(mabha)vināṃ (p)r(āṇināṃ puṇyaṃ tad) + + + + (puṇyeṣūpanidhāya śatimām api kalāṃ nopaiti pūrva)vad yā(vad) upani(ṣadam a)p(i) nopaiti || y. + + + + +
31.38 (ST.II) Deutsche Übersetzung nach Parallen in  50-52, 23-28, 38-43 <Ende puṇyabala)
31.39 (ST.II) Deutsche Übersetzung nach Parallen in  50-52, 23-28, 38-43 <Ende puṇyabala)
Prajñābala
31.40 (ST.II) Deutsche Übersetzung nach Parallen in  50-52, 23-28, 38-43
31.41 (ST.II) Deutsche Übersetzung nach Parallen in  50-52, 23-28, 38-43
31.42 (ST.II) Deutsche Übersetzung nach Parallen in  50-52, 23-28, 38-43
31.43 (ST.II) Deutsche Übersetzung nach Parallen in  50-52, 23-28, 38-43
Größere Lücke
31.44 (ST.II) + + + ṣṭh. śākh(a)pa(r)ṇaśatapramāṇ. k. + m. n. kṣ. .r tar. khalu vāsiṣṭhāḥ k. + + + .y d. (a)n(u)gachann anvavaya(ñ) ś(ā)r(i)putrasya bhikṣ(o)ḥ prajñ(ā)y(ā)ḥ kṣ. y. v. s.
31.45 (ST.II) (īdṛśena vā)siṣṭhāḥ prajñābalena samanvāgataḥ śāriputro bhikṣuḥ ||
31.46 (ST.II) yāvad e(va) vāsiṣṭhā ādityāḥ pariharanto diśo bhāsante vairocanās tāvat sahasrike loke sahasraṃ can(d)r(āṇāṃ sahasraṃ) sūryāṇāṃ sahasraṃ sumerūṇāṃ parvatarājñāṃ sahasraṃ pūrvavidehānāṃ sahasraṃ godānīyānāṃ sahasram uttarakurūṇāṃ sahasraṃ jambudvīpānāṃ sa(hasraṃ catu)rmahārājikānāṃ trāyastri(ṃ)śānāṃ (yā)mān(ā)ṃ tuṣitānāṃ nirmāṇaratīnāṃ parinirmitavaśavartīnāṃ sahasraṃ brahmalokānām || ayam ucyate (sahasrika)ś cyūḍiko lokadhātuḥ ||
31.47 (ST.II) yat sahasrikāṇāṃ cyūḍik(ā)nāṃ lokadhātūnāṃ sa(ha)sram ayam ucyate dvisahasro madhyamo lokadhātuḥ || yad dvisah(asrikā)ṇāṃ lokadhātūnāṃ sahasram ayam ucyate trisahasramahāsahasro lokadhātuḥ ||
31.48 (ST.II) sa eṣa vāsiṣṭhās trisahasramahāsahasro lokadhātuḥ pūrṇaḥ syāc chāriputrasamair bhikṣubhiḥ prajñāyās tathāgatasya prajñām upanidhāya śatimām api kalāṃ nopaiti yāvad upaniṣadam api nopaiti ||
31.49 (ST.II)     sarvalokasya yā prajñā
sthā(payitvā ta)thā(ga)tam ||
prajñāyāḥ śārip(u)trasya
kalāṃ nārghati ṣoḍaśīm |
śāriputrasamair + +
+ yaṃ lokaḥ sadevakaḥ ||
tathāgatasya prajñāyāḥ
kalāṃ nārghati ṣoḍ(aśīm) |
31.50 (ST.II) īdṛ(śena) vās(i)ṣṭh(āḥ) prajñābal(e)na samanvāgat(ā a)rhant(aḥ) s(a)my(a)ksa(ṃ)buddhāḥ || y(e) cāt(ī)t(ā ye cānāgatāḥ) pū(r)vavad yāvad āyu(ṣā) ś(a)r(ī)r(a)d(e)h(e)n(a) c(a) ||
31.51 (ST.II) śrutam asm(ā)bh(ir eva ta)thāgatasyāntikāt tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānā(ṃ) mātāpaitṛkaṃ balam || śrutaṃ puṇyabalam || śruta(ṃ) prajñābala(ṃ) ||
ṛddhibala
31.52 (ST.II) kīdṛśena bhadantarddhibalena samanvāgat(ā arha)ntaḥ samyaksaṃbuddhāḥ ||
31.53 (ST.II) icchatha yūyaṃ vāsiṣṭhās tathāgatasyāntikāt tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhān(ā)m ṛddhibalaṃ śrotum ||
31.54 (ST.II) paramaṃ bhadanta bhagavann icchāmaḥ || paramaṃ sugatecchāmaḥ ||
31.55 (ST.II) tena hi yūyaṃ vāsiṣṭhāḥ śṛṇuta sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuruta bhāṣiṣye ||
31.56 (ST.II) eko 'yaṃ vāsiṣṭhā()ḥ samayo vairaṇyā(yāṃ vi)harāmi naḍerapicumandamūle || tena khalu samayena vairaṇyāyāṃ durbhikṣam abhūt kṛcchraḥ kāntāro durlabhaḥ piṇḍako yācanakena bhikṣavaś (ca) lūhabho(janena) pariklamanti || atha maudgalyāyano bhikṣur yen(ā)haṃ tenopasaṃkrāntaḥ || upetya mām idam avocat ||
31.57 (ST.II) yat khalu bhadanta bhagavāṃ jānīyāt || etarhi vairaṇyāyāṃ durbhi(kṣaṃ kṛc)chr(aḥ) kāntāro durlabhaḥ piṇḍako yācanakena bhikṣavo lūhabhojanena pariklamanti
31.58 (ST.II) saṃmukhaṃ me bhadanta bhagavato 'ntikāc chrutaṃ saṃmukham udgṛhītam || yo 'syāṃ m(ahāpṛ)th(i)vyāṃ pārthivaḥ praṇīto rasadhātuḥ so 'dhastād avakṣipto mamāpy evaṃ samyak pratyātmaṃ jñānadarśanaṃ pravartate || yo 'syāṃ mahāpṛthivyāṃ pārthivaḥ praṇīto rasadh(ātuḥ so 'dhastād avakṣipta)s tad ic